Ska vi kalkona, älskling? En studie om hur kvinnor planerar sin graviditet på internet

Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola

15 hp Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö

Maj 2009

Hälsa och samhälle

SKA VI KALKONA,

ÄLSKLING?

EN STUDIE OM HUR KVINNOR PLANERAR SIN

GRAVIDITET PÅ INTERNET

LINA SJÖSTRÖM

LISA PETRELIUS

2

SKA VI KALKONA,

ÄLSKLING?

EN STUDIE OM HUR KVINNOR PLANERAR SIN

GRAVIDITET PÅ INTERNET

LINA SJÖSTRÖM

LISA PETRELIUS

Sjöström, L. Petrelius, L.

Ska vi kalkona älskling? En studie om hur kvinnor planerar sin graviditet på internet. Shall we turkey, darling? A study on how women plan their pregnancy on the internet.

Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle,

enheten för socialt arbete, 2009.

Today the internet has become a meeting place for people seeking advice and experience from other individuals. Internet also offers opportunities to send out information to large groups of people, which are at a geographical distance. A large increase of websites for parents has been seen in the recent years. On the largest Swedish website for parents,

Familjeliv.se, approx. 40 000 posts are posted daily in the discussion forum. The need to seek fellowship and information can be seen as a consequence of the changes in the society, of which modernity theorists talk about. The purpose of this study was to examine women’s experiences of planning their pregnancy on the internet. How can the planning be understood in a postmodern perspective? The questions of the study were what the women plan before the pregnancy, in what extent the planning is done together with the partner and how the planning affects the relationship. The study was based on a hidden observation carried out during three weeks in Familjeliv.se’s discussion forum. The results showed that the planning consists of many aspects, from purely practical preparation to requests for advice on how to make a boy or a girl. The planning also leads to both positive and negative experiences; the most prominent was the fellowship and the support that the women offer each other. The feeling of fellowship also leads to an addiction, where the women find it difficult to stay away from the discussion forum. The variation in the given advices on the discussion forum leads to anxiety and uncertainty. The majority of the women, who were active in the forum, said that their partner did not participate in the planning. Therefore they sought advice on how they could persuade them to want to start trying to have children. In conclusion, the study showed the need of future research with focus also on the quality of information, men’s experiences, and how the existing parental support in the society can adapt to the new needs in the postmodern society.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING ... 6

Att vänta med barn ... 6 Föräldrastöd ... 7 Internetbaserat föräldrastöd i Sverige ... 8 Forskning i den virtuella världen ... 9 METOD ... 11 Presentation av Familjeliv.se ... 11 Observation på internet ... 12 Genomförande och analys ... 13 Metodens för‐ och nackdelar ... 14 Etiska överväganden ... 14 Offentligt och privat på internet ... 15 Forskarens förförståelse, tillförlitlighet och trovärdighet ... 16 Forskarens förförståelse ... 16 Tillförlitlighet ... 16 Trovärdighet ... 17 TEORI ... 17 Från inrutad trygghet till flytande osäkerhet ... 17 Individualisering och anpassning av familjen ... 19 Internet som ett redskap för att hantera individualiseringen ... 20 Barn som val eller hinder ... 21 EMPIRIREDOVISNING ... 23 Vägen fram till plus ... 23 Beräknad Inte Mens – BIM ... 23 Tempa och testa ... 26 Sex på rätt sätt vid rätt tid ... 27 Tappa eller behålla kilona? ... 30 Planera barnets kön ... 30 Olika råd från BM skapar oro ... 31 Riskkalkylering ... 32 Diskussion och analys ... 32 Gemenskap och beroende går hand i hand på internet ... 33 Gemenskap, uppmuntran och stöd ... 33

4 Ömsesidigt utbyte av erfarenheter ... 34 Möjligheten att kunna prata om allt ... 34 Glädje ... 35 Hopp ... 35 Oro och ambivalens ... 36 Frustration, besvikelse och avundsjuka ... 36 Beroende ... 37 Diskussion och analys ... 37 Planering som gemensamt eller ensamt projekt? ... 38 Diskussion och analys ... 40 SLUTDISKUSSION ... 42 REFERENSER ... 44

5

INLEDNING

Det senmoderna samhället erbjuder stora möjligheter vad gäller tillgång till information och innebär en medvetenhet om val och risker. I det senmoderna samhället får föräldrar och blivande föräldrar information, tips och råd inte bara från mödravård och socialtjänst. Även tidningar, TV, böcker och inte minst internet, där ett stort antal föräldrasajter har dykt upp under de senaste tio åren, vänder sig till föräldrar och blivande föräldrar. Den moderna individualistiska människan måste reflektera över en mängd valmöjligheter och råd, som ser olika ut från dag till dag. Kvinnan befinner sig i en ny situation i dag, där hon kan välja att kombinera en yrkeskarriär med barn. För att kunna göra rätt val och värdera de råd som ges, har människor ett behov av att söka information på egen hand. Internet erbjuder information och stöd från både experter och andra i samma situation dygnet runt. Självhjälpsgrupper och föräldrastöd har förflyttats till nätet, men även informationen på nätet är motsägelsefull. Studier visar att internet inte bara är till hjälp utan även kan försvåra, eftersom informationen som man hittar på internet varierar och fakta gällande samma ämne kan vara varandras raka motsatser. Statliga utredningar har därför rekommenderat att kunskapsbasen om föräldraskap och stödet till föräldrar bör förstärkas.

Trenden som har pågått från början av 2000-talet är tydlig: fler och fler webbsajter med föräldrar och blivande föräldrar som målgrupp har kommit till. En del fungerar som informationsdatabas, medan andra har en journalistisk och underhållande inriktning. Sajterna uppmuntrar och stödjer även kontakten föräldrar emellan. Det är kontakten blivande föräldrar emellan som vi intresserar oss för. Vi vill få en inblick i den särskilda kommunikationsform som internet innebär. Internet möjliggör utbyte människor emellan på människors egna villkor om plats och tid och utan att de träffas. Kontakten mellan föräldrar på internet som ger varandra tips och råd i föräldraskapet ter sig väldigt intressant. Men det faktum att man söker kontakt, information och stöd redan innan man är gravid och att man bildar sociala nätverk för en gemensam planering finner vi än mer intressant. Denna planering har antagligen skett på ett eller annat sätt i alla tider, men har tagits till en helt ny nivå med hjälp av internet. I dag väntar många längre med att skaffa barn samt vill hinna med annat i livet innan barnet kommer. Därmed kan det bli än viktigare med planering, då det måste in i föräldrarnas livsplanering. När man i dag ska planera detta, finns det alltid andra kvinnor tillgängliga på internet som är i samma situation. Där kan man dela känslor, erfarenheter, tips och råd på ett helt nytt sätt. Detta ger oss en möjlighet att ta del av dessa kvinnors erfarenheter och upplevelser på ett sätt som tidigare inte har varit möjligt. Vilka behov hos kvinnorna leder till att man söker socialt stöd på internet? Vilka upplevelser ger detta kvinnorna som planerar sin graviditet på internet? Vilka konsekvenser kan detta ge? Frågorna är många och vi vill, genom att göra en dold observation på den största föräldrasajten i Sverige, förstå fenomenet ur ett senmodernt perspektiv.

Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter av att planera sin graviditet på internet. Hur kan man förstå drivkrafterna bakom denna planering ur ett senmodernt perspektiv?

Inom socialt arbete är det alltid viktigt och nödvändigt att ha aktuell kunskap om hur människor väljer att leva sina liv och vilka beslut de tar. Detta för att samhället bättre ska kunna bemöta dem samt hjälpa och stötta dem i olika livsskeden. Internet används i dag på ett

6

omfattande sätt och sajter såsom Familjeliv.se är mycket populära. Därför menar vi att information om diskussioner på sådana sajter även kan peka på behovet av att socialtjänst samt andra institutioner som arbetar med barn och familj finns ute på nätet. Vidare är det viktigt att man har kunskap om sajterna, för att kunna informera föräldrar och blivande föräldrar om vilka sajter som finns.

Frågeställningar

Utifrån vårt huvudsyfte kommer vi att ställa oss följande delfrågor under studien:  Vad planerar kvinnorna inför sin graviditet?

 I vilken utsträckning sker planeringen tillsammans med partnern? Hur påverkar planeringen relationen?

Avgränsningar

Idag finns det en mängd olika föräldrasajter men vår observation äger rum enbart på Familjeliv.se. Dels för att detta är den största föräldrasajten med flest inlägg, men även då deras forum innehåller en kategori som specifikt handlar om att planera barn. Studien innefattar endast det som handlar om planering. Detta p.g.a. att denna sortens planering är något som har utvecklats i det senmoderna samhället och innefattar en så pass privat del av livet. Genom tidigare forskning och genom att studera sajten kan man se att det främst är kvinnor som planerar, diskuterar, ber om råd och tipsar varandra i dessa forum. Fokus har därför varit på kvinnorna som vistas på sajten och hur deras planering ser ut. Naturligtvis diskuterar kvinnorna sin relation och huruvida mannen är delaktig i planeringen eller inte, men detta är bara kvinnornas syn på saken. Det finns en kategori – Pappagrupp – där män kan diskutera med varandra, men då aktiviteten där är låg kan inte en representativ beskrivning av hur männens planering ser ut göras.

BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING

För att ge en bakgrund till vår studie kommer vi här att presentera statistik om barnafödande i Sverige, anledningar till att man väntar med att skaffa barn, vilka sorters stöd det finns för föräldrar och blivande föräldrar och ge exempel på olika webbsajter för föräldrar och blivande föräldrar i Sverige. Därefter presenteras den tidigare forskning som finns inom det valda forskningsområdet, för att visa på behovet av en studie som vår.

Att vänta med barn

Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån föddes det 1 880 fler barn under 2008 än under 2007. Antalet födda barn har ökat årligen sedan 1999, inte sedan 1994 har det fötts så många barn i Sverige. De tidigaste uppgifterna för fruktsamheten i Sverige finns från 1751. Då föddes i genomsnitt 5 barn per kvinna. Fruktsamheten sjönk sedan något, men ända fram till i början av 1900-talet var den summerade fruktsamheten för kvinnor över 4. Under större delen av 1900-1970 var fruktsamheten för kvinnor över reproduktionsnivån 2,1. Sedan 70-talet har

7

nivån bara varit över 2,1 vid två tillfällen, 1990 och 1991. År 1975 var genomsnittsåldern för förstföderskor drygt 24 år. Tredje barnet fick kvinnan när hon genomsnittligt var 30 år. Nu är motsvarande siffror 29 år för förstföderskor och knappt 34 år för kvinnans tredje barn (statistiska centralbyrån 2009).

Waldenström (2008) tar i sin bok upp samma tendens som statistiken från Statistiska Centralbyrån, nämligen att kvinnor (och män) blir allt äldre innan de får första barnet.

Waldenström ser flera anledningar till varför män och kvinnor i dag väljer att vänta med att skaffa det första barnet. Innan man skaffar det första barnet måste man hitta den rätte och hinna med att testa förhållandet, vilket man i dag gör genom att flytta ihop och resa tillsammans. Då testas förhållandet i det vardagliga rutinmässiga, men även i det oförutsedda. När man sedan har funnit den rätte, måste man komma överens om när man ska skaffa det första barnet. Var tredje kvinna vill ha barn efter 30, medan 2/3 av männen vill ha barn efter 30. Det finns mycket som tyder på att kvinnor är mer angelägna om att få barn, och även mer engagerade i frågor om barnafödande och barn. En undersökning visar enligt Waldenström (a a) även att män, oftare än kvinnor, diskuterar under en längre tid när man ska få det första barnet. Många män och kvinnor vill även genomgå en utbildning, hitta arbete och ha en bra ekonomi innan man skaffar det första barnet. I dag innebär inte en högskoleexamen att arbete är säkrat, varför man väntar med barn för att kunna arbeta direkt efter utbildningens slut. Fastanställda kvinnor är de som är mest benägna att skaffa barn i dag. Högutbildade kvinnor och män får sitt första barn i äldre ålder än lågutbildade män och kvinnor, men det kan vara kopplat till sänkt fruktsamhet snarare än utbildningen i sig. Bra ekonomi ter sig i dag viktigare än under tidigare generationer, dels för att kvinnor i dag har möjlighet att vara ekonomiskt oberoende men även då föräldrar i dag ställer högre krav. Lönen påverkar även föräldrapenningen, vilket kan vara ännu en bidragande orsak till att man skjuter upp barnafödandet. Men man vill även hinna med att förverkliga sig själv genom mer än bara studier och arbete. Man vill förverkliga sig själv innan ”detta andra händer”, vilket man tror kommer att begränsa livet för en. Det handlar om att resa och upptäcka världen, innan man tar avsked av friheten. Men för en del män och kvinnor är orsaken svårigheter att få barn, vilket inte är ett val utan ett ofrivilligt tillstånd som man hamnar i efter att ha väntat för länge. Waldenström (a a) tar upp en studie bland universitetsstuderande som visar att majoriteten av de studerande vill ha sitt sista barn mellan 35-44 år. Studenterna var realistiska i uppfattningen om när en kvinna är mest fertil, men däremot överskattade de kraftigt kvinnan fruktsamhet, möjligheten att bli gravid under ett år av oskyddade samlag samt möjligheten att få barn via provrörsbefruktning.

Det verkar därmed finnas en tendens att kvinnor och män i dag skjuter upp barnafödandet, men av många olika anledningar. När de sedan har valt att bli föräldrar, vilket stöd finns då att tillgå i föräldraskapet?

Föräldrastöd

Sakardi (2003) tar i sin rapport upp synsättet i den statliga utredningen Stöd i föräldraskapet. Utredningen kommer fram till att grunden för ett gott föräldraskap ges av individens kompetensutveckling och att föräldrar får stöd i föräldraskapet. Det poängteras att ”samhällets roll måste vara att främja de krafter föräldrarna har, att stärka deras tillit till sin förmåga och stärka deras självförtroende i rollen som föräldrar”. Det finns idag flera former av föräldrastöd och Sakardi (a a) delar in det i professionellt och icke-professionellt. Exempel på professionellt stöd är stöd via skola, dagis, socialtjänst och sjukvård. Det icke-professionella stödet får föräldrarna av varandra. Denna typ av stöd kräver ingen utbildning

8

eller annan förkunskap, men istället krävs ett stort engagemang. Människor som har liknande erfarenheter och problem kan ömsesidigt få stöd och råd av varandra. De icke-professionella stödgrupperna kan även delas in i formella och informella grupper. Formella grupper av föräldrar som ger varandra stöd är föräldrar som är så kallade ”proffsföräldrar” och har bildat föreningar kring t.ex. amning, plötslig spädbarnsdöd, hörselskador osv. Föräldrar som träffas på lekplatsen eller på internet och ger varandra råd och stöd är exempel på ett icke- professionellt informellt stöd. Sedan finns det föräldragrupper som har sitt ursprung i exempelvis föräldrautbildning via MVC och BVC, där syftet är att föra samman blivande föräldrar för att de ska kunna ge varandra råd och stöd. En annan viktig mötesplats för småbarnsföräldrar är öppna förskolor, där man ofta har möjlighet att kunna träffa föräldrar som är i samma situation som en själv (Sakardi, 2003). Alla dessa möjligheter för föräldrar och blivande föräldrar att träffas och få råd och stöd verkar enligt oss dock inte vara tillräckliga, eftersom stödgrupper och självhjälpsgrupper för föräldrar och blivande föräldrar på internet ökar hela tiden.

Internetbaserat föräldrastöd i Sverige

Internets framväxt har gett oss fler möjligheter till interaktion, men även fler möjligheter att bedriva forskning. I dag kan man säga att vår identitet delvis formas på internet, genom att det är här vi umgås socialt, lyssnar på musik, studerar, tar del av människors livsöden, och gör våra inköp. Tack vare anonymiteten och de geografiska avstånden erbjuder internet en unik möjlighet att kunna uttala sig om sådant man inte vågar uttala sig om utanför nätet. Anonymiteten och det geografiska avståndet gör att man varken kan identifieras eller bestraffas på det sätt som man kan utanför nätet. Det finns en frihet på nätet att konstruera om sig, att anta en annan roll än den som man har utanför nätet. På samma gång finns på nätet även en misstänksamhet och medvetenhet om att den andre kan luras. Vi människor reflekterar – medvetet och omedvetet – i alla miljöer över oss själva och över det intryck som vi ger andra (Sveningsson m fl, 2003).

Tidigare kommunikationsmedier har varit riktade antingen till en grupp via massmedia eller möjliggjort personliga relationer t.ex. via brev och telefon, medan internet kan erbjuda båda former. Internet kombinerar även olika medier (a a). På internet finns många olika arenor och miljöer, varav några är interaktiva som t.ex. webbchattar medan andra är icke-interaktiva som tex webbsajter. Man kan studera webbsajter som är den mest anonyma arenan, där andra inte märker vår närvaro och ingen kan hindra oss från att besöka platsen. En annan typ av arena är instant messaging-program, som är de minst anonyma där vi måste få tillstånd för att delta och vår närvaro är synlig. På de olika arenorna kan man studera utseende, aktiviteter, popularitet, texter, bilder, filmer och interaktioner mellan deltagarna. Man kan även studera aktörers beteenden och responsen på deras beteenden (Daneback & Månsson, 2007).

Vi menar att detta kopplat till föräldrasajter innebär att man via internet kan interagera med människor som man eventuellt inte hade kommit i kontakt med utanför nätet, då de befinner sig på olika geografiska platser. Det leder vidare till att man kan få personlig kontakt med andra blivande föräldrar, men även kontakt med större grupper av blivande föräldrar. Föräldrasajterna erbjuder även en mängd olika medier att interagera på, då det dels brukar finnas öppna och stängda forum på sajterna, men även mail- och gästboksfunktion.

Vidare menar vi att den moderna informationsteknologin har blivit allt viktigare för att upprätthålla kontakten med familj och vänner och för att kommunicera i det vardagliga livet. Dagens föräldrar och blivande föräldrar har alltså en större vana i att söka gemenskap och

9

information på internet. Det finns idag ett stort antal webbsidor på internet som på olika sätt förser föräldrar och blivande föräldrar med information. En del av dessa är kommersiella medan andra består av olika forum och communities, där man kan träffa likasinnade för diskussioner och utbyte av erfarenheter.

Namn Webbadress Innehåll

Gravid.se www.gravid.se Allt om graviditet från ägglossning till

födsel

Allt för Föräldrar www.alltforforaldrar.se Forum, expertråd, artiklar,

graviditetskalender m.m.

Farsa.nu www.farsa.nu Webbsajt för pappor

Barnfamiljen.com www.barnfamiljen.com

Artiklar och intervjuer med information till föräldrar och blivande

föräldrar.

Småbarn.com www.smabarn.com

Information om barnets utveckling, föräldrapennig, barnvänliga restauranger, föräldrastöd m.m.

Vi Föräldrar www.viforaldrar.se

Webbsajt och tidning. Forum, bloggar, faktabank, fråga experten

m.m.

Barnsajten www.barnsajten.se

Ett mindre alternativ till de stora föräldrasajterna men med samma

innehåll.

Growing People www.growingpeople.se

Läkare, barnsjuksköterskor, barnmorskor, psykologer, pedagoger

och kulturpersonligheter ger dig professionella svar.

Tabell 1. Presentation av några av de andra svenska familjesajter som finns förutom Familjeliv.se och deras innehåll.

Som har visats finns det många olika former av föräldrastöd, men däremot lite forskning på föräldrastöd via internet. Härnäst presenteras forskningsfältet internet och föräldraskap.

Forskning i den virtuella världen

Internet är ett nytt forskningsfält och Sveningsson m fl (2003) menar att det saknas en överblick över den internetforskning som gjorts. Artiklar och tidigare studier har sökts via Malmö Högskolas biblioteks hemsida, i Artikelsök, Social Services Abstracts och Sociological Abstracts. Sökningar av artiklar och tidigare studier inom vårt ämnesområde har även gjorts på Google Scholar. I vår sökning har vi använt oss av olika kombinationer av följande ord: graviditet, pregnancy, planering, plan, planning, internet, nätet. Vi har inte funnit någon tidigare studie gjord på området ”kvinnors upplevelser och erfarenheter av att planera sin graviditet på internet”.

10

Daneback och Plantin (2008) menar att forskningsområdet föräldraskap och internet etablerades 1997 och att det sedan dess har ökat både vad gäller geografiskt och disciplinärt ursprung. I sin studie av tidigare forskning på föräldraskap och internet fann de fyra huvudteman: analys av internetsajter, användarmönster, stödgrupper online och interventioner. Den tidigare forskningen har då fokuserat kring dessa huvudteman. Enligt Daneback och Plantin (a.a.) saknas det forskning på hur föräldrar använder sig av internet i sitt föräldraskap rent generellt. Framtida forskning inom forskningsområdet föräldraskap och internet bör bredda sin fokus till att även omfatta pappor (då tidigare forskning i huvudsak har fokuserat på mammor) och ”vanliga” föräldrar i icke-kliniska vardagliga situationer. Betänkandet Föräldrastöd – en vinst för alla (SOU 2008:131) lyfter upp att internet kan fylla olika funktioner för föräldrar i deras föräldraskap – det kan fungera som diskussionsforum, kunskapsspridare men även forum för de föräldrar som sällan kommer till tals. Man skriver vidare i betänkandet att antalet sajter för föräldrar ökar, men att kvaliteten på informationen på dessa sajter många gånger inte är granskad. Därmed ser man ett behov av en föräldraportal med just kvalitetsgranskad information. Även Bremberg (2004) visar på hur många föräldrasajter har direkt missvisande information, men menar även att ”internet är den senast utvecklade kanalen för stöd” (s 279). Trots att det är så pass nytt, har nästan lika många föräldrar deltagit i öppna diskussionsgrupper om föräldraskap på internet (16 %) som i öppna (9 %) eller strukturerade föräldragrupper (16 %). Bremberg (a a) menar därmed att det finns ett väsentligt, men ej tillgodosett behov av information via internet samt att flera föräldrar kommer att nå denna informationskanal, då internetanvändandet ökar. Intresset är störst bland föräldrar mellan 30 och 34 år. Därefter avtar intresset. Män och kvinnor är lika intresserade av information via internet och bland högutbildade är intresset större.

Den forskning som vi har funnit och som kommer närmast vårt forskningsområde, är Sakardis (2003) rapport Verklig gemenskap i en virtuell värld? Den utkom 2003 och beskriver den då största föräldrasajten Föräldranätet (i dag heter den Allt för Föräldrar). Rapporten baseras på en webbenkät som besvarades helt eller delvis av 2 499 personer, varav 95 % var kvinnor. Sammanfattningsvis beskriver Sakardi (a a) användarna av Föräldranätet på följande sätt: Den största gruppen (66,5 procent) var mellan 25 och 34 år, de flesta var gifta eller sammanboende med ett barn. De hade tillgång till och vana av att använda internet och samma utbildning som personer i samma ålder i jämförelse med hela befolkningen. Det var något fler som var bosatta i större städer, men alla län fanns representerade. Rapporten ger en fingervisning om vilka som vistas på dessa föräldrasajter samt vad de använder föräldrasajten till. Svaren på webbenkäten visade att Föräldranätet fyllde flera funktioner: informationskälla, gemenskap, umgänge och utrymme för diskussion. Fördelarna med Föräldranätet uppgavs vara tillgängligheten, snabbheten i återkopplingen, anonymiteten och ett demokratiskt klimat. Nackdelarna var förutom tekniska aspekter, bråk, anonyma påhopp och att deltagandet var ”beroendeframkallande”. Studien tyder på att internet kan ge ett väsentligt stöd till föräldrar. Det finns ingen statistik gjord på Familjeliv.se:s medlemmar, men vi kan anta att det finns likheter med den statistik som Bremberg (2004) och Sakardi (2003) tar upp.

Då det saknas tidigare forskning på kvinnors upplevelser och erfarenheter av att planera sin graviditet på internet i det senmoderna samhället, menar vi att vår studie fyller en viktig kunskapslucka. Den höga aktiviteten i Familjelivs diskussionsforum visar på att internet har en stor plats i människors liv i dag. Därmed anser vi att det är viktigt att ha information om hur människor lever delar av sina liv på internet, vilken gemenskap som finns där men även vilka risker det finns med dessa föräldrasajter. Detta är ett nytt forskningsområde, som

11

kommer att bli större för var år som går, nämligen hur vi använder oss av internet i vår vardag. Inom detta forskningsområde har vi då valt att studera hur kvinnor planerar sin graviditet på internet.

METOD

Vi ville undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter av att planera sin graviditet på internet och hur man kan förstå drivkrafterna bakom denna planering ur ett senmodernt perspektiv. Det finns idag ett stort antal webbsajter på internet med föräldrar och blivande föräldrar som målgrupp. Den största av dessa är Familjeliv.se som den 22 mars hade 124 276 medlemmar (Familjeliv.se, 2009). Genom att göra en kvalitativ observation på Familjeliv.se får vi del av en stor grupp kvinnors känslor, tankar och upplevelser kring den blivande graviditeten. Internet har öppnat en helt ny värld som erbjuder nya möjligheter som man kan utnyttja i sin forskning. Vi var intresserade av att studera tendenserna kring denna gemensamma planering och hur diskussionerna kring graviditet och föräldraskap förs. En observation av webbsajten Familjeliv.se bör ge oss en bra bild av hur detta ser ut. För att redan här ge en tydlig bild av hur sajten är uppbyggd samt underlätta fortsatt läsning, inleder vi metodavsnittet med en presentation av Familjeliv.se.

Presentation av Familjeliv.se

Sajten Familjeliv.se öppnades den 16 juni 2003 av företaget Familjeliv Media AB. De äger även sajten Bröllopstorget, som är Sveriges mest besökta bröllopssajt. De som grundade Familjeliv.se är själva föräldrar och har format sajten till stor del utifrån sina egna behov. Enligt Familjeliv.se:s egen presentation av sajten erbjuder de ”tips, stöd och hjälp om allt som rör barn och kostnadsfria online-verktyg för både gravida och föräldrar”. Medlemmarna på sajten har en egen sida, där de bl.a. kan skriva en presentation om sig själva och sin familj. Det finns även möjlighet att skriva en egen blogg och ha kontakt med andra via gästböcker. De online-verktyg som finns är bl.a. fertilitetskalender, graviditetsuträkning, graviditetskalender och budget. Familjeliv.se:s drift finansieras i första hand av annonser.

Redan på sajtens förstasida slås besökaren av hur mycket sajten erbjuder. De senast publicerade inläggen, medlemmarna och artiklarna hamnar i fokus på förstasidan. Diverse annonser riktade till föräldrar syns både högst upp på sidan och på höger sida om innehållet. Annonserna blinkar och byts ut med jämna mellanrum medan besökaren tar sig runt på sajten. På den vänstra sidan finns en lista, där besökaren kan klicka in sig på forumet, bloggar, köp och sälj o.s.v. På förstasidan hälsas besökaren även välkommen till ”Sveriges största familj” med ”medlemmen i fokus”. En sökfunktion finns tillgänglig, så att besökaren lätt ska kunna hitta det som denne söker. Familjeliv.se är en färgglad sajt med en tydlig uppdelning av kategorier för den som planerar barn, väntar barn, är gravid, adopterar/vill adoptera o.s.v.

12

Bland annat har sajten Familjeliv.se forum kopplade till följande tolv kategorier:  Allmänna rubriker  Fråga experten  Planerar barn  Svårt att få barn  Adoption  Gravid  Förälder  Pappagrupp  Känsliga rummet  Änglarum  Medlemsgrupper  Slutna dialoger

Inom dessa kategorier finns forumen, där medlemmarna kan diskutera med varandra. Det finns även ett utbud av artiklar till de respektive kategorierna, för den som söker mer information.

Under kategorin Planerar barn i forumet finns följande forum:  Senaste inläggen

 Fertilitet & Kropp  Förberedelser/kost  Graviditetssymtom  Graviditetstest  Kvinnosjukdomar  Oro för missfall  Preventivmedel  Regnbågsfamilj  Relation & samliv  Syskon

 Utredning  Äntligen gravid  Övrigt

Inom varje forum kan medlemmarna skapa det som kallas tråd, vilket är en diskussionstråd för en specifik fråga/ämne som medlemmen söker svar eller råd om. Kategorin Planerar barn hade den 19 maj 2009 drygt 119 000 st. trådar. Besökaren kommer automatiskt in på de senaste inläggen, när hon/han klickar in sig på Planerar barn. Där publiceras namn på det forum dit inlägget tillhör, användarnamn på den som har startat tråden samt tidpunkt för trådens start, antal svar och när det senaste svaret publicerades. Den medlem som startar en tråd kallas för trådstartare (TS). En tråd är öppen i tre månader och sedan stängs den för nya inlägg, men den raderas inte utan det går fortfarande att läsa redan skrivna inlägg. Istället startas många uppföljningstrådar till den ursprungliga och en länk läggs in i trådstarten i den ursprungliga tråden, så att de aktiva och övriga hittar den nya tråden. Det kan därmed finnas ämnen som fortsätter diskuteras under en längre tid och även grupper som följs åt under längre perioder. Forumet hade den 20 maj 2009 drygt 43 860 000 inlägg inom de olika kategorierna. Det går även att göra sökningar inom forumen efter specifika frågor eller ämnen.

Observation på internet

Sveningsson m fl (2003) menar att det både finns likheter och olikheter med att göra en observation på internet och att göra en observation utanför internet. Idealen, målen och filosofin bakom metoden är desamma; forskaren vill få inblick i ett visst socialt sammanhang som denne vill förstå och beskriva ur ett inifrånperspektiv. Skillnaden är att miljön som man observerar är helt annorlunda. Internet är en plats, där individer interagerar och skapar grupper och kulturer. Internet är speciellt eftersom det både är platsen där människor interagerar och mediet de interagerar med. Att göra observationer i en textbaserad miljö innebär att forskaren i första hand studerar utbyte av skrivna meddelanden. Dessa speciella omständigheter får betydelse för hur forskaren kan och bör utveckla metodologin. Det krävs att man rör oss mellan olika platser på nätet för att få allmän kunskap och sedan välja ut en plats för närmare observation.

13

Innan beslutet togs för var observationen skulle äga rum, så besöktes olika föräldrasajter för att få en känsla för hur aktiva deras forum var och vad som diskuterades på dessa forum. Familjeliv.se visade sig ha det mest aktiva forumet med upp till 40 000 inlägg per dag och de har dessutom en kategori som bara handlar om att planera barn.

Dold observation

Att observera är en metod som används för etnografiska studier, inom vilka man menar att en grupp människor skapar sätt att organisera och uppfatta världen på när de spenderar tid tillsammans. Forskarens syfte blir då att skaffa sig kunskap om de gemensamma värderingar och tankemönster som finns inom gruppen och hur de påverkar gruppen. Den klassiska formen för observation inom etnografisk forskning är deltagande observation, där forskaren försöker bli del av det som sker och på samma villkor som de observerade. Men det finns även möjlighet att göra dolda observationer, där forskaren överhuvudtaget inte deltar i det sociala sammanhanget och därmed får en roll som spion. Genom att göra en dold observation påverkar inte forskaren situationen på samma sätt som vid en öppen och deltagande observation, där forskaren bara genom sin närvaro kan påverka det som sker. Internet erbjuder en unik möjlighet att vara en helt och hållet dold observatör, en s.k. lurker (Sveningsson m fl, 2003)

Valet att göra en dold observation gjordes p.g.a. de fördelar som finns med att observera de samtal som naturligt sker på detta forum kvinnorna emellan, när de inte vet om att de blir observerade. Vårt syfte var att genom observationen undersöka erfarenheter och upplevelser kring planeringen på internet. Vi kom då att vara som ”flugor på väggen”, vilket enligt Sveningsson m fl (a a), är idealet för en etnografisk studie. Genom en dold observation likt den vi har gjort, kan man få en ärlig bild av hur denna planering går till. Medlemmarna på sajten har möjlighet att vara anonyma vid inlägg, d.v.s. inte skriva ut ens sitt användarnamn, vilket bör vara något som kan leda till att man vågar vara mer ärlig. Genom att göra en dold observation undveks påverkan av den naturliga miljön som vi studerade, vilket Denscombe (2000) tar upp som en viktig uppgift för den som genomför en observation.

Genomförande och analys

Först valdes de kategorier på Familjeliv.se:s forum som var intressanta för observationen. Trådar valdes under kategorierna för Planerar barn och Medlemsgrupper. Detta då det är inom dessa kategorier som många diskussioner kring planering finns. Sedan delades rubriker upp emellan oss, som vi använde för att kopiera in materialet under. Detta gjordes för att få en tydlig struktur och inte riskera att samla in samma material. I tid har vi avgränsat oss till att enbart söka trådar under tre veckor, då detta är ett oerhört aktivt forum med ca 40 000 inlägg/dag. Att genomsöka forumet under längre tid skulle ha inneburit tillgång till mer text än vad som hade hunnit analyseras under dessa tio veckor. Trådarna valdes för att de var aktiva under den period som vi genomförde observationen, men även att de hade minst 50 inlägg var ett krav för att få en aktuell och bred syn på planeringen. Från början fanns inget bestämt antal trådar som skulle hittas, utan tidsbegränsningen på tre veckor styrde hur många det blev. Totalt omfattar det insamlade materialet 126 st. A4 sidor med olika diskussioner och citat som handlar om planering inför graviditet. Materialet kommer från totalt 32 olika trådar med mellan 50 och 700 inlägg. Det är svårt att avgöra hur många personer som är aktiva i varje tråd, eftersom många bara kallar sig ”anonym”. Dock kan olika listor som läggs upp i trådarna ge en fingervisning om hur många som minst är aktiva i tråden. Vi har uppskattat att det i trådar med ett mindre antal inlägg finns ca 5-20 aktiva personer och att det i trådar med många inlägg finns ca 20- 40 aktiva personer. Detta innebär att vi har tagit del av inlägg från

14

ca 450 personer. Dock har någon person har gjort över 100 inlägg och någon annan bara ett eller två inlägg.

Vid analysen av materialet lästes materialet igenom ett flertal gånger, för att få en känsla av hur tendenserna såg ut och för att få en helhetsbild. Sveningsson m fl (2003) menar att när man gör en observation på internet måste man, precis som vid andra observationer, ta hänsyn till det sammanhang som studien sker i. Det krävs att man har kunskap om sammanhanget och inte plockar ut textdelar hur som helst, eftersom texten alltid är en del av sammanhanget. Vi har tagit hänsyn till detta när vi har läst och analyserat texterna, eftersom det ibland kan vara svårt att uppfatta t.ex. ironi och skämt när man inte sitter öga mot öga med personen. Efter att ha läst igenom materialet har vi var för sig hittat koder i materialet som sedan har jämförts och samlats ihop till olika kategorier. Dessa kategorier besvarar vårt syfte och våra frågeställningar utifrån våra teoretiska begrepp. Dessa kategorier används som underrubriker i vår resultatredovisning.

Metodens för- och nackdelar

En fördel med en dold observation, som även nämndes i avsnittet Dold observation, är att människor som inte vet om att de observeras, vågar vara mer ärliga i sitt skrivande. Det finns givetvis även möjlighet att det finns de som skriver enbart för att provocera. Möjligheten att vara helt anonym på en sajt kan både leda till att man är mer ärlig, då man inte sitter öga mot öga med någon annan som vid en intervjusituation. Men den möjligheten kan även leda till att man överdriver eller förskönar, för det finns ingen där som kan ifrågasätta det.

En nackdel som finns med att analysera skriven text och sedan koda samt kategorisera, är att en text inte lika tydligt kan visa vilket tonfall informanten har. Det som en intervju fångar upp vad gäller kroppsspråk, tonfall och gester är något som helt förloras vid textstudier. En fördel på internet är det frekventa användandet av olika uttryckssymboler. Dessa visar ibland tydligare än kroppsspråk vad informanterna känner eller om de t.ex. skämtar. Vi har fått intrycket under vår studie av att man är medveten om att den andre kan missförstå, varför man skriver ut att man skämtar. När vi ska ta reda på vad som sägs och inte sägs i trådarna, kan det mycket väl hända att vi med vår förförståelse läser in något annat i orden. Men bristen kan lika gärna ses som en förtjänst, d.v.s. att forskaren kan gå in på djupet och även ta fram det som inte sägs, det som sägs mellan raderna. Där ser vi dock det som positivt att vi är två stycken som läser samma texter samt försöker tolka budskapet. På så vis kan vi få fram olika tolkningar, vilket kan visa på att något skrivet är otydligt. Men genom att vi är två stycken kan vi även på så vis få bekräftat att vår tolkning med stor sannolikhet stämmer

Etiska överväganden

Internet är så pass oanvänt i forskningssyfte att det inte finns klara etiska riktlinjer utan istället går åsikterna isär. Daneback och Månsson (2007) menar att existerande etiska riktlinjer är tillräckliga även vid internetstudier. De existerande riktlinjerna är de forskningsetiska principer som antogs 1990 av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet – numera Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet, 2002). Individskyddskravet inom principerna utgörs av fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I våra etiska överväganden har utgångspunkt tagits i de fyra huvudkraven, dock kan de, som även Sveningsson m fl (2003) menar inte alltid uppfyllas vid internetstudier. I de fallen menar vi att forskningskravet väger tyngre än individskyddskravet. Forskningskravet har beskrivits på följande sätt:

15

”Forskning är viktigt och nödvändigt för både individernas och samhällets utveckling. Samhället och samhällets medlemmar har därför ett berättigat krav på att forskning bedrivs, att den inriktas på väsentliga frågor och att den håller hög kvalitet. Detta krav, som här kallas forskningskravet, innebär att tillgängliga kunskaper utvecklas och fördjupas och metoder förbättras.” (Vetenskapsrådet, 2002, s 5)

De fyra huvudkraven

Informationskravet innebär att forskaren upplyser informanterna om forskningen och dess syfte (Vetenskapsrådet, 2002). Detta står i direkt konflikt med en dold observation, då en dold observation förutsätter att de som observeras inte vet om att observation pågår. Att då informera dem om observationen skulle innebära att de kan påverkas av vetskapen att vi är där. I detta fall menar vi att forskningskravet står över informationskravet, samt att genom att uppfylla konfidentialitetskravet kommer vår studie inte att skada någon av de medlemmar vars citat används i studien. Konfidentialitetskravet innebär att all information behandlas konfidentiellt och förvaras där ingen tredje person kan komma åt den (a a). Då vi inte själva känner till vilka människorna är bakom de olika användarnamnen och inte heller användarnamn har skrivits ut i vår uppsats, uppfyller vår studie detta krav. Möjligheten att identifiera våra informanter blir då tämligen liten. Samtyckeskravet innebär att informanterna har gett sitt samtycke till deltagande (a a). Även detta blir svårt att uppnå vid internetstudier just p.g.a. att många medlemmar på Familjeliv.se inte uppger sitt riktiga namn som användarnamn, men även då de många gånger väljer att vara anonyma vid inlägg. Då skriver de inte ens ut sitt användarnamn och det är i princip omöjligt för oss att inhämta samtycke från dem. Nyttjandekravet innebär att uppgifter som samlas in enbart får användas till forskningsändamål (a a). Detta uppnår vår studie genom att den information som vi har inhämtat enbart har använts till att skriva denna uppsats. De trådar som har använts i studien har inte sparats, utan raderats från våra datorer. Däremot är Familjeliv.se:s forum öppet, vilket innebär att vem som helst kan gå in där och läsa det som har skrivits. Detta är även något som majoriteten av medlemmarna är medvetna om, då de själva har möjlighet att läsa inlägg som skrivs av andra medlemmar.

Att resonera att forskningskravet står över flera av huvudkraven menar vi är en förutsättning för att kunna göra forskning på ett så nytt forskningsområde som internet. Även Sveningsson m fl (2003) anser att kvalitativ forskning i naturliga situationer med syfte att utforska de nya internetmiljöerna, är sådan viktig forskning som forskningskravet hänvisar till.

Offentligt och privat på internet

Sakardi (2003) menar att webbsajter på internet är som offentliga mötesplatser med skillnaden att de innehåller privata situationer. Även om webbsajten är tillgänglig för alla och personerna bakom uttalandena inte behöver ge sig tillkänna innebär, inte detta att de har för avsikt att sprida sin kommunikation till andra än dem som de kommunicerar med. Vissa forskare menar, att de otydliga gränserna mellan privat och offentligt på internet medför ett större ansvar för en forskare inom området. Andra menar att det offentliga och privata på internet kan uppfattas från antingen ett tekniskt perspektiv eller ett psykologiskt perspektiv. Det första perspektivet ser att det är den faktiska tillgängligheten av data, som avgör vad som är privat eller offentligt; internet betraktas som ett utbyte av datafiler. Det andra perspektivet är psykologiskt och tar istället hänsyn till deltagarnas uppfattningar om texternas karaktär. De två perspektiven kan stå i motsats till varandra om data tekniskt sett är tillgängliga, men de som har producerat texten uppfattar att den är privat (a a).

16

Forskarens förförståelse, tillförlitlighet och trovärdighet

När man motiverar metoder och slutsatser, är det viktigt att läsaren får kännedom om de beslut som har tagits under studiens gång. Läsaren bör även få kännedom om grunderna till dessa, för att kunna bedöma om de har varit rimliga. Enligt Denscombe (2000) är tillförlitlighet och trovärdighet viktiga att uppnå, samt att vara medveten om sin förförståelse.

Forskarens förförståelse

Inom kvalitativ forskning anses det vara mer accepterat att forskaren lyfter biografiska detaljer om sig själv i analysen. Detta hjälper läsaren att upptäcka vilka personliga erfarenheter eller värderingar, som kan ha påverkat forskarens analys (Denscombe, 2000). Faktumet att ingen utav oss två är förälder kan ha påverkat vår tolkning av diskussionerna i forumet. Vi har ingen egen erfarenhet av att planera en graviditet, vilket kan leda till att vi misstolkar eller överdriver aspekter i medlemmarnas planering.

Tillförlitlighet

När man kontrollerar en studies tillförlitlighet, ställer man sig frågan om en annan forskare hade kommit fram till samma resultat och dragit samma slutsatser. Denscombe (2000) menar att frågan inte har något absolut svar. Vid kvalitativ forskning kan man däremot besvara det genom en noggrann redogörelse av forskningens syfte och teori, genomförandet av forskningens och resonemanget bakom tagna beslut. Det sistnämnda är då det viktigaste för kvalitativ forskning. Vi är medvetna om att en annan forskare kan komma fram till annat resultat vid en studie av samma föräldrasajt. Dels p.g.a. att materialet på sajten är i konstant förändring, men även då man som forskare påverkar både urval och analys av urvalet genom sin förförståelse. Vi menar att det är omöjligt att helt utesluta sin egen förförståelse. Däremot är det viktigt att vara medveten om egna fördomar och värderingar vid en studie av denna form.

Forskningstriangulering är något som man kan använda sig när man är fler än en forskare. Det innebär en fördel att vara flera, när materialet i studien ska bedömas och ges en användbar form (Jensen, 1995). Vi menar att även forskartriangulering leder till att kriteriet tillförlitlighet uppnås, då man genom denna triangulering undviker att en forskares förförståelse påverkar studien och dess analys.

Daneback och Månsson (2007) tar upp tillförlitlighet vid just internetstudier. De menar att internetstudier kritiseras, då en forskare vid sådana studier inte sitter öga mot öga med informanten. Därmed skulle förtroendet för deras utsagor kunna bli lägre. Däremot kan möjligheten att vara anonym väga upp detta, då möjligheten till anonymitet kan leda till att informanten vågar vara mer öppen och ärlig om sin situation. Det kan givetvis även leda till att någon vill överdriva eller provocera. Men i vår studie kan man anta att majoriteten av de som vistas i diskussionsforumet samt i trådarna för planering är där då de har ett genuint intresse och behov av att dela med sig av sina erfarenheter samt söka råd och stöd. En intervjusituation öga mot öga kan mycket väl få som konsekvens att informanten, då den blir sedd av forskaren, väljer att försköna sanningen eller försöka ge svar som denne tror kommer att göra forskaren nöjd. Då observation har varit dold, ser vi ingen risk med att någon medlem skulle försköna sanningen för vår skull, då de inte är medvetna om att vi är där.

17

Trovärdighet

Vad gäller studiens trovärdighet har Denscombes (2000) rekommendationer följts. Vi menar att vår studie även uppfyller kriteriet för trovärdighet, då vi genom studien noggrant har redovisat vårt tillvägagångssätt samt motiverat detsamma. I vår resultatredovisning finns även direkta citat från medlemmarnas diskussioner, vilket möjliggör att läsaren kan dra egna slutsatser av materialet. Vi är medvetna om att vi som forskare har påverkat studien. Något som inte uppfylls är information till informanterna om resultatet, men detta menar vi är ingen nödvändighet då hela studien har baserats på en dold observation. Extern trovärdighet blir också svår att tala om, då det inte finns någon tidigare forskning på kvinnors planering av graviditet på internet.

TEORI

Vi har valt att använda modernitetsteorin för att belysa vårt ämne, eftersom den erbjuder applicerbara begrepp till fenomenet att planera sin graviditet på internet. Modernitetsteorin innehåller ett övergripande samhällsperspektiv, där stora förändringar av samhället tas upp. Utöver det visar man även på hur relationer och individer påverkas till följd av samhällsförändringarna. Forskare har hävdat att behovet av att söka gemenskap och stöd på internet hänger samman med osäkerheten och ambivalensen som är kännetecken för det moderna samhället. Förändringen i samhället har också lett till att nya arenor för kommunikation människor emellan har uppstått. I detta avsnitt presenteras de förändringar som teoretikerna menar präglar det senmoderna samhället och de begrepp som beskriver hur människan påverkas av dessa förändringar.

Från inrutad trygghet till flytande osäkerhet

Det finns flera teoretiker som ser en förändring av samhället, där man menar att förändringen får flertalet konsekvenser som människorna får svårt att hantera. En sådan teoretiker är Zygmunt Bauman. En av Baumans (2007) centrala teser är att modernitetens tidsålder är på väg ut och någonting annat är på väg in. I hans äldre verk är det postmoderniteten som är på väg in, i de nyare kallar han det ”flytande modernitet”. Det är en modernitet som har gått så långt, att den inte längre liknar sig själv men som ändå inte är postmodernistisk. Beck (1998), en annan modernitetsteoretiker, hävdar å sin sida att vi i dag ser ”en vändpunkt i det moderna” (s 18), som gör sig fri från industrisamhällets konturer och får en ny form. Denna nya form kallar han ”risksamhället”. Samtidigt som den teknisk-ekonomiska produktionen får mer makt i samhället, ökar även produktionen av risker. Bauman (2007) menar i sin tur att det nästan dagligen upptäcks och annonseras ut nya faror i den flytande moderniteten. Detta leder till en rädsla som människan försöker hantera på olika sätt, för att få kontroll över sitt liv och sin framtid. Ett flytande liv kännetecknas av att människan inte längre kan göra några förutsägelser om sin framtid. Förmågor i dag kan vara oförmågor i morgon. Kompetens är dagsfärsk. Gjorda erfarenheter räknas inte nästa vecka. Det flytande livet i ett flytande samhälle är ett liv i ständig rörelse, i konstant gungning och osäkerhet. Den moderna rädslan, som är en rädsla för oss själva, kan vi inte hantera.

Beck (1998) talar även om hotsituationer, vilka han definierar som ”källor ur vilka det väller fram frågor som de drabbade saknar svar på” (s 75). Den som drabbas av något ses som

18

inkompetent i frågor kring sin situation och blir därmed beroende av andras kunskap. I det gamla industrisamhället var det nödvändigt att ha förmågan att förhindra den materiella nöden och den sociala degraderingen för att överleva. I risksamhället menar Beck (a a) däremot att det behövs andra förmågor: individen måste kunna ”förutse och klara av faror, /för/ att hantera dem privat och offentligt” (s 106). Individer måste i dag klara av problem själva, och till slut blir förmågan att hantera rädslan och otryggheten i risksamhället en nödvändig kulturell kvalifikation. Utöver risker och hot kännetecknas även risksamhället av inneboende motsättningar. En sådan motsättning är att normen och standarden för människors samliv är modellen av kärnfamiljen i industrisamhället, men samtidigt har kärnfamiljen sin grund i den feodala tilldelningen av könsroller vilket försvinner under moderniseringsprocessen. Industrisamhället bygger på en traditionalitet som är inneboende i industrialismen. Beck hänvisar då till industrisamhällets mönster bestående av klasser, kärnfamilj och yrkesarbete samt dess syn på vetenskap, framsteg och demokrati. Grunderna för dessa är bräckliga och avskaffas genom modernitetens reflexivitet. Människor har i dag befriats från tidigare levnadssätt och sociala former samt det som togs som självklart, vilket har lett till risksamhällets andra sida. Denna andra sida av risksamhället är chocken som kommer av att det tidigare livets koordinatsystem, med familjen och arbetet samt vetenskapen och framsteget som dess två axlar, ger vika och nya chanser och risker uppstår. Dessa chanser och risker är risksamhällets konturer. Det traditionella sättet att tänka och agera ändras eller försvinner. Vi har därmed i dag ett större behov av begrepp och teorier, för att kunna beskriva det nya och för att kunna leva och handla i detta nya.

Bäck-Wiklund och Bergsten (1997) diskuterar hur staten i Sverige sedan 1930-talet har drivit ”det moderna projektet” och försökt påverka människors invanda tankemönster och beteenden. De menar att en ökad individualitet och autonomi är det som kännetecknar det västerländska samhället. Det finns ingen förutsägbarhet i vardagen och detta gör oss osäkra och ambivalenta. Vi tvingas göra en mängd val och lära oss att hantera den osäkerhet som framtiden innebär. Vårt vardagstänkande innehåller en blandning av expert- och vardagskunskaper. Vi använder traditionella föreställningar, psykologiska och sociologiska teorier när vi reflekterar över oss själva som män och kvinnor, partners och föräldrar. Det moderna samhället ger oss en outsinlig ström av ny kunskap, vilket inte behöver betyda att vi blir säkrare på att vi handlar rätt eller att vi känner oss tryggare i tillvaron. Något som återkommer i aktuell samhällsvetenskaplig teori är hur samhället har förändrats i grunden och hur det påverkar individens självuppfattning och mellanmänskliga relationer. Bäck-Wiklund och Bergsten (a a) har uppfattningen att teorier som behandlar kulturell modernisering utgör ramen för hur man kan förstå hur män och kvinnor formar sitt moder- och faderskap och hur de uppfattar sig själva som könsvarelser. De poängterar att invanda tankemodeller inte alltid fungerar, när vi ska förstå oss själva, samhället och hur vi ska planera för framtiden.

Den slutsats som vi kan dra av dessa beskrivningar av den flytande moderniteten, risksamhället och det moderna projektet är, att individen måste förändra sitt sätt att se på samhället, då de gamla tanke- och synsätten inte längre är giltiga. Vi verkar dock inte ha funnit rätt sätt att hantera förändringarna, utan befinner oss i ambivalens, osäkerhet och blir beroende av expertkunskap. Något som bl.a. Bäck-Wiklund och Bergsten (1997) och Beck (1998) tar upp är individualiseringen av samhället. Bäck-Wiklund och Bergsten (1997) menar, som vi redan har nämnt, att den trend som går att se nu är den av ökad individualitet och autonomi.

19

Individualisering och anpassning av familjen

Efter andra världskriget har en våg av individualisering av samhället dragit igenom västvärldens rika industriländer. Människorna har befriats från traditionella klassvillkor och familjeroller, samtidigt som de har blivit mer hänvisade till sig själva. Individuella former och förutsättningar för existens uppkommer, vilket leder till att människan blir tvingad att sätta sig själv i centrum vad gäller livsplaner och livsföring. Denna individualisering blir synlig även inom familjen, inom vilken man ska försöka förena ambitioner som drar åt olika håll. T.ex. krav i yrkeslivet, nödvändigheten av en utbildning, skyldigheter gentemot barnen och hushållsarbetets monotoni. Enligt Beck (1998) skapas då en ny typ av familj, vilken han kallar den tillfälliga förhandlingsfamiljen. Denna nya typ av familj är sammansatt av olika individer med självständiga liv. De skapar tillsammans ”ett motsägelsefullt men funktionellt förbund för ett reglerat utbyte av känslor” (s 122). Detta förbund kan upplösas. Hur en människa väljer att leva sitt liv är inte längre lika beroende av ursprung eller de band som hon knyter under åren. Den väg som en människa väljer får då ett eget värde, vilket leder till att livet upplevs som ett personligt öde. Det kollektiva ödet har därmed förvandlats till ett personligt, enskilt öde. Det är inte längre en grupp, en klass eller ett skikt som drabbas, utan det är individen med sina personliga och specifika villkor.

Även Giddens (1997) tar upp moderniteten och dess påverkan på det individuella jaget. Giddens talar om senmoderniteten som kännetecknas av utvecklad institutionell reflexivitet. Han menar att den pågående globaliseringen åtföljs av en omvandling av vardagslivet med djupgående konsekvenser för det personliga livet. Självet blir ett reflexivt projekt för att anpassa sig till globaliseringen och klara av framtiden. I det moderna samhället finns flera val för hur man ska leva sitt liv. Alla dessa livsstilsmöjligheter leder till att det blir viktigt med strategisk livsplanering. Livsplaner är det grundläggande innehållet i självets reflexivt organiserade bana. Livsplanering är ett medel för att förbereda framtida handlingsförlopp. Livsplanering förutsätter att tiden organiseras på ett speciellt sätt, eftersom den reflexiva konstruktionen av självidentiteten i lika hög grad är beroende av förberedelser för framtiden som tolkningar av det förflutna.

Flera aspekter av samhället har förändrats med individualiteten. Beck (1998) tar upp kvinnornas intåg på arbetsmarknaden och vilka följder det har fått för vardagslivet. Enligt honom har det inte bara ett materiellt värde att kvinnor började förvärvsarbeta och tjäna egna pengar, utan även ett socialt och symboliskt värde. Detta då det förändrade maktförhållandet inom familjen och äktenskapet. Bl.a. blev mannens traditionella hushållsarbetslöshet en familjepolitisk angelägenhet när antalet förvärvsarbetande kvinnor ökade. Men för att kvinnan ska bli en förvärvsarbetande medborgare i samhället, krävs utbildning och rörlighet men även att hon ser till sina egna intressen. Detta visar på hur individualiseringen har blivit en del av familjen. Beck menar att unga kvinnor i dag, då de har en nästan likvärdig utbildning som männen och är mer medvetna om sin situation, kräver större jämställdhet och ett partnerskap både inom arbetslivet och inom familjen. Däremot möter de på motstånd på arbetsmarknaden och i hur männen beter sig.

Under 50- och 60-talet strävade människor efter ett lyckligt familjeliv, eget hus, ny bil, bra utbildning för barnen och höjd levnadsstandard. I dag strävar man efter att förverkliga sig själv och finna sitt eget, sanna jag. Man vill inte fastna och har en personlig utveckling som målsättning. Denna förändring menar Beck (1998) är tydligast inom den yngre generationen, bland högutbildade samt höginkomsttagare. De traditionella symbolerna för framgång – inkomst, karriär och status – räcker i dag inte, för att fylla detta nya behov av att finna sig

20

själv och bli bekräftad eller för att tillfredsställa en längtan efter att ha ett innehållsrikt liv. En konsekvens av detta är att människan tvivlar och ifrågasätter sig själv samt jagar bekräftelse. Mångfalden av valmöjligheter kan, enligt Giddens (2001), också relateras till relationer med andra – till intimitetens förvandling. Dagens personliga relationer skiljer sig från de interpersonella banden i förmoderna kulturer. Då fanns det mycket lite utrymme för spontana val, nära och kära utgjordes av familj och släkt. Träffpunkterna på internet och liknande kontaktformer visar klart och tydligt att det är lätt att få tillgång till en mängd valmöjligheter, för den som är beredd att säga adjö till de sista traditionella sätten att göra saker på. Det är bara när vi mer eller mindre fritt kan välja våra band som vi kan prata om ”relationer” eller ”förhållanden” i den mening som dessa ord numera fått i dagligt tal. Giddens (a a) menar vidare att den romantiska kärleken har utvecklats till den rena relationen. Den rena relationen beskriver han som en social relation som etableras på grundval av vad var och en kan få ut av ett varaktigt förhållande med den andra. Förhållandet håller endast om båda parter anser sig tjäna på att vara del av det. Tidigare förknippades kärlek med sexualitet inom äktenskapet, men nu förknippas kärlek allt mer med sexualitet inom den rena relationen.

Vilka planer som man under tidigare generationer hade för sitt liv och hur man valde att leva sitt liv, hölls samman av familjen, äktenskapet och arbetet. I dag existerar inte bara möjligheten utan även tvånget att välja i ett stort antal frågor. Det är i dag mer osäkert om man gifter sig och i sådana fall när, om man skaffar barn och om barnet ska uppfostras tillsammans med den andra föräldern eller om barnet ska komma före, mitt i eller efter karriären. Då de planer och överenskommelser som man gör kan lösas upp, bör man kunna rättfärdiga sina val. Trots att många unga tvivlar på idealbilden av äktenskapet och familjen, strävar majoriteten inte efter ett liv utan bindningar. Utvecklingen som har skett är då tvetydig (Beck, 1998).

Vilka kopplingar kan man då göra mellan moderniteten och våra två forskningsobjekt internet och kvinnor som planerar sin graviditet? Kan internet på något sätt stötta eller underlätta för individen, nu när samhället är mer individualistiskt? Vad kan vi använda internet till i det moderna samhället? Och vilken betydelse får barnen när vi är så individualistiska och tvivlar på idealbilden av äktenskapet och familjen?

Internet som ett redskap för att hantera individualiseringen

Daneback (2006) har beskrivit de begrepp ur Baumans teori som han anser är relevanta när det gäller internet och modernitet. Han beskriver internet som ständigt föränderligt och en förmedlare av individualiserad samhörighet. Samtidigt som medborgarna i den flytande moderniteten har blivit mer och mer isolerade så är önskan om och sökandet efter samhörighet med grupper som ger värme, förutsägbarhet och vänlighet mer närvarande än någonsin. Problemet för den moderna människan är motståndet till att vara långvarigt beroende av andra. Med utvecklandet av internet och dess omfattande användande och popularitet har det plötsligt blivit möjligt att sammanföra behoven av individualitet och samhörighet. Vi kan både interagera med främlingar, vilka beskrivs som skrämmande medmänniskor i det flytande samhället, samtidigt som vi är säkra i vårt hem. Konsekvensen av detta är att samtidigt som vi återfår vårt förlorade självförtroende när det gäller att ta kontakt med främlingar, så fortsätter vi att isolera oss själva ännu mer än tidigare. Vi stänger inte bara ute främlingar, utan i och med deltagandet på webbsajter så stänger vi även ute familj och vänner. Det är vanligt, särskilt bland ungdomar, att umgås online inte bara med främlingar utan även med vänner. Vidare blir det vanligare att ha mer än en internetansluten

21

dator hemma, så att familjemedlemmar kan sitta var för sig och surfa och interagera med andra. Det verkar som att ju mer vi söker samhörighet, desto mer ensamma och isolerade blir vi.

Enligt Bauman måste människan själv skapa samhörighet med grupper i den flytande moderniteten och det är precis vad man gör på internet. På internet är det möjligt att välja var och med vem man tillhör. Det stora utbudet av grupper på internet förenar och samlar människor med samma intressen, syften och demografiska egenskaper, oavsett var de befinner sig för tillfället. Det stora utbudet ger stor frihet för individen att välja. Det är i alla fall vad dagens konsumtionssamhälle vill få oss att tro enligt Bauman. Att bli exponerad för alla dessa valmöjligheter, några som man knappt kan skiljas åt, gör människor ambivalenta och resulterar i medlemskap i en mängd olika grupper på nätet. Detta är ett exempel på hur medborgaren i det flytande moderna samhället sprider ut sina risker av rädsla att göra fel val eller välja fel väg (Daneback, 2006).

Precis som när man träffar människor offline, är det möjligt att bli en del av gruppen genom att konversera. Men möjligheten finns också att vara osynlig, men ändå ta del av samtalen. Detta fenomen kallas ”lurking”, vilket är omöjligt att göra offline. Det är alltså inte bara möjligt att umgås med människor på ett tryggt och säkert sätt utan att vara på samma plats, utan även möjligt att ta del av samhörigheten utan att någon märker det. Detta ger människor möjlighet att undersöka, om det är en grupp människor som man vill umgås med eller inte innan man avslöjar sin identitet (Daneback, 2006).

Virtuell närhet

Daneback (2006) använder begreppet ”virtuell närhet”, vilket innebär att vara nära samtidigt som man är fysiskt avlägsen. Internet har inte bara gjort det lättare att träffa människor på webbsajter och i chattrum, utan även gjort det lättare att vara personlig och intim med dessa människor. Bauman menar att den flytande moderniteten har tagit oss från en tid, där man levde i samhällen där alla mer eller mindre kände varandra till samhällen där alla är främlingar som kommer och går. Det verkar som att möjligheten till den distans och anonymitet som internet ger oss, gör det lättare att komma nära andra jämfört med offline. Skyddet gör att vi vågar närma oss vem som helst. Vi vågar öppna oss och avslöja mer om oss själva än vad vi kan under andra omständigheter.

Barn som val eller hinder

Vi har tidigare beskrivit hur modernitetsteoretiker menar att relationer och familjer har förändrats. Familjer består i dag av en mängd olika viljor. Relationen är något som kan liknas vid Giddens (2001) rena relation, där relationens fortlevnad förutsätter att de båda parter får ut det som de vill av relationen. Kvinnan har även fler valmöjligheter i dag, när hon ska välja sin väg i livet. Hon har krävt sin plats på arbetsmarknaden, men har enligt Beck (1998) inte fått totalt gehör för delat ansvar inom hemmet. Att bli mor har gått från att ses som ett av naturen givet öde till ett önskat val för kvinnan. Bidragande orsaker till detta är bl.a. användningen av preventivmedel och rätten till abort. I dag handlar det istället om ett eget val med önskade barn och önskat moderskap. Den yngre generationen kvinnor kan då, till skillnad från sina mödrar, bestämma om de vill ha barn och i sådana fall när och hur många. Dock är ett moderskap utan att vara ekonomiskt beroende av mannen och utan ansvar för familjen fortfarande ett ouppnåeligt ideal för många kvinnor. Kvinnor dras i dag mellan yrkesarbetet och hushållsarbetet. Beck lyfter upp att kvinnor under skilsmässoförhandlingar tvingas förklara varför de har eftersatt sitt yrkesliv, medan de inom familjepolitiken tvingas

22

förklara varför de inte uppfyller sina plikter som mor. Individualisering förstärker däremot männens rollbeteende, då de sedan tidigare inte har några problem med att förena yrkesliv och faderskap.

Synen på barn har även förändrats i och med den våg av individualisering som Bäck-Wiklund och Bergsten (1997) och Beck (1998) menar genomsyrar dagens västerländska samhälle samt även har tagit plats inom familjen. Beck (1998) menar då att barn kan ses som hinder i individualiseringsprocessen, då det kräver arbete och pengar. Det är även oberäkneligt, gör föräldrarna bundna och vänder upp och ner på schemat för dagen och för livet. Samtidigt utgör barnet ”den sista återstående, ouppsägbara och outbytbara primära relationen” (s 195). Det som man längtar efter men inte kan uppnå i ett förhållande, riktas istället mot barnet. Barnet blir då allt viktigare, trots att födelsetalen sjunker.

Sammanfattningsvis menar vi att det som är relevant för vårt syfte och frågeställningar är den stora förändringen av samhället, som har fått till följd att vi i dag är mer individualiserade än tidigare. Samtidigt som vi är individualiserade och även isolerade, söker vi stöd och närhet från andra. En arena för detta sökande är internet, där vi genom anonymiteten vågar öppna upp oss mer och skapar en virtuell närhet med andra. Vi tar även med oss ambivalensen och osäkerheten, vilka är konsekvenser av att vi i dag står inför flera valmöjligheter än tidigare generationer. Det är inte längre förutbestämt vilken väg vi ska ta, utan vi kan och även måste göra flertalet val under livets gång. Dessa valmöjligheter får som konsekvens att vi tvivlar och blir osäkra, varför vi tenderar att lita mer på expertråd. Men experterna räcker inte heller till, då de många gånger ger skilda svar. Därmed söker vi kontakt med andra som vi delar intresse och mål med, för att dela erfarenheter och söka rådgivning i det förvirrande samhälle som vi lever i. Denna förvirring kommer av att de referensramar som vi tidigare har haft av vårt samhälle inte längre är giltiga. Vi måste hitta nya referensramar och nya sätt att förstå världen, men vi tolkar som att det är något som ännu inte är uppnått.

Familjen och relationerna har även förändrats i och med denna förändring av samhället. Många människor lever i dag i rena relationer, där de måste lära sig att kompromissa mellan olika viljor inom en och samma familj. För många är det inte heller längre givet att man ska bilda familj och för flertalet av dem som vill det, finns drömmen om att förverkliga sig själv först. Inte bara familjen och relationerna har förändrats, utan även synen på barn. Barn är inte längre en självklarhet, utan kan i mångas ögon bli ett hinder när de ska förverkliga sig själva. Men barn kan också representera det som vi inte längre får ut i relationerna samt stabilitet. Det ter sig då vara ett osäkert samhälle som vi lever i. Vi vet inte hur vi ska tolka det, men inte heller hur vi ska leva i det. Vi är rädda för att göra fel val och vi är rädda för att vara beroende av någon annan – partner eller barn – men samtidigt har vi en önskan efter samhörighet.