Utvärdering av 1995 års nystartade företag

(1)

Ura 2001:2

ISSN 1401-0844

Utvärdering av 1995 års nystartade företag

- En jämförelse mellan företag som fick bidrag från Arbetsförmedlingen

och övriga nystartade företag

Anna Spånt Enbuske Susanna Okeke

Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

(2)

Anna Spånt Enbuske Susanna Okeke

Innehållsförteckning Sid

1. SAMMANFATTNING ... 2

2. INLEDNING... 5

2.1 METOD OCH DATAMATERIAL... 5

2.2 BAKGRUND... 6

3. FÖRETAGENS VERKSAMHET – EN DESKRIPTIV ANALYS... 7

3.1 VILKA STARTADE FÖRETAG 1995?... 8

3.2 BIDRAGSTAGARNA... 13

3.3 NÄRINGSGREN... 16

3.4 MARKNADSINRIKTNING... 16

3.5 SYSSELSATTA... 17

3.6 OMSÄTTNING... 19

3.7 FÖRSÖRJNING... 20

4 FÖRETAGENS VERKSAMHET – EN STATISTISK ANALYS... 21

4.1 RESULTAT VAD GÄLLER VERKSAMHET... 21

4.2 RESULTAT VAD GÄLLER FÖRSÖRJNING... 28

4.3 SLUTSATSER AV DEN STATISTISKA ANALYSEN... 33

5 REFERENSER ... 35

6 BILAGA ... 36

(3)

1. Sammanfattning

Under 1995 startade totalt 35 000 genuint nya företag. En tredjedel av dessa startades av arbetslösa som deltog i det arbetsmarknadspolitiska programmet Start av näringsverksamhet. Programmet innebär att ett bidrag motsvarande ersättningen vid arbetslöshet utgår vid start av företag under normalt 6 månader.

Tre år efter företagsstarten, 1998, var andelen fortsatt verksamma företag cirka 59 procent. När företag som kan antas vara hobbyverksamhet (där det inte finns nå- gon större ambition avseende tillväxt) exkluderas, ökar andelen verksamma före- tag till 62 procent. En intressant fråga ur arbetsmarknadspolitisk synvinkel är hur arbetslösa som startar företag med hjälp av bidrag från Arbetsförmedlingen klarar sig jämfört med övriga personer som startar företag. Denna rapport visar att före- tag startade av arbetslösa i genomsnitt hade lika stor chans att vara verksamma efter tre år som övriga nystartade företag. Dessutom kunde de verksamma deltagarna i programmet i större utsträckning försörja sig av sina företag än övriga fö- retagare. Övriga företagare hade oftare annan sysselsättning vid sidan om sina företag. Utvärderingen beskriver även skillnader i resultat mellan företagarna i programmet och övriga nyföretagare beroende på kön, ålder, utländsk bakgrund och län.

Företagarna angav olika motiv till företagsstarten. Det visade sig att de som ville arbeta självständigt eller startade för att det fanns ett behov på marknaden hade störst sannolikhet att fortfarande vara verksamma som företagare efter tre år. Fö- retagarna som deltog i programmet hade dock i betydligt högre utsträckning än övriga företagare startat på grund av eller risk för arbetslöshet.

Merparten av alla företag startades inom tjänstenäringen (82 procent) oberoende om företagaren deltog i programmet. I båda grupperna var de vanligaste näringarna

”varuhandel, reparationer samt hotell & restaurang” och ”finansiell verksamhet &

företagstjänster”. Sannolikheten att klara verksamheten var däremot allra störst inom

”utbildning, hälso- & sjukvård samt andra samhälleliga & personliga tjänster”. Företag inom näringsgrenarna ”tillverkning & dylikt”, ”byggnadsverksamhet”, transport &

kommunikation” samt ”finansiell verksamhet & företagstjänster” var fortfarande verksamma jämbördigt. Sämst klarade sig företagen inom ”varuhandel, reparationer samt hotell & restaurang”.

En femtedel (23 procent) av företagarna var vid företagsstarten yngre än 31 år.

Över hälften var mellan 31 och 50 år (61 procent). Sannolikheten att vara verksam i företaget ökade med åldern, se tabell 1. Endast för den yngsta åldersgruppen (yngre än 31 år) fanns signifikanta (statistiskt säkerställda) skillnader mellan fö-

(4)

retagare med och utan bidrag. I denna åldersgrupp var de företagare som fått bidrag i större utsträckning verksamma efter tre år än de som inte fått bidrag.

Vid företagsstarten hade nära en tredjedel av företagen vars ägare deltog i programmet kvinnlig ledning (31 procent). Andelen bland övriga företag var drygt en femtedel (23 procent). Generellt sett var fler manliga än kvinnliga företagare verksamma efter tre år. Både bland manliga och kvinnliga företagare var andelen verksamma företag lika stor (ingen signifikant skillnad) oavsett om de fått bidrag eller ej.

Företagare med utländsk bakgrund, d.v.s. när personen själv eller någon av dennes föräldrar var född utomlands, utgjorde 18 procent av alla nyföretagare 1995. Fö- retagare med utländsk bakgrund hade en något lägre sannolikhet att efter tre år vara verksamma i sina företag än företagare utan utländsk bakgrund. För denna grupp var sannolikheten att fortfarande vara verksamma lika stor oberoende om företagaren fått bidrag eller ej.

Utvärderingen visar inte på några stora regionala skillnader. I Stockholms län, där 31 procent av alla nyetableringar skedde, hade emellertid företagare med bidrag signifikant lägre sannolikhet att fortfarande vara verksamhetsdrivande än övriga företagare.

Tabell 1 Predikterade sannolikheter för att företaget är verksamt eller ej samt om det ger försörjning eller ej, fördelat på företag som fått bidrag eller ej. I tabellen ingår inte företag som är startade som hobbyverksamhet, procent.

Verksamma 1998

Får försörj- ning av företaget

Ej försörj., har annan sysselsätt- ning

Ej försörj., har ej annan sysselsätt- ning

Bidrag Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej

Genomsnitt 61 63 69 48 11 25 10 11

Yngre än 31 år 54 50 71 42 10 28 8 9

31-50 år 61 65 71 50 11 26 7 8

Äldre än 50 år 68 74 65 36 9 20 14 34

Kvinnlig ledning 58 57 52 48 18 24 19 14

Manlig ledning 62 66 72 51 9 23 8 10

Utländsk bakgrund 57 55 65 49 9 19 12 15

Ej utländsk bakgrund 62 65 69 47 11 26 9 10

Stockholms län 56 67 63 53 10 21 14 8

Skåne & Västra Götaland 57 64 63 47 11 28 14 10

Skogslän 61 60 66 47 12 27 12 11

Övriga län 60 64 69 47 11 26 10 11

Flertalet företag sysselsätter enbart en person, d.v.s. ägaren. De nystartade företa- gen skapade dock sysselsättning utöver dessa. De efter tre år 20 600 verksamma

(5)

företagen sysselsatte totalt 37 400 personer på heltid under 1998 (inklusive arbetande ägare). Därutöver var 9 800 personer sysselsatta på deltid. Närmare en tredjedel (10 900) av de heltidsysselsatta, och drygt en fjärdedel (2 700 personer) av de deltidssysselsatta, var sysselsatta hos företagare som deltagit i programmet.

Utöver att studera om företagarna fortfarande var verksamma i sina företag under- söks i denna rapport om de verksamma företagarna kunde försörja sig på sina fö- retag. Resultaten visar att företagare som deltagit i programmet i högre utsträck- ning än övriga kunde försörja sig på sina företag efter tre år. I genomsnitt kunde 69 respektive 48 procent få sin försörjning från sina företag, se tabell 1. För övri- ga nystartade företag var sannolikheten hög att ägaren hade annan sysselsättning vid sidan om. När sannolikheten att företagaren inte hade någon försörjning, vare sig av verksamheten eller annan sysselsättning, studerades var den lika stor för företag med och utan bidrag.

Kvinnliga företagare hade i allmänhet en svårare försörjningssituation än manliga företagare. Sannolikheten att få försörjning enbart av företaget var lika stor för kvinnliga företagare med bidrag som för kvinnliga företagare utan bidrag. Företag med manlig ledning och bidrag fick emellertid i större utsträckning försörjning enbart av företaget än manliga företag utan bidrag.

Yngre företagare fick i mindre utsträckning försörjning från sitt företag än företa- gare mellan 31 och 50 år. Sannolikheten att kunna försörja sig var dock allra minst för dem över 50 år. För alla åldrar klarade sig de som fick bidrag bättre ur försörj- ningssynpunkt än de som inte fick bidrag.

Ingen signifikant skillnad fanns gällande försörjning beroende på om företagaren hade utländsk bakgrund eller ej. Både för dem med och utan utländsk bakgrund gällde att de som fick bidrag hade större sannolikhet att kunna försörja sig än öv- riga nystartade företag.

Sannolikheten att få försörjning var lika mellan företag startade i olika län. För samtliga län gällde att företagare som fick bidrag hade större sannolikhet att kunna försörja sig än de som inte fick bidrag.

(6)

2. Inledning

Rapporten disponeras på följande sätt. I kapitel 2 ges en kort beskrivning gällande nyföretagandet i Sverige under 1990-talet och datamaterialet. Kapitel 3 ger en deskriptiv bild av företagens verksamhet. Andelen företag som fortfarande är verksamma vid uppföljningstillfället fördelas på en mängd olika kategorier. Själva analysen av hur det går för företagen som får bidrag för start av näringsverksamhet jämfört med övriga nyföretagare görs i kapitel 4. Här jämförs sannolikheten för de två grupperna att vara verksamma som företagare efter tre år, när hänsyn har tagits till en mängd olika faktorer som kan påverka resultaten. I samma kapitel studeras om de verksamhetsdrivande företagen ger försörjning eller ej. Dessutom kartläggs skillnader i resultat för företagare med olika egenskaper (kön, utländsk bakgrund, ålder och län).

2.1 Metod och datamaterial

Årligen publicerar Statistiska centralbyrån uppgifter om nyetableringar i Sverige.¹ Statistiken omfattar uppgifter om helt nya verksamheter och alla juridiska former av företag. Det är denna årliga nyetableringsstatistik som ligger till grund för den undersökning som redovisas i denna rapport. Liknande undersökningar har gjorts vid fyra tillfällen under 1990-talet².

Under 1995 nyregistrerades 65 500 företag. Företag startade inom näringarna jord- och skogsbruk, jakt och fiske samt fastighetsförvaltning skulle inte ingå i undersökningen, företag vars verksamhet faktiskt startade 1994 eller där verksamheten inte var genuint ny. Den slutliga urvalsramen omfattade därmed 58 600 fö- retag. Efter ett stratifierat slumpmässigt urval, omfattande län, näringsgren och juridisk form, återstod ca 14 000 företag. Dessa företag kontaktades via en post- enkät i början av 1996. Företagen var skyldiga att enligt lagen om den offentliga statistiken (SFS 1992:889) besvara vissa av frågorna. Efter omfattande bearbet- ningar via telefon i kombination med uppgiftslämnarskyldighet blev svarsfrekvensen 83 procent. Det visade sig att många utvalda företag inte var genuint nystartade, utan exempelvis ombildningar. De återstående 7 851 företagen var genuint nystartade och fick i augusti 1999 en ytterligare postenkät som innehöll ett större antal frågor angående verksamheten 1998. Dessa svar utgör underlag för denna rapport.³ Även denna gång fanns uppgiftsskyldighet för en del av frågorna. Efter ansträngningar med bl.a. telefonkontakter blev den slutliga svarsfrekvensen 87 procent bland de 7 851 företagen. Av bortfallet var troligtvis verksamheten hos den större delen vilande eller nedlagd. I bortfallet ingick även företag där SCB fått uppgift om att företagaren avlidit eller utvandrat, men ingen uppgift om verksamheten.

1 NUTEK är sedan 1994 den statistikansvarig myndighet för nyetableringar i Sveriges officiella statistik (SOS).

2 Se t.ex. NUTEK (1999).

3 Beroende på när under 1995 företaget startade varierar uppföljningsperioden mellan tre och fyra år. För enkelhets skull säger vi dock genomgående i rapporten att uppföljningsperioden är tre år.

(7)

AMS har samkört enkätsvaren med AMS databas HÄNDEL. Av dem som i un- dersökningen 1996 uppgav att de fått bidrag från Arbetsförmedlingen saknades tillförlitliga uppgifter i HÄNDEL för totalt 116 personer. Dessa räknas därmed inte som deltagare i programmet.

Med hänsyn tagen till stratifieringen viktas alla resultat. Antalet genuint nystartade företag 1995 uppgår till 34 976. Det material som ligger till grund för denna rapport omfattar 35 973 företagare, d.v.s. enskilda individer. Flera personer kan starta ett gemensamt företag, därför skiljer sig antalet företag respektive företagare. Någ- ra av dessa faller bort på grund av partiella bortfall på vissa frågor i enkäten och därmed återstår 35 030 företagare.

2.2 Bakgrund

Antalet genuint nystartade företag ökade under 1990-talet, vilket framgår av fi- gur 1. En bidragande orsak var att regelverket kring det arbetsmarknadspolitiska programmet Start av näringsverksamhet⁴ förändrades den 1 juli 1993. Det blev därmed lättare för fler arbetssökande att få delta i programmet. Syftet var att under den djupa lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet främja sysselsättningen genom nyföretagande. Arbetsmarknadsverkets uppdrag har under hela perioden varit att i första hand förmedla arbetssökande till lediga platser och förbättra den arbetslöses möjligheter att få ett reguljärt arbete - inte att stödja nyföretagande.

Enligt regelverket för programmet Start av näringsverksamhet (SFS 1998:1784) är det avgörande för deltagande att personen är eller riskerar att bli arbetslös. Perso- nen ska vara anmäld som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen och inte kunna få ett lämpligt arbete. Deltagarna ska ha förutsättningar att bedriva näringsverksam- het med tillfredställande lönsamhet och varaktig sysselsättning. Deltagarna fick utbildningsbidrag motsvarande ersättning vid arbetslöshet, lägst 230 kronor per dag. Den genomsnittliga kostnaden per deltagare i programmet var 10 459 kr i månaden. Bidragsperioden är på sex månader, men kan vid särskilda skäl förläng- as med högst sex månader. Under budgetåret 1995/96 var den genomsnittliga bidragsperioden 193 dagar, d.v.s. drygt sex månader.⁵ Den genomsnittliga tiden i programmet har därefter ökat och uppgick budgetåret 1999 till över åtta månader (282 dagar), längre period för kvinnor än för män. Bidragande faktor har varit ändrade regler som ökade möjligheterna till förlängning av bidragsperioden för grupperna kvinnor och invandrare.⁶

4 Den tidigare benämningen starta eget-bidrag upphörde 1 januari 1999.

5 AMS (1997)

(8)

Figur 1 Antalet genuint nystartade företag, antal beslut om bidrag till start av näringsverksamhet samt nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen under åren 1985 till 1999.

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000

85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99

Beslut om bidrag Nystartade företag Nya platser

Programmet har spelar en viktig roll för nyföretagandet i Sverige. Under senare delen av 1990-talet har årligen en tredjedel av alla genuint nystartade företag mottagit bidraget⁷, samtidigt som flera arbetssökande kan starta företag tillsam- mans. Andelen företag som fått bidraget varierar stort mellan länen. Deltagare i programmet kan starta företag som är genuint nystartade, varit vilande under en längre tid eller överta befintlig verksamhet. AMS allmänna råd om tillämpningen av förordningen anger dock att uppköp av konkursbo inte ska kvalificera för deltagande i programmet.

3. Företagens verksamhet – en deskriptiv analys

Detta avsnitt beskriver verksamheten i de nya företagen tre år efter starten, både bland företag/företagare som deltagit i programmet Start av näringsverksamhet och övriga nystartade företag. Verksamma företag har i denna studie definierats som företag där verksamheten fortgår som tidigare eller fortgår i ny juridisk form.

Företag som var vilande, sålts, slagits samman med annat företag, var nedlagda eller gått i konkurs har definieras som ej längre verksamma.⁸

Tre år efter starten var 59 procent av företagen fortfarande verksamma. Det kan jämföras med tidigare enkätundersökningar där andelen verksamma företag varie- rat från 58 procent bland dem som startade 1994 till 65 procent bland dem som startade 1989. De lägre resultaten för företag startade under mitten av 1990-talet

7 Andelen minskade 1999 och uppgick till 26 procent, SCB (2000).

8 En restpost i form av bortfall uppgår till 950 företag. I studien beaktas dessa som ej verksamma.

(9)

behöver inte vara något negativt, eftersom företag kan ha lagts ned på grund av att företagaren fått mer fördelaktiga alternativ på arbetsmarknaden. När konjunkturen under senare delen av 1990-talet vände uppåt förbättrades förutsättningarna, både för företagande och att finna anställning hos annan arbetsgivare, vilket varit sär- skilt betydelsefullt för deltagarna i programmet som vanligtvis startade företag i bolagsformen enskild firma.

3.1 Vilka startade företag 1995?

Vår kunskap om vilka som startar företag är begränsad. I följande avsnitt besvaras ett antal frågor om företagaren och företaget. Vem ledde verksamheten? Var det en kvinna eller en man? Hur gammal var företagaren vid starten och hade denne utländsk bakgrund?

Motiv till företagsstart

Företagsekonomisk teori analyserar drivkrafter bakom företagsstarter, s.k. pull- och push-effekter. En pull-effekt kan vara ett intresse hos företagaren att förverk- liga sina idéer eller att få arbeta självständigt – företagsstarten sker på företagarens eget initiativ. Push-effekter är däremot sådant som tvingar företagaren att starta, exempelvis individens arbetslöshetssituation.

Bland deltagarna i programmet var "p.g.a. eller risk för arbetslöshet" och att "få arbeta självständigt" de två viktigaste motiven till företagsstarten, (38 respektive 24 procent). Det vanligaste motivet var därmed en s.k. push-effekt där den arbets- sökande känt sig mer eller mindre tvingad att starta. Bland övriga företag var de två vanligaste motiven att "få förverkliga mina idéer" och att "få arbeta självstän- digt", (25 respektive 23 procent), d.v.s. två pull-effekter.

Tabell 2 Antalet och andelen fortfarande verksamma företag, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen fördelat på motiv till företagsstart

Viktigaste motiven till företagsstarten 1995

Fortfarande verksamma 1998

Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent

Få arbeta självständigt 1 616 62,7 3 499 62,2 5 116 62,3

Förverkliga mina idéer 1 302 57,8 3 608 60,5 4 909 59,7

Pga eller risk för arbetslöshet 2 458 59,3 1 678 55,6 4 136 57,7

Behövs på marknaden 265 69,1 1 261 60,6 1 526 62,0

Tjäna pengar 352 55,0 2 557 55,3 2 910 55,3

Annat skäl 86 56,5 710 55,0 796 55,1

Ingen uppgift 332 47,2 872 55,7 1 204 53,1

Totalt 6 411 59,0 14 185 58,7 20 596 58,8

(10)

Företagare som deltagit i programmet och startat företag utifrån motiven att verksamheten "behövs på marknaden" eller att "få arbeta självständigt" var andelsmäs- sigt verksamma i störst utsträckning, se tabell 2. Förhållandet var giltigt även bland övriga företag. Därmed var företag som startat utifrån s.k. pull-effekter verksamma i störst utsträckning. Beakta att bland företag som startat med motivet "p.g.a.

eller risk för arbetslöshet", en s.k. push-effekt, var deltagarna i programmet verksamma i större utsträckning än övriga.

Arbetsförmedlingen kan inför företagsstarten bistå med utbildning och rådgivning vilket ska stärka den arbetssökandes motivation, självförtroende och självinsikt.

Även dessa faktorer antas inom företagsekonomisk teori ha stor betydelse för verksamhetens utveckling. Emellertid är sådana faktorer svåra att mäta. Huruvida Arbetsförmedlingens förberedande insatser påverkat verksamheten går inte att utläsa från denna undersökning. Däremot har vi kunskap om den arbetssökande deltog i utbildningsinsatser inför företagsstarten.

Ledning av företaget

Vid företagsstarten hade nära en tredjedel av de företag vars ägare fick bidrag kvinnlig ledning (31 procent), motsvarande andel bland övriga företag var drygt en femtedel (23 procent). Den övervägande delen av företagen hade manlig ledning, 64 procent bland deltagarna i programmet och 70 bland övriga. Företag med män och kvinnor i gemensam ledning förekom endast i mindre utsträckning.

Tabell 3 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på ledning, med resp.

utan bidrag från Arbetsförmedlingen.

Ledning i företaget Fortfarande verksamma 1998

Kvinnlig 1 985 58,4 2 960 54,3 4 945 55,9

Manlig 4 136 59,6 10 223 60,2 14 359 60,1

Gemensam 289 55,9 1 002 57,1 1 291 56,8

Totalt 6 411 59,0 14 185 58,7 20 596 58,8

Av tabell 3 ovan framgår att andelen verksamma företag skilde sig åt beroende på ledningen i företaget. Bland dem som deltagit i programmet var en något lägre andel företag med kvinnlig än med manlig ledning verksamma i sina företag. Den lägsta andelen verksamma företag fanns dock bland företag med gemensam ledning, d.v.s. av kvinnor och män i samarbete. Skillnaderna när det gällde ledning var större bland dem som inte deltagit i programmet.

Åldersstruktur

Av den första enkätundersökningen framgick att över hälften av företagarna var mellan 31 och 50 år (61 procent) vid företagsstarten. Inga stora skillnader förelåg mellan könen (ledning). När det gäller utländsk bakgrund var åldersskillnaderna emellertid stora mellan könen. Bland företagen med kvinnlig ledning och utländsk

(11)

bakgrund var 45 procent mellan 31 och 40 år, att jämföra med 36 procent bland företag med manlig ledning och utländsk bakgrund.

Tabell 4 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på åldersgrupp vid starten, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen

Åldersstruktur Fortfarande verksamma 1998

Yngre än 20 år 14 100,0 65 41,1 79 45,8

20-25 452 49,9 869 45,7 1 321 47,1

26-30 986 54,9 1 497 48,4 2 483 50,8

31-40 2 223 57,4 3 987 57,7 6 210 57,6

41-50 1 806 63,0 4 026 63,8 5 831 63,5

51-60 844 65,6 2 348 67,9 3 192 67,3

61 år och äldre 87 76,1 548 64,3 634 65,7

Ingen uppgift 0 0 845 56,9 845 56,9

Totalt 6 411 59,0 14 185 58,7 20 596 58,8

Enligt tabell 4 var företagare i åldersgrupperna över 40 verksamma efter tre år i större utsträckning än yngre. Utvecklingen gestaltade sig på samma sätt vid beak- tande av kön (ledning). Oavsett kvinnlig eller manlig ledning var andelen verksamma företag störst i de äldre åldersklasserna. Orsakerna till att yngre företagare var verksamma i mindre utsträckning än äldre kan bl.a. vara att de yngre hade större möjligheter att få anställning hos annan arbetsgivare alternativt hade ett alltför litet nätverk, s.k. socialt kapital, vilket begränsade företagens utvecklingsmöjlig- heter.

Utländsk bakgrund

I den första enkätundersökningen 1996 fick företagarna ange om de hade utländsk bakgrund eller inte. Totalt uppgav 18 procent att de antingen själva var född utomlands eller att någon förälder var det. Åldersstrukturen bland företagare med invandrarbakgrund skilde sig från övriga. Andelsmässigt tillhörde fler åldersgrup- pen mellan 31 och 40 år, 39 i förhållande till 29 procent bland övriga.

Företagare med utländsk bakgrund startade i större utsträckning än övriga sin verksamhet inom tjänstenäringar, 85 procent i förhållande till 81 procent. Dessut- om var företagare med utländsk bakgrund, i betydligt större utsträckning än övriga verksamma inom näringen varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang.

Skillnaderna kvarstod mellan grupperna, med respektive utan invandrarbakgrund, tre år efter verksamhetens start.

(12)

Tabell 5 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på invandrarbakgrund, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen

Invandrarbakgrund Fortfarande verksamma 1998

Nej 5 353 56,0 11 861 59,9 17 214 59,9

Ja 1 058 54,9 2 324 53,0 3 381 53,6

Totalt 6 411 59,0 14 185 58,7 20 596 58,8

Andelen fortfarande verksamma företag var lägre bland företagare med utländsk bakgrund, se tabell 5. Detta gällde framförallt företagare utan bidrag, när det gäll- de deltagare i programmet var denna skillnad betydligt mindre.

Företagsform

Företagare som deltog i programmet startade i större utsträckning enskild firma än övriga företag, 66 respektive 56 procent. Aktiebolag var den näst vanligaste före- tagsformen, en femtedel (20 procent) bland företagare som deltagit i programmet och en fjärdedel (27 procent) bland övriga. Färre bedrev sin verksamhet som han- delsbolag, en sjundedel (14 procent) respektive en sjättedel (17 procent). Inga uppgifter finns för ekonomiska föreningar.

Bland de kvinnliga deltagarna i programmet startade 75 procent sina företag som enskild firma, att jämföra med 66 procent av de manliga. Samtidigt startade män aktiebolag i större utsträckning än kvinnor, 22 respektive 12 procent. Under 1995 uppgick den egna insatsen vid start av aktiebolag till 50 000 kr. Behovet av ett aktiekapital har troligtvis begränsat arbetslösas möjlighet att startat företag som aktiebolag.

Tabell 6 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på juridisk form, med resp.

utan bidrag från Arbetsförmedlingen

Juridisk form Fortfarande verksamma 1998

Enskild firma 3 938 55,0 7 358 54,5 11 296 54,7

Handels- eller kommanditbolag 859 56,6 2 117 50,3 2 976 52,0

Aktiebolag 1 613 74,1 4 711 72,9 6 325 73,2

Totalt 6 411 59,0 14 185 58,7 20 596 58,8

Av tabell 6 framgår hur stor andel av företagen som var verksamma tre år efter starten fördelat på juridisk form. Aktiebolag var den bolagsform där andelen verksamma företag var störst, oberoende av om företagaren deltagit i programmet eller inte. Bland dem som deltagit i programmet hade företag med den juridiska formen enskild firma haft sämst utveckling.

(13)

Erfarenhet från företagets verksamhetsområde

Vid en företagsstart är det betydelsefullt att ha bred kunskap och erfarenhet om företagets verksamhetsområde. I den andra enkätundersökningen fick företagarna besvara en fråga om sin erfarenhet från företagets verksamhetsområde vid starten.

Av svaren framgick att bland de efter tre år verksamma företagen hade nära en femtedel ingen tidigare erfarenhet från företagets verksamhetsområde. Flertalet företagare hade dock mer än två års erfarenhet (ca 60 procent).

Tabell 7 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på tidigare erfarenhet från företagets verksamhetsområde, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen Erfarenhet från företagets Fortfarande verksamma 1998

verksamhetsområde Med bidrag Utan bidrag Totalt

Antal Procent Antal Procent Antal Procent

Nej 1 257 80,4 2 476 74,6 3 734 76,4

Ja, mindre än två år 657 72,3 1 113 70,9 1 770 71,4

Ja, mer än två år 3 782 87,8 8 434 84,9 12 216 85,8

Ej svar 716 17,6 2 160 23,1 2 876 21,4

Totalt 6 411 59,0 14 185 58,7 20 596 58,8

Svarsfrekvensen för den andra enkäten var 6 953

Av uppgifterna i tabell 7 ovan framgår att andelen verksamma företag var störst när företagaren hade lång erfarenhet från verksamhetsområdet. Iakttagelsen är giltig oavsett om företagaren deltagit i programmet eller inte.

Förberedande utbildning

Genom förberedande insatser har Arbetsförmedlingen möjlighet att stärka den arbetssökande inför företagsstarten, exempelvis genom en starta eget-kurs. Där får den arbetssökande bland annat möjlighet till handledning, stöd vid marknadsun- dersökningar samt produkt- och tjänsteutveckling. I den första enkätundersök- ningen 1996 uppgav två femtedelar (38 procent) av dem som deltagit i programmet och en fjortondel bland övriga (7 procent) att de deltagit i starta eget-kurs. Att endast två femtedelar av deltagarna i programmet deltagit i en starta eget-kurs kan bland annat förklaras av att många haft tidigare erfarenhet av egenföretagande och därför inte ansett sig behöva kursen.

Tabell 8 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på deltagare i starta eget-kurs, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen

Deltagit i starta eget-kurs Fortfarande verksamma 1998 Med bidrag Utan bidrag Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent

Nej 3 906 58,4 13 141 58,6 17 048 58,5

Ja 2 505 60,0 1 044 60,2 3 549 60,1

Totalt 6 411 59,0 14 185 58,7 20 596 58,8

När det gäller andelen verksamma företag var skillnaderna mycket små om före- tagaren deltagit i starta eget-kurs eller inte, se tabell 8.

(14)

3.2 Bidragstagarna

I detta avsnitt ingår endast de företagare som deltagit i programmet. Materialet omfattar uppgifter från enkätundersökningarna 1996 och 1999 samt ur AMS databas HÄNDEL.

Kön

En tredjedel av deltagarna i programmet var kvinnor (34 procent). Andelen före- tag med kvinnlig ledning var betydligt högre bland dem som deltagit i programmet i förhållande till övriga (22 procent).

Tabell 9 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på kön – endast företagare som deltagit i programmet

Kön Verksamma Totalt

Antal Procent Antal Procent

Kvinnor 2 127 58,0 3 664 100,0

Män 4 284 59,6 7 194 100,0

Totalt 6 411 59,0 10 858 100,0

Av tabell 9 framgår att kvinnor och män som deltagit i programmet fortfarande är verksamma i sina företag i nästan lika stor utsträckning.

Näringsgren

Kvinnliga och manliga deltagare startade företag inom olika näringsgrenar. Nio av tio kvinnor startade företag inom tjänstenäringar i förhållande till sju av tio män.

Att starta företag inom industrinäringen byggnadsverksamhet var betydligt vanligare bland män än bland kvinnor (19 respektive 1 procent). Inom tjänstenäringar- na fanns den största skillnaden i utbildning, hälso- och sjukvård samt andra sam- hälleliga och personliga tjänster. Den var vanligare bland kvinnor än bland män (27 respektive 6 procent). Uppgifter om näringsgren bygger på den klassificering som företagen hade 1998.⁹ Redovisningen anger en grov indelning enligt samma princip som i SCB (1996).

9 När det inte gått att inhämta ny branschkod har 1995 års klassificering använts.

(15)

Tabell 10 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på näringsgren och kön – en- dast företagare som deltagit i programmet

Näringsgren (SNI 92) Fortfarande verksamma 1998

Kvinnor Män Totalt

Industrinäringar 237 60,1 1 347 64,0 1 584 63,4

Tillverkning o dyl. 222 59,9 493 62,5 714 61,7

Byggnadsverksamhet 16 63,6 854 64,8 870 64,8

Tjänstenäringar 1 889 57,8 2 938 57,7 4 827 57,8

Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang

696 53,8 1 245 54,0 1 942 53,9

Transport och kommunikation 27 38,1 281 66,7 308 62,6

Finansiell verksamhet och företagstjänster

594 60,5 1 100 57,5 1 694 58,5

Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga- och personliga tjänster

572 62,1 311 69,5 883 64,5

Totalt 2 127 58,0 4 284 59,6 6 411 59,0

Företag startade av kvinnor var verksamma i något större utsträckning inom indu- strinäringar jämfört med tjänstenäringar, se tabell 10. För männen var denna skill- nad ännu större, 64 procent av företagen inom industrinäringar var verksamma jämfört med 58 procent inom tjänstenäringar. Inom tjänstenäringar var andelen verksamma företag störst inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra sam- hälleliga tjänster, detta gällde både kvinnor och män. För företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster gick det bättre för kvinnor än för män. Skillnaden mellan kvinnliga och manliga företagare var mycket stora inom näringen transport och kommunikation. Efter tre år var endast 38 procent av företagen startade av kvinnor fortfarande verksamma att jämföra med 67 procent av företagen startade av män.

Utbildningsbakgrund

De kvinnliga deltagarna i programmet hade högre utbildningsnivå än de manliga.

Både en majoritet av de kvinnliga och manliga deltagarna hade gymnasial utbildning, 54 respektive 59 procent. Kvinnorna hade i högre utsträckning eftergymnasial utbildning än männen, 30 respektive 21 procent.

(16)

Tabell 11 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på utbildningsnivå och kön – endast företagare som deltagit i programmet

Utbildningsnivå Fortfarande verksamma 1998

Kvinnor Män Totalt

Förgymnasial utbildning 314 52,8 819 56,2 1 133 55,2

< 9 år 53 50,8 157 58,2 210 56,1

= 9 år 261 53,2 662 55,8 923 55,0

Gymnasial utbildning 1 182 58,2 2 569 60,4 3 751 59,7

≤ 2 år 600 55,8 1 525 58,5 2 124 57,7

> 2 år 582 60,8 1 044 63,5 1 626 62,5

Eftergymnasial utbildning 631 60,8 896 60,3 1 527 60,5

≤ 2 år 210 59,1 222 62,6 432 60,8

> 2 år 420 61,7 675 59,6 1 095 60,4

Totalt 2 127 58,0 4 284 59,6 6 411 59,0

Enligt tabell 11 steg andelen verksamma företag med högre utbildningsnivå.

Skillnaden i andelen verksamma företag, mellan gymnasial och förgymnasial utbildning, var dock större bland kvinnor än bland män. Bland de fortfarande verksamma företagarna var kvinnor med enbart förgymnasial utbildning verksamma i minst utsträckning.

Inskrivningstid före programmet

Innan deltagarna påbörjade programmet hade majoriteten av dem varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i över ett år, 61 procent av kvinnorna och 59 procent av männen. Drygt hälften av alla deltagare (58 procent) hade varit arbetslösa direkt före programmet.

Tabell 12 Antal och andel fortfarande verksamma företag fördelat på inskrivningstid före programmet och kön – endast företagare som deltagit i programmet

Inskrivningstid före deltagande i programmet (dagar alt. år)

Kvinnor Män Totalt

0 - 30 259 60,8 501 68,7 760 65,7

31 - 90 305 67,2 750 66,6 1 055 66,8

91 - 180 350 59,1 889 69,8 1 239 66,4

181 - 365 395 53,4 653 58,4 1 048 56,4

1 - 2 år 494 61,5 784 52,6 1 278 55,7

> 2 år 321 49,8 703 49,1 1 024 49,3

Ingen uppgift 2 100,0 5 19,0 6 24,3

Totalt 2 127 58,0 4 284 59,6 6 411 59,0

(17)

Bland de manliga deltagarna minskade andelen fortfarande verksamma företagare när inskrivningstiden ökade. För kvinnor är sambandet inte lika tydligt. Kvinnor inskrivna mer än två år var dock verksamma i mindre utsträckning än kvinnor med kortare inskrivningstider, se tabell 12.

3.3 Näringsgren

Under 1995 startades merparten, 82 procent, av alla genuint nya företag inom tjänstenäringen. Bland deltagarna i programmet var företag startade inom indu- strinäringen verksamma i större utsträckning än inom tjänstenäringen, 63 respek- tive 58 procent, se tabell 13. Procentuellt sett flest fortfarande verksamma företag fanns inom näringsgrenarna byggnadsverksamhet och utbildning, hälso- och sjuk- vård samt andra samhälleliga- och personliga tjänster.

Tabell 13 Antalet och andelen fortfarande verksamma företag fördelat på näringsgren, med resp.

Näringsgren (SNI 92) Fortfarande verksamma 1998

Industrinäringar 1 584 63,4 2 302 58,6 3 886 60,5

Tillverkning o dyl. 714 61,7 1 184 58,0 1 898 59,3

Byggnadsverksamhet 870 64,8 1 118 59,3 1 987 61,6

Tjänstenäringar 4 827 57,8 11 884 58,7 16 710 58,4

Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang

1 942 53,9 3 189 53,6 5 131 53,7

Transport och kommunikation 308 62,6 760 59,2 1 068 60,2

Finansiell verksamhet och företagstjänster

1 694 58,5 5 377 60,7 7 071 60,2

Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga- och personliga tjänster

883 64,5 2 558 61,5 3 441 62,2

Totalt 6 411 59,0 14 185 58,7 20 597 58,8

Bland företag som inte deltagit i programmet fanns ingen skillnad i andelen verksamma företag mellan industri- och tjänstenäringen. Högst andel verksamma fö- retag fanns inom näringsgrenarna finansiell verksamhet och företagstjänster samt inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga- och personliga tjänster (61 respektive 62 procent).

3.4 Marknadsinriktning

Flertalet nystartade företag är aktiva på den lokal marknaden, vilket bidrar till dy- namik och konkurrens. Alla företagsstöd innebär i princip mer eller mindre konkurrenssnedvridning, vilket kan påverka marknadens funktionssätt. Programmet har fått mycket kritik bl.a. för att snedvrida konkurrensen på marknaden. En delta-

(18)

gare i programmet kan få bidrag under sex månader, med möjlighet till förläng- ning med ytterligare ett halvår. Under de senaste åren har emellertid den genomsnittliga perioden i programmet ökat. Därmed kan svårigheter för redan etablerade och för övriga nystartade företag uppkomma. Risken för konkurrenssnedvridning är troligtvis större på en lokal marknad med få aktörer och begränsade vinstmargi- naler.

Tabell 14 Marknadsinriktning fördelat på fortfarande verksamma företag, med resp.

Marknadsinriktning Fortfarande verksamma 1998

Lokal 3 534 55,1 6 165 43,5 9 699 47,1

Nationell 1 577 24,6 4 018 28,3 5 595 27,2

Internationell 139 2,2 366 2,6 505 2,5

Nationell och internationell 463 7,2 1 446 10,2 1 909 9,3

Ej svar 698 10,9 2 191 15,4 2 889 14,0

Totalt 6 411 100 14 185 100 20 596 100

Av tabell 14 ovan framgår att över hälften av de verksamma företagarna som del- tagit i programmet var aktiva på den lokala marknaden, vilket var en större andel än bland övriga företag. En fjärdedel av företagen var verksamma på den natio- nella marknaden. Få företag var verksamma enbart på den internationella marknaden.

I synnerhet företag inom näringsgrenen byggnadsverksamhet verkade enbart på den lokala marknaden, 69 procent bland dem som deltagit i programmet och 67 procent bland övriga. Andelsmässigt var flest företagare verksamma på den natio- nella marknaden samt en kombination av nationell och internationell marknad inom näringarna tillverkning samt finansiell verksamhet och företagstjänster.

3.5 Sysselsatta

Under 1990-talet har det politiska intresset för nyföretagande ökat kraftigt. Stora förhoppningar har lagts på småföretagarna som arbetsgivare. Statliga utredningar och förslag till regelförenklingar för mindre företag har initierats. Sysselsättnings- tillväxten har emellertid inte varit stor bland de nystartade företagen. Flertalet fö- retag sysselsätter enbart en person, d.v.s. ägaren. Företag startade av deltagare i programmet Start av näringsverksamhet uppvisar samma mönster.

Vid starten 1995 hade en tiondel, av företagarna som deltog i programmet, ett annat arbete förutom företaget. Fyra tiondelar av de övriga hade annat arbete för- utom företaget. Tre år efter företagsstarten hade 19 procent av dem som deltagit i programmet och 41 procent av dem som inte deltagit i programmet ett annat ar-

(19)

bete utöver företaget. Vi kommer att diskutera dessa frågor mer i kapitel 4 där en statistisk analys görs av företagarnas möjligheter att försörja sig på verksamheten.

Heltidssysselsatta

Vid företagsstarten 1995 hade drygt hälften av deltagarna i programmet en heltidssysselsatt (inkl. arbetande ägare), en sjundedel hade två och en tolftedel hade över två. Bland övriga företag hade drygt en fjärdedel en sysselsatt (inkl. arbetande ägare) och två sjundedelar hade två eller fler. En femtedel av deltagarna i programmet hade ingen heltidssysselsatt i företaget, motsvarande andel bland övriga företag var 60 procent.

Tabell 15 Antalet och andelen fortfarande verksamma företag med heltidssysselsatta 1998 (inkl. arbetande ägare), med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen Antal heltidssysselsatta i företagen

1998

0 1 773 27,7 7 266 51,2 9 039 43,9

1 2 966 46,3 4 187 29,5 7 153 34,7

2 747 11,7 1 045 7,4 1 792 8,7

3 - 4 556 8,7 800 5,6 1 356 6,6

5 – 9 227 3,5 522 3,7 749 3,6

>10 141 2,2 366 2,6 507 2,5

Totalt 6 411 100 14 185 100 20 596 100

I tabell 15 framkommer att antalet heltidssysselsatta i de verksamma företagen skiljer sig åt mellan företag som startat med respektive utan bidrag från Arbets- förmedlingen. Över hälften av företagen som startat utan bidrag från Arbetsför- medlingen hade ingen heltidssysselsatt, att jämföra med en fjärdedel av dem som fått bidraget. De verksamma företagen sysselsatte totalt 37 400 personer på heltid 1998. Närmare en tredjedel (10 900 personer) var sysselsatta hos företagare som deltagit i programmet. Tre företag utmärker sig i förhållande till övriga, ett hade 1 190 och de två andra 200 heltidssysselsatta i verksamheten.

Andelen företag med ingen heltidssysselsatt har under treårsperioden ökat bland dem som deltagit i programmet. Samtidigt har andelen med en eller två heltidssysselsatta minskat. För övriga företag gäller att andelen med en eller två heltidssysselsatta har ökat. Andelen företag med över tre heltidssysselsatta har ökat något för båda grupperna.

Deltidssysselsatta

Vid starten 1995 hade majoriteten av företagen ingen deltidssysselsatt. Andelen företag med minst en deltidssysselsatt var något lägre bland företag med bidrag än bland övriga företag, 21 respektive 27 procent.

(20)

Tabell 16 Andelen deltidssysselsatta 1998 (inkl. arbetande ägare) fördelat på fortfarande verk- samma företag, med resp. utan bidrag från Arbetsförmedlingen

Antal deltidssysselsatta i företagen 1998

0 4 755 74,2 10 095 71,2 14 850 72,1

1 1 279 19,9 3 082 21,7 4 360 21,2

2 199 3,1 659 4,6 857 4,2

3 - 4 91 1,4 174 1,2 266 1,3

5 - 9 68 1,1 109 0,8 177 0,9

>10 20 0,3 66 0,5 86 0,4

Totalt 6 411 100 14 185 100 20 596 100

När det gäller antalet deltidssysselsatta i de verksamma företagen är skillnaderna små mellan företag som startat med respektive utan bidrag från Arbetsförmedling- en (se tabell 16 ovan). De verksamma företagen sysselsatte totalt 9 800 personer på deltid 1998. Drygt en fjärdedel (2 700 personer) var sysselsatta hos företagare som deltagit i programmet.

Andelen företag med deltidssysselsatta har under treårsperioden ökat bland dem som deltagit i programmet. Samtidigt har andelen företag med ingen deltidssysselsatt minskat. Utvecklingen gäller även för övriga företag.

3.6 Omsättning

Vid den första enkätundersökningen 1996 fick företagarna uppskatta sin omsätt- ning för verksamhetens första tolv månader. Av resultaten framgick att företagare som deltagit i programmet procentuellt sett angav en högre omsättning än övriga.

Endast en fjärdedel av företagarna med bidrag uppgav en omsättning under 100 tkr, i jämförelse med nära hälften (47 procent) av övriga företag. Samtidigt uppgav en fjärdedel av både företagarna som deltagit i programmet och övriga företag en uppskattad årsomsättning på över 500 tkr.

Tabell 17 Omsättning 1998 (tkr) fördelat på fortfarande verksamma företag, med resp.

Omsättningsgrupper (tkr) Fortfarande verksamma 1998

< 100 927 14,5 4 067 28,7 4 994 24,2

100 - 299 1 216 19,0 2 719 19,2 3 936 19,1

300 - 499 984 15,4 1 420 10,0 2 404 11,7

500 - 999 1 372 21,4 2 205 15,5 3 577 17,4

> 1000 1 911 29,8 3 775 26,6 5 686 27,6

Totalt 6 411 100 14 185 100 20 596 100

(21)

Vid uppföljningstillfället 1999 tillfrågades företagarna om omsättningen exklusive moms under 1998. Tabell 17 visar att hälften av de verksamma företagarna som deltagit i programmet hade en omsättning på mer än 500 tkr per år under 1998 och 15 procent hade mindre än 100 tkr per år. Motsvarande andel bland övriga företag var 42 respektive 29 procent. Skillnader mellan företagen fanns även i omsätt- ningsgruppen mellan 300 och 500 tkr.

3.7 Försörjning

Förutom att ge varaktig sysselsättning åt den arbetssökande syftar programmet till att verksamheten ska generera en tillfredsställande lönsamhet. Nyföretagare som deltagit i programmet ska kunna försörja sig på inkomsterna från verksamheten.

Tabell 18 Försörjningsmöjlighet 1998 fördelat på fortfarande verksamma företag, med resp.

Ja, god 1 631 25,4 2 972 21,0 4 603 22,4

Ja, nätt och jämt 2 197 34,3 2 731 19,3 4 928 23,9

Nej, lite för dålig 811 12,7 1 490 10,5 2 301 11,2

Nej, ingen 1 005 15,7 4 733 33,4 5 738 27,9

Ej svar 766 12,0 2 260 15,9 3 026 14,7

Totalt 6 411 100 14 185 100 20 596 100

Enligt tabell 18 var försörjningen god eller nätt och jämt möjlig i mindre än hälf- ten av företagen. Försörjningsmöjligheterna var andelsmässigt större bland företag som deltagit i programmet än bland övriga, 60 respektive 40 procent. Bland övriga företag erbjöd en tredjedel (33 procent) av verksamheterna ingen försörjnings- möjlighet alls. Motsvarande andel bland företag som deltagit i programmet var en sjättedel (16 procent). I kapitel 4 återkommer vi till frågan om företagarnas för- sörjningsmöjligheter. Då ingår även faktorn annat arbete förutom företaget, vilket är betydligt vanligare bland företag som inte fått bidrag från Arbetsförmedlingen.

Företagarnas svar på frågor om lönsamhet överensstämmer med deras svar om försörjningsmöjlighet. Mindre än hälften upplevde att lönsamheten var god eller mycket god. Företagare som deltagit i programmet upplevde att lönsamheten var något bättre än övriga.

(22)

4 Företagens verksamhet – en statistisk analys

En intressant fråga ur arbetsmarknadspolitisk synvinkel är hur arbetslösa som startar företag med hjälp av bidrag från Arbetsförmedlingen klarar sig jämfört med övriga personer som startar företag. Hittills i rapporten har vi jämfört företagen med bidrag och utan bidrag i frekvenstabeller. Då är emellertid risken stor att resultatet påverkas av att det finns andra skillnader mellan dessa två grupper. Om exempelvis näringsgrenssammansättning är olika mellan grupperna med och utan bidrag och näringsgren är en faktor som påverkar resultaten så är den en viktig faktor att ta hänsyn till. Detta kan vi göra genom att använda näringsgren som en så kallad förklarande variabel i en statistisk analys. I de resterande avsnitten kommer därför statistiska modeller att användas som inkluderar en mängd förkla- rande variabler, t.ex. kön, utländsk bakgrund, ålder och län. Dessutom kommer hänsyn att tas till om verksamheten enbart utgör en hobby.¹⁰

4.1 Resultat vad gäller verksamhet

Vi börjar med att studera hur stor andel av företagen som är verksamma 1998, med en annan terminologi kan man tala om ”överlevnadsgrad”. Resultaten från den statistiska analysen¹¹ framgår av tabell 19 kolumn A.Den beroende variabeln är om företaget fortfarande är verksamt eller ej. De förklarande variablerna inkluderar kön på personen/personerna i ledningen, utländsk bakgrund, ålder, län, motiv till företagsstart, näringsgren, om man har gått starta eget-kurs samt om man hade tidigare erfarenhet av att starta företag. Resultaten visar att företag startade med bidrag från Arbetsförmedlingen i genomsnitt hade cirka två procentenheters större sannolikhet att överleva än övriga företag. Estimatet för bidraget blir nämli- gen 0,022, men resultatet är ej signifikant (statistiskt säkerställt). Detta är ungefär samma storlek av marginaleffekten som i utvärderingen avseende 1994-års nystartade företag hädanefter kallad ”föregående utvärdering”.¹²

Övriga estimat i kolumnen A avser allmänna resultat som gäller oavsett om före- tagen fått bidrag eller ej. Deskriptiv statistik för variablerna finns i bilagans tabell B1. Företag startade av kvinnor har signifikant lägre sannolikhet att vara verk- samma i tre år än företag startade av män. Vidare har företag startade av personer med utländsk bakgrund, d.v.s. de som är födda utomlands eller har minst en föräl- der som är född utomlands, i genomsnitt mindre sannolikhet att klara sig än före- tag startade av personer med utan utländsk bakgrund. Också dessa resultat över- ensstämmer väl med resultaten i föregående utvärdering. Inom forskningen inom detta område har det många gånger framkommit att kvinnor och invandrare oftare

10 Ett problem som är svårare att lösa är att vi inte har all information om företagen och företagar- na. Icke-observerbar selektion kan påverka resultaten om det finns skillnader mellan undersök- ningsgrupp och kontrollgrupp.

11 Vi använder oss av en så kallad probit modell där den beroende variabeln antar värdet ett om företaget har överlevt och noll annars.

12 Okeke (1999)

(23)

startar företag inom områden som är nya för dem.¹³ Därmed har de ofta mindre erfarenhet och ett mindre kontaktnät, faktorer som kan antas vara fördelaktiga i detta sammanhang. Man kan också tänka sig tänka sig att kvinnornas företagande påverkas av att de i större utsträckning tar föräldraledighet och ansvar för hemmet än vad männen gör.¹⁴

Företag startade av personer under 30 år har lägre sannolikhet att vara verksamma efter tre år än företag startade av personer mellan 31 och 50 år. Däremot är personer över 50 år i större utsträckning fortfarande verksamma i sina företag än de yngre åldersgrupperna. Detta kan bero på att äldre personer avvaktar längre med att lägga ner företag som inte går bra eftersom de har färre alternativ på arbetsmarknaden.¹⁵

Länen har delats in i fyra grupper: Stockholms län, övriga storstadslän (Skåne och Västra Götalands län), skogslänen¹⁶ samt övriga län. Det finns inga signifikanta skillnader mellan länen.¹⁷

Företagarna har angett olika motiv till varför de startade företag. Ett motiv, som utgör jämförelsekategori i modellen, var de som startat företag för att få arbeta självständigt. Endast de som startade företag för att det fanns ett behov på marknaden klarade sig lika bra som dessa. Alla övriga motiv till företagsstarten (på grund av eller risk för arbetslöshet, tjäna pengar och annat skäl) gav sämre resultat. I föregående utvärdering var det endast motivet tjäna pengar och ej svar som fick signifikant negativt tecken.

När det gäller näringsgren visar det sig att företag inom utbildning, hälso- och sjukvård signifikant klarar sig bättre än dem inom tillverkning medan företag inom handel, hotell och restaurang klarar sig sämre.

13 Lerner et al (1997), Cooper et al (1994)

14 Due Billing (1995)

15 Cooper (1995)

16 Skogslänen utgörs av Värmlands-, Dalarna, Gävleborgs-, Jämtlands-, Västernorrlands-, Väster- bottens-, och Norrbottens län.

17 Vi har också estimerat en modell där de 21 länen finns med var för sig och där Västra Götaland utgör referenslän. Två län får en signifikant avvikelse jämfört med Västra Götaland nämligen