KVALITETSRAPPORT 2014

(1)

KVALITETSRAPPORT 2014

GRUNDSKOLAN

Gäddgårdsskolan åk 5-9

2015-02-11

(2)

(3)

INNEHÅLL

VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5

PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH

LIKABEHANDLINGSPLANEN 7

NORMER OCH VÄRDEN 7

REKTORS SAMMANFATTNING ... 8

KUNSKAPER 8

REKTORS SAMMANFATTNING ... 9

ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE 9

REKTORS SAMMANFATTNING ... 10

HEM OCH SKOLA 10

REKTORS SAMMANFATTNING ... 11

SKOLAN OCH OMVÄRLDEN 11

REKTORS SAMMANFATTNING ... 12

ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN 12

REKTORS SAMMANFTATNING ... 13

BETYG OCH BEDÖMNING 13

REKTORS SAMMANFATTNING ... 14

STATISTIK 15

RESULTAT FRÅN ELEVENKÄTEN 16

(4)

(5)

VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET

I Arboga finns sju kommunala grundskolor och på en av skolorna, Gäddgårdsskolan, finns även grundsärskolan. Alla skolor utom en har tillhörande fritidshem. Det är med stolthet jag kan berätta att 90,7 % av eleverna som slutade åk 9 i år var behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Det är 3,8 procentenheter högre än genomsnittet i riket.

Att känna trygghet är en central och viktig framgångsfaktor. Våra genomförda undersökningar visar att majoriteten av eleverna och vårdnadshavarna upplever skolan som trygg.

Elevhälsan är organiserad i så kallade elevhälsoteam (EHT), som finns på varje skola och leds av skolans rektor. Det finns även ett centralt elevhälsoteam, Fyren, som leds av mig i egenskap av verksamhetschefen för grund- och grundsärskolan. I Fyren ingår skolpsykolog, två

specialpedagoger, två talpedagoger, skolornas tre kuratorer, samordnande skolsköterska samt en representant från Familjepedagogerna. Elevhälsoteamens uppdrag är både förebyggande och stödjande och ska bidra till en god lärandemiljö för alla elever. Det förebyggande arbetet har t ex varit studiecirklar gällande förhållningssätt och bemötande, förebyggande kuratorsamtal, rutiner för snabba insatser vid ökad frånvaro och att värdegrundsarbete ingår i schemat. Det stödjande

insatserna kan ha handlat om enskilda elevärenden.

Från och med detta läsår har vi medvetet schemalagt kortare skoldagar för eleverna i förskoleklass och åk 1-2. Detta har medfört att eleverna orkar mer på lektionerna men också att fritidshemmen fått ökade möjligheter att utveckla sin pedagogiska verksamhet, då barnen slutar skolan tidigare på dagarna. Med strävan att höja kompetensen inom fritidshemmen anställer vi i första hand

pedagogiskt utbildad personal. Vi har även utvecklat nätverk mellan fritidshemmen, för fortbildning och samarbete.

På några skolor erbjuds eleverna organiserad rastverksamhet, där eleverna erbjuds olika organiserade aktiviteter att välja mellan.

För att höja kvaliteten på undervisningen har nästan alla skolor gått från ”klasslärarsystem” till

”ämneslärarsystem”, vilket betyder att lärarna bara undervisar i de ämnen där de har behörighet att undervisa. För eleverna innebär det att undervisning bedrivs av de mest ämneskompetenta lärarna och det kan betyda att det är olika lärare i t ex NO/matematik och SO/svenska.

Bra ledarskap på alla nivåer prioriteras och därför satsar vi både på rektorsutbildning och på kompetensutveckling för lärare. Lärare som har lärarexamen men saknar fullständig behörighet (legitimation), för ämnet eller årskursen de ska undervisa, erbjuds behörighetshöjande fortbildning via Skolverkets Lärarlyftet.

Inom grundskolan har 20 förstelärare anställts. De har främst i uppgift att inspirera kollegor och vara drivande i utvecklingsarbetet, med syftet att öka måluppfyllelsen.

Inom projektet En läsande klass satsas det på att eleverna ska bli bättre läsare. På flera av skolorna fokuseras speciellt mycket på läsning och läsförståelse i grundskolans yngre åldrar.

Arboga kommun ingår sedan hösten 2012 i SKL:s matematiksatsning PISA 2015, där målet är att

öka måluppfyllelsen i matematik via gemensam styrning och ledning. Syftet med satsningen är att

skapa bästa tänkbara förutsättningar för undervisningen. Vi har sett att även om fokus är på

matematikämnet så spiller lärdomarna över på de andra skolämnena.

(6)

6

Samtliga lärare som undervisar i matematik på våra grund- och grundsärskolor deltar under läsåret i Skolverkets fortbildningssatsning Matematiklyftet. Fortbildningen leds av två matematikhandledare.

Vi har också satsat på ”Skapande skola”, vilket ska inspirera till ett ämnesövergripande arbetssätt.

Eleverna i förskoleklasserna och åk 1-3 har under året haft inspel på temat matematik och musik.

Även arbetet med film och rörlig bild har pågått, med hjälp av projektpengar från Svenska Filminstitutet.

Vi har ett samarbete med näringslivsrepresentanter, bland annat i projektet NTA (Naturvetenskap och teknik för alla), där samtliga skolor deltar. Vi har ett stort antal lärare som är utbildade för att använda materialet NTA-lådor. Projektet samordnas av en lärare som har avsatt tid i sin tjänst för uppdraget.

Jag vill poängtera vikten av att vårt utvecklingsarbete ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Ett exempel är hur skolorna under läsåret arbetat med området betyg och bedömning.

Fokusen är på formativa bedömningar och arbetssätt, vilket är den lärandeprocess som enligt all forskning är framgångsrik. Formativt arbetssätt innebär kortfattat att både elev och lärare har en god bild av elevens kunskaper i nuläget och att förväntningar, kunskapskrav och mål är väl kända samt att eleven är aktivt delaktig i upplägget av det fortsatta lärandet.

Under hösten genomförde vi en enkätundersökning där alla elever i årskurserna 1-9 fick ta ställning till olika påstående gällande skolsituationen. Resultaten från undersökningen diskuteras och analyseras i respektive klass (”Klassens kvalitetsrapport”) samt används som en del i underlaget för den systematiska kvalitetsutvecklingen på skol- och kommunnivå.

Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats i ett samarbete mellan förvaltningen, skolledarna och arbetslagsledarna. Kvalitetsarbetet är en systematisk och strukturerad

förbättringsprocess som dokumenteras ändamålsenligt på alla skolenheter och

förvaltningsgemensamt. Denna kvalitetsrapporter är en sammanfattning av årets systematiska kvalitetsarbete. I denna inledningstext har jag beskrivit det generella läget och de

kommunövergripande satsningar som vi gjort under 2014. I kvalitetsrapporten beskriver varje skolenhet kortfattat vad de specifikt har arbetat med inom de olika målområdena; Normer och värden, Kunskaper, Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan samt Bedömning och betyg.

Jag ser fram emot ett bra och givande samarbete under år 2015.

Ulf Carlsson, verksamhetschef för grund- och grundsärskolan i Arboga kommun

(7)

PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN

På Gäddgårdsskolan åk 5-9 reviderades planen den 2014-06-23. Planen gäller för läsåret 14/15 och är publicerad på Gäddgårdsskolans hemsida.

http://www.arboga.se/forskola-skola/grundskola/grundskolor/gaddgardsskolan/

NORMER OCH VÄRDEN

Vad ligger till grund för

rapporteringen?

(Underlaget)

Skolinspektionens påpekanden (utifrån inspektion i början av 2014):

- Studieron i klassrummen behövde bli bättre.

- Att upprätta en plan mot kränkande behandling enligt författningarnas krav.

Resultatet av den elevenkätundersökning som genomfördes under september med alla elever.

Vilka mål/områden har prioriterats

under året? • Revidering och publicering av Gäddgårdsskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling.

• Att alla ska trivas och känna sig trygga på Gäddgårdsskolan.

• Att förbättra studieron i klassrummen.

Varför? (Analys) Varken vi eller Skolinspektionen var nöjda med att många av eleverna upplevde att de inte var tillräcklig studiero på lektionerna.

Vad har genomförts?

(Konkreta åtgärder)

Gäddgårdsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling är reviderad och delgiven till all personal samt publicerad på Gäddgårdsskolans hemsida.

Mentorstiden på tisdagar med klassen har förlängts för att ge tid till diskussioner kring bland annat värdegrundsfrågor.

Diskussioner i personalgruppen och med eleverna angående hur vi kan förbättra studieron.

Kamratstödjarna och vuxna i Gäddgårdsskolan trygghetsteam har tillsammans med all personal och eleverna på skolan enats om gemensamma ordningsregler. Ordningsreglerna är nu uppsatta i varje klassrum. Alla mentorer har diskuterat reglerna med sina klasser och all personal arbetar för att ordningsreglerna följs.

Hur har det gått?

(Utvärdering)

Resultaten från elevenkäten (med en svarsfrekvens på 92 %) bekräftade att studieron inte är tillfredställande, då endast 60 % av eleverna i åk 5-9 anser att det oftast har studiero i skolan.

I enkätundersökningen framgår även att 93 % av eleverna känner sig helt eller i huvudsak trygga på skolan. Den slutsats vi drar är att tryggheten är relativt hög medan studieron är alldeles för låg.

Planerade utvecklingsområden: En ny kartläggning ska genomföras och Gäddgårdsskolans

likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling ska revideras i juni 2015.

(8)

8

REKTORS SAMMANFATTNING

Att 93 % av eleverna känner sig helt eller i huvudsak trygga på skolan är ett resultat som visar på god måluppfyllelse. Det förebyggande arbetet fortsätter enligt Gäddgårdsskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för läsåret 14/15.

Andelen elever som upplever att de har studiero på lektionerna är inte tillfredställande. Vi kommer att ha diskussioner i elevgrupperna kring hur den kan förbättras.

KUNSKAPER

rapporteringen? (Underlaget)

Kartläggningar, analys och utvärderingar inom ramen för vårt systematiska kvalitetsarbete gällande området ”Kunskaper”, vilket innebär att koppla elevernas kunskapsresultat till den undervisning som genomförts.

Vilka mål/områden har prioriterats

under året? • Att alla elever får den ledning och stimulans de behöver.

• Att alla elever får det stöd de är i behov av.

Varför?

(Analys)

Skolinspektionen pekade på ett antal brister gällande våra rutiner kring särskilt stöd, med tanke på att lärarna ska ge alla elever den ledning och stimulans de behöver. Rutiner kring utredningar om särskilt stöd fanns, men behövde förbättras och förankras hos personalen.

Nya nationella riktlinjer kom från Skolverket i juni, gällande extra anpassning och särskilt stöd, vilket innebar att vi behövde omarbeta våra rutiner och vårt upplägg.

• Avsatt tid för pedagogiska diskussioner i arbetslagen med gemensamma frågor enligt Gäddgårdsskolans årshjul.

• Begreppen extra anpassningar och särskilt stöd har diskuterats i elevhälsoteamet för att sedan förankras i personalgruppen.

• Nya rutiner gällande elevhälsoteamet (EHT) och det förebyggande elevhälsoarbetet.

• Från och med höstterminen 2014 gör specialpedagogen utredningar kring elever i behov av särskilt stöd.

• Specialpedagog och rektor gör utredning av elevs behov av särskilt stöd samt upprättar åtgärdsprogram.

• Alla utredningar inför eventuellt åtgärdsprogram tas upp i elevhälsoteamet för diskussion innan åtgärder planeras.

För att öka måluppfyllelsen och höja kunskapsnivåerna i matematik har Stureskolan och Gäddgårdsskolan i samarbete med SAAB anordnat

”mattestugor”. I mattestugorna finns ämneslärare i matematik samt yrkesaktiva ingenjörer som erbjuder alla elever åk 6-9, oavsett kunskapsnivå, att fördjupa sitt lärande i matematikämnet.

(9)

Under höstlovet, sportlovet och påsklovet anordnades ”lovskola”, där målgruppen var elever som behövde extra stöd i sv, eng, ma och no.

Hur har det gått?

(Utvärdering)

87,3 % av eleverna som gick ut åk 9 på vårterminen 2014, var behörighet till något nationellt program på gymnasiet.

Enligt klassens kvalitetsrapport (elevenkäten) upplever 90 % av eleverna att de får hjälp av lärarna när de behöver det.

De elever som behöver studiehandledning på modersmål får det och alla beslut om studiehandledning på modersmål finns dokumenterade i åtgärdsprogram.

Alla beslut om anpassad studiegång, som fattas enligt författningarnas krav, är underskrivna av rektor och dokumenterat i åtgärdsprogram.

Uppslutningen av elever i mattestugorna har varit god, med ett genomsnitt på ca 35 elever. Ett femtontal elever tog chansen att jobba på lovskolan, vilket vi också anser vara en god uppslutning.

Planerade utvecklingsområden: Sträva mot en ökad måluppfyllelse hos eleverna.

Skolans arbete med rutiner för utredningar och åtgärder har förbättras.

Begreppen anpassning och särskilt stöd ska bli tydligare för alla.

ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE

rapporteringen? (Underlag)

Skolinspektionens inspektionsrapport som kom i början på året.

Elevenkäten som gjordes på hösten.

Vilka mål/områden har prioriterats under året?

Vårt mål är att eleverna ska uppleva att de har inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och att eleverna hålls informerade i frågor som rör dem.

Varför?

(Analys)

Enligt Skolinspektionen upplevde elever inte att de hade ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.

De hölls heller inte informerade i frågor som rörde dem.

Vi behöver också bli bättre på att tydliggöra för eleverna vad och hur de har möjlighet att påverka.

Vi behöver skapa förutsättningar för diskussioner med eleverna, genom att avsätta tid och lyfta relevanta frågor.

Vi har bibehållit grupper som elevråd, kamratstödjare, Skol IF och kulturråd. Det startades även upp ett hälso-/matråd under ht-14.

En mentorstid per vecka förlängdes för att mentorsgruppen ska kunna diskutera skolgemensamma frågor och använda tiden till klassråd. Det är även vi dessa tillfällen som de olika elevråden sammankallas.

(10)

10

Elevrådsrepresentanterna fick under ht-14 en utbildning om elevrådets betydelse och elevinflytande.

Elevskyddsombuden utbildandes inom arbetsmiljö.

Hur har det gått?

(Utvärdering)

Enligt klassens kvalitetsrapport som genomfördes september 2014, svarar 83 % av eleverna att lärarna helt eller i huvudsak tar hänsyn till deras åsikter.

Planerade utvecklingsområden: Trygghetsteamets kamratstödjare ska ta fram ett förslag till ett utvärderingsverktyg som ska bidra till att göra eleverna mer delaktiga i diskussioner gällande ansvar och inflytande.

Målet med fasta rutiner för klassrådet, samt deras dokumentationsrutiner, är att andelen elever som upplever att de har inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll ska öka.

HEM OCH SKOLA

Vad ligger till grund för rapporteringen? (Underlag)

Skolinspektionens påpekande gällande rektors och lärares ansvar att klargöra mål, krav, rättigheter och skyldigheter för elever och deras vårdnadshavare.

Att alla elever och föräldrar informeras om vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer samt vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har.

Varför? (Analys) De övergripande målen i läroplanen och kunskapskraven för ämnena kan vara svåra för elever och vårdnadshavare att tyda. Därför vill vi att dessa diskuteras och förtydligas.

Elever, vårdnadshavare och personal upplever att vår gemensamma digitala informationskanal Edwise är svårnavigerad. Den är inte tillräckligt användarvänlig för att samtliga elever och vårdnadshavare ska nås av den information som publiceras eller skickas.

I personalgruppen har vi tillsammans diskuterat vikten av att informera vårdnadshavare. Vi har även diskuterat hur vi i praktiken ska nå ut med information till alla vårdnadshavare.

I elevgrupperna har vi diskuterat och tydliggjort utbildningsmål och kunskapskrav.

Edwise-utbildning för personal vid terminsstarten 2014.

Vi har ämnesrum på Edwise där elever och vårdnadshavare kan ta del av de mål som utbildningen har, samt läroplansmål och kunskapskrav.

På föräldramötet vid läsårsstarten informerades vårdnadshavare om var på Edwise de kan finna information som rör skolan.

(11)

Information ges till vårdnadshavare vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Vi har även bjudit in till öppna föräldraråd där aktuella utbildningsfrågor tas upp till diskussion.

Hur har det gått?

(Utvärdering)

Enligt elevenkäten (klassens kvalitetsrapport) håller 81 % av eleverna helt eller i huvudsak med om att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Andelen vårdnadshavare som använder Edwise som informationskanal upplevs som låg.

Antalet vårdnadshavare som deltar på föräldramöten är mycket varierande mellan klasserna.

Intresset för att delta i föräldraråd är lågt.

Planerade utvecklingsområden: Vi ska uppmuntra vårdnadshavarna att använda Edwise samt framföra våra önskemål om ökad användarvänlig till leverantören av den digitala plattformen.

Åtgärder har vidtagits för att nå ut med information till vårdnadshavare/hemmet och för att öka möjligheterna till kommunikation. Vi följer upp och utvärderar de olika kommunikationskanalerna.

SKOLAN OCH OMVÄRLDEN

Utvärdering och lärdomar utifrån föregående års genomförda aktiviteter och upplägg.

Målsättningen är att alla elever i åk 9 ska känna att de gör väl genomtänkta val när de väljer gymnasieprogram.

Varför?

(Analys)

Utbudet av nationella gymnasieprogram är stort och det är inte alltid enkelt för eleverna i grundskolan att veta vad de ska utbilda sig till.

Skolan behöver vägleda och visa bredden av utbildningar samt vägleda eleverna i deras val inför en kommande framtid inom studier och på arbetsmarknaden.

En plan för studie- och yrkesvägledarnas arbete i de olika årskurserna har arbetas fram.

Arbetsmarknadskunskap för elever i åk 6-8 samt för vårdnadshavare till elever i åk 7 och 9.

Arbetslivsvecka för elever i åk 8.

Praovecka i åk 8 och 9.

Studiebesök på bland annat SAAB.

Äggfallet (konstruktionstävling) för elever åk 5.

(12)

12

Informationskvällar inför gymnasievalet, riktat till vårdnadshavare.

Vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledaren i grupp och enskilt.

Besök på Vasagymnasiet och Ullvigymnasiet.

Samarbete med Teknikcollage Västra Mälardalen.

Möjlighet att prova att vara elev för en dag på önskat gymnasium.

Information från elever som går på olika program på gymnasiet till eleverna på Gäddgårdsskolan.

SSA-råd (Skola och näringsliv i samverkan).

Hur har det gått?

(Utvärdering)

Det har visat sig att vi behöver göra vissa justeringar gällande tidpunkterna för de olika insatserna, för att jämna ut arbetsbelastningen för eleverna.

Vi upplever att dessa aktiviteter bidrar till att öka fler elevers motivation för skolarbetet.

Planerade utvecklingsområden: Involvera flera ämnen och lärare i arbetet med arbetsmarknadskunskap.

Vi upplever att aktiviteterna som genomförts har gynnat måluppfyllelsen.

Vi genomför flera insatser med syfte att öka elevernas teknikintresse. Vi planerar att under nästa år även göra studiebesök inom vården för att skapa jämvikt mellan de olika arbetsmarknadssektorerna.

ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN

Kartläggning, diskussion och analys inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Utveckla och tydliggöra rutiner för samarbete mellan skolor och vid stadieövergångar.

Varför? (Analys) I våra diskussioner framkom att vi har ett behov av tydligt dokumenterade rutiner, då vi insåg att aktuella rutiner saknades.

Samverkansplaner har arbetas fram och dokumenterats, för att tydliggöra arbetsgång och rutiner.

Hur har det gått? (Utvärdering) Vi har börjat arbeta efter planerad arbetsgång.

(13)

Planerade utvecklingsområden: Skapa ”en röd tråd” i ämnena, så att eleverna inte ska behöva uppleva att det blir för stora skillnader i ämnena mellan årskurserna 4-9.

REKTORS SAMMANFTATNING

Vi har nått målen för det prioriterade området.

Vi har identifierat och åtgärdat vårt behov av rutinerna för övergången och samverkan mellan olika stadier och skolor. Vi har nu en dokumenterad plan och arbetsgång som vi följer.

BETYG OCH BEDÖMNING

rapporteringen?

(Underlag)

Utvärdering av tidigare kompetensutvecklingsdagar.

Analys av elevresultat och diskussioner i arbets- och ämneslag samt på kommunövergripande nivå.

Elevresultat på nationella prov samt skolans betygsstatistik.

Sträva mot en likvärdig syn på bedömning och kunskaper i Arboga kommuns skolor.

Varför? (Analys) I utvärderingen av tidigare genomförda kompetensutvecklingsdagar framkom lärarnas behov av att diskutera kring planering och genomförande av undervisning, formativ bedömning samt kunskapskrav och förmågor.

Diskussionerna är viktiga för att lärarna ska kunna få en samsyn på kunskapsutvecklingens progression i olika ämnen samt skapa likvärdighet i bedömningen av elever förmågor och kunskaper.

Elevresultaten har under en längre tid sjunkit nationellt i matematik.

Matematiklyftets syfte är att ge lärarna som undervisar i matematik verktyg för ökad bredd av metoder när de lär ut matematik, vilket de upplever att de får.

Diskussioner på arbetslag- och ämneslagskonferenser.

Kompetensutvecklingsdagarna under höstterminen 2014 har ägnats åt diskussioner, om betyg och bedömning, mellan skolor.

Sambedömning av nationella ämnesprov åk 6 och åk 9.

Matematiklyftet.

Hur har det gått?

(Utvärdering)

De schemalagda ämnesträffarna samt kompetensutvecklingsdagarna har lett till att fler ämnesgrupper har börjat träffas över skolgränserna.

Samplanering av både elevuppgifter och hur de bedöms genomförs i flera ämnen.

(14)

14

Matematiklyftet har varit kompetenshöjande både gällande tillämpning av metoder och för kunskapssynen hos lärarna.

Planerade utvecklingsområden: Kompetensutvecklingsdagar under våren 2015 med syftet att lärare ska känna sig säkrare i sin bedömning av elevernas kunskaper. Syftet är också att lärare ska bli bättre på att tydliggöra för eleverna vad som krävs för olika betygsnivåer och hur de kan visa sina kunskaper.

Matematiklyftet fortgår.

Fler ämneslärargrupper har börjat träffas över skolgränserna, vilket är en förutsättning för att närma oss målet ”en gemensam grundskola i Arboga”. Samplanering av både elevuppgifter och hur de bedöms genomförs i flera ämnen. Detta är konkreta insatser för att vi ska kunna arbeta tillsammans för en likvärdig utbildning för våra elever.

Planerade åtgärder för utveckling är sambedömning av nationella ämnesprov i samtliga ämnen, att fortsätta schemalägga ämnesträffar samt kompetensutveckling i form av Matematiklyftet.

(15)

STATISTIK

Antal elever per klass 21,18,28

Andel behöriga lärare 73,3 % lärare med pedagogisk högskoleutbildning (Enligt databasen SIRIS den 15/2-15)

Betyg åk 9, läsåret 13/14

Andel elever (%) som fått betyg A-E

Genomsnittligt betygspoäng

Svenska 93,7 % 12,7 p

Svenska som andraspråk 87,5 % 10 p

Matematik 90,1 % 11 p

Engelska 94,4 % 13,3 p

Bild 95,8 % 14,6 p

Hem och konsumentkunskap 100 % 14,8 p

Idrott och hälsa 89,7 % 12,8 p

Moderna språk/språkval 90,7 % 14,3 p

Modersmål - -

Musik 85,9 % 10,4 p

Biologi 91,5 % 11,9 p

Fysik 97,1 % 12,6 p

Kemi 94,2% 12,6 p

Geografi 94,4 % 13,2 p

Historia 93 % 14,3 p

Religionskunskap 94,4 % 13,3 p

Samhällskunskap 94,4 % 13,9 p

Slöjd 98,6 % 14,3 p

Teknik 93 % 12,7 p

(16)

16

RESULTAT FRÅN ELEVENKÄTEN

Här redovisas elevernas svar på hur väl de instämmer i några påståenden i elevenkäten.

Undersökningen genomfördes under september 2014 och svarsfrekvensen på Gäddgårdsskolan åk 5-9 var den 92,1 %.

Diagrammen redovisar resultatet på några av frågeställningarna. De fyra svarsalternativ fördelas utifrån hur stor andel (%) av eleverna som valt respektive svarsalternativ: Instämmer helt, Instämmer i huvudsak, Instämmer delvis och Instämmer inte alls.

0 20 40 60 80 100 120

Jag känner mig trygg i skolan

Helt I huvudsak Delvis Inte alls

0 20 40 60 80 100 120

Jag har oftast studiero i skolan

(17)

0 20 40 60 80 100 120

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer

0 20 40 60 80 100 120

Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter

0 20 40 60 80 100 120

KVALITETSRAPPORT 2014