Stenkulans förskolor

(1)

Stenkulans enhet Bente Törnqvist

Stenkulans förskolor

Stenkulans förskolor består av fyra förskolor med tillsammans nio avdelningar, 29 pedagoger, varav 19 förskollärare och 10 barnskötare, varav en elevassistent och en förskolechef.

Förskolorna är en del av Stenkulans enhet med barn och elever från 1-16 år. Vi arbetar utifrån en gemensam vision för den röda tråden:

På Stenkulans enhet utvecklas alla barn och elever till upptäckare, upplevare, uppfinnare och uppträdare och lämnar oss med självkänsla, handlingskraft och framtidstro.

Ölslanda förskola har fyra avdelningar med sammanlagt 76 barn i åldrarna 1-5 år och ca 13 pedagoger, varav en elevassistent på 87.5 %. Vi arbetar med ålderhomogena grupper enligt följande: 1-2 år. 2-3 år, 3-4 år och 4-5 år. Personalen följer barnen och bildar ett system med roterande arbetslag. Arbetssättet har som utgångspunkt att skapa de bästa förutsättningarna för att möta barnen där de befinner sig och utmana dem vidare med hjälp av varandra,

pedagogerna och en stimulerande utforskande miljö. Vårt fokus är att alla barn är allas barn.

Det skapar vi dels med hjälp av att arbeta fram ett gemensamt förhållningssätt och

gemensamma rutiner men, också genom de roterande arbetslagen. För att skapa en trygghet hos föräldrarna ser även rutiner och information likadant ut oavsett vilken avdelning deras barn går på.

Tigeröga har två avdelningar med 32 barn i åldrarna 1-3 år och ca 6 pedagoger. Under större delen av dagen samarbetar avdelningarna i olika grupper och konstellationer utifrån barnens behov och intresse. Vår pedagogiska utgångspunkt är miljön som den tredje pedagogen.

Miljön är föränderlig utifrån barnens intresse men skapas också för att utmana dem utifrån ett förutbestämt fokus. Vi inspireras till viss del av Reggio Emilias filosofi genom att läsa

litteratur, ha handledning och reflektion utifrån pedagogisk dokumentation. Tigeröga bildar tillsammans med Solstenen Stenkulans förskola.

Solstenen består av två avdelningar med 42 barn i åldrarna 3-5 år och 6 pedagoger.

Verksamheten ligger i en nybyggd paviljong. Vår pedagogiska utgångspunkt har fokus på barns inflytande och delaktighet. IT som dokumentation är ett viktigt verktyg i verksamheten både utifrån barnens och pedagogernas lärande. Barnen filmas och filmar varandra för att sedan titta på filmerna och reflektera tillsammans över vad de har lärt sig. Utveckling av arbetet med Ipads som ett pedagogiskt verktyg har påbörjats. I det arbetet är samspel och kommunikation de viktigaste grundpelarna.

Lindénska Villan är en enavdelning med 21 barn i åldrarna 1-3 år och 4 pedagoger.

Verksamheten bedrivs i en gammal villa med en stor härlig trädgård. Utevistelse tillsammans med det ekologiska kretsloppet är två viktiga delar som genomsyrar verksamheten. Barnen kan följa årstiderna genom bl a äppleträden och potatisodling som avslutas med en skördefest

(2)

tillsammans med föräldrarna. De arbetar för hållbar utveckling där barnen lär sig att ta ansvar för sig själva och sin miljö.

Lokaler och utrustning

Ölslanda förskola är byggd som en traditionell förskola med fyra avdelningar på rad med genomgång mitt i avdelningarna. Gården är relativt stor och kan även den ses som en traditionell gård med lekredskap såsom gungor, rutschkana, sandlådor.

Lindenska Villan är en gammal villa med två våningar. Verksamhet bedrivs på bottenplan.

Lokalerna har anpassats för att bli ändamålsenliga för pedagogisk verksamhet. Dock saknas överblickbara ytor till viss del. Övervåningen används till kontor, samtalsrum och

personalrum. Utemiljön består av en gammal trädgård med stora ytor, äppleträd och

odlingsmöjligheter men också lekredskap som gungor och klätterställning. Gården är en stor del i verksamhetens arbete med det ekologiska kretsloppet. Dock är inte underlaget anpassat efter många barn så vid regn blir den väldigt kladdig och en stor del behöver ”stängas av”

varje höst.

Solstenen är en nyetablerad paviljong med två avdelningar. Den är rymlig och bra planerad för den pedagogiska verksamheten. Mottagningsköket ligger mitt i byggnaden separerad från avdelningarna. Kontor och personalrum är i samma rum vilket kan upplevas som störande.

Tillgång till både personalrum och kontor finns också på Lindenska Villans övervåning några meter ifrån. Gården är fortfarande under uppbyggnad efter etableringen och upplevs

fortfarande som väldigt geggig och icke användbar på vissa ställen, bl. a gräsmattan på

baksidan. En stor del av gården är naturlig skog med utmaningar utöver det vanliga och en del består av lekredskap som klätterställning och sandlådor.

Tigeröga är en paviljong med två avdelningar. Köket ligger mitt i verksamheten på båda sidorna och upplevs som ett hinder i verksamheten. Rummen är små och kvaliteten känns som en tillfällig lösning. Gården har omväxlande gröna ytor och planerad miljö med små vägar, rutschkana, gungor och sandlåda.

Utrustning: Vi har börjat arbeta med Ipad som ett pedagogiskt verktyg på tre av äldre avdelningarna, Regnbågen, Solen och Stenen. På Regnbågen är tanken först och främst att använda den som ett hjälpmedel i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utbildning i form av föreläsningar och workshops pågår.

Arbete med särskilt stöd

Vi arbetar utifrån Stenkulans barn- och elevhälsoplan. Verksamheten planeras, genomförs och utvärderas med fokus på de barn som tillfälligt eller varaktigt behöver särskilt stöd i sin utveckling. Om de pedagogiska strategierna inte ger önskad effekt kontaktas barnets vårdnadshavare. Det är väldigt viktigt att ha vårdnadshavarnas förtroende när det gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd. När ytterligare stöd och handledning behövs kontaktas förskolechef och specialpedagog. Vi har en specialpedagog som arbetar mot

(3)

förskolorna 25 %. Vid behov kontaktas även övriga resurser som t ex skolspykolog och centrala teamet. En handlingsplan utarbetas i samarbete med specialpedagog. Åtgärderna ska syfta till att utveckla arbetslagets metoder och strategier för att arbetet med hela barngruppen ska passa för det barn som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling.

Inflytande och samråd

Varje förskola/avdelning har föräldramöte en gång per termin där några av de stående gemensamma punkterna är likabehandlingsarbete, mål för verksamheten och hemsidan.

Därefter planerar och genomför varje avdelning sina föräldramöten utifrån behov.

Vi arbetar utifrån Lerums modell för formellt inflytande för vårdnadshavare bestående av arbetsenhetsråd och enhetsråd.

Varje förskola har föräldrarepresentanter till arbetsenhetsråden som väljs och utses i samband med det första föräldramötet på hösten. Ölslanda har arbetsenhetsråd tillsammans och

Solstenen, Tigeröga och Lindénska Villan har tillsammans. De träffas två gånger per termin. I detta forum finns möjlighet för föräldrar att ta upp egna frågor och funderingar rörande verksamheten, praktiska frågor samt vara delaktiga och ha inflytande över vissa beslut.

Pedagogerna lyfter om det är någon förändring som planeras eller om det är något speciellt de vill starta samverkan kring. Förskolechefen skickar ut diskussionsfrågor utifrån kvalitet, delaktighet och inflytande med grund i våra styrdokument, främst Läroplanen för förskolan (LPFÖ-98). Tanken är att skapa en gemensam förståelse och ytterligare tillfällen till

inflytande och delaktighet.

En del frågor behandlas enbart på arbetsenhetsrådet, några lyfts direkt till berörd part för åtgärd och några frågor tas med till enhetsrådet. Representanter till enhetsrådet väljs på arbetsenhetsråden på respektive förskola.

Enhetsråd har vi två gånger per termin i nära anslutning till arbetsenhetråden. Här träffas valda föräldrarepresentanter, en pedagog samt förskolechef. Vid behov har vi gemensamma möten med skolan men en del av tiden är alltid avsatt för förskolefrågor. Även här lyfter vi diskussionsfrågorna utifrån LPFÖ-98 /10 för att försöka hitta ytterligare en nivå till

delaktighet och samsyn.

Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal

Fortlöpande samtal om barnets trygghet och trivsel sker dagligen vid lämning och hämtning.

Samtal med fokus på utveckling och lärande erbjuds en gång per termin. Här träffas ansvarspedagog och vårdnadshavare med utgångspunkt i barnets digitala dokumentation, Unikum. Dokumentation över den pedagogiska verksamheten finns uppsatt inne på avdelningen och i en digital fotoram som föräldrarna är välkomna in att ta del av.

(4)

Modersmål

Förskolan arbetar med att stärka människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald genom att samtala och uppmärksamma olikheter. T ex

välkomnas man av en skylt där det står VÄLKOMMEN på alla olika språk som barnen talar på en av förskolorna. Vi har också ett stort fokus på språkutveckling genom rim, ramsor, sånger och sagor samt att kommunicera via olika uttryckssätt.

Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Vi arbetar med att levandegöra Likabehandlingsplanen i våra olika forum, t ex APT och THG genom samtal, diskussioner och olika värderingsövningar, för att det i sin tur ska leda till att arbetet med barnen skall utvecklas och bli en del i vardagen. Varje förskola arbetar utifrån en egen årlig plan utifrån en kartläggning av deras specifika behov.

Stenkulans förskolors förbättringshistoria

För att kunna arbeta med förbättringsarbete på ett tillfredställande sätt och hålla processerna levande så är det av betydelse att man kartlägger en enhets förbättringshistoria. Genom

kartläggningen får man kunskap om hur man tidigare har gått tillväga, vilket kan ge värdefulla insikter inför kommande förbättringsarbeten. På Stenkulans enhets förskolor har vi valt att göra en kartläggning i varje storarbetslag utifrån Blossings modell (2008, s159).

Vi har utifrån kartläggningarna identifierat följande förbättringsarbete som har pågått under de senaste tre åren:

• Den förtydligade läroplanen LPFÖ-98/10

• Arbetet med pedagogisk dokumentation

• Arbetet med åldershomogena barngrupper samt roterande arbetslag på en förskola

• Inspiration av Reggio Emilias filosofi på en förskola

Resultat och analysdel

Områden för särskild uppföljning 2013

Kulturell identitet kap 2.3 LPFÖ 98/10

Förskolan skall sträva efter att varje barn

• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

(5)

Hur arbetar vi för att nå de aktuella målen?

• Vi arbetar med barnens språkutveckling genom att sätta ord på det vi gör, sjunger sånger och läser böcker.

• I en av grupperna har alla barn svenska som modersmål, men tre har föräldrar med annat modersmål. Där arbetar de med likheter och olikheter på olika sätt, t ex så brukar barnen få berätta sina upplevelser och hur de upplever sammanhanget utifrån böcker man har läst.

• En avdelning har satsat extra på arbetet med språket utifrån en mindre grupp barn med annat modersmål (samma för alla tre). De har ägnat sig åt olika aktiviteter för att uppmuntra barnen till att kommunicera både på svenska och på sitt modersmål (i det här fallet hade alla tre samma modersmål). De har t ex genom bilder benämnt orden på båda språken.

• Vi arbetar mycket med kommunikation såsom kroppsspråk och mimik.

Vilka resultat når vi?

• Bland de yngre barnen upplever vi att de förstår vad vi säger men talet har inte kommit igång än.

• Barnen visar intresse för sångerna, gör rörelser, sjunger ord även de som vi upplever inte pratat på varken sitt modersmål eller svenska.

• Barnen i den lilla gruppen har blivit bättre på att kommunicera.

• Olika barn behöver olika saker

• Barnen och pedagogerna har fått större förståelse för att kommunikation kan ske på flera sätt.

Hur vet vi det?

• Se ovan

Analysen av resultaten

Det här är ett område där vi verkligen behöver arbeta mer med. Vi har efterfrågat utbildning ända sedan modersmålsundervisningen i den form den tidigare var togs bort.

Några har förslag på framtida strategier: veckans barn, innehållande vad barnet och dess vårdnadshavare vill dela med sig av, t ex etnicitet, boendemiljö, familjekonstellation, religion, intressen m.m. Tänka till bättre när vi lånar litteratur på biblioteket. Använda oss av Ipaden som verktyg.

Övergripande analys

Utifrån årets resultat är det väldigt tydligt att fokus fortfarande ligger på språk och

språkutveckling och inte så mycket på identitet och kultur. Det kan bero på att det är ett svårt ämne som de flesta inte vet så mycket om eller hur man kan arbeta med det. Då kan en strategi vara att arbeta med det konkreta som språkutveckling för att göra något.

Språkutveckling i alla former ligger också som en stor del i förskolans tradition.

(6)

Den kommande studiedagen i oktober kommer att handla om just arbetet med modersmål och kulturell identitet, vilket från alla håll är väldigt uppskattat då jag ser i pedagogernas analys att de vill utveckla arbetet och lära sig mer.

Barns inflytande kap 2.3 LPFÖ-98/10

Förskolan skall sträva efter att varje barn

• Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

• Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och

• Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande

Hur arbetar vi för att nå de aktuella målen?

• Vi försöker att skapa en miljö där barnen kan ha inflytande över sin vardag genom att inspirerande material finns tillgängligt för att barnen själva ska kunna ta fram och plocka undan efter sig.

• Barnen är aktiva i att skapa sina trivselregler på avdelningen.

• Barnen har vid vissa tillfällen röstat om de ska vara ute eller inne.

• Vi har buffé vid alla måltider.

• Vi har en ökad medvetenhet i att ta tillvara på barnens intressen, tankar och idéer.

• Vi undersöker vilken förförståelse barnen har i samband med att vi startar upp vårt temaarbete genom att ställa frågor som t ex Vad vet/kan du om ljus? Vad vill du veta/lära dig om ljus?

• Vi har introducerat möjligheten till att fritt även kunna välja skapande och utforska vid vattenlek under den fria leken.

• Vårt förhållningssätt är att alltid låta barnen få vara delaktiga, tycka och tänka, reflektera och analysera utifrån sin förmåga.

• Att vi vuxna tar vara på tillfällen för barnen att påverka, tycka och tänka tillsammans med andra barn.

• Vi observerar barnen för att få syn på deras intressen för att kunna utmana dem vidare.

• Vi utformar den pedagogiska miljön tillsammans med barnen för att den ska bli så stimulerande, kreativ och varierad som möjligt utifrån deras intressen.

• Vi reflekterar tillsammans med barnen där de har möjlighet att berätta för varandra om sina upplevelser, upptäckter och nya lärdomar.

• Barnen planerar innehållet i sitt temaarbete, t ex genom att göra tankekartor.

• Vi använder oss av våra dokumentationer tillsammans med barnen för att reflektera över deras inflytande och som en hjälp för barnen att sätta ord på sina upplevelser och nya lärdomar.

• Barnen är med och formar sin miljö och genom det påverka sin vardag.

• Barnen håller egna samlingar

(7)

• Vi försöker så långt det är möjligt att dela barnen i mindre grupper för att underlätta för varje barns möjlighet att påverka sin vardag. Det underlättar också för oss pedagoger att se vad barnen visar intresse för.

• Vi har försökt att ta in olika material (ej färdigt) som kan leda till en ökad kreativitet och fantasi samt möjlighet att tänka själva och se konsekvenser

• Vi har påbörjat arbetet med att reflektera först istället för att planera först.

• Vi använder oss av litteratur och erfarenheter, lär oss nytt och provar oss fram.

• Barnen är delaktiga i att skriva texter som är kopplade till dokumentationen.

Vilka resultat når vi?

• Vi vågar frångå vara planeringar och följa barnens intresse i större utsträckning.

• Genom att ta tillvara på barnens intressen och erfarenheter har vi kunnat utmana barnens i deras lek på ett nytt sätt.

• Vi tycker att vi pedagoger har en högre medvetenhet för att ta tillvara på barnens intressen, tankar och idéer.

• Vi tar i högre grad vara på tillfällen för barnen att påverka, tycke och tänka tillsammans.

• Vi tycker att vi har en tillåtande atmosfär genom att erbjuda tillgängligt material.

• Barnen har utvecklat sitt fria skapande genom det tillgängliga materialet.

• Barnen har blivit mer medvetna om att de kan påverka sin vardag.

• Vi har blivit bättre på att ställa frågor till barnen om hur de själva kan lösa problem.

Hur vet vi det?

• Vi ser att genom barnens handlingar att de har blivit bättre på att ta ansvar nu när de har fått mer inflytande över sin vardag.

• Barnen har visat oss att de vill visa och dela med sig av sina upplevelser och lärdomar på t ex samlingen.

• Vi upplever att barnen i högre grad återberättar och sätter ord på sina tankar och upplevelser både i mer styrd aktivitet och i den fria leken.

• De material som har använts t ex i temaarbetet har sedan fått vara tillgängligt. Vi har uppmärksammat att barnen fortsätter att utmana varandra och undersöka vidare vilket har lett till nya frågor som vi pedagoger kan använda för att utmana dem ytterligare.

• Vi har arbetat med dokumentation tillsammans med barnen. Det har blivit synligt både för barnen och för oss pedagoger att barnen har varit delaktiga och styrt en stor del av temaarbetet och den lärande processen. Vi upplever att barnen har lärt sig med än vad vi hade förväntat oss. De planerade innehållet på varje temaområde utifrån sina erfarenheter vilket resulterade i att vi sparade tid och inte planerade för dem utan kunde fokusera på att lyssna in/på dem.

• Vi har roligt tillsammans både barn och pedagoger!

(8)

Analysen av resultaten

När vi har ett medvetet förhållningssätt med barnen där de själva får vara aktiva i sina val av aktiviteter och sin lek, skapas möjlighet för barnen att växa i sitt ansvarstagande och deras valmöjligheter ökar. När barnen blir medvetna om att vi ser dem som kompetenta och de får utmanas av olika material på olika ej förutbestämda sätt växer de i ansvarstagande,

fantasifullhet och kreativitet. De får ett ökat inflytande och blir medvetna om att de kan vara med och påverka sin situation. De känner sitt värde. När de själva konkret får uppleva att man kan tycka olika men ändå respektera varandra och ha roligt tillsammans, så utvecklas deras förståelse för hur man kan samarbeta och besluta i en grupp. Vi ser att om barnen

kontinuerligt får vara delaktiga i beslut och val så får barnen ökad förståelse för vad

kompisarna vill och att det är viktigt att lyssna på varandra. När barnen accepterar att vi alla har likheter/olikheter, ökar deras empati och vilja till att vara en bra kompis där de värnar om varandra.

Att arbeta med barns inflytande är en pågående process och arbetet måste hållas levande och utvecklas kontinuerligt.

Övergripande analys

Vi har nu under de senaste två åren som gått medvetet arbetat med att utveckla och bli medvetna om vårt eget förhållningssätt. Vi har genom föreläsningar och gruppdiskussioner lyft barns inflytande och hur vi praktiskt arbetar med det reella inflytandet. Hur vi får barnen medvetna om att deras tankar och åsikter är viktiga och hur blir det utgångspunkt i den pedagogiska verksamheten. Vi har skapat ett planeringsdokument som ska stödja oss i att alltid utgå från barnens intressen och erfarenheter när vi planerar verksamheten, dock behöver vi arbeta ännu mer med att verkligen använda oss av dem, prova oss fram och se dem som en tillgång och inte en ytterligare arbetsuppgift. Jag kan se att de som från start valde att försöka använda sig av dokumenten och prova sig fram för att hitta det sätt som passade dem bäst också är de som har kommit längst i sitt arbete med att se verktygen som en hjälp i arbetet. Vi pratar mycket om att det inte finns rätt och fel utan olika sätt att tänka och göra, och att det inte bara gäller barnen utan också oss pedagoger. Vi har även valt ett nytt dokument som vi kallar kvalitetscirklar, istället för den gamla formen av verksamhetplan som ska hjälpa oss att systematiskt och kontinuerligt analysera våra resultat för att använda oss av dem i den

fortsatta planeringen. Här använder de flesta sig av dem och frågan är om det andra planeringsdokumentet behövs som underlag när man har skapat sig en förståelse för hur arbetsgången – Var är vi, vart ska vi, hur gör vi, hur blev det?

Utifrån förra årets resultat så upplevde en del pedagoger att det var svårt att arbeta med barns inflytande. Det har ingen påtalat det här året däremot ser jag tydligt i årets resultat att det fortfarande skiljer sig något mellan olika avdelningar i hur man ser på vad som är det viktigaste i arbetet med barns inflytande och delaktighet och hur man då arbetar med det.

Årets resultat och analys av måluppfyllelsen visar att vi har kommit ytterligare en bit på väg i vårt arbete med hur vi kan utveckla barnens inflytande. Fler och fler pedagoger är medvetna om att det handlar om vårt förhållningssätt och vår vilja att våga utmana oss själva. Många har

(9)

påbörjat arbetet med att flytta fokus från att planera verksamheten först och sedan koppla till läroplanen, till att starta i läroplanen och genom observation, reflektion och analys vad barnen visar oss, utmana dem ytterligare och på så sätt utveckla verksamheten. Några av

anledningarna till att det tar olika lång tid för olika pedagoger tror jag handlar om förståelse för sitt uppdrag, sin egen roll och att verkligen uppleva skillnad och vinster i det nya

förhållningssättet. Nyfikenheten och glädjen ökar när man själv upplever resultatet.

Vi har under året börjat med studiebesök på de olika förskolorna på vår egen enhet för att lära med och av varandra. Varje förskola har fått lyfta fram det som de är stolta över och som visar på hur de arbetar med barnens inflytande och intresse och hur det syns i deras verksamhet.

Besöken har varit givande både för de som besöker och för de som visar sin verksamhet.

Genom att berätta om sin egen verksamhet och få respons genom tankar, funderingar och frågor, utmanas man vidare och på så sätt fördjupa lärandet kring de olika processer man arbetar med och därigenom utveckla verksamheten vidare. Arbetet kommer att fortsätta under kommande läsår och eventuellt utökas med skuggning alternativt byte av arbetsplats.

SCB-enkäten

(Resultaten finns samlade i en bilaga sist i denna rapport)

I 2011-års SCB-enkät var det tre områden där vi hade sänkt vårt resultat från år 2009. Det var Förtroende, Trivsel och Bemötande. Våra slutsatser var att vi behövde utveckla vår tydlighet och öppenhet i informationen och dialogen med föräldrarna. Vår strategi var att synliggöra vårt uppdrag och kommunicera ut det genom att fortsätta vårt pågående utvecklingsarbete utifrån den reviderade läroplanen (LPFÖ-98/10) avseende dokumentation, kvalitet och förhållningssätt. Detta arbete pågått under året och det har gett resultat då vi nu i 2013-års SCB-enkät har höjt oss på alla områden utom måltider, där vi ligger kvar på samma nivå som 2011. Den största höjningen har vi på NFI där vi har höjt oss från 70 till 81.

Vi har fortsatt arbetet med att försöka skapa ett gemensamt förhållningssätt på hela enhetens förskolor genom dialog och övningar på studiedagar och arbetsplatsträffar. Vi har skapat gemensamma mallar för dokumentation och en del nya riktlinjer. Vi har uppdaterat våra föräldrapärmar så att de har samma grundinnehåll m.m. Vi för ständigt diskussioner om vårt uppdrag och kopplar det till LPFÖ-98/10. Dokumentation från verksamheten sätts upp och kopplas till LPFÖ-98/10. Vi tänker mer medvetet på att bjuda in föräldrarna i verksamheten så att de kan ta del av den. Inför arbetsenhetsråden skickas diskussionsfrågor ut från

förskolechefen. Dessa diskuteras sedan vidare på enhetsråden. Syftet är att lyfta

föräldrainflytande och verksamhetsutveckling ytterligare en nivå genom att belysa delaktighet och inflytande utifrån LPFÖ-98/10. Frågor som har diskuterats är bl a Vad är god/hög kvalitet i förskolan för er? Vilken möjlighet till delaktighet finns idag? Vad behöver vi utveckla för att komma dit osv.

(10)

Jag tror att det här arbetet har varit en viktig del i att vi har höjt oss på alla plan.

Kommunikation och samsyn är de viktigaste delarna för att skapa en verksamhet där föräldrarna känner att de verkligen kan vara delaktiga och ha inflytande.

Dock kvarstår arbetet med att få fler föräldrar delaktiga i våra arbetsenhetsråd och enhetsråd.

Här är vår strategi framåt att vi kommer att ta hjälp av föräldrarna själva för att komma vidare. Det är ju de som är de viktigaste i den här processen.

Slutsatsen blir precis som förra året att olika åtgärder samverkar med varandra och att upplevelsen av god kvalitet är beroende av flera olika områden.

Specificerade förbättringsområden från läsåret 12/13:

Ett av våra identifierade utvecklingsområden utifrån resultatet från läsåret 12/13, var att utveckla och förtydliga vårt systematiska kvalitetsarbete. Det var kopplat till vårt

utvecklingsfokus "en forskningsbaserad utbildning". Det har varit svårt att överblicka alla delar och insatser som görs under läsåret och det var lätt att man inte uppfattade

sammanhanget. Som ett viktigt led i vårt förbättringsarbete håller vi nu på och utvecklar och förtydligar vårt systematiska kvalitetsarbete. Främst genom att vi har skapat en årsstruktur med fastställd plan för:

• uppföljning av kvalitetscirklar via intranätet

• besök i verksamheten med efterföljande uppföljning på AL

• uppföljning av pedagogisk dokumentation och resultat, samt analys med tillhörande stödfrågor.

Vi har också gått från den form av verksamhetsplan vi hade tidigare då vi upplevde att det inte var ett levande dokument. Snarare var det ett dokument som man fyllde i vid läsårsstart och utvärderade vid läsårets slut utan underlag från systematiska dokumentationer och analyser.

Vi använder oss nu av Skolverkets kvalitetscirklar. Varje arbetslag arbetar med ungefär 3-5 levande cirklar där de varje månad dokumenterar och lägger ut dem på intranätet för att också underlätta för vår uppföljning. Vi ser nu att vår nya form för dokumentation, kvalitetscirklar, hjälper oss att systematiskt analysera på olika nivåer i vår arbetsgång, vilket har gett oss et bättre underlag för planering av verksamheten. Vårt utvecklingsområde nu framåt blir att få ihop dem med den här rapporten och även få den att bli ett levande dokument.

Som ytterligare ett led i utvecklandet av det systematiska kvalitetsarbetet såg vi också att vi behövde förändra dokumentationsarbetet, bli mer professionella i den dokumentationen som görs samt att använda den i våra analyser. Arbetet pågår men det upplevs fortfarande av många som svårt att hitta tid för att dokumentera samt att en del upplever att de saknar bra verktyg. Vi har ett bra planeringsdokument för underlag samt de nya kvalitetscirklarna. Det är dock en process där var och en behöver se och uppleva vinsten själva med den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg, för att kunna utveckla verksamheten och sig själv i sin pedagogroll, sitt eget förhållningssätt. Det är först då det blir viktigt och på riktigt. Arbetet

(11)

framåt blir att mer systematiskt använda dem utan att vara rädd för rätt och fel. Detta ser vi kommer att öka både själva dokumentationsarbetet men också reflektions och analysarbetet.

Vi behöver nu fortsätta det implementeringsarbetet vi har påbörjat samt utveckla det vidare om det skulle komma upp några brister. Det är först när vi har använt materialet ett tag som vi kommer att kunna identifiera ytterligare utvecklingsområden.

Förbättringshistoria

På Stenkulans enhets förskolor har vi valt att göra en kartläggning i varje storarbetslag utifrån Blossings modell (2008, s159) för att kartlägga förbättringshistoria.

Vi har utifrån kartläggningarna identifierat följande förbättringsarbete som har pågått under de senaste tre åren:

• Den förtydligade läroplanen LPFÖ-98/10

• Arbetet med pedagogisk dokumentation

• Arbetet med åldershomogena barngrupper samt roterande arbetslag på en förskola

• Inspiration av Reggio Emilias filosofi på en förskola Resultat och analys på kartläggningen

Alla fick instruktionen att de i varje storarbetslag skulle identifiera ca tre förbättringsarbeten som de ansåg hade påbörjats eller arbetats med under de senaste tre åren och skatta dem enligt Blossings modell;

• 0 De nya idéerna används så gott som av ingen,

• + De nya idéerna används av några och

• ++ De nya idéerna används så gott som av alla.

Utifrån det resultatet kan jag se att de förbättringsområdena som de själva har initierat, har vi kommit längst i processen och också fått med stora delar/aktiviteter i både initieringsfasen och implementeringsfasen. Vissa förbättringsarbeten är även skattade som att de delvis är

institutionaliserade, t ex arbetet med åldershomogena grupper och Reggio Emilia filosofin.

När det gäller arbetet med förtydligandet av den nya läroplanen så tror jag inte att initieringsfasen innehöll alla de väsentliga delar som krävs för att man ska kunna arbeta vidare på ett tillfredställande sätt då jag upplever att det fortfarande är en del av pedagogerna som inte arbetar med den på ett sätt som kan likställas med att arbetet är institutionaliserat.

Jag anser att med tanke på att skillnaderna från den förra läroplanen inte är så stora så borde arbetet med den förtydligande läroplanen vid det här laget vara rutin hos alla.

Ytterligare en aspekt som jag finner väldigt intressant i kartläggningen av våra

förbättringsarbeten är att det område som vi, enligt mig, har lagt störst fokus på under de senaste åren, arbetet med Barns inflytande, inte finns med som ett förbättringsarbete från något storarbetslag. Det är ett arbete som pågått både från centralt håll med studiedagar och föreläsningar men även på enheten utifrån våra nyckelpersoner och i våra olika forum för utveckling. Jag tror att en av anledningarna till det är att de ser det som en ständigt pågående process och inte som ett tydligt förbättringsarbete. Det kan också vara så att vi är så mitt upp i

(12)

det arbetet att mina instruktioner för kartläggningen, att kartlägga de arbeten som pågått eller startat de senaste tre åren kan ha uppfattats som att det skulle vara redan ”färdiga” områden, även om vi nu efter studiedagen i september fått en större förståelse för förbättringsarbetenas process och tidsaspekt.

Synpunkter och klagomål

Vi har fått in ca 20 skriftliga synpunkter och klagomål via mail. Flertalet via telefonsamtal.

Inga på den förtryckta blanketten som ligger på hemsidan. Två via länken till

enhetsbrevlådan. Synpunkterna och klagomålen har främst berört följande områden:

• Säkerhetsfrågor inne och utemiljö

• Missnöje med 15-timmarsplaceringar, ej nöjd med befintliga tider

• Hantering av smittspridning

• Övergång till förskoleklass

• Information/informationskanaler

• Stängning av förskoleavdelningar

• Missnöje med pedagogers bemötande

• Placering på avdelning

• Två med toppbetyg på pedagogernas bemötande

Strategisk del

Inför läsåret 12/13 tog vi i ledningen hela Stenkulans enhet fram tre utvecklingsfokus utifrån gällande lagar, styrdokument, kommunala mål samt våra resultat. Vi ville flytta fokus från att ha för många mål som inte var levande till färre mål som ligger närmare den specifika

verksamheten. De är på lång sikt men vi diskuterar dem oftare enligt en enklare modell. Vi valde då att gå ifrån den modellen för verksamhetsplan vi hade, till Skolverkets

kvalitetscirklar. Vårt strategiska arbete framåt kommer alltså även kommande år att präglas av de tre utvecklingsområdena.

Stenkulans vision och utvecklingsfokus 2015

Stenkulans vision: På Stenkulan utvecklas barn och elever till upptäckare, upplevare, uppfinnare och uppträdare och lämnar oss med självkänsla, handlingskraft och framtidstro.

För 2012-2015 har vi gemensamt för enheten tagit fram 3 utvecklingsfokus:

• Att bedriva en framgångsrik hälsoprofil i samarbete med idrottsklubbar och kulturskolan.

(13)

• Att våra barn och elever utvecklar de entreprenöriella kompetenserna i arbetsformer som enas med vår vision.

• Bedriva en forskningsbaserad utbildning i framkant.

Dessa tre fokusområden är centrala för oss och vi menar att de ger framgång då:

Hälsoprofilen skapar ett fokus på välmående som forskning visar är kopplat till

måluppfyllelse. Det entreprenöriella lärandet är en viktig grund i en modern utbildning och vi förväntar oss att det ger effekt på måluppfyllelse samt utjämnar skillnaden mellan könen. Att tydligt vila vår utbildning på forskningsgrund är inte bara en fråga om professionalitet och god kvalitet utan handlar också om det förtydligade uppdraget i vår nya skollag. Detta förväntar vi oss höjer måluppfyllelsen.

Utifrån dessa tre områden samt sina resultat från förra året formulerar arbetslag och pedagoger sina mål de arbetar med under läsåret.

Specificerade utvecklingsområden utifrån resultatet läsåret 12/13:

Vi ser nu att vår nya form för dokumentation, kvalitetscirklar, hjälper oss att systematiskt analysera på olika nivåer i vår arbetsgång, vilket har gett oss ett bättre underlag för planering av verksamheten. Vårt utvecklingsområde nu framåt blir att få ihop dem med den här

rapporten och även få den att bli ett levande dokument. Planen framåt är att i samband med uppföljningen av kvalitetscirklarna samt uppföljning av annan pedagogisk dokumentation enligt vår fastställda plan för det systematiska kvalitetsarbetet ta upp rapporten till diskussion samt uppdatera den vid behov.

Vi har ett tydligt planeringsdokument för underlag samt de nya kvalitetscirklarna. Det är dock en process där var och en behöver se och uppleva vinsten själva med den pedagogiska

dokumentationen som ett verktyg, för att kunna utveckla verksamheten och sig själv i sin pedagogroll, sitt eget förhållningssätt. Det är först då det blir viktigt och på riktigt. Arbetet framåt blir att mer systematiskt använda dem utan att vara rädd för rätt och fel. Detta kommer att ske på flera olika plan men främst genom uppföljningar och utifrån det stöttning från förskolechef och samordnare på AL. Detta ser vi kommer att öka både själva

dokumentationsarbetet men också reflektions- och analysarbetet, vilket i sin tur ger effekt genom att kritiskt granska sin verksamhet och sig självför att vidare kunna utveckla sitt eget förhållningssätt.

På ett övergripande plan behöver vi fortsätta det implementeringsarbetet vi har påbörjat samt utveckla det vidare om det skulle komma upp några brister. Det är först när vi har använt materialet ett tag som vi kommer att kunna identifiera ytterligare utvecklingsområden.

Interkulturellt förhållningssätt är ett område som vi verkligen behöver arbeta mer med. Vi har efterfrågat utbildning ända sedan modersmålsundervisningen i den form den tidigare var togs bort. Nästa studiedag kommer att beröra området genom en föreläsning med efterföljande diskussioner i arbetslagen på eftermiddagen. Utifrån det nuläget vi skapar då kommer en plan för det fortsatta arbetet att upprättas.

(14)

Att arbeta med barns inflytande är en pågående process och arbetet måste hållas levande och utvecklas kontinuerligt. Många har påbörjat arbetet med att flytta fokus från att planera verksamheten först och sedan koppla till läroplanen, till att starta i läroplanen och genom observation, reflektion och analys vad barnen visar oss, utmana dem ytterligare och på så sätt utveckla verksamheten. Några av anledningarna till att det tar olika lång tid för olika

pedagoger tror jag handlar om förståelse för sitt uppdrag, sin egen roll och att verkligen uppleva skillnad och vinster i det nya förhållningssättet. Nyfikenheten och glädjen ökar när man själv upplever resultatet. Jag tror att vårt arbete med att förtydliga systematiken genom tydliga uppföljningar, genom att våga använda våra planeringsmallar även om alla inte är helt säkra på hur de ska användas samt att hålla våra diskussioner levande kring var vi är och vart vi ska så håller vi arbetet levande och utvecklar det vidare.

(15)

Resultat föräldraenkät

Våren 2013 genomfördes en enkätundersökning bland föräldrar till barn i förskola i Lerums kommun. Enkäten genomfördes med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB). Enkätresultaten redovisas i form av index på en hundragradig skala. Inom varje faktor ställs ett antal olika frågor. Indexet är ett sammanvägt resultat på de olika frågorna.

NFI står för Nöjd – Förälder – Index och bygger på svar på särskilda frågor som mäter föräldrarnas uppfattning av verksamhetens samlade kvalitet. Det är inte ett medelresultat för de olika frågeområdena.