De yngsta barnen och demokrati - förhållningssätt och strategier
En studie som undersöker pedagogers förhållningssätt och strategier för att skapa inflytande och delaktighet för de yngsta barnen under utomhusvistel- sen på förskolan
The youngest children and democracy, attitudes and strategies
A study that examines the attitudes and strategies of educators to create in- fluence and participation for the youngest children during the outside stay in preschool
Jennie Burman och Moa Hedman
Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp.
Handledarens namn: Ami Cooper
Examinatorns namn: Getahun Yacob Abraham Datum: 2021-02-10
© 2020 – Jennie Burman och Moa Hedman
De yngsta barnen och demokrati – förhållningssätt och strategier [The youngest children and democracy – attitudes and strategies]
Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet
http://kau.se
The author, Jennie Burman och Moa Hedman, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.
http://diva-portal.org
Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv
Abstract
This study explore how the youngest children in preschool are given opportu- nities to exercise influence and to participate over their own situation. The pur- pose of the study is to increase the knowledge about the interaction between the youngest children and the preschool teachers in relation to influence and participation. We want to increase the awareness of the subject and how it could be practiced in preschool. Our study is based on a qualitative method where we have collected data in the form of observations. We have used field notes and chosen a non-participatory observation. We have also supplemented some of the situations that we have observed with interview questions. We have limited ourselves to one preschool group with children in ages one to three years old given the prevailing circumstances around covid-19, all the ob- servations have been conducted outdoors. We have processed and analyzed our data with hermeneutics as a methodological approach and we have taken sup- port from two different theoretical models that treat democracy, influence and participation. The main result show three different strategies the preschool teachers use in the interaction with the children to, as we interpret it, increase their influence and participation.
Keywords: Democracy, approach, strategies, influence, participation
Sammanfattning
Den här studien undersöker hur de yngsta barnen i förskolan ges möjligheter till att utöva inflytande och delaktighet över sin egen situation. Målet med stu- dien är att bidra med ökad kunskap om samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i relation till inflytande och delaktighet och att den kunskapen ska öka medvetenheten kring ämnet och användas i praktiken på förskolan. Vår studie bygger på en kvalitativ metod där vi samlar in data i form av observat- ioner. Vi har fört fältanteckningar och har valt en icke-deltagande observation.
Vi har även valt att komplettera vissa av situationerna som vi har observerat med intervjufrågor. Med tanke på de rådande omständigheterna runt covid-19 har vi valt att begränsa oss till en småbarnsavdelning där barnen är i åldrarna ett till tre år, alla våra observationer genomfördes utomhus. Vi har bearbetat och analyserat vår data genom att utgå från hermeneutiken som metodansats och vi har tagit stöd av två olika teoretiska modeller som handlar om demo- krati, inflytande och delaktighet. Huvudresultatet har visat tre olika strategier som pedagogerna använde sig av i samspelet med barnen för att, som vi tolkar det, öka deras inflytande och delaktighet.
Nyckelord: Demokrati, förhållningssätt, strategier, inflytande, delaktighet
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 2
1.1.1 Demokrati i förskolan ... 2
1.1.2 Barnkonventionen... 3
1.2 BEGREPPSDEFINITION OCH AVGRÄNSNINGAR ... 4
1.2.1 Inflytande ... 4
1.2.2 Delaktighet ... 5
1.2.3 Pedagoger ... 5
1.2.4 Söka stöd ... 6
1.2.5 Förhållningssätt ... 6
1.2.6 Strategier ... 6
1.3 SYFTE ... 7
1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING ... 8
2.1.1 Förskollärares förhållningssätt - hinder och möjligheter ... 8
2.1.2 Barns perspektiv - ett demokratiskt förhållningssätt i förskolan ... 9
2.1.3 Bidragande faktorer som kan påverka förskollärares förhållningssätt till barns inflytande och delaktighet ... 9
2.1.4 Kommunikationen mellan förskollärare och barn - möjliggörandet av barns inflytande ... 10
2.1.5 Demokratisk utbildning i förskolan ... 11
2.1.6 Sammanfattning av tidigare forskning ... 12
3 STUDIENS TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 14
3.1 HERMENEUTIK ... 14
3.2 RELATIONEN MELLAN UTBILDNING OCH DEMOKRATI ... 15
3.2.1 Utbildning för demokrati ... 15
3.2.2 Utbildning genom demokrati ... 16
3.2.3 Demokrati här och nu ... 16
3.3 VÄGEN TILL DELTAGANDE ... 17
3.3.1 Nivå ett- Barn och unga blir lyssnade till ... 17
3.3.2 Nivå två - Barn och unga får stöd i att uttrycka sina åsikter ... 17
3.3.3 Nivå tre - Barns och ungas åsikter tas i beaktande ... 17
3.3.4 Nivå fyra - Barn och unga involveras i beslutsprocesser ... 18
3.3.5 Nivå fem - Barn/unga och vuxna delar makt och ansvar i beslutsprocesser ... 18
4 METOD ... 19
4.1 OBSERVATIONER GENOM FÄLTANTECKNINGAR ... 19
4.2 URVAL OCH DELTAGARE... 20
4.3 GENOMFÖRANDE ... 21
4.4 DATABEARBETNING/ANALYSMETOD ... 22
4.5 TILLFÖRLITLIGHET ... 23
4.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 24
4.6.1 Informationskravet ... 24
4.6.2 Samtyckeskravet ... 25
4.6.3 Konfidentialitetskravet ... 25
4.6.4 Nyttjanderättskravet ... 26
5 RESULTAT ... 27
5.1 HUR SÖKER BARNEN STÖD FRÅN PEDAGOGER? ... 27
5.1.1 Tar initiativ med tillförsikt ... 28
5.1.2 Tar ett reserverat initiativ ... 29
5.2 PEDAGOGERNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 29
5.2.1 Pedagoger som ser det kompetenta barnet ... 30
5.2.2 Styrande pedagoger ... 32
5.2.3 Pedagoger som kommunicerar ... 35
5.3 VILKA STRATEGIER ANVÄNDER PEDAGOGERNA SIG AV FÖR ATT ÖKA DE YNGSTA BARNENS INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET ... 37
5.3.1 Pedagoger som lyssnar in barnen ... 38
5.3.2 Medla och kompromissa ... 40
5.3.3 Stötta och stärka ... 43
6 DISKUSSION ... 45
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 45
6.2 METODDISKUSSION... 47
6.3 SLUTSATSER ... 49
REFERENSER ... 51
BILAGOR ... 53
Förord
Vi har arbetat intensivt med examensarbetet under höstterminens slut 2020. Vi valde att skriva examensarbetet tillsammans eftersom vi anser att vi är två in- divider med olika egenskaper och styrkor som gör att vi kompletterar varandra väldigt bra. Vi har tillsammans kunnat stötta och motivera varandra till att full- följa vårt examensarbete, det har varit en process som vi under en längre tid har arbetet med tillsammans.
Under arbetets gång har vi sökt litteratur som har varit relevant för vår under- sökning, vi har därefter delat upp och bearbetat lika många artiklar var som vi sedan har delgett varandra. Alla observationer som har gjorts har vi utfört till- sammans, likaså bearbetningen av materialet som vi fick genom våra observat- ioner.
Vi upplever att denna process har varit intressant, givande och lärorik. Mycket av denna erfarenhet kommer vi ta med oss ut i vårt kommande yrkesliv som förskollärare och vi hoppas kunna bidra med ökad kunskap inom förskollärar- professionen med hjälp av vårt arbete.
Vi vill rikta ett stort tack till rektor och pedagoger som ställde upp och välkom- nade oss till förskolan och som möjliggjorde att våra observationer kunde äga rum trots rådande omständigheter kring covid-19. Ert engagemang och er för- måga vad gäller flexibiliteten att välkomna oss studenter till er förskola under de rådande omständigheterna är väldigt uppskattat av oss. I en tid av ovisshet och rädsla för denna enorma förändring som har påverkat oss alla, såg ni vilka möjligheter som fanns. Er förmåga till nytänk gjorde att vårt arbete gick att genomföra med några ändringar och justeringar kring vårt planerade arbete.
Vi vill även tacka vår handledare Ami för goda råd, stöttning och vägledning.
1
1 INLEDNING
De allra yngsta barnen i förskolan kan inte alltid uttrycka sin mening verbalt.
När barnen inte kan uttrycka sig verbalt, hur kan då pedagogerna veta vad bar- nen vill? Detta kan bli problematiskt då förskolan ska vila på en demokratisk grund där barnen ska få inflytande och vara delaktiga i sin situation. Enligt Skolverket (2018) ska förskolan präglas av ett demokratiskt förhållningssätt som kan öka barns möjligheter till att utveckla deras förståelse och kunskap om delaktighet och inflytande som är viktiga både nu och i framtiden. Sheridan och Pramling Samuelsson (2016) menar att barnen ska vara en del i det som sker precis som förskollärarna och att delaktighet och inflytande kan ses som något som sker när pedagoger kan ta vara på barns utforskande frågor, intres- sen och erfarenheter. Begreppen inflytande och delaktighet kopplas till demo- krati och Ribaeus (2014) menar att förskolans verksamhet har ett viktigt de- mokratiuppdrag som pedagogerna ska förverkliga i praktiken.
För att ge barnen rätt förutsättningar till delaktighet inom kommunikation har Rantala (2016) undersökt situationer där barn och vuxna interagerar och syn- liggör genom sin studie hur fostran gestaltas både av direkt och indirekt väg- ledning. I en avhandling av Emilson (2008) bearbetas förskollärares uppfatt- ning om barns inflytande och delaktighet samt hur förskollärarna ser på sin roll och sitt förhållningssätt för att möjliggöra detta för barnen i förskolan. Tidigare forskning har därmed identifierat hur barnens förutsättningar för inflytande på- verkas av kommunikation, vägledning och förhållningssätt. Därför vill vi syn- liggöra hur arbetet med demokrati kan ske i samspelet mellan förskollärarna och de yngsta barnen i förskolan. Med de yngsta barnen i förskolan menar vi barn i åldrarna ett till tre år.
Vi anser att denna studie kommer vara relevant för förskollärarprofessionen eftersom det studerade området ingår i förskollärares uppdrag. Detta framgår tydligt i förskolans läroplan som tar upp att förskolan ska spegla de värden och rättigheter som formuleras i FN:s konvention om barns rättigheter (Skolverket,
2
2018). Utbildningen ska utgå från att barnen har rätt till inflytande och delak- tighet. Därför tycker vi att det är viktigt att undersöka hur barns rättigheter i de tidiga åldrarna kommer i uttryck.
1.1 Bakgrund
I den här delen kommer vi att presentera och redogöra för styrdokument och litteratur som vi har tagit del av och funnit relevant för vår studie. Vi kommer börja med att beskriva demokrati i förskolan, belysa läroplanen och FN:s kon- vention om barnets rättigheter och hur demokratiuppdraget utifrån dessa do- kument kan bli en tolkningsfråga.
1.1.1 Demokrati i förskolan
I läroplanen betonas barnets rätt att påverka förskolans verksamhet. Att få vara med och påverka ses som en viktig del i demokratifostran och läroplanen fram- håller att:
Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Skolverket, 2018, s. 5)
Det här är ett mål som ska uppfyllas, det framkommer dock inte hur det ska uppfyllas vilket leder till att det blir en tolkningsfråga. Det är med andra ord viktigt att förstå att det finns olika synvinklar och tillvägagångssätt på hur må- let uppnås. Vi stärker detta genom tidigare forskning som tar upp olika synsätt på demokrati i förskolan. Biesta (2007) menar att sättet vi förstår och utövar demokratisk utbildning är beroende av vilken uppfattning vi har angående den demokratiska personen. Ungerberg (2019) menar att demokrati i förskolan kan vara att lära barn om demokrati och vad som menas med att delta i ett demo- kratiskt samhälle. Ett annat intressant synsätt som Ribaeus (2014) tar upp i sin avhandling talar för att demokrati i förskolan handlar om att ge barnen förstå- else för sitt eget inflytande och hur de gör medvetna val om detta för att kunna
3
påverka sin vardag på förskolan. Mer som delaktiga, istället för blivande sam- hällsmedborgare. Dessa tre forskare gör olika studier och tar upp demokratisk utbildning i förskolan på olika sätt, dock inte med meningsskilda perspektiv och visar på att demokrati i förskolan är en stor fråga som kräver många olika synsätt.
1.1.2 Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller beslut angående barnets ci- vila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (Hägglund et al., 2013). Den svenska regeringen beslutade att lagstadga konventionen och den trädde i kraft i år den första januari 2020.
I artikel 12 (UNICEF, 2011) betonas barns rätt att uttrycka sin åsikt:
1. Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet.
Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
2. För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administ- rativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.
Barns rättigheter ses i dagens samhälle som en demokratisk fråga och visar sig tydligt i artikel 12 där barnen, utöver möjligheten till att få delta i beslut rö- rande sig själva, få känna att deras åsikter är viktiga. Detta kan dock bli en tolkningsfråga. Quennerstedts (2016) artikel beskriver hur den politiska mänskliga rättigheten ofta är den sista rättighet som erkänns för barn, särskilt de yngsta barnen under tre år. Meningen i artikel 12 (UNICEF, 2011) ”barnens åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad” kan begränsa barnens inflytande eftersom det kan tolkas som att de minsta barnens åsikter inte behöver få lika stor betydelse som de äldre barnens utefter deras
4
mognad (Hägglund et al., 2013). Ungerberg (2019) menar att det är förskollä- rares förhållningssätt och bemötande som är avgörande för hur barns infly- tande visar sig.
1.2 Begreppsdefinition och avgränsningar
Här kommer vi skildra begreppen inflytande och delaktighet som är två cen- trala begrepp i vårt arbete. Begreppen är breda med många betydelser. Därför vill vi förtydliga att vi kommer avgränsa begreppens betydelse utefter det an- vändningsområde som det kommer ha i vår studie.
Inflytande och delaktighet hänger nära samman och kan uppfattas som syno- nymer till varandra. Vår avsikt är att förtydliga begreppen för att se skillnader mellan dem. Detta för att kunna skapa en tydligare inblick i hur vår studie har riktat fokus mot hur pedagoger svarar an på de yngsta barnens inviter och hur barn och pedagoger samspelar. Utöver inflytande och delaktighet kommer vi förtydliga begrepp som är relevanta för att styrka våra tolkningar av vår data- insamling. Dessa begrepp har vi valt att förtydliga för att skapa tydlighet och förståelse för läsaren.
1.2.1 Inflytande
Begreppet inflytande kan användas i olika kontexter. Vi behandlar begreppet i en förskolekontext, i relation till de yngsta barnen. Inflytande kan vara att bar- nen blir lyssnade till, att pedagogerna uppmärksammar barnens kroppsspråk och de signaler barnen sänder ut genom handlingar, kroppsspråk och blickar.
Inflytande kan vara att pedagoger uppmärksammar och visar ett intresse för vad barnet gör (Edlund, 2016).
Pedagogers förhållningssätt kan påverka möjliggörandet av barns inflytande i förskolan, genom att pedagogerna kan synliggöra att barnens inflytande är me- ningsfullt och viktigt i verksamheten. Pedagogers förmåga att kunna närma sig barnens perspektiv och livsvärldar kan vara en bidragande faktor till barns in- flytande på förskolan (Karlsson, 2014).
5
Barns möjligheter till inflytande kan påverkas av olika faktorer. Exempelvis kan pedagoger erbjuda barnen redan i förväg uppstyrda aktiviteter eller rutiner som barnen ges möjlighet att välja mellan. Problemet blir då att dessa regler, rutiner och traditioner kan begränsa barnens verkliga inflytande (Westlund, 2010). Gamla inarbetade förhållningssätt kan leda till svårigheter att låta bar- nen få inflytande då pedagogerna kan uppleva stress och svårigheter att ge- nomföra barns önskemål på aktiviteter i praktiken (Arnér, 2006).
1.2.2 Delaktighet
Begreppet delaktighet är en mänsklig demokratisk rättighet. Det innebär att känna sig sedd, accepterad och att få vara delaktig i olika situationer som rör individen. Förskolan ska främja arbetet med barns rättigheter till delaktighet som framgår i barnkonventionen och att det är en rättighet som barnet ska få kännedom om (Skolverket, 2018). Det handlar även om att ha möjlighet att kunna delta med hjälp av olika resurser och förutsättningar. Förskolans praktik kan i vissa fall bli väldigt lärarstyrd, då förskollärarna har ett uppdrag att orga- nisera och planera utbildningen i förskolan. De har även ett uppdrag att inklu- dera och göra barnen delaktiga utefter deras intressen och behov. Ett sätt att kunna skapa rätt förutsättningar för en demokratisk miljö på förskolan där barn görs delaktiga skulle kunna vara att pedagogerna kan inta ett barns perspektiv, lyssna in vad barnet uttrycker intresse och engagemang för. Det skulle innebära att kommunikationen mellan pedagoger och barn präglas av ett respektfullt be- mötande där barns perspektiv ligger till grund för all kommunikation i sam- spelet (Emilsson, 2008).
1.2.3 Pedagoger
Vi vill förtydliga att vi kommer benämna både förskollärare och barnskötare som pedagoger i vårt arbete.
6 1.2.4 Söka stöd
När de yngsta barnen vill göra sig förstådda och ta kontakt använder de sig av sina kroppar (Edlund, 2016). Barnen söker stöd när de genom handling, ljud eller kroppsspråk visar att de vill ha hjälp med någonting de inte klarar av att göra på egen hand eller när de vill ha närhet eller uppmärksamhet från en pe- dagog.
1.2.5 Förhållningssätt
När vi tittar efter förhållningssätt i våra observationer utgår vi från Johanssons (2015) beskrivning av begreppet som menar att barns deltagande i samspel är beroende av de vuxnas inställning och bemötande i situationen. I samspel med de yngsta barnen är emotionell närvaro, lekfullhet och närhet till barns per- spektiv viktiga dimensioner. Vidare skriver hon hur pedagogers inställning och attityd kan beskrivas utifrån synsätt där de kan se barnet som en medmänniska som har egna åsikter, behov och intressen som bör respekteras eller där de be- dömer att barnen har rätt att välja och vad som är bäst för barnet utifrån peda- gogens struktur och perspektiv.
1.2.6 Strategier
Strategier kan beskrivas som arbetssätt och synsätt som pedagogerna har på hur barn lär och hur man som pedagog kan använda sig av det för att stödja barnen i deras lärande (Johansson, 2015). Det arbetssätt eller synsätt en peda- gog har och vilket slags lärande hen vill lära ut sker först under samspelet med barnet. Det kan vara regler/tillsägelser för att underlätta ordning, säkerhet och trygghet. Det kan vara att pedagoger lyssnar in barnet. Det kan handla om kom- munikationen mellan pedagoger och barn när de medlar och kompromissar un- der konflikthantering eller när pedagoger stöttar och stärker barn genom deras handlingar för att på så sätt öka deras inflytande.
7
1.3 Syfte
Vi intresserar oss för samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i relation till inflytande och delaktighet. De yngsta barnen på förskolan kan inte alltid kommunicera med det verbala språket, dock har de många andra möjliga strategier de använder sig av för att förmedla sina intentioner och för att kunna påverka sin egen situation. Det finns också olika förhållningssätt och strategier som pedagoger kan använda för att möjliggöra och synliggöra de yngsta bar- nens kommunikationsstrategier.
Syftet med den här studien är att bidra med mer kunskap om samspel mellan de yngsta barnen och pedagogerna i relation till inflytande och delaktighet.
1.4 Frågeställningar
• Hur söker de yngsta barnen stöd hos pedagogerna utomhus?
• Vilka förhållningssätt använder pedagogerna sig av för att lyssna in de yngsta barnen?
• Vilka strategier använder pedagogerna sig av för att öka de yngsta bar- nens inflytande och delaktighet?
8
2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING
Här kommer vi presentera tidigare forskning som tar upp demokrati i försko- lan, inflytande och delaktighet för de yngsta barnen och förhållningssätt hos pedagoger vi anser är relevant för vår studie. Vi har gjort ett begränsat urval genom noggrann granskning och analysering av tidigare forskning för vad som är mest relevant för vår studies syfte och frågeställningar. Den tidigare forsk- ningen som vi har valt uppvisar faktorer som villkorar eller främjar demokra- tiuppdraget i förskolan för de yngsta barnen. Många artiklar visar också på hur barnens förutsättningar för inflytande påverkas av vägledning, förhållningssätt och kommunikation.
2.1.1 Förskollärares förhållningssätt - hinder och möjligheter
Tidigare forskning belyser barns möjligheter och hinder till inflytande i för- skolan. Det som har visat sig vara ett återkommande gemensamt resultat av vår sammanställning av tidigare forskning är hur förskollärares förhållningssätt möjliggör eller hindrar barnens inflytande och delaktighet. Ribaeus (2014) un- dersöker i sin studie, förskolans demokratiuppdrag genom förskollärarnas handlingar och barns agerande. Resultatet i studien visar att förskollärarna har en förståelse för att demokratiuppdraget i förskolan handlar om barns möjlig- heter till inflytande och det är förskollärarna som ger möjligheter till barnen, villkorar eller sätter hinder för dem. Barn tar till vara på möjligheter till infly- tande när det ges av förskollärare men kan också ta egna initiativ för att få inflytande. Förskollärarna i studien anser att demokratiuppdraget är viktigt och bör genomföras kontinuerligt samtidigt som de ibland tycker att uppdraget är komplext och kan stanna på en formuleringsnivå.
I en avhandling av Emilson (2008) bearbetas förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande samt hur förskollärarna ser på sin roll och sitt förhållningssätt för att möjliggöra detta för barnen i förskolan. Det framgår hur pedagogers barnsyn kan påverka hur mycket eller lite barn ges möjlighet till inflytande. Avhandlingen har en kritisk ansats till att upprätthålla kunskaper
9
om fostrans aspekter som kan förändra maktstrukturerna i förskolan och möj- liggöra intersubjektivitet mellan barn och pedagoger. Avhandlingen är intres- sant då den behandlar inflytande och delaktighet med en kritisk vinkel där pe- dagoger påverkar detta genom makt och kontroll. Avhandlingen behandlar även kunskap om intersubjektivitet som betyder att pedagoger och barn delar livsvärldar på förskolan. Där barn och pedagoger har en ömsesidig kommuni- kation präglad av god vilja, öppenhet och förståelse (Emilson, 2008).
2.1.2 Barns perspektiv - ett demokratiskt förhållningssätt i förskolan
En viktig faktor för att möjliggöra inflytande för de yngsta barnen i förskolan är pedagogers förmåga att kunna inta ett barns perspektiv. Tidigare forskning av Ungerberg (2019) belyser området när det kommer till att utveckla fler al- ternativ för att förstå de yngsta barnens inflytande i relation till deras ålder.
Ungerberg (2019) förklarar hur arbetet med de yngsta barnen kan vara både svårt att konkretisera och praktisera då deras förmåga att verbalt uttrycka en åsikt, göra val eller förstå konsekvenser av valen är beroende av individens ålder och utvecklingsmognad. Resultatet i studien visar på att inflytandet för de yngsta barnen kan möjliggöras om förskolläraren kan se, lyssna och känna in det barnen gör genom “sina kroppar”. Hon beskriver hur barninflytande vi- sar sig när förskollärarna har ett förhållningssätt där de kan släppa på sitt vuxna perspektiv och kan följa med i det barnen gör och ta det på allvar. Om man kan lyssna in barnen genom att ”lyssna” på deras kroppar, utforska och intressera sig tillsammans med barnen i ett här-och-nu perspektiv kan även de yngsta barnen få inflytande.
2.1.3 Bidragande faktorer som kan påverka förskollärares förhållningssätt till barns inflytande och delaktighet
I en akademisk avhandling beskriver Peterson (2020) hur barns inflytande be- gränsas och påverkas av många olika faktorer på förskolan. Dessa faktorer är exempelvis barnens ålder, kön, kommunikationsförmåga, erfarenheter och
10
kompetenser. Pedagogerna har således makt att kunna påverka barns infly- tande i verksamheten genom att lyssna till barnen och ha ett hänsynstagande förhållningssätt till konsekvenser av barns inflytande. I avhandlingen framgick det även att andra faktorer som kunde påverka pedagogers förhållningssätt till barns inflytande kunde vara barngruppens storlek, antal pedagoger och inarbe- tade rutiner. De institutionella styrande faktorerna och pedagogers styrning av barn påverkar möjligheterna till inflytande för barnen i verksamheten. Denna avhandling argumenterar för att dessa styrande faktorer kan möjliggöra infly- tande beroende på hur pedagogerna är medvetna om sitt förhållningssätt till detta och vilka möjligheter som finns att arbeta med barns inflytande i verk- samheten. Det handlar om att pedagogerna analyserar vilket inflytande som är möjligt för barnet och hur det kan genomföras.
2.1.4 Kommunikationen mellan förskollärare och barn - möjliggörandet av barns inflytande
Ibland kan förskollärare förmedla en för stor mängd information som kan göra det svårt för barnen att förstå eller vara delaktiga. För att ge barnen rätt förut- sättningar till delaktighet inom kommunikation undersöker Rantala (2016) i sin studie dagligen återkommande situationer där barn och vuxna interagerar, detta för att synliggöra hur fostran gestaltas i förskolan genom förskollärarnas verbala vägledning. Resultatet visar hur fostran gestaltas både av direkt och indirekt vägledning. Direkt vägledning beskrivs som tillsägelser till barnen medans indirekt vägledning kan vara beröm, frågor eller avledning. Analysen visar att det vanligaste sättet att fostra barnen på är genom direkt vägledning där förskollärarna använder sig av många och långa meningar och argumentat- ioner som kan vara svåra för barnen att förstå vilket leder till att kommunikat- ionen blir en monolog. Vid indirekt vägledning ger förskollärarna instruktioner eller ställer frågor som resulterar i att monologen kan förändras till en dialog där barnen kan delta.
11
2.1.5 Demokratisk utbildning i förskolan
Biestas (2007) artikel lyfter att sättet vi förstår och utövar demokratisk utbild- ning är beroende av vilken uppfattning vi har angående den demokratiska per- sonen. Han presenterar tre olika uppfattningar angående demokratisk subjekti- vitet, en individualistisk, en social och en politisk. Den individualistiska och sociala uppfattningen sätts i förbindelse med den demokratiska utbildningen, där det är utbildningens roll att producera fram den demokratiska individen till en framtida medborgare, antingen genom utbildning som är riktad mot en en- skild individ eller genom skapandet av möjligheter för flera individer att delta i det demokratiska livet. Den politiska uppfattningen presenterar istället ett an- nat sätt att se på demokratisk utbildning och ger förslag om olika utbildnings- metoder. Produktion och förberedelse av den demokratiska individen är inte längre i fokus, fokus läggs istället på att möjliggöra handlingar för barnen som ger dem förutsättningarna till att vara ett subjekt och att få uppleva vad det betyder att vara ett subjekt. Här menar Biesta (2007) att subjektivitet inte en- bart behöver förekomma eller skapas i utbildningsinstitutioner utan blir ett an- svar för hela samhället.
En artikel av Luff et al. (2016) behandlar barns inflytande i åldrarna mellan noll till fem år. Artikeln syftar till att bidra med mer kunskap inom ämnet för att på längre sikt kunna påverka synen på barns inflytande i förskolan. De me- nar att barn som får uppleva att de har inflytande över sin egen situation kom- mer få större förståelse för vad det innebär att delta som en aktiv medborgare i förskolan och i samhället. Artikeln har även valt att analysera barns inflytande i åldrarna mellan noll till fem år genom den teoretiska utgångspunkten av ett holistiskt synsätt. Ett holistiskt synsätt på barns lärande och utveckling av in- flytande handlar om att se barnen som aktiva medaktörer som har möjlighet att påverka sin egen situation här och nu. Det handlar således inte om att se barnen som blivande medaktörer i ett demokratiskt samhälle utan snarare som något som de redan är (Luff et al., 2016).
I en artikel av Halldén (2005) beskrivs hur förskolan kan ses ur ett barnper- spektiv för att förändra synen på barn och deras möjligheter till att bli aktiva
12
medaktörer. Hon skriver om institutionaliseringen av barndomen och med det menas att verksamheten styrs av vuxna, genom styrdokument och organisat- ionen av verksamheten, allt detta påverkar de barn som vistas där. Hon menar att barn gör barndomen och att det är vårdnadshavare och pedagoger som gör förskolan, att det är de som formar institutionen som barnen ska vistas i. Vidare argumenterar hon för hur barn påverkar utformandet av regelsystem genom förhandlingar, på så sätt är barn med och formar olika normer och barnkulturen i verksamheten. Hon beskriver en syn på barn som aktiva aktörer i verksam- heten och att den synen kan förändra bilden av förskolan. Hennes perspektiv utgår från forskning om barndomssociologi och de begrepp som hon använder sig av i sin tolkning är forskning om barn, för barn och med barn. Hon skriver att det handlar om att ge barnen mer makt och att se barnen mer som aktiva medaktörer i verksamheten som har rätt att påverka sin situation. Det handlar om att se barnen som beings och inte bara becomings. Dessa begrepp innebär att barnen inte är på en startsträcka till att bli aktiva medaktörer i vårt samhälle, utan att de faktiskt redan är det men att de har en hel del kvar att lära, precis som vi vuxna. Det är ett förhållningssätt som belyser att vi alla är en del av samhället och vi är alla med och påverkar och skapar det hela tiden. Vi blir aldrig helt fullärda och vi kan alla lära av varandra.
2.1.6 Sammanfattning av tidigare forskning
Den tidigare forskningen har gett oss nya perspektiv och fördjupat vår förstå- else att se på demokrati i förskolan, inflytande och delaktighet för de yngsta barnen samt förhållningssätt hos pedagoger. Här kommer vi sammanfatta några punkter som vi anser är relevanta för vår studie.
En aspekt som flera studier lyfter är förskollärarnas ansvar att skapa ett demo- kratiskt klimat på förskolan och att det är de som skapar förutsättningarna som krävs för att barnen ska få möjlighet till delaktighet och inflytande i verksam- heten. Förmågan att kunna lyssna in barnen, inte enbart rent konkret vad de säger verbalt utan även kroppsligt, är en kompetens som möjliggör för kom- munikation mellan barn och pedagoger. Det är en förutsättning för att det ska
13
kunna ske en ömsesidig kommunikation och där barns röster blir hörda och respekterade.
En annan aspekt som flera studier behandlar är här-och-nu perspektivet. Forsk- ning av Ungerberg (2019) påvisar hur viktigt det är att pedagoger, som fram- förallt arbetar med de yngsta barnen i förskolan, behöver ha förmågan att kunna se, lyssna och känna in det barnen uttrycker med sina kroppar. Det blir pedagogernas uppgift att tolka det som barnen sänder ut genom sina kroppar.
Hon menar att barns inflytande först blir möjligt när pedagogerna kan se utan- för sitt vuxenperspektiv och inta ett här-och-nu perspektiv tillsammans med barnen. Biesta (2007) diskuterar en politisk uppfattning om den demokratiska personen där produktion och förberedelse av den demokratiska personen inte längre är i fokus, fokus läggs här istället på möjliggörandet av handlingar för barnen här-och-nu. Här-och-nu perspektivet påminner även något om begrep- pen ”beings” och ”becomings” som förekommer i både forskning av Luff m.fl.
(2016) och Halldén (2005). Dessa begrepp behandlar pedagogers syn på barn som antingen icke färdiga samhällsmedborgare eller som aktiva medaktörer i sin vardag på förskolan.
Den tidigare forskningen har hjälpt oss med teoretiska utgångspunkter och per- spektiv på vad som menas med demokrati för de yngsta barnen i förskolan.
Med hjälp av tidigare forskning kan vi skapa en överskådlig bild av området som vi ska studera. Vi inspireras av och stödjer oss på tidigare forskning när vi söker svar på våra frågeställningar. Detta för att vi ska kunna bidra med ökad kunskap inom det förskole pedagogiska området vad gäller demokrati för de yngsta barnen i förskolan.
14
3 STUDIENS TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Utifrån vårt syfte och frågeställning anser vi att Biestas (2007) resonemang, kring relationen mellan utbildning och demokrati, är kvalificerad som analys- verktyg. Detta eftersom han bearbetar frågan om hur utbildning och demokrati kan förstås och är erkänd inom tidigare forskning. Vi kommer också utgå från Shiers (2001) teoretiska modell “Vägen till deltagande”. Deras resonemang och teoretiska modeller ger oss en teoretisk utgångspunkt samt ett tillväga- gångssätt under studien som kommer hjälpa oss att definiera vilka olika för- hållningssätt och strategier som möjliggör de yngsta barnens inflytande och delaktighet och som uppfyller förskollärarnas uppdrag att skapa en demokra- tisk utbildning.
Observationerna kommer analyseras med hjälp av de olika teorierna för att kunna konkretisera det vi sett, samt att vi med hjälp av hermeneutiken också kommer tolka det vi ser. Vi anser att hermeneutiken, som går ut på att tolka och förmedla, är relevant som metodansats på grund av att våra observationer ger oss yttranden, handlingar eller situationer som genom att försöka förstå det vi observerat kan ge oss en helhetsbild och insikt i det vi har studerat (West- lund, 2015).
3.1 Hermeneutik
Inom hermeneutiken finns det olika huvud-förgreningar som tolkar empiriska material på olika sätt, den existentiellt inriktade hermeneutiken, misstankens hermeneutik och den allmänna tolkningsläran. Dessa tre innehåller också olika teoretiska perspektiv som används i tolkningsprocessen av det empiriska materialet för att kunna gå djupare in i förståelsen av det studerade området (Westlund, 2015). Vidare menar Westlund (2015) att det är viktigt att forskaren är medveten och har kunskap om dessa förgreningar för att kunna göra ett val där forskningen ska kunna tolkas hermeneutisk på ett tillförlitligt sätt. Därför har vi valt den allmänna tolkningsläran när vi analyserar vårt empiriska material.
15
Inom den allmänna tolkningsläran är det viktigt att skapa en djupare förståelse inom det studerade området och att försöka förmedla denna kunskap till andra till skillnad från misstankens hermeneutik eller den existentiellt inriktade her- meneutiken som vanligtvis utgår från förklarande inslag av perspektiv (West- lund, 2015). Den allmänna tolkningsläran inom hermeneutiken handlar om att försöka förstå det empiriska materialet, i vårt fall det som observeras snarare än att komma fram till en förklaring till det som observeras. För att det ska bli möjligt att kunna få fördjupade kunskaper inom det studerade området är det viktigt att kunna stödja sin tolkning och förståelse med hjälp av vetenskapliga teorier eller forskningsresultat. Detta kan möjliggöras med hjälp av den her- meneutiska spiralen. Den hermeneutiska spiralen handlar om att forskaren ana- lyserar det empiriska materialet genom egna erfarenheter och tar stöd i tidigare forskning som gör att det sker en pendling i spiralen. Pendlingen gör att spira- len gräver sig längre ner och forskarens förståelse för det studerade området kan fördjupas ännu mer (Westlund, 2015).
3.2 Relationen mellan utbildning och demokrati
Relationen mellan utbildning och demokrati bygger på Biestas (2007) resone- mang där han menar att sättet vi förstår och utövar demokratisk utbildning är beroende av vår uppfattning om den demokratiska personen. Han har presen- terat tre olika svar på frågan om vad det innebär att vara en demokratisk person:
individualistisk-, social- och politisk uppfattning om demokratisk subjektivitet och de kommer att presenteras nedan.
3.2.1 Utbildning för demokrati
Utbildning för demokrati är det vanligaste sättet att se på utbildning och demo- krati. Det är en individualistisk uppfattning som handlar om att utbildningens roll är att producera den demokratiska individen till en framtida medborgare.
Det här tillvägagångssättet ger individen kunskap om demokrati och demokra- tiska processer, färdigheter i kollektiva beslutsfattanden och främjar till att in- dividen får en positiv attityd till demokrati. Utbildning för demokrati handlar
16
därmed främst om att förse barnen med kunskap, färdigheter och värderingar för att kunna bli en del i vårt demokratiska samhälle (Biesta, 2007).
3.2.2 Utbildning genom demokrati
Biesta (2007) menar att även då utbildning för demokrati har många fördelar finns det en gräns för dessa avsiktliga försök att lära ut demokrati och vad som kan uppnås genom det. Utbildning genom demokrati möjliggör ett lärande när barnen får vara med och delta. När barnen deltar lär de sig ofta mer och får en djupare förståelse. Ribaeus (2014) menar att utbildning genom demokrati handlar om vilken pedagogik och vilka förhållningssätt som finns i förskolans verksamhet, både under planerade aktiviteter och under den övriga tiden som barnen är på förskolan.
3.2.3 Demokrati här och nu
Demokrati här och nu handlar om att ha förhållningssätt och strategier som tar till vara på och stödjer möjligheter för ett demokratiskt lärande utefter barnens initiativ. Istället för att enbart använda demokratisk utbildning som produktion av den demokratiska individen, antingen genom utbildningsstrategier som rik- tas mot individen eller genom att skapa möjligheter för flera individer att delta i det demokratiska livet kan demokrati här och nu vara ett komplement som tar tillvara på alla situationer som kan uppstå, både i planerade och oplanerade sammanhang (Biesta, 2011). Biesta (2007) diskuterar en uppfattning om sub- jektivitet som inte längre är en utmärkande egenskap för individer utan som en kvalitet på mänsklig handling som samspel. Subjektivitet kan inte ske i situat- ioner där man försöker kontrollera andras svar eller handlingar. Subjektivitet är möjlig först när andra också kan vara subjekt. Det är i samspelet mellan subjekten som tanken på demokrati genomförs, där alla får möjligheten att handla och där både pedagoger och barn ses som subjekt med lika värde.
17
3.3 Vägen till deltagande
Vägen till deltagande handlar om hur pedagoger kan arbeta för att öka barns inflytande och delaktighet (Shier, 2001). Det finns fem olika nivåer och genom att följa dem kan pedagoger öka barnens delaktighet i att fatta beslut som rör dem på förskolan. Shiers teoretiska modell syftar till att fungera som en väg- ledning i ett arbete med att ge barnen medinflytande i utbildningen. Han har specificerat att endast nivå fyra och fem kan uppfylla de krav som ställs i barn- konventionen (Shier, 2001).
3.3.1 Nivå ett- Barn och unga blir lyssnade till
Nivå ett innebär att pedagogen kan lyssna på vad barnet säger. Dock tar peda- gogen nödvändigtvis inte reda på om barnet har något mer att tillägga. Nivån handlar därmed om att pedagogen kan höra och lyssna till vad barnet säger när barnet själv tar initiativ till att uttrycka sig och kommunicera (Shier, 2001).
3.3.2 Nivå två - Barn och unga får stöd i att uttrycka sina åsikter
Under den andra nivån försöker man få barnens åsikter att hamna i fokus. Här engagerar pedagogen sig mer för att ta reda på barnens åsikter och synpunkter samt ger det stöd som de behöver för att kunna uttrycka dessa. Medvetenheten kring att vara ett bra stöd för barnen att kunna hjälpa de som kanske inte har så lätt att uttrycka sina åsikter, exempelvis de yngre barnen som ännu inte kan uttrycka sig verbalt är viktigt. Sammanfattningsvis handlar denna nivå om att barnen ska få stöd för att kunna uttrycka sina åsikter och stärka delaktigheten (Shier, 2001).
3.3.3 Nivå tre - Barns och ungas åsikter tas i beaktande
Denna nivå är baserad på FN:s konvention om barns rättigheter som i artikel 12 framhåller att varje barn har rättigheter att uttrycka sina åsikter. I nivå tre handlar det om att varje barn ska ha rätt att uttrycka sina åsikter efter barnets ålder och mognad. Detta för att barnen behöver stöd och hjälp av de vuxna för att förstå vad som är bra och inte för dem. Det handlar om att lyssna till barns
18
önskemål och åsikter även om de inte alltid går att uppfylla i praktiken. Men det är ändå viktigt att visa barnen att deras synpunkter, åsikter och önskemål tas i beaktande och att man förklarar varför deras önskemål inte går att genom- föra, hitta andra lösningar och kompromissa (Shier, 2001).
3.3.4 Nivå fyra - Barn och unga involveras i beslutsprocesser
Denna nivå handlar om hur barn görs delaktiga i planeringen av olika aktivite- ter på förskolan. Genom att tillsammans med barngruppen fatta beslut och be- stämma aktiviteter tillsammans kan man stärka barnens känsla av ägande och tillhörighet, samt öka barnens självtillit, empati och ansvarstagande. Pedago- gerna stöttar och lyssnar till barnens tankar och idéer för att de ska få en känsla av att vara involverade i beslutsfattande processer som rör deras vardag på för- skolan. Denna nivå är dock styrd av pedagogerna då det i slutändan är de som avgör hur och vilken aktivitet som ska genomföras (Shier, 2001).
3.3.5 Nivå fem - Barn/unga och vuxna delar makt och ansvar i beslutsprocesser
Den sista nivån handlar om att barnen faktiskt blir delaktiga i beslutsfattanden lika mycket som pedagogerna. Pedagogerna delar makt och ansvar med barnen för att skapa lika mycket bestämmanderätt i beslutsfattande processer. Det är viktigt att pedagogerna har en medvetenhet kring vilka risker det kan medföra när barnen får dela på makten och ansvaret. Detta för att det inte ska bli ett nederlag för barnen om de inte lyckas och pedagogerna tar över igen. Därför är det viktigt att se över vilka områden som kan passa och som kan resultera i att barnen får fatta beslut tillsammans med de vuxna. När pedagoger och barn kan dela på makt och ansvar börjar arbetet med inflytande och delaktighet (Shier, 2001).
19
4 METOD
I den här delen kommer vi presentera urval, tillträde och genomförande, me- todval, datainsamling och analys samt vilka etiska överväganden vi har gjort i den här studien.
4.1 Observationer genom fältanteckningar
Vår studie är inriktad på att undersöka samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i relation till inflytande och delaktighet. För att samla in empiri har vi valt att använda oss av observation som metod. Backman (2008) menar att observation är den metod forskaren ska välja för att ta reda på mer om verk- ligheten. Metoden har möjliggjort att vi har kunnat samla in förstahandsin- formation av samspel mellan de yngsta barnen och pedagogerna. För att få en större förståelse för vad som sker i samspelet mellan pedagoger och barn, valde vi att utgå från den allmänna tolkningsläran inom hermeneutiken som vi senare tar stöd av genom våra valda teorier som belyser inflytande och delaktighet (Westlund, 2015).
För att få en större inblick i pedagogernas olika strategier utöver att analysera genom de olika teorierna har vi även valt att komplettera med intervjufrågor där pedagogerna fick möjlighet att förklara och förtydliga sina förhållningssätt och strategier som vi observerade. Med tanke på att vi inte visste vilka situat- ioner som skulle uppstå under våra observationer valde vi att använda oss av ostrukturerade intervjuer som innebär att vi kan ställa öppna och informella frågor kring situationer som uppstår. I enlighet med Christoffersen och Johans- sen (2015) valde vi ostrukturerade intervjuer eftersom våra frågor till pedago- gerna kom i direkt anslutning till observationerna. Detta så att pedagogerna fortfarande kunde vara insatt i situationen. Eftersom intervjuerna genomfördes spontant under observationerna dokumenterade vi även här för hand.
20
Vi valde en icke-deltagande observation som enligt Chrisstoffersen & Johan- nessen (2015) innebär att forskaren står vid sidan av och är en tydlig observa- tör. Anledningen till varför vi valde icke-deltagande observation grundades på att vi endast ville iaktta och att frågor kunde ställas angående sådant vi upp- märksammat vid kompletterande intervjufrågor. Vi valde också total öppenhet i vår observation där pedagogerna var medvetna om att de blev observerade och syftet till varför de blev observerade (Chrisstoffersen & Johannessen, 2015).
Vi förde fältanteckningar över våra observationer med hjälp av papper och penna. Ribaeus (2014) menar att fältanteckningar alltid är selektiva eftersom det inte är möjligt att skriva ner allt som observeras. Med tanke på det ansåg vi att det var viktigt att skriva så utförligt vi kunde men också ta hänsyn till Ribaeus kommentar när vi skulle tolka och analysera vår insamlade data. Efter våra observationer organiserade och systematiserade vi vår data enligt Back- mans (2008) beskrivning där den insamlade datan måste sammanställas först för att den sedan ska bli möjlig att analyseras på ett organiserat sätt med syfte att skapa ordning och överskådlighet. Genom att organisera den kvalitativa da- tan systematiskt kunde vi skapa en ändamålsenlig och tolkningsbar form till syftet med studien och på så vis svara på frågeställningarna. Det vi gjorde för att systematisera och organisera vår data var att skriva fältanteckningar och kompletterande intervjufrågor som vi sedan sammanställde och transkriberade i text till analys. Vi analyserade våra observationer genom våra frågeställningar och kunde därefter svara på dessa genom våra val av teorier och metodansats.
4.2 Urval och deltagare
Med tanke på de rådande omständigheter runt covid-19 valde vi att begränsa oss till en avdelning på en förskola och alla våra observationer skedde utom- hus. Eftersom vårt syfte är att ta reda på vilka förhållningssätt och strategier pedagoger använder för att öka de yngsta barnens inflytande och delaktighet valde vi att kontakta en småbarnsavdelning. Fokuset av undersökningen lades
21
på att observera pedagogerna men för att en samspelssituation ska kunna ske måste barnen finnas med i observationerna.
På avdelningen finns det två legitimerade förskollärare och en barnskötare med tillsvidare anställning, barngruppen består av 17 barn i åldrarna ett till tre år.
4.3 Genomförande
Kontakt togs med rektorn och pedagogerna på en småbarnsavdelning som gav tillåtelse att genomföra observationer utomhus på förskolan. För att ytterligare begränsa smittspridning mailades samtyckesblankett (Bilaga 1) och informat- ionsbrev (Bilaga 2) till personalen på avdelningen. Ett informationsbrev skrevs till vårdnadshavarna (Bilaga 3) som pedagogerna kunde dela ut. I brevet för- klarade vi vilka vi var, vad som skulle observeras samt etiska överväganden i studien.
Efter tillåtelse till observationer bestämdes dagar när observationerna skulle genomföras tillsammans med personalen på avdelningen. Observationerna på avdelningen skedde vid fem olika tillfällen under två veckors tid, detta för att hinna analysera och reflektera över de situationer som setts och hörts. Varje observationstillfälle var på 30 minuter och enbart utomhus på förskolans gård.
Då vi har valt en icke-deltagande observation stod vi vid sidan av som tydliga observatörer. Under våra observationer följde vi barn och pedagoger i det de gjorde för tillfället. Under våra observationstillfällen valde vi att inte stå bred- vid varandra utan vi placerade oss på olika ställen på förskolans gård och ob- serverade olika situationer.
Under de flesta av våra observationer brydde sig barnen inte om, eller tittade på oss, detta tolkade vi som att barnen inte stördes av vår närvaro. Vid några tillfällen fanns de barn som blev intresserade av vad vi gjorde och kom fram och tittade på oss för att sedan gå iväg och fortsätta leka.
Vid de observationer där vi ville få en större inblick i pedagogernas olika stra- tegier utöver att analysera genom de olika teorierna vi har valt, kompletterade
22
vi med intervjufrågor som gjordes i direkt anslutning till observationen där pe- dagogerna fick möjlighet att förklara och förtydliga sina förhållningssätt och strategier som vi hade observerat. Här frågade vi hur pedagogen hade sett på den aktuella situationen. Eftersom intervjuerna genomfördes spontant under observationerna dokumenterade vi även här för hand.
4.4 Databearbetning/Analysmetod
Vi bearbetar och analyserar vår data genom att utgå från hermeneutiken som metodansats. Hermeneutik handlar om förmågan att tolka, förstå och förmedla.
Denna metodansats lämpar sig bra i skolans värld där det blir möjligt att tolka och förmedla barn och ungas upplevelser av exempelvis inflytande (Westlund, 2015).
För att vi ska kunna tolka vår insamlade data ser vi det som viktigt att kunna stödja oss på tidigare forskning och litteratur. Vi kommer framförallt att utgå från våra valda teorier som är Biestas (2007) resonemang om relationen mellan utbildning och demokrati samt Shiers (2001) delaktighetsmodell. Enligt West- lund (2015) handlar den hermeneutiska spiralen om att fördjupa sig i tolk- ningen av det empiriska materialet. Genom att stödja sig på forskning och te- orier kan man motverka den naiva tolkningen. Genom att studera andras resul- tat och få djupare förståelse inom området kan man således se nya infallsvin- klar och belysa en djupare förståelse för det empiriska materialet. Det leder i sin tur till att arbetet kan bibehålla en kritisk hållning till det empiriska materi- alet och det kallas för att ha en kreativ negativitet.
Vi anser att hermeneutiken är en bra metodansats till vårt arbete eftersom våra observationer har gett oss yttranden, handlingar eller situationer som genom tolkning kan ge oss en helhetsbild och insikt i det vi ska studera. Vår analys av datainsamlings materialet har vi baserat på den allmänna tolkningsläran inom hermeneutiken. Det är en vanligt förekommande inriktning inom hermeneuti- ken som handlar om att försöka förstå det som observeras snarare än att komma fram till en förklaring till det som observeras. Det som bör beaktas inom den
23
allmänna tolkningsläran är att det som observeras inte ska vara motsägelsefullt i förhållande till frågeställningen av undersökningen (Westlund, 2015).
Vi är två förskollärarstudenter som båda har mycket erfarenheter av att befinna oss ute i förskolans praktik samt teoretisk kunskap som vi har tillägnat oss ge- nom utbildningen. Detta leder till att vi har en förförståelse för hur förskolan arbetar och förhåller sig till det demokratiska uppdraget i förskolan. Dessa kun- skaper anser vi är positiva i vår hermeneutiska tolkning av sammanställning- arna från våra observationer. De har hjälpt oss att se saker från pedagogers och barns perspektiv. Dock menar Westlund (2015) att det kan påverka förmågan att tolka datainsamlingen antingen positivt eller negativt för studien. Det gäller att ta hänsyn till erfarenheter, fördomar, förutfattade meningar och övertygel- ser i tolkningsprocessen och att vara uppmärksam på att detta kan påverka tolk- ningen av datainsamlingen. Genom att inta ett genuint nyfiket förhållningssätt till det empiriska materialet i form av observationer och kompletterande inter- vjuer i text kan vi som interpretörer (ett begrepp från det engelska ordet, inter- pret som betyder tolka) tolka och se vad datainsamlingen kan erbjuda för nya kunskaper inom området. Därför kommer vi försöka att hålla det så konkret och distanserat från oss själva som möjligt. Dock kommer vårt sätt att tolka bli unikt för vår studie och om studien hade genomförts av andra studenter hade de med största sannolikhet inte presenterat samma resultat då alla tolkar olika efter en variation av erfarenheter och kunskap.
4.5 Tillförlitlighet
Syftet i vår artikel är att undersöka samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i relation till inflytande och delaktighet. Vi har en kvalitativ stu- die där vi observerar för att få svar på våra frågeställningar. Enligt Chrisstof- fersen & Johannessen (2015) kan observation som metod i vissa fall vara det enda sättet för forskaren att besvara sin frågeställning. Vi instämmer att obser- vation som metod i vårt fall är det enda sättet att besvara våra frågeställningar eftersom vi observerade de yngsta barnen som ännu inte har det verbala språket och eftersom vi undersöker hur pedagogerna samspelar med de yngsta barnen
24
i praktiken. Vi anser med det som underlag att observation är den metod som lämpar sig bäst för att vår undersökning ska bli tillförlitlig. För att styrka våra observationer tar vi stöd och analyserar vår datainsamling genom olika veten- skapsteoretiska modeller och perspektiv. Dessa är Biestas och Shiers teoretiska modeller samt den allmänna tolkningsläran inom hermeneutiken för att arbetet ska bli tillförlitligt och vetenskapligt.
4.6 Etiska överväganden
I vår studie har vi använt oss av en iakttagande observation. En iakttagande observation innebär att forskaren kommer befinna sig i den miljö som delta- garna befinner sig i för att kunna se, höra och observera vad som händer i in- teraktionen mellan deltagarna. Den iakttagande observations metoden är en öppen observationsstudie där deltagarna har blivit informerade om att de blir observerade. Under observationen är det viktigt är att forskaren kan förhålla sig på ett objektivt sätt för att inte påverka deltagarnas handlingar och ageran- den. Observationerna bör även utföras systematiskt efter ett observations- schema eller genom anteckningar för att kunna försäkra en objektiv syn på observationerna (Vetenskapsrådet, 2017).
Observation som metod kan medföra en mängd etiska problem som är viktiga att ta hänsyn till. Samtliga delar av vår forskning har genomgått etiska övervä- ganden och reflektioner. Det har varit viktigt för oss att följa vetenskapsrådets forskningsetiska principer angående information, samtycke, konfidentialitet och nyttjanderätt som vi kommer skriva om nedan (Vetenskapsrådet, 2017).
4.6.1 Informationskravet
Informationskravet handlar om att deltagarna i studien har rätt att få informat- ion om vad studiens syfte handlar om, vilken roll de har som deltagare och vilka villkor som gäller för dem i studien (Vetenskapsrådet, 2017). I samband med att förskolan tackade ja till att delta i vår undersökning fick de fördjupad information angående etiska förhållningssätt som kommer ingå i vårt arbete.
Denna information handlade om individskyddskravet, som innebär att samtliga
25
deltagare som medverkar under observationerna ska skyddas från skada och kränkning. De fick information gällande tystnadsplikt, konfidentialitet samt deras rätt att dra sig ur studien i enlighet med god forskningssed (Vetenskaps- rådet, 2017). Därefter skickade vi ut samtyckesblanketter (Bilaga 1) och in- formationsbrev till arbetslaget och vårdnadshavarna (Bilaga 2) (Bilaga 3).
4.6.2 Samtyckeskravet
Samtyckeskravet innebär enligt vetenskapsrådet (2017) att deltagarna själva har rätt att bestämma över sitt deltagande i studien. Vi vill med vår studie bidra med mer kunskap om samspel mellan de yngsta barnen och pedagogerna i re- lation till inflytande och delaktighet. Vi kommer observera vilka situationer de yngsta barnen söker pedagogernas stöd utomhus och vilka förhållningssätt och strategier pedagogerna använder sig av för att möjliggöra inflytande och del- aktighet. Studien kommer därmed rikta det största fokuset mot pedagogerna.
Då vi likväl kommer befinna oss och observera de yngsta barnen som kanske ännu inte utvecklat ett verbalt språk är det viktigt för oss att vara lyhörda och utöver förskollärarnas samtycke kommer vi vara uppmärksamma på hur bar- nen reagerar på vår närvaro. Enligt Löfdahl et al. (2014) är det viktigt att fors- karen är observant på om något barn verkar uppleva ett obehag av att bli ob- serverad. Vi kom överens att om ett barn skulle signalera obehag under en ob- servation skulle vi avbryta observationen och se det som att barnet inte gett sitt samtycke till att delta i forskningen.
4.6.3 Konfidentialitetskravet
För att ingen obehörig ska få kännedom om individerna i våra observationer så har vi i enlighet med konfidialitetskravet valt att behandla information om del- tagarna med försiktighet. Enligt Vetenskapsrådet (2017) handlar konfidentia- litet om att skydda individerna som deltar i studien från att obehöriga ska få tillgång till uppgifter som kan vara känsligt för deltagarna i studien. För att skydda våra deltagare har vi valt att inte nämna några namn och har istället valt att benämna de olika individerna med nummer och i vissa fall när de blir till- talade under observationen har vi valt att benämna den tilltalade som X.
26 4.6.4 Nyttjanderättskravet
All information som sammanställts kommer vara anonymiserad. Enligt Christoffersen och Johannessen (2012) ska det inte vara möjligt att kunna iden- tifiera vilka som har deltagit i en undersökning för att skydda individerna. När examensarbetet är godkänt kommer alla våra fältanteckningar förstöras i en- lighet med nyttjandekravet som går ut på att den data vi har samlat in endast ska användas till vår undersökning (Löfdahl, 2014).
27
5 RESULTAT
Här kommer vi presentera studiens resultat. Resultatet kommer delas upp i tre delar utifrån våra tre frågeställningar för att tydligt visa på vilka situationer de yngsta barnen söker stöd av pedagoger, pedagogers förhållningssätt och peda- gogers olika strategier för att öka barns delaktighet och inflytande. Alla kate- gorier kommer följa samma struktur där vi börjar med att presentera kategorin och de situationer vi har observerat. Slutligen kommer vi att diskutera vad vi har fått för resultat under våra observationer.
En förklarning till hur vårt empiriska material presenteras: I fältanteckningar där fler än ett barn observeras har vi valt att benämna dem som barn ett och barn två. Denna benämning används enbart för att särskilja på barnen i den aktuella situationen och betyder inte att det är samma barn i nästa observation.
När en pedagog nämner ett barns namn skriver vi fram namnet som X.
5.1 Hur söker barnen stöd från pedagoger?
Här kommer vi presentera observationer från vårt empiriska material som sva- rar på vår första frågeställning gällande hur de yngsta barnen söker stöd hos pedagogerna under utomhusvistelsen. Vår studie handlar om samspel mellan pedagoger och de yngsta barnen i förskolan, genom att besvara hur barnen sö- ker stöd från pedagoger och besvara den första frågeställningen kommer vi kunna analysera den andra och tredje frågeställningen genom våra valda teo- rier. Vi har kategoriserat våra observationer och kommer nedan beskriva mer detaljerat hur vi har analyserat det empiriska materialet.
Tar initiativ med tillförsikt - avgränsade vi till situationer där de yngsta barnen
ville ha hjälp eller stöd med någonting som de inte klarade av på egen hand.
Tar ett reserverat initiativ - avgränsade vi till situationer när de yngsta barnen ville ha närhet eller uppmärksamhet av pedagogen.
28 5.1.1 Tar initiativ med tillförsikt
Resultatet visar på att när barnen söker stöd av pedagogerna tar de initiativ med tillförsikt för att påverka sin situation på ett sätt som passar dem. Verbal kom- munikation är helt frånvarande, likväl visar barnen tydligt vad det är de vill på andra sätt. I alla situationer nedan söker barn kontakt med pedagogen genom handlingar, kroppsspråk och blickar för att få hjälp med någonting som de inte klarar av på egen hand. Följande presenterar vi observationer från vårt empi- riska material som kommer svara på frågeställningen gällande hur de yngsta barnen söker hjälp/stöd hos pedagogerna under utomhusvistelsen.
Den första situationen handlar om när ett barn cyklar (trycker sig fram med fötterna). En pedagog går bredvid och under det här tillfället verkar det inte som att barnet bryr sig om pedagogen. Cykeln fastnar under observationen flera gånger när det blir nivåskillnader i asfalten varpå barnet söker stöd hos pedagogen:
Varje gång cykeln fastnar tittar barnet upp på pedagogen och söker ögon- kontakt.
(Observation 1) I denna situation anser vi att det blir synligt hur barnet söker stöd genom sitt kroppsspråk och att barnet riktar sin blick för att få kontakt med pedagogen.
Ett annat exempel handlar om ett barn som leker i sandlådan och har tagit av sig sina vantar.
Efter en stund tar barnet upp vantarna, går till en pedagog och lyfter upp vantarna mot pedagogen.
(Observation 2) Här tolkar vi det som att barnet har börjar frysa om sina händer och behöver hjälp av pedagogen att sätta på dem igen, barnet visar detta genom sin handling och sitt kroppsspråk.
29 5.1.2 Tar ett reserverat initiativ
I den här kategorin visar resultatet att barnen tar initiativ för att påverka sin situation på ett mer reserverat sätt, försiktigt och förbehållsamt. Verbal kom- munikation är frånvarande även här. Barnen kommunicerar sin vilja med olika grader av tillförsikt, antingen genom svaga signaler eller med handling och kroppsspråk. Följande observationer från vårt empiriska material representerar situationer där vi tolkar att barnen söker närhet/uppmärksamhet från en peda- gog. En situation handlar om ett barn som går fram till en pedagog och bara står bredvid denne en längre stund.
Barnet går fram till en pedagog och ställer sig bredvid.
(Observation 3) Här tolkar vi det som att barnet inte vill ha hjälp med någonting utan bara söker närhet hos pedagogen eftersom barnet bara står nära pedagogen och inte utför någon ytterligare handling. Ytterligare en situation är när flera barn leker i sandlådan. En pedagog försöker närma sig barnen, engagera sig i deras lek och börjar göra sandkakor. Barnen slutar ta egna initiativ och börjar intressera sig för vad pedagogen säger och gör.
Barnet tar en form och ställer sig bredvid pedagogen. Barnet säger ingen- ting men trycker formen mot pedagogens arm.
(Observation 4) Här tolkar vi det som att det här barnet visar ett intresse av att vara med i akti- viteten som pedagogen har startat genom att barnet går fram till pedagogen och uttrycker sina intentioner genom kroppskontakt.
5.2 Pedagogernas förhållningssätt
Här kommer vi presentera situationer från vårt empiriska material där vi har uppmärksammat olika förhållningssätt som pedagogerna använder sig av för att lyssna in de yngsta barnen. Vi har kategoriserat tre olika förhållningssätt och kommer nedan beskriva mer detaljerat hur vi har analyserat det empiriska materialet.
30
Pedagoger som ser det kompetenta barnet - avgränsade vi till situationer där pedagogen kunde tolka och läsa av barnen och förstå när de ville ha hjälp eller när de klarade sig själva.
Styrande pedagoger - avgränsade vi till situationer där pedagogerna gick in
och tog över situationen genom handling, tillsägelser eller både och.
Pedagoger som kommunicerar - avgränsade vi till situationer där pedagogerna behövde gå in i situationer som krävde vuxenstöd men där barnen blev delakt- iga i problemlösningen.
De teoretiska modeller som vi kommer att utgå från för att besvara frågeställ- ning två och tre i vår analys av våra observationer är relationen mellan utbild- ning och demokrati (Biesta, 2007) samt delaktighetsmodellen (Shiers, 2001).
Relationen mellan utbildning och demokrati handlar om det demokratiska för- hållningssättet och hur det kan påverka barns lärande och utveckling som de- mokratiska medborgare samt barns inflytande och delaktighet. Delaktighets- modellen belyser fem olika steg för att öka barns inflytande och delaktighet.
Detta tolkar vi sedan efter en hermeneutisk metodansats i ett försök att för- medla intentioner och handlingar i samspelet mellan barn och pedagoger. Vi har valt att tolka våra observationer från två olika teoretiska synsätt för att kunna visa på en variation i tillvägagångssätt och en möjlighet till nytänkande för att uppnå inflytande och delaktighet för de yngsta barnen i förskolan.
5.2.1 Pedagoger som ser det kompetenta barnet
De följande två situationerna representerar det vi har tolkat som ett förhåll- ningssätt där pedagoger behandlar barnen som kompetenta individer som är kapabla att lösa situationer på egen hand eller genom stöttning.
Ett barn försöker få ut en stor grävmaskin från förrådet på gården. Grävmaski- nen fastnar och barnet börjar dra i den och skrika. Barnet tittar mot pedagogen som står en liten bit ifrån. Pedagogen ser detta och frågar:
“Vad är det?” Barnet svarar genom att skrika “EEEE” och fortsätter dra i grävmaskinen” Pedagogen frågar “Vill du få ut grävmaskinen?” Barnet
