”Det som skulle varit en kompromiss utan barnen blir kanske ett val med barnen”

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

”Det som skulle varit en kompromiss utan

barnen blir kanske ett val med barnen”

En kvalitativ studie om mäns föräldrablivande, karriär och identitet

“What would have been a compromise without children

might become a choice with children”

A qualitative study about men becoming parents, their career and identity

My Thorley

Mikaela Karlsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Lars Pålsson Syll Datum för uppsatsseminarium: 2021-06-02 Handledare: Irene Andersson

(2)
(3)

3

Sammanfattning

Denna studie fokuserar på män och deras upplevelser vid brytpunkten föräldrablivande och dess påverkan på livets rutiner. Fokus ligger på karriär och identitet och eventuella kompromisser inom områdena. Tidigare forskning påvisar att kvinnor statistiskt sett kompromissar mer än män med sin karriär, sett till uttagna vab- och föräldradagar, men tar inte upp just upplevelserna kring dessa kompromisser. På så vis upptäcktes en forskningslucka som ledde till frågeställningen: Hur upplever män sitt eget föräldrablivande och eventuella kompromisser i relation till den egna identiteten och karriären? Syftet blev således att genom kvalitativa intervjuer åskådliggöra och vidare studera informanternas upplevelser av eventuella kompromisser till följd av föräldrablivande gällande identitet och karriär.

De teoretiska begrepp som använts är STF-modellens tre system; individ, sociala samt miljö- och samhälleliga systemet, roller och livskarriär samt brytpunkter, rutiner och pragmatiskt rationella val.

Resultatet visar att männens liv och rutiner påverkats och förändrats till följd av föräldra- blivandet. Fritidsintressen, socialt umgänge och yrkesmässiga prioriteringar och prestations- krav har minskat. Dessa omformas i och med att självbilden transformerats med ett nytt syfte och fokus. Den mest centrala slutsatsen i studien är att om justeringar i karriär och identitetsutövning ska upplevas som kompromisser behöver en förväntan utifrån finnas. När dessa förväntningar saknas upplevs istället justeringarna som aktiva val till följd av ändrade värderingar och prioriteringar.

(4)

4

Förord

Författarnas tack

Vi vill börja med att ge ett oerhört stort tack till våra informanter som avsatt värdefull tid för att delta i studien och delat med sig av ovärderlig information. Vi vill även tacka våra familjer för det extrema tålamodet de uppvisat under denna tid och samtidigt tacka varandra för ett gott samarbete. Det har varit speciella tider i rådande pandemi som tvingat oss att hitta nya lösningar på utmaningar som tidigare inte varit kända för oss. Vi vill tacka våra klasskamrater för att ni ständigt finns där och stöttar med tankar, idéer och peppande ord vid de tillfällen då mållinjen känts ouppnåelig. Sist men absolut inte minst vill vi tacka vår fantastiska handledare Irene Andersson för att hon generöst delat med sig av sin expertis och väglett oss genom detta examensarbete.

Arbetsfördelning

Arbetsfördelningen mellan oss författare går nästintill inte att skilja åt. Vi var överens om att det var av största vikt att vi så långt det var möjligt skulle vara lika insatta i den litteratur vi hänvisat till. De få textstycken vi delat upp initialt har sedan lästs och redigerats tillsammans för att båda ska vara så involverade som möjligt och kunna stå bakom det presenterade resultatet. Huvudansvarig för tidigare forskning, analys samt resultatdiskussionen är My Thorley. Medan Mikaela Karlsson har haft huvudansvar för resultat, metod samt teori- och metoddiskussion. Inledningen och teoriförankringen går inte att dela oss emellan.

(5)

5

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställning ... 7

1.2 Begreppsdefinitioner ... 8

1.2.1 Kompromiss 8 1.2.2 Identitet 8 1.3 Avgränsningar ... 9

2. Tidigare forskning ... 10

2.1 Förväntning, attityd och praktik kring mäns föräldraskap ... 10

2.2 Sammanfattning av tidigare forskning ... 13

3. Teoriförankring ... 14

3.1 The Systems Theory Framework ... 14

3.1.1 Roller och livskarriär 15 3.2 Brytpunkt, rutin och pragmatiskt rationella val ... 16

3.3 Sammanfattning ... 17 4. Metod ... 18 4.1 Metodval ... 18 4.2 Urval ... 19 4.3 Datainsamling ... 20 4.4 Analysmetod ... 21 4.5 Etiska ställningstaganden ... 21

5. Resultat och analys ... 22

5.1 Presentation av informanter ... 22

5.2 Resultat: Brytpunkter och rutinerna ... 23

5.3 Analys: Brytpunkten och rutinerna ... 25

5.4 Resultat: Förväntningar ... 27

5.5 Analys: Förväntningar ... 29

5.6 Resultat: Kompromiss eller pragmatiskt rationella val i identitet och karriär? .. 32

(6)

6

5.8 Sammanfattning och slutsatser ... 37

6. Diskussion ... 39

6.1 Resultat- och analysdiskussion ... 39

6.2 Metoddiskussion ... 42

6.3 Teoridiskussion ... 43

6.4 Koppling till studie- och yrkesvägledning ... 44

6.5 Förslag på vidare forskning ... 45

7. Referenser ... 47

8. Bilagor ... 50

8.1 Informationsblad ... 50

8.2 Intervjuguide ... 51

8.3 STF-modellen ... 55

8.4 Supers Life-Career rainbow ... 56

8.5 Supers Life-span, Life-space approach ... 57

(7)

7

1. Inledning

Det framkommer i flera intervjustudier tecken på en attitydförändring och ett paradigmskifte i mäns sätt att socialt konstruera “faderskap” och bilden av “det nya mansidealet” (Klinth 2008; Klinth och Johansson 2008; Johansson 2011). Dock visar statistik, gällande föräldraledighet och ansvarsfördelning i familjer, att kvinnor fortfarande utgör betydligt större andel än män inom dessa områden (Ljunglöf 2017; SOU 2015:86). I en demografisk rapport (Eriksson och Brandén 2021) syns att mäns möjligheter till föräldraledighet är starkt kopplat till attityder och förväntningar utifrån. Förväntningarna på hur män och kvinnor konstruerar föräldraskap skiljer sig och således även förväntningarna på deras respektive föräldrautövning. Synen på vad som anses möjligt eller ej kan därmed påverka ansvarsfördelningen mellan föräldrar baserat på kön (Eriksson och Brandén 2021).

Tidigare studier och statistik (Ljunglöf 2017; SOU 2015:86) visar att kvinnor påverkas och inskränks mer än män i sin identitet och karriär till följd av föräldrablivandet. Tecken på sådana kompromisser som kvinnor gör återfinns i skildringar och forskning inom området vilket väcker intresse hos oss för att studera fler dimensioner än de som syns i statistiken. Förståelsen, förväntningarna och attityden kring mäns föräldraskap skiljer sig från praktiken så till vida att män som tar ut en längre föräldraledighet fortfarande är i klar minoritet. Detta gör att frågan skulle kunna undersökas mer, och vi intresserar oss särskilt i detta arbete för ett fokus på mäns kompromisser i karriär och identitet till följd av föräldrablivandet.

1.1 Syfte och frågeställning

(8)

8

studie- och yrkesvägledning är att detta forskningsområde just studerar förekomsten av identitetsskapande, karriärutveckling och brytpunkter samt dess rutiner. Studiens fråge- ställning lyder:

Hur upplever män sitt eget föräldrablivande och eventuella kompromisser i relation till den egna identiteten och karriären?

1.2 Begreppsdefinitioner

1.2.1 Kompromiss

Med kompromiss menas i denna studie då en individ gör avkall inom ett område i sitt liv, som tidigare varit en prioritet, för att bereda utrymme åt något annat. Det kan alltså innefatta förändringar som påverkat individens karriär- och identitetsutövning, eller attityder till dessa. Begreppet kompromiss definieras som: “överenskommelse som kommer till stånd genom ömsesidiga eftergifter [...]med tonvikt på uppgivandet av egna krav” (NE, [u.å.]). Dock görs i detta sammanhang inte skillnad på huruvida individen själv uppfattar sina kompromisser som just sådana, utan en objektiv syn på avkall, inskränkningar eller jämkning mellan intressen och handlingar appliceras och tolkas av författarna.

1.2.2 Identitet

Hammarén och Johansson (2009, 10) definierar identitet som en kontextuell konstruktion. Dock avgör vilket vetenskapligt fält det gäller och utifrån vilka teoretiska ”glasögon” som begreppet identitet tolkas. Exempelvis används inom teologi begreppet självet, inom filosofin talar man om subjektet medan man inom sociologi och socialpsykologi använder begreppet identitet.

(9)

9

kategorisera människor och hitta mönster i deras val och uttryck gör också att begreppet identitet enligt författarna förknippas med kontroll och fastlåsning av individers positioner. Vidare beskrivs också en tidigare norm om att mäns identitet ofta tolkats som synonym med deras yrkesidentitet, då mycket tid vigts åt yrkesutövandet och att göra karriär samt etablering av samhällspositioner (Hammarén och Johansson 2009, 9). Detta kan således också påverka vilka förväntningar som uppfattas och vilka val som uppfattas acceptabla för individen.

Begreppet identitet kommer belysas vidare i samband med Systems Theory Framework i teorikapitlet och inbegriper i studien även analyser av självbild, självuppfattning och identifikation.

1.3 Avgränsningar

Vi har i denna studie följt upp ett ämne vi intresserade oss för redan i ett tidigare fördjupningsarbete från 2020. I det undersöktes brytpunkten "att bli förälder" genom intervjuer med tre kvinnor som blivit föräldrar för cirka fem år sedan, och hur detta påverkade inskränkande på karriär och identitet. Då var syftet att undersöka om “brytpunkten föräldrablivande” ger upphov till vägledningsbehov. Med denna studie fortsätter vi inom området föräldrar, karriär och identitet men med ett nytt fokus, nämligen på män och deras upplevelser. Vi undersöker hur män upplever brytpunkten föräldrablivande och vad den kan innebära för det liv, rutiner och vanor som föregick densamma.

Den tidigare forskningen har avgränsats till studier som fokuserar på familjeförhållanden i Sverige då det anses mest relevant för att besvara studiens frågeställning.

Den tidigare forskningen som presenteras behandlar föräldraskap och identitet ur ett genusperspektiv. Vi är medvetna om att vi i vår studie rör oss inom samma fält, dock fokuserar vår frågeställning på hur männen subjektivt upplever den egna brytpunkten föräldrablivande. Därför har vi valt att utesluta genusteorier som ett analytiskt verktyg.

(10)

10

2. Tidigare forskning

Detta kapitel koncentreras till rapporter, studier och artiklar som skriver om och behandlar olika former av kompromisser till följd av föräldrablivandet. Dessa fokuserar på och diskuterar det ojämlikt fördelade föräldraansvaret i Sverige, samt hur den sociala konstruktionen av faderskap är under förändring.

2.1 Förväntning, attityd och praktik kring mäns föräldraskap

I SOU 2015:86 presenteras underlag för svenska jämställdhetsmål. Där behandlas hur föräldraskap är en faktor för obalans i arbetsfördelning och karriär i, vad som beskrivs som ett annars relativt jämställt, Sverige. I ett kapitel (SOU 2015:86, 205-233) jämförs fördelningen av obetalt hem- och omsorgsarbete mellan mammor och pappor i Sverige. Där beskrivs att när hushållsarbete och barnomsorg ökar till följd av barn, kompromissar föräldrar med förvärvsarbete och fritidsutövning samt anpassar sin tidsanvändning. Det understryks att kvinnor oftast påverkas i högre grad än män av att bli föräldrar, i synnerhet vad gäller kompromisser med karriär och intressen (SOU 2015:86, 215-219). Det påvisas att kön är den största påverkansfaktorn för hur föräldraledigheten fördelas, då kvinnor tar ut en större andel, oberoende av faktorer som utbildning och inkomst. Dock syns att arbetsplatsfaktorer med olika könskodade förväntningar kan påverka valen men även ålder och hemort kan få betydelse för fördelningen mellan könen. Aspekten lyfts att även då blivande föräldrar reflekterat och strävat efter ett gemensamt jämställt föräldraansvar, är det ofta mamman som tar ut ledigheten då barnet väl fötts (SOU 2015:86, 211-214).

(11)

11

och löneutveckling än på mäns (Ljunglöf 2017, 7). Orsaken tillskrivs vara samhällets traditionella förväntningar men även att det fortfarande finns ekonomiska motiv, exempelvis att den som tjänar minst är den som är föräldraledig (Ljunglöf 2017, 13). Däremot visar en ny demografisk rapport att så inte alltid är fallet och skildrar att det finns en dubbelstandard kring föräldraledighet utifrån ekonomisk rationalitet:

Även om många par så klart är ekonomiskt rationella till viss del och absolut planerar föräldraledighet efter vad som är ekonomiskt möjligt så är det alltså tydligt att föräldrar applicerar en ”dubbelstandard” gentemot pappans och mammans ledighet. Den ekonomiska rationaliteten sträcker sig bara till en anpassning av pappaledigheten på några få veckor på marginalen. ”Dubbelstandarden” fungerar antagligen så att man tar en lång mammaledighet för given medan pappaledigheten anpassas till de ekonomiska förutsättningarna. (Eriksson och Brandén 2021, 12)

Dubbelstandarden innebär således att när pappan är den som tjänar mer så är det naturligt att mamman ska vara föräldraledig, medan vid motsatt scenario är det inte alls lika självklart att pappan ska vara den som tar större delen av föräldraledigheten. “Många arbetsplatser upprätthåller en ‘dubbelstandard’ för föräldraledighet, där mammaledighet framstår som ‘självklart’ och pappaledighet är individens eget ‘val’.” (Eriksson och Brandén 2021, 15). Författarna beskriver att valet, att som man vara föräldraledig, signalerar till arbetsgivaren en attityd om svag arbetsvilja och lojalitet. Vidare fortsätter redogörelsen för hur detta val för kvinnor är ovillkorat, och helt enkelt förutsätts, medan män har större möjlighet att välja graden av delaktighet och aktivt föräldrautövande. I rapporten påvisar författarna även att kvinnor drabbas utifrån arbetsgivarens skilda förväntningar på män och kvinnor kopplat till föräldraskap (Eriksson och Brandén 2021, 15-17). Därmed visas att det snarare är förväntningar som utgör huruvida föräldrar upplever att de kan göra valet att ta ut en längre föräldraledighet.

(12)

12

mödrars, utan huvudansvar för föräldraskapet, vilket medfört en attityd om valbarhet utifrån egen bedömning av möjligheter och intresse (Klinth 2008, On his own terms, stycke 7-9). Klinth påvisar att ett skifte setts sedan dess. Både i hur faderskapet och pappaledighet skildras samt i attityder i samhället och hos fäder själva, mot ett mer delat föräldraskap mellan könen, där män speglas som jämlika ansvarstagare och omsorgsgivare (Klinth 2008, Half each!, stycke 1-9).

I Johanssons (2011, 165-180) artikel sammanfattas uppfattningen om att män har större valmöjlighet när det kommer till föräldraskap. Artikeln beskriver de tendenser män haft, att endast delta i de lättsamma aspekterna av föräldrautövningen och därigenom plocka godbitarna ur föräldraskapet. En diskussion förs även om vilka aspekter som ses hindra utvecklingen av ett mer jämlikt fördelat föräldraskap, där attityder och förväntningar på arbetsmarknaden behandlas som en avgörande faktor.

(13)

13

I likhet med ovan författare beskriver även Plantin (2007, 95, 97) hur fäders ekonomiska situation, klass, yrke, sociala status och grupptillhörigheter kan tillåta eller begränsa möjligheter att göra just normbrytande val om faderskapsutövning och delaktighet. Genomgående i Klinths och Johanssons (2008; 2008; 2011) samt Plantins (2007) artiklar beskrivs att dessa omständigheter kan vara en avgörande faktor för hur ansvarsfördelningen ser ut mellan könen. Vi upplever en kunskapslucka i forskningen, där vi saknar studier som skildrar mäns subjektiva upplevelse av hur föräldrablivande inverkar på deras identitet och karriär, där vår studie kopplar ihop dessa perspektiv.

2.2 Sammanfattning av tidigare forskning

(14)

14

3. Teoriförankring

I följande kapitel beskrivs de teoretiska begrepp som används för att analysera resultaten av insamlad data och är hämtade ur ett antal olika karriärteorier. Ur Systems Theory Framework (Patton och McMahon 2014) kommer begreppen system och processinfluenser att användas. I teorin om Careership (Hodkinson och Sparkes 1997; Hodkinson 2008) använder vi oss av brytpunkt, rutin och pragmatiskt rationella val. Slutligen kommer begreppen roller, karriär och livskarriär, hämtade ur Supers teori (1980) som behandlar Life-space och Life-span, användas.

3.1 The Systems Theory Framework

The Systems Theory Framework, hädanefter STF, (Patton och McMahon 2014, 241-276) är en metateori som strävar efter att presentera ett teoretiskt ramverk, gällande karriär och identitet, där redan existerande teorier ingår. Genom att integrera flera teoretiska perspektiv tar STF hänsyn till en individs olika påverkansfaktorer, vad författarna kallar för processinfluenser, från olika nivåer och kontexter. Dessa nivåer förklaras som system, där individen ingår och agerar. Vidare beskrivs att en persons processinfluenser utgörs av en rekursivitet, det vill säga interaktionen och påverkan inom och mellan systemen, förändring över tid samt tillfälligheter och händelser. Det är också i interaktion i och mellan systemen som självbilden utvecklas.

(15)

15

Sociala medier går att finna i både det sociala samt det miljö- och samhälleliga systemet. Detta då sociala medier kan vara ett forum där individen kommunicerar med sina allra närmaste men också en plattform där samhälleliga influenser synliggörs. Dock skiljer sig graden och karaktären av inverkningar stort mellan individer i alla tre systemen.

Patton och McMahon (2014) lyfter Supers (1980) synsätt på att ålder och livsfaser är viktiga faktorer i en människas självuppfattning. De understryker dock att dessa, i relation till samhällelig och social kontext, kan skilja sig över tid och inte nödvändigtvis är specifikt åldersbundna. Aspekter som exempelvis genus, ålder, värderingar och självuppfattning pekas ut som influenser som kan bli avgörande för en individs valprocesser och utveckling. Även rekursiviteten mellan individens processer, influenser och system, ses som en viktig aspekt för såväl utveckling av karriär som identitet.

3.1.1 Roller och livskarriär

(16)

16

3.2 Brytpunkt, rutin och pragmatiskt rationella val

Enligt Hodkinson och Sparkes teori (1997, 29, 33-36) sker karriärövergångar som en följd av bland annat de interagerande faktorerna; brytpunkter och rutiner samt pragmatiskt rationella val. Den faktor som kallas brytpunkt (1997, 38-41) leder ofta till förändringar i karriär- och studieväg. De kan exempelvis vara skolformsbyten, en flytt, ett föräldrablivande eller uppsägning, dessa kan således vara strukturella, frivilliga eller påtvingande. Effekten av brytpunkten beror helt på hur mycket den ”bryter” med de föreliggande rutiner som individens liv präglas av. Med rutin menas här det liv, vanor, attityder och möjligheter som föregick och följer brytpunkten. Betydelsen av dessa kan skilja sig mellan livets faser (Hodkinson och Sparkes 1997, 38-41). En brytpunkt, samt dess tätt sammanflätade rutiner, kan inte alltid identifieras under pågående förändring eller ens urskiljas i nära anslutning. Det kan vara en utdragen process, med flera aspekter, dimensioner och faser, som kan upptäckas och identifieras först då individen fått viss distans. Därför krävs att det gått några år för att individer, exempelvis intervjupersoner i en studie, ska kunna identifiera och reflektera över sina brytpunkter (Hodkinson 2008, 9, 13-14).

Då individen gör karriärval är det aldrig en enskild handling helt frånkopplat andra influenser. Våra val skapas i komplex relation till våra relationella interaktioner med exempelvis arbetsgivare, kollegor, familj och vänner. Utöver dessa ses individens möjlighet till utveckling som starkt influerad av dess respektive tillgängliga ekonomiska, kulturella och sociala resurser (Hodkinson 2008, 11). “We use 'culture' to describe the socially-constructed and historically-derived common base of knowledge, values and norms for action that people grow into and come to take as a natural way of life.” (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).

(17)

17

att inga val görs utan påverkan av yttre faktorer, som utgör individens givna kontext (Hodkinson och Sparkes 1997,33-36; Hodkinson 2008, 7-12).

3.3 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kommer det empiriska materialet att analyseras mot begreppen system och processinfluenser, roller, karriär och livskarriär samt brytpunkt, rutin och pragmatiskt rationella val. STFs system och processinfluenser synliggör vilka förväntningar informanterna upplevde inför och i samband med sitt föräldrablivande. Dessa förväntningar är skildrade utifrån de tre olika systemen; individ-, sociala samt miljö- och samhälleliga systemet och rekursiviteten dem emellan. Genom att använda Supers (1980) begrepp roller, karriär och livskarriär kan analyser göras utifrån hur informanterna själva ser på sin karriär och hur rollerna samspelat och kompromissat med varandra. Studiens syfte är att undersöka hur just brytpunkten föräldrablivande har influerat informanterna i förhållande till karriär och identitet samt dess föreliggande rutiner. Begreppet pragmatiskt rationella val möjliggör en analys i de fall då informanterna själva inte anser att en kompromiss är gjord.

(18)

18

4. Metod

Vid val av metod har de två olika förhållningssätten positivism och hermeneutiken studerats, detta för att förstå vilken typ av kunskap som eftersträvas. Positivismen kan uttryckas som en strävan efter absolut kunskap, där hermeneutiken istället har för avsikt att tolka och förstå samband i svårfångade företeelser. Följande studie avser inte absolut kunskap, utan i enlighet med hermeneutiken ämnar den tolka och hitta samband i ny kunskap genom empiri (Andreasson och Johansson 2020, 33–45).

4.1 Metodval

(19)

19

med kvalitativ metod, enligt Larsen (2018, 37), är att resultatet inte är statistiskt generaliserbart.

Larsen (2018, 30) beskriver metoderna deduktiv och induktiv ansats som tillvägagångssätt med två olika utgångspunkter. Deduktiv ansats har sin utgångspunkt i problemformulering, begrepp och teori. Medan induktiv ansats har sin utgångspunkt i empirin och anpassar teori och problemformulering efter insamlade data. Ett mer pragmatiskt tillvägagångssätt är en kombination av de tidigare ansatserna, nämligen abduktion. Här växlar forskaren mellan teori och empiri. Med en abduktiv ansats tillåter vi oss som forskare hålla ett processuellt förhållande till kunskapsutvecklingen genom studiens gång (Andreasson och Johansson 2020, 21-22). Med en abduktiv ansats kan också datainsamlingen variera i öppenhet. Vi som forskare har på förhand bestämt vilken data som skulle samlas in men också samlat in ny information då nya frågor uppstått under forskningsprocessen (Larsen 2018, 30-31). Studien har således en abduktiv ansats då fördjupning i teori samt tidigare forskning dels gjorts innan insamling av data, dels anpassats utifrån resultatet.

4.2 Urval

För att vidare öka såväl reliabiliteten och validiteten fanns en strävan att inte enbart män som gjort statistiskt samt normavvikande karriär- och föräldraval skulle representeras. Med detta i beaktande ansåg vi inte att urval genom självselektion var lämpligt då informanter söktes som tillhör såväl majoriteten som minoriteten i statistiken (Larsen 2018, 125). Därför ägde urvalsprocessen rum utanför de många föräldraforum som finns att tillgå på exempelvis sociala medier och istället kontaktades personer i vårt nätverk som antogs ha kontakter som uppfyllde våra kriterier:

⮚ Män som delar föräldraskapet med en annan förälder ⮚ 4-7 år sedan första föräldrablivandet

⮚ Möjlighet att genomföra intervjun på svenska

(20)

20

Vid godtyckligt urval är det forskaren själv som väljer ut vilka informanter som ska delta i studien utifrån ovan givna kriterier.

4.3 Datainsamling

Larsen (2018, 59–62, 129–131) beskriver att det vid en undersökning är av vikt att sträva efter hög validitet och reliabilitet för att säkerställa bekräftbarhet och trovärdighet. Detta kan göras på olika sätt beroende på vilken metod som används. Validitet handlar förenklat om giltighet och relevans för studien och reliabilitet om pålitlighet och precision. En faktor som kan sänka reliabiliteten är den så kallade kontrolleffekten, det vill säga att intervjuledaren kan påverka informanten genom hur frågor ställs och att det kan upplevas som utmanande att vara helt ärlig mot någon som sitter mittemot (Larsen 2018, 37). I en kvalitativ intervjustudie är det svårt att uppnå en tolkningsfri observation och analys, då varje forskare gör egna iakttagelser och kopplingar till det som sägs eller observeras (Larsen 2018, 131). En strävan efter så hög validitet och reliabilitet som möjligt har varit genomgående under hela metodvalet och urvalsprocessen.

En semistrukturerad intervjuguide ansågs fylla syftet bäst då informanterna får svara på samma frågor i samma ordningsföljd men där det också finns utrymme för följdfrågor (Larsen 2018, 139). Intervjuguiden upprättades i fyra olika teman; förväntningar, roller, identitet och karriär samt kompromisser. Intervjuer hölls över den digitala plattformen Zoom och för att intervjuerna skulle vara så likvärdiga som möjligt så var det samma intervjuledare i samtliga intervjuer medan den andre var observatör med möjlighet att följa upp vissa sidospår.

(21)

21

4.4 Analysmetod

Enligt Larsen (2018, 156) transkriberas data till text efter insamling. Vidare beskriver Larsen (2018, 159-161) att analysarbetet pågår genom hela processen, med förundersökning, datainsamling samt när data sedan bearbetas och tolkas. I en kvalitativ studie är syftet att hitta samband och mönster varpå empirin behöver både tolkas och kategoriseras. Därför kodades texterna och sedan klassificerades i teman och kategorier genom en innehållsanalys. Vidare har delanalyser genomförts för att undersöka flera olika aspekter i vår data och sedan har helheten analyserats. Materialet indelades i kategorier, meningsfulla mönster och processer samt att resultatet har ställts mot utvalda teorier och begrepp.

4.5 Etiska ställningstaganden

De etiska ställningstaganden som har tagits hänsyn till möter Vetenskapsrådets (2002) krav om information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. Informanterna fick i god tid innan intervjun ta del av studiens syfte genom ett informationsblad där även de etiska ställningstagandena redogjordes för. Detta utan krav på förberedelse men med möjlighet till reflektion. De lämnade muntligt samtycke vid intervjutillfället med information att de när som helst får avstå att besvara en fråga eller helt avbryta intervjun. Vidare förblir de anonyma efter intervjutillfället och kommer att döpas om vid citat och referat. Insamlad data kommer endast användas i syfte att besvara gällande frågeställning samt kommer raderas då studien godkänts.

Både i informationsbladet och vid intervjutillfället (se bilaga 8.1 och 8.2) betonades att studien endast ämnar undersöka deras subjektiva upplevelser vid första föräldrablivandet och att det inte finns några rätta svar i studien.

(22)

22

5. Resultat och analys

I följande kapitel presenteras resultatet av det empiriska materialet från sex intervjuer och sedan analyseras empirin mot de begrepp som lyfts i teoriförankringen. Inledningsvis kommer informanterna att presenteras med fiktiva namn för att säkerställa deras anonymitet. Nedanstående avsnitt presenterar resultat och analys utifrån tre teman; “Brytpunkten och rutiner”, “Förväntningar” samt “Kompromiss eller pragmatiskt rationellt val i identitet och karriär?”. Valet av ordning i presentationen av avsnitten är gjorda för att ge läsaren en bild av brytpunkten och rutinerna, som utgjorde livet innan barn, före förväntningar samt kompromisser presenteras. Avslutningsvis sammanfattas kapitlet och slutsatser presenteras.

5.1 Presentation av informanter

Adam bor i en storstad, är 42 år och blev pappa för första gången när han var 36 år. Han är högutbildad och har läst sex år på högskola och universitet. Innan han blev förälder arbetade Adam som projektledare inom media och reklam i egen regi men bytte inriktning strax efter föräldrablivandet och arbetar idag som anställd med längre TV-projekt. Adam var föräldraledig under åtta månader med sitt första barn men flexjobbade upp till 20% under hela perioden.

Björn är 36 år och bor i en småstad. Han blev förälder första gången när han var 32 år. Björn har påbörjat flera olika universitetsutbildningar men är färdigutbildad lokförare. Han påbörjade sin yrkesbana som lokförare innan föräldrablivandet och är fortfarande verksam inom branschen. Han var föräldraledig under åtta veckor i direkt anslutning till födseln och var hemma åtta månader från det att hans barn var ett år. Han har sedan dess tagit en del strödagar och drygat ut semestern med ytterligare föräldradagar.

(23)

23

föräldraledigheten med sin fru. De var båda två hemma mycket samtidigt den första tiden men han var senare också föräldraledig ensam under cirka sex månader. Innan och vid föräldrablivandet jobbade han som AT-läkare.

David är 45 år och bor i en småstad. Han var 40 år när han fick sitt första barn och var föräldraledig i cirka 9 månader. Han är utbildad journalist och har även studerat ekonomi. Innan föräldrablivandet arbetade David som chefredaktör på en tidning i en storstad men flyttade till en mindre stad i samband med föräldrablivandet och jobbar nu som IT-kommunikatör.

Emil bor i en storstad, är 43 år gammal och utbildad ekonom. Han var 36 år när han fick barn. Han har haft olika chefspositioner både före och efter föräldrablivandet. När hans barn var sex månader var han föräldraledig tre dagar per vecka i ungefär ett halvår. När barnet sedan var fyra år hade han tillsammans med sin fru föräldraledigt på heltid under sex månader då de gjorde en längre sammanhängande resa.

Fredrik är 34 år, bor i en småstad och arbetar som båtförsäljare, ett yrke han även hade innan föräldrablivandet. Han blev förälder första gången när han var 29 år gammal och har ingen eftergymnasial utbildning. Han har genom åren drivit flera egna företag inom försäljning men beslutade att satsa på fast anställning till följd av föräldrablivandet. Han var föräldraledig i två perioder om 3 månader då hans arbete är starkt säsongsberoende.

5.2 Resultat: Brytpunkter och rutinerna

(24)

24

Våra informanter beskriver att brytpunkten i många fall innebar större förändringar än de trott och att nya och gamla roller fick samsas om tid och engagemang. Rutinerna innan föräldrablivandet såg olika ut för informanterna men generellt fanns det tid för såväl jobb och karriär, som fritid, socialt umgänge och resor. I samband med brytpunkten förändrades inte bara invanda rutiner utan även värderingar och framför allt prioriteringar. Att göra karriär var inte lika viktigt, parmiddagarna byttes ut mot lekparksdejter och det gränslösa livet hade nu bytts ut mot ett liv inom tydliga ramar. Adam beskriver denna förändring som att inte ha alla ägg i en korg:

Och det allra viktigaste och bästa med det var ju förflyttningen från att alla ägg låg i ”jobbkorgen”...och att allt hänger på dom äggen! Utan jag har en annan roll här också, och med det ett syfte som är viktigare! För man kan man ju ‘fucka upp’ jobbet! Det här kan jag ju inte ‘fucka upp’!!

Vidare säger Adam att han numera väljer att satsa på barnen för att det är de som kommer minnas hur han var som pappa medan ingen kommer minnas honom för hans jobb- prestationer. Skiftet skedde till följd av de nya värderingarna och idag upplever han en stark tillfredsställelse i det. En sådan nöjdhet med hur livet blev beskrivs även av andra informanter, exempelvis uttrycker Björn sig på följande sätt:

Familjen går först nu! [...] Det är inte samma jakt efter prestationer eller pengar. Jag behöver inte det nu längre! Jag är trygg min yrkesroll och behöver inte vara den högst presterande utan är helt ok med att vara i “mittenschaktet”.

(25)

25

tidigare varit både spelare och ledare i. Fyra av informanterna var aktiva inom just lagidrott, något som minskade drastiskt eller helt försvann när de blev föräldrar.

Den andra rollen som fick mindre utrymme var den yrkesutövande rollen. Flera av informanterna menar att den primära rollen, innan de fick barn, var just som yrkesutövare och att självbild och identitet var starkt sammankopplade med denna. Adam exemplifierar detta i uttalandet: “Livet var mycket jobb och självbilden var mitt jobb!”.Detta förändrades för flera informanter vid föräldrablivandet och rollen som förälder blev den istället primära. De övriga fyra informanterna som inte bytte arbete i samband med föräldrablivandet gjorde istället justeringar i sitt yrkesliv, sena jobbkvällar byttes ut mot hemmakvällar samt att tempo och krav sänktes. En ny inställning till yrkesidentiteten skapades som Emil kategoriserade som “good enough”.

Björn beskriver att hans roll som partner stärktes då han och hans fru tidigare gått “parallellt bredvid varandra” men nu istället gick “armkrok” genom livet. Deras relation befästes i samband med den nya familjen och han utvecklade sin omvårdande sida, något han även fick uttryck för på arbetsplatsen. Det blev viktigare att människor runt omkring honom mådde bra, vilket exempelvis tar sig uttryck då han idag handleder nyanställda. Föräldrablivandet var brytpunkten som utvecklade den mer omhändertagande, hänsynsfulla egenskapen för fler informanter än bara Björn. Exempelvis menar Emil att hans chefsroll stärkts av att han blivit förälder och han har utvecklats till en mer empatisk och bättre chef, då han genom föräldrarollen tränat på att läsa av och lyssna in andras behov och känslor. Något han också ser gjort honom till en bättre partner.

5.3 Analys: Brytpunkten och rutinerna

(26)

26

värderingar som prioriteringar och var inte alltid välkomna från första början. Vid närmare reflektion över hur det ser ut idag uttrycker de dock en tillfredsställelse över den balans och det nya fokus brytpunkten faktiskt gett. Individens perspektiv har förändrats och gett upphov till en omformulering av självbild och identitet. Detta genom förfluten tid, reflektion och interaktion inom de tre systemen i STF-modellen (Patton och McMahon 2014, 241-276). Modellen beskriver hur individens karriärval och utveckling är föremål för påverkningar, i form av så kallade processinfluenser, som exempelvis en ny familjekonstellation kan utgöra. Influenser kan förekomma inom och mellan systemen och påverkar i olika hög grad för olika individer.

Männen i denna studie ger uttryck för att det främst varit processinfluenserna barn, partner och familj, men också ålder, livsfas och geografi, som haft effekt på karriärvalen (Patton och McMahon 2014, 241-276). Utifrån vad som nu är prioriterat har en omformulering skett, vilken också förklaras ligga till grund för dessa nya val. Dock har det varit föräldrablivandet och familjebildningen i kombination med livsfas och självutvärdering som sporrat skiftet från tanke till handling. Just förändring utifrån en individs olika livsfaser och roller förklarar Super (1980, 282-298) är tätt länkade till karriärval och identifikation. Det är konstellationen av och interaktionen mellan individens olika roller som utgör dess livskarriär (Super 1980, 284). Rollerna uppstår, definieras och omdefinieras beroende på vilken livsfas individen befinner sig i och vilka förväntningar, värderingar och prioriteringar som existerar inom den. Faserna har inga givna åldersspann och alla genomgår inte samma faser tillika innehar inte alltid samma roller (Super 1980, 284-286).

(27)

27

även hur den nya rollen har lett till en rollutveckling på andra plan och även stärkt dessa roller. Det förenar Supers (1980) samt Pattons och McMahons (2014) teorier om individens utveckling och karriärval som dynamisk och skiftande genom livets faser, influerad av kontext och interaktion med andra. Det liv och rutiner som fanns innan föräldrablivandet är inte på något sätt opåverkat för männen i studien, däremot skiljer sig upplevelserna och konsekvenserna mellan individerna.

5.4 Resultat: Förväntningar

Generellt märks att männen inte uppfattat några direkt uttalade förväntningar från samhället och sina sociala nätverk, förutom från den egna partnern, vad gäller föräldrautövningen. Däremot uttrycker fem av sex informanter att det fanns tydliga förväntningar på att de skulle skaffa barn från framför allt vänner och familj. Vad gäller föräldraledigheten beskrivs uppfattade förväntningar från arbetsgivaren om att de skulle vara föräldralediga snarare än hur lång denna skulle vara. Två av informanterna uttrycker att de förväntade sig arbetsgivarens fulla acceptans för deras föräldraledighet, och hur de hade lämnat en arbetsgivare som inte såg detta som självklart. Samtidigt beskriver två andra informanter att det kan vara svårt, särskilt som förstagångsförälder, att hävda rätten till föräldrarelaterad frånvaro. I synnerhet om yrkesinsatsen är svår att ersätta, och att föräldraledighetens utformning därför kan vara beroende av kommunikationen och relationen till arbetsgivaren. De egna förväntningarna på utformningen kan dock uppstå i symbios med den andra föräldern. Det beskriver bland andra Carl och David, som pratar om att deras partner förväntade sig att föräldradagarna skulle delas lika, i alla fall innan barnet kom. David uttrycker det på följande sätt:

(28)

28

David beskriver en förväntan som kan vara svår att förverkliga då man som förälder inte kan förstå i förväg hur barnet kan förändra sedan tidigare självklara värderingar och prioriteringar. I deras fall lyckades de hålla sig till sin plan och han tog en stor del av föräldraledigheten. Trots att hans barn fortfarande ammade till viss del började mamman arbeta och David och barnet besökte henne på arbetet för att hämta mjölk.

Carl beskriver även hur egna förväntningar om föräldraskapet kan förändras snabbt, och ger uttryck för att han aldrig kunnat föreställa sig hur jobbigt det skulle vara att vara hemma själv med barn. Han hade bilden av att han skulle vara både bra på det och trivas med det, men erkänner sig ibland till och med längta till jobbet på akuten.

Alla informanter, förutom David, uttrycker att det fanns en egen förväntan på hur faderskapet skulle konstrueras som inte motsvarade verkligheten. Exempelvis säger Emil att han förväntade sig kunna både skriva en bok och bygga altan under sin föräldraledighet, medan Fredrik trodde att familjen skulle kunna resa jorden runt. Flera informanter berättar att samhället, i form av bland annat sociala medier, skildrar bilden av att föräldraskapet med enkelhet kan kombineras med ett självförverkligande och personliga intressen. Denna bild krockade dock med informanternas upplevelser vid föräldrablivandet. I likhet med Emil och Fredrik uttrycker Carl att föräldraskapet och dess påverkan på hela livet är en obegriplig omställning som inte går att föreställa sig. Fredrik är än mer färgstark i sin beskrivning och uttrycker att “verkligheten lappar till en rejält!”.

Både Björn och Adam uttrycker att det fanns en osäkerhet och att förväntningarna inte bara var positiva för hur livets rutiner med sömn, arbete och vardagspussel, skulle kombineras med de nya kraven som föräldraskapet medförde. Adam illustrerar även det väsensskilda i hur viktigt jobbet var före kontra efter föräldrablivandet, och hur förväntningarna på den egna yrkesprestationen då förändrades. Detta ger fler informanter uttryck för i berättelser om hur värderingar ombildades och att sänka kraven på sig själva blev nödvändigt. Adam ger uttryck för att det numer kan vara gott nog att ge 70% på jobbet istället för 130% som det var tidigare, och att det som betyder mest är vad familjen förväntar sig av honom.

(29)

29

insikten om dess omöjlighet realiserades. Även Emil understryker att det blev viktigt att smalna av umgänget, och dess orimliga förväntningar, och sättet familjen planerade sin fritid. En mer flexibel kortare framförhållning som passade familjens nya behov utvecklades.

Informanterna hade antingen en egen förväntan sedan tidigare, angående ett jämlikt föräldraskap, eller uttrycker att de starkt färgats av sin partners värderingar och internaliserat värderingen till sin egen. Flera har format sina förväntningar utifrån erfarenheter av sina egna föräldrars sätt att konstruera föräldraskap. Vissa har inspirerats och andra har aktivt strävat efter att inte reproducera samma mönster.

Sammanfattningsvis såg förväntan på den egna yrkesrollen blandad ut för våra sex informanter, men gemensamt är en upplevelse av att en förändring krävdes, i arbetssätt och synen på krav, för att finna balans mellan livets olika delar.

5.5 Analys: Förväntningar

Pattons och McMahons (2014, 241-276) STF-modell illustrerar processinfluenser utifrån de tre systemen; individ, sociala samt miljö och samhälle, och rekursiviteten dem emellan. Förväntningarna som männen upplever, eller avsaknaden av dem, är således analyserade utifrån dessa system. Empirin synliggör informanternas egna förväntningar, förväntningar från det sociala nätverket samt förväntningar från samhället i samband med föräldrablivandet. De individuella förväntningarna informanterna hade på sin egen föräldra- och yrkesroll finns uppbyggda i kontexter och erfarenheter skapade i relation till främst familj, både den de växt upp i och den de bildar med sin partner. Dessa kan i sig komma ur en uppfattad förväntan från samhälle och sociala nätverk, men kan tolkas som en självklar och given uppfattning om föräldraskap och karriär, internaliserad sedan innan familjebildningen.

(30)

30

eller nätverksspecifika uppfattningar. Det finns en uppfattning hos männen av att sociala medier, som ingår i det samhälleliga såväl som det sociala systemet, porträtterar orealistiska förväntningar om föräldraledigheten såväl som konstruktionen av föräldraskap. Detta kan ses som en bidragande orsak till den krock som uppstod när verkligheten skulle möta förväntningarna. Männen beskriver omställningen i termer av obegriplighet, chock och käftsmäll.

I det samhälleliga systemet (Patton och McMahon 2014, 250- 254) ingår den politiska dimension som rör jämställdhet i föräldraskap, något en av informanterna skildrar som ett ideal. Både han och hans partner värdesätter denna dimension och vill ta hänsyn till detta perspektiv i sitt föräldrautövande. Förväntningar om ett delat och jämställt ansvar för barnen, där föräldradagarna delades lika och till och med utmaningen i amningsfrågan löstes pragmatiskt och motiverat. Här ser vi exempel på hur en större samhällelig syn och förväntan lett till ideal och övertygelse hos individen själv. Trots en stark övertygelse och uppfattning om vad som bör ske är det svårt att förbereda sig på den starka inverkan det lilla barnets ankomst får på både förnuft och känsla. Att som mamma lämna över stafettpinnen för föräldraledighet förstås vara en större utmaning än förväntat. Flera av männen pratar ändå om att synen på ett delat föräldraskap fanns med redan innan barnet kom och hur denna uppfattning internaliserats ur interaktion och utveckling med familj, partner och samhällssyn. I enlighet med STF-modellen är dessa processinfluenser rekursiva samt samverkar och påverkar en individs utveckling av förväntningar och självbild (Patton och McMahon 2014, 254-257). Modellen förklarar olika processinfluensers skiftade påverkningsgrad över tid, och hur rekursiviteten inom och mellan systemen får betydelse för individens karriärval och uppfattning, om vad som anses rimligt och värdefullt.

(31)

31

värderingar kan bidra till mer tyngd i argumentationen för ledighetens utformning. Vid ett eventuellt ifrågasättande ger dessa aspekter en större hävd och legitimitet för männens motivering av behovet av föräldraledighet. Specifika influenser från delar av sociala systemet kan alltså utveckla en ny ställning, interaktion och val inom dess övriga arenor (Patton och McMahon 2014, 248-250).

Super (1980) redogör för hur en individs konstellation av olika roller, samt hur de samverkar och påverkar varandra under livets många faser. Hur individens val och förändringar sker förklaras genom begreppet beslutspunkter. Dessa är händelser i individens liv som får betydande förändringar till följd.

Yrkesrollen har i männens berättelser visat sig vara föremål för förändring då en ny roll utökat den egna rolluppsättningen, vilket beskrivs under rubriken “Brytpunkter och rutiner”. Hur de själva uppfattar förväntningarna på sina insatser och prestationer har ändrats i och med föräldrarollens inträde. Föräldrablivandet har också medfört ombildningar av övriga roller, deras aktiviteter och betydelse. Det kan med lätthet härledas till den visuella bilden Supers teori (1980, 289-291) målar upp av ömsom samverkande och konkurrerande roller genom livets många faser (se bilaga 8.4 och 8.5).

Förväntningar förknippade med de egna rollerna kan utvecklas i och med inträdet i nya livsfaser och i interaktion med andra inom de arenor där rollerna utövas. Exempelvis pekar Super (1980, 288-294) ut att händelser som föräldrablivande, byte av bostadsort, anställ- ningar och mognad kan ha avgörande effekt på hur individen identifierar sig själv och sin karriär, samt hur hen fattar beslut inom ramen för dessa. Beslutspunkter som nämnts som utlösande faktorer i informanternas berättelser är föräldrablivandet och en personlig mognad. Dessa har lett till förändring av såväl yrkesutövning, hemvist och självuppfattning.

Berättelserna beskriver hur roller som tidigare varit latenta eller mindre framstående i samband med föräldrablivandet framträder som mer viktiga och föremål för ombildning. En sådan är partnerrollen, som än mer än tidigare etableras som en union, där behovet av hänsyn, samsyn och ömsesidighet utvecklas. En annan är rollen som barn till de egna föräldrarna, som plötsligt får en ny samhörighet utifrån barnbarnsaspekten, men som också kan innebära en frigörelse från de mönster som etablerats under den egna uppväxten.

(32)

32

till andra aktörer ur det sociala systemet samt självbilden inom individsystemet (Patton och McMahon 2014, 245-250). Dessa får effekter för hur de gör sina karriärval, exempelvis i form av en strävan mot arbetsvillkor som möjliggör flexibilitet inför barnens behov och minimering av jobbrelaterade resor. De uppmärksammar att förväntningarna förändrats över tid och skiljer sig från de förväntningar deras egna föräldrars generation möttes av. Detta kan förstås med hjälp av såväl Hodkinson och Sparkes begrepp brytpunkt (1997; Hodkinson 2008), SFT-modellens (Patton och McMahon 2014) system- och influensrekursivitet och förändring över tid, som Supers (1980) förklaring av rollers ombildning utifrån betydande händelser genom livets olika faser.

5.6 Resultat: Kompromiss eller pragmatiskt rationella val i

identitet och karriär?

Begreppet karriär kan ha olika betydelse för olika människor och därför var det viktigt att informanterna själva fick sätta ord på vad karriär innebär för dem. En övergripande och förenklad bild som våra informanter ger är att det är som en stege att klättra på. Däremot blir det tydligt vid närmare följdfrågor att det är mer komplicerat än så. Adam säger exempelvis att han inte riktigt vet vad karriär är för honom idag. Tidigare var det just klättrandet, en strävan mot något annat, något bättre, som status, pengar och prestationer. Han berättar även att han insett att det är en orimlig strävan då den bygger på ett beroende, som det är bra att hålla sig delvis fri ifrån. Han säger:

För den friheten bygger på att man är beroende av andra saker också. Så jag har väl definierat om det för egen del. Så "karriär" är nog det samma, men behovet av den tror jag har förändrats! Och hur mycket vikt man ska lägga vid det.

Han menar vidare att det är finns en annan plattform och nytt syfte i form av familjen, som är viktigare nu, vilket möjliggör ett frigörande från beroendet av karriär.

(33)

33

sådan strävan just nu, då han helt prioriterar familjen. Han identifierar sig som lågambitiös, utifrån de enligt honom typiska förväntningarna på läkarkarriären. Han beskriver att han är nöjd med det trappsteget han står på nu.

David har en mer flexibel syn på karriär och redogör att det “som sämst är att man måste tjäna pengar för att kunna göra det du tycker är roligt”, medan han samtidigt menar att det handlar om att göra något stimulerande och meningsfullt. De tre resterande informanterna beskriver på liknande sätt att karriär är förknippat med prestation och pengar samt jakten på dessa, däremot säger alla tre att karriärjakten numer inte är lika viktig utan att andra delar av livet värderas högre. Balans mellan de olika delarna uttrycks som något eftersträvansvärt och något de hellre jagar än status, titlar och perfekta prestationer.

Alla informanter beskriver att de upplevde en skillnad i sin yrkeskarriär när de blev föräldrar. De skildrar framförallt hur fokus skiftade från karriär till familj och att livet blev tvunget att anta ett lugnare tempo med mindre risker. Däremot är det enbart tre av sex informanter som uttrycker att de själva upplevde en konflikt mellan yrkesidentiteten och föräldraidentiteten. För de övriga tre blev brytpunkten ett välkommet skifte och de blev tvingade att ändra en något osund livsstil, även om det krävdes en del tid att landa i den nya vardagen. De identifierar inte skiftet som en konflikt, utan som en naturlig följd av det nya perspektiv de fick på karriär.

Flera informanter beskriver hur livet behövde bli mer effektivt efter föräldrablivandet. Samma tidsram skulle nu delas upp mellan fler enheter och Fredrik beskriver det såhär:

Man fick effektivisera alla delar av livet! När första barnet kom försvann ju all tid! Men sen när nummer två kom undrar man ju vad fan man gjorde med all fritid under första barnet! Man har ju varit tvungen att effektivisera vardagen för att det ska funka. Man tycker att det alltid är "100%" man fyller - men sen inser man ju att det fick plats med mer saker - när det kommer fler barn till exempel!

(34)

34

sitt arbetssätt och få mer kvalitet i livet. Adam däremot är av en helt annan åsikt än Fredrik och säger istället följande: “Jag tillhör inte de som tror att livet blir mer effektivt när man blir föräldrar – det tror jag inte ett skit på! Jag tror att det är att vi sätter ribban lite lägre bara! Och det kan vara gott nog!”

Trots att informanterna tydligt berättar att både yrkesrollen och fritiden har fått mindre plats i livet, och att aktiviteter och prioriteringar som ansågs självklara numer inte får plats i vardagen, ses detta inte som en kompromiss. Informanterna beskriver hur deras värderingar ändrats och att förändringarna därför inte upplevs som kompromisser utan snarare som aktiva val. Begreppet kompromiss diskuteras under intervjun och intervjuledaren beskriver den objektiva definitionen, och att det exempelvis kan innefatta att göra avkall inom ett område i livet för att frigöra utrymme för ett annat. Detta leder till att de flesta informanterna håller med om att de faktiskt har kompromissat, till följd av föräldrablivandet, gällande såväl identitet som karriär. Däremot har de inte upplevt dessa kompromisser som inskränkande eller begränsande. Detta sammanfattas i Fredriks formulering: “Det som skulle varit en kompromiss utan barnen blir kanske ett val med barnen!”.

Adam beskriver att det innan föräldrablivandet var mycket lättare att jobba mycket och länge, för det var inte lika tydligt vad som valdes bort. Han pratar om att livet innan barn var mycket mer gränslöst och att linjen mellan arbete och fritid suddades ut. Alla informanter beskriver en samlad syn på hur mycket tid jobb och träningsaktiviteter fick ta i anspråk i relation till övriga livet, om än i olika former. Männen talar i termer av galenskap, osunda proportioner, risktagande, prestationsjakt, bekräftelsebehov och gränslöshet samt utbrändhet. Föräldrablivandet uttrycks ha gett en nödvändig utvärdering och omvärdering av livets fokus, krav, komponenter och aktiviteter. En förändring alla menar fick positiva följder för livet i stort, även om dessa inte alltid varit omedelbart uppenbara.

(35)

35

tankar om vikten av en total jämställdhet som sedan, efter barnets inverkan på förnuft och känsla, visar sig vara svåra att praktisera. David berättar hur jämställdhetsplanen gick att hålla vid första barnet, men blev en större utmaning med det andra:

Det är förståeligt att många mammor inte vill lämna ifrån sig tiden hemma med barnet! För att det är svårt att förstå innan, hur mycket det påverkar en känslomässigt. Det är svårt att argumentera om hon vill vara hemma. Men för oss var det ju lätt att genomföra den jämlika planen med första barnet, men när andra barnet kom fanns ju insikten om att det är härligt att vara hemma den där första perioden - då de är så små - för det är de ju aldrig sen igen! Så det är svårt!

Han förklarar detta med att barnets ankomst triggar en biologisk och emotionell kraft, som trumfar ideal och politik och därför är svår att kompromissa med.

5.7 Analys: Kompromiss eller pragmatiskt rationella val i

identitet och karriär?

(36)

36

kompromiss med sig själva, då de ser på ombildningen och resultatet av förändringarna som positiva.

Hodkinson och Sparkes (1997, 33-36) beskriver att pragmatiskt rationella val baseras på praktiska, ibland underförstådda faktorer som påverkat individens kontex och är även influerade av andra. Informanterna beskriver förändringarna i samband med föräldra- blivandet som medvetna och aktiva val, snarare än kompromisser, baserade på de nyfunna värderingarna. Detta går i linje med Hodkinson och Sparkes (1997, 33-36) redogörelse av hur individen gör pragmatiskt rationella val, snarare än systematiska, kalkylerade val, utifrån det teoretiskt bästa utfallet. Här låter männen andra personers behov och känslor inspela i beslut och val om karriär och livsstil. Valen är sprungna ur interaktion och samverkan mellan de olika rollerna männen innehar, och utspelas i samtliga tre system ur SFT-modellens (Patton och McMahon, 2014) perspektiv. Självbilden, i det individuella systemet, har utvecklats i relationen till det nya barnet och de behov som nu känns rimliga att prioritera. Detta får effekt inom det sociala systemet, i relation till vänner, kollegor och arbetsgivare, där männen möter deras förväntningar och förhåller sig till dem på ett nytt sätt.

Huruvida deras val och ombildning av krav upplevts som kompromisser kan även kopplas till upplevelsen av förväntningar utifrån de tre systemen (Patton och McMahon 2014, 245-260). Om förväntningar saknas, angående hur föräldrablivandet borde leda till inskränkningar och uppoffringar, kan sådana istället upplevas som aktiva val snarare än kompromisser. Trots att männen påvisar att de har minskat på sina fritidsaktiviteter, sitt gränslösa jobbengagemang, spontana eller andra identitetsdanande aktiviteter som exempelvis hängivet föreningsdeltagande, så räknar de själva inte detta som uppoffringar, utan som vad Hodkinson och Sparkes beskriver som pragmatiskt rationella val (1997, 33-36).

(37)

37

Sparkes 1997, 33-36). Det är dock av betydande intresse att männen inte själva identifierar handlingarna och valen som kompromisser, då kopplingar kan göras till avsaknaden av upplevda förväntningar från de tre systemen (Patton McMahon 2014, 245-260). Förväntningar från systemen kommer från både inre och yttre processinfluencer och kan vara såväl förväntningar på sig själv, från partner som från arbetsgivaren.

Det är intressant att det syns en kongruens i de överlappande perspektiven på kompromiss och förväntningar. Att dikotomin av karriär och föräldraskap inte nödvändigtvis motsätter varandra utan snarare, ur männens syn, kan gagnas av en samexistens och ge en eftersträvansvärd balans i livet. Informanterna säger att deras val är självklara, utifrån den nya livsfasen och rollkonstellationen, och detta kan kopplas till att valen är pragmatiskt rationella och inte upplevs som inskränkande kompromisser. Trots att författarna av denna studie inte explicit frågar om en inbördes prioritering av vilka roller (Super 1980, 283-286) som kompromissas med först, blir det tydligt att föräldrarollen är den som kompromissas med allra sist.

5.8 Sammanfattning och slutsatser

Analysen visar att informanternas föräldrablivande har påverkat många delar av livet, och fått effekt för deras relationer, interaktioner och aktiviteter inom samtliga tre STF-system (Patton McMahon 2014, 241-267). Hur de utövar, samspelar och jämkar med sina olika roller (Super 1980, 283-284) synliggörs och skildras i deras berättelser. Trots att förändringar gjorts till följd av den nya rollens inträde, utifrån egna omformulerade värderingar, ses en tillfredsställelse i livets kompromisser. Värderingarna och utvecklingen av en ny självbild har skett i kontexten och samspelet med andra. Där har egna, andras och samhällets förväntningar tacklats eller internaliserats.

(38)

38

uppfattas heller inte gjorda förändringar som sådana, trots att de gjort avkall inom områden som tidigare varit prioriterade. Lagidrotten byttes ut mot hemmanära träning, engagemang i föreningsliv minimerades eller avslutades och extremsporterna fick lämna plats åt mindre riskfyllda aktiviteter. Även det sociala umgänget, med exempelvis sena, långa middagar, har bytt skepnad och blivit lekparkshäng på lördagsmorgon samt spontaniteten blev fängslad av vardagslivets rutiner. Jobbperfektionism har bytts ut mot ’good enough’-mentalitet och ett nytt fokus på familjen har ersatt högt ställda prestationskrav. Föräldrablivandet identifieras vara en betydande brytpunkt (Hodkinson och Sparkes 1997; Hodkinson 2008) för de karriär- och livsval som skett. Männens upplevelser och handlingar kan därför förklaras med en kombination av de teoretiska synsätt som studien applicerar på resultatet.

(39)

39

6. Diskussion

I följande kapitel diskuteras resultat och analys ställt mot tidigare forskning. Även metod och teoriförankring diskuteras, en koppling till studie- och yrkesvägledarprofessionen görs samt förslag på vidare forskning ges.

6.1 Resultat- och analysdiskussion

Den tidigare forskningen i den här studien fokuserar antingen på statistik mellan män och kvinnor, samt en jämförelse dem emellan, eller hur attityder och konstruktioner av faderskap är under ombildning. Till skillnad från tidigare forskning på området så har vi undersökt hur informanterna upplevt att deras liv påverkats av brytpunkten föräldrablivande. De har gjort betydande justeringar gällande både sin karriär och identitet för att lämna plats åt den nya rollen som förälder. Det som blir intressant är när informanterna själva inte ser dessa justeringar som kompromisser utan som pragmatiskt rationella val, en naturlig konsekvens av föräldrablivandet (Hodkinson och Sparkes 1997, 33-36).

(40)

40

Det blir synligt i resultatet att huruvida det finns förväntningar på männen, inför och i samband med föräldrablivandet, avgör om de upplever uppoffringar som kompro- misser. Förväntningarna på individen har främst analyserats utifrån STF-modellen (Patton och McMahon 2014, 241-267) och de tre systemen individ, sociala samt miljö- och samhälleliga systemet. Genom att använda modellen som analysverktyg har källan för, samt avsaknaden av, upplevda förväntningar identifierats. I resultat- och analysarbetet blir det tydligt att männen i studien inte upplevt tydliga förväntningar utifrån, på hur föräldraskapet ska konstrueras. De förväntningar de dock upplevt var starkt kopplade till det sociala systemet samt den egna föräldraledigheten och relateras då endast till att de skulle vara föräldralediga men inte hur länge. I den gemensamma artikeln från Klinth och Johansson (2008) understryks att föräldraskapets förväntningar kan vara tätt sammanvävda med den sociala kontext individen befinner sig i. Detta konstaterande stärker fynden av individers olika influerande system i den här studien (Patton och McMahon 2014, 241-267).

Innan föräldrablivandet fanns en samsyn och gemensam förväntan, inom paret, om ett jämställt föräldraskap. Erikssons och Brandéns (2021) rapport Jämställda par, ojämställda föräldrar beskriver att trots sådana planer går förväntan inte alltid går att realisera. Förväntningar på föräldraledighet påvisas av författarna se olika ut utifrån om du är man eller kvinna. Den politiska dimensionen, som David tar upp, visar just hur det är lätt att det jämställda paret blir just ojämställda föräldrar. Trots att de haft planer att praktisera ett delat föräldraskap i enlighet med sina ideal tar känslorna över och det blir svårare att verkställa den initiala planen.

I tidigare forskning (Ljunglöf 2017; SOU 2015:86) framgår det statistiskt sett att kvinnor kompromissar mer än män till följd av föräldrablivandet, något som fick oss författare att fundera över vad det kan bero på. En hypotes som fanns innan insamlingen av empirin påbörjades, var att män också gör kompromisser med sin identitet och karriär men att dessa inte upplevs som inskränkande. Resultatet visar att männen i studien inte upplevde att de förväntades göra avkall på den egna karriären och identiteten vid föräldrablivandet. Därför upplevs inte de uppoffringar som görs som kompromissande, utan snarare som pragmatiskt rationella val (Hodkinson och Sparkes 1997 33-36; Hodkinson 2008, 7-12).

(41)

41

drar vi paralleller till det informanterna beskriver i sina egna upplevelser av sitt faderskap. De reflekterar över hur det såg annorlunda ut för deras föräldrar, både i förväntningar och praktik, då de konstruerade sitt föräldraskap. Vi drar slutsatsen, i enlighet med vad som uttrycks i ovan nämnda artiklar, att faderskapet samt förståelsen och konstruktionen av det, fortfarande är under ombildning. Inte bara för individerna själva utan även samhällsmässigt. Klinth (2008, On his own terms, stycke 7-9) uttrycker att den tidigare bilden av faderskapet, innan 2000-talet, rymmer en utopi av att som pappa få det “bästa av två världar” (Klinth 2008, On his own terms, stycke 7), där både familjefar och karriärist får plats.

Även om Klinths (2008, On his own terms, stycke 7-9; Half each!, stycke 1-9) bild skildrar faderskap och pappaledighet mer realistiskt, framförallt med mer engagemang och delat omsorgsansvar, så ger informanterna i denna studie sken av att föräldrablivandet ändå lett till en ‘win win-situation’. Majoriteten av informanterna i vår studie identifierar också att de är mer nöjda med sin karriär och de krav de numera själva sätter inom den. Vissa upplever att hela livet effektiviseras och andra uttrycker det i termer av att kraven sänkts till ‘good enough’. Informanterna beskriver alla på ett eller annat sätt hur de har gjort förändringar i sitt liv till följd av förändrade värderingar och prioriteringar. Detta ser vi gå i linje med det Klinth och Johansson (Klinth 2008; Klinth och Johansson 2008, 57-60; Johansson 2011, 176-178) skriver om ett nytt mans- och fadersideal. De har exempelvis bytt ut de riskfyllda aktiviteterna mot ett omvårdande föräldraskap.

(42)

42

Vi kan koppla rapportens resultat (Eriksson och Brandén 2021) till de olika informanternas beskrivningar om föräldraledighetens självklarhet, men ser dock inga direkta kopplingar till inkomst eller position. Även faktorer som ålder och hemort ska enligt SOU 2015:86 (211-213) påverka hur föräldraledigheten fördelas, vilket vi heller inte kan dra slutsatser om baserat på vår empiri. Det betyder förvisso inte att kopplingar saknas, men att vi inte ser dem skildrade i vår studie.

Att informanterna har gjort justeringar och uppoffringar i sin identitet och karriär råder det inga tvivel om. Däremot går det att debattera huruvida de ses som kompromisser eller aktiva och medvetna val till följd av ändrade värderingar och prioriteringar.

Sammanfattningsvis anser vi att frågeställningen är besvarad, dock kan resultatet ses som något smalt då intervjuguidens initiala teman; förväntningar, roller, identitet och karriär samt kompromisser, resulterade i en koncentration av förväntningar kontra kompromisser. Det är också detta vi anser mest centralt i resultatet och det blir tydligt att samtliga informanter gjort kompromisser utan att identifiera dem som sådana. Huruvida männen har gjort fler eller större kompromisser än kvinnorna de lever med kan vi inte svara på, då detta inte ingick i frågeställningen.

6.2 Metoddiskussion

Syftet med studien är att belysa och vidare undersöka mäns upplevelser av eventuella kompromisser gällande identitet och karriär till följd av föräldrablivandet. Vi ville med denna studie nå en djupare förståelse för brytpunkten föräldrablivande och dess föreliggande rutiner, vilket kvalitativa intervjuer har möjliggjort.

(43)

43

resultatet ger just en djupare förståelse för hur informanterna hanterade och kompromissade med sin karriär och identitet till följd av föräldrablivandet.

Genom hela intervjuprocessen har så hög reliabilitet och validitet som möjligt eftersträvats. Huruvida det faktum att samtliga intervjuer genomförts via en digital plattform har höjt eller sänkt dessa aspekter går enbart att spekulera i. Plattformen kan ha möjliggjort en större känsla av anonymitet, samtidigt som intervjuerna kan ha upplevts opersonliga och förtroendet för intervjuledaren varit lägre än vid ett fysiskt möte. Med tanke på att den traditionella bilden av föräldraskap är starkt könskodad och kopplad till kvinnan, kan informanterna upplevt sig granskade. Detta då författarna av denna studie båda är kvinnor, med en akademisk bakgrund samt väl pålästa inom ämnet, vilket skulle kunna tolkas som att vi ägt diskursen. Männen kan ha känt sig ifrågasatta och velat porträttera en “bättre” verklighet än vad som faktiskt är sant. Här kan vi se en risk för att kontrolleffekten påverkat informanterna på så sätt att de inte vågat eller velat vara helt ärliga under intervjun. Enligt våra egna reflektioner hade eventuellt resultatet blivit annorlunda om det varit män som intervjuade andra män.

6.3 Teoridiskussion

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :