Fotograf: Werner Nystrand
Bilaga 4 DUA-nyanlända
Det lokala kompetens- försörjningsbehovet
Version 1.0
Innehåll
1 Inledning ... 2
1.1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet. ... 2
1.1.1 Malmös arbetsställen. Storlek och branschgrupp. ... 2
1.1.2 Stort rekryteringsbehov på Malmös arbetsmarknad men platsinflödet viker ... 3
1.1.3 Många nya arbetstillfällen skapas i Malmö ... 4
1.1.4 Arbetsgivarna uppger bristsituationer inom många yrken ...5
1.1.5 Könssegregationen bland Malmös yrken är stor ... 6
1.1.6 Det lokala kompetensförsörjningsbehovet per bristyrke ... 7
1 Inledning
Denna bilaga innehåller en kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet.
Materialet har använts som underlag vid upprättande av överenskommelsen.
1.1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet.
Malmös arbetsmarknad är mycket attraktiv och Malmös näringsliv såväl som den offentliga sektorn genererar många nya arbetstillfällen. Befolkningen i arbetsför ålder ökar, framför allt genom
inflyttningen (invandringen). Sysselsättningen ökar och det är framför allt arbetskraften som är född i länder utanför Norden som bidrar till tillväxten.
1.1.1 Malmös arbetsställen. Storlek och branschgrupp.
Storleksklass Antal arbetsställen Andel arbetsställen
0 anställda 21 277 62 %
1-4 anställda 8 026 23 %
5-9 anställda 2 150 6 %
10-49 anställda 2 356 7 %
50-249 anställda 546 2 %
250 eller fler anställda 50 < 1 %
Arbetsställen totalt 34 405 100 %
Arbetsställen efter storleksklass (antal anställda 16-64 år), 2015, Malmö. Källa: SCB:s företagsdatabas
Tabellen ovan visar antal och andel arbetsställen i Malmö fördelat efter storleksklass (anställda 16-64). Den stora merparten av arbetsställen har inga anställda alls, med andra ord är dessa egna företagare. Den näststörsta andelen utgörs av arbetsställen som har ett till fyra anställda. Enbart 5 100 arbetsställen, eller 24 procent, har fler än fem anställda, i hela Skåne är denna andel knappt 18 procent. Drygt 50 arbetsställen har 250 eller fler anställda, det vill säga 0,2 procent av samtliga arbetsställen i Malmö, motsvarande andel för Skåne är 0,1 procent.
Arbetsställen inom branschgrupperna Jordbruk, skogsbruk och fiske, Tillverkning och utvinning, energi och miljö samt Byggverksamhet kan beskrivas som basnäringarna. Dessa utgör en liten andel av samtliga arbetsställen i Malmö, det vill säga 3 900 av Malmös cirka 34 400 arbetsställen eller 11,4 procent. Jordbruk och fiske har alltid spelat en underordnad roll i Malmös näringsliv.
Den stora andelen enmansföretag (95 procent) tyder dessutom på att många är underleverantörer till andra företag. Arbetsställen inom industrin har däremot minskat markant under de senaste femtio åren. Inte någon annanstans i Sverige har strukturomvandligen varit så radikal som i Malmö. De flesta arbetsställen utgörs av småföretag och är ganska ofta hantverksföretag. Enbart ett fåtal stora industriföretag, merparten inom verkstadsindustrin, finns kvar i Malmö. Antal arbetsställen inom byggverksamheten har varit mer eller mindre konstant i Malmö. Fördelat efter storleksklass påminner arbetsställenenas fördelning inom byggverksamheten i mångt och mycket om fördelningen inom industrin. Över 80 procent av arbetsställena inom byggverkssamhet är antingen enmansföretag, eller småföretag med upp till 4 anställda. De flesta är verksamma inom
78,8 procent av samtliga arbetsställen i Malmö). Den privata sektorn omfattar ett vitt spektrum av olika branschgrupper såsom handel, restaurang- och hotellnäring, transport, IT och
kommunikation, företagstjänster och uppdragsverksamhet samt personliga tjänster. 64 procent av samtliga arbetsställen inom den privata tjänstesektorn är enmansföretag. Den näst största gruppen är arbetsställen upp till fyra anställda vilket motsvarar 24 procent av den privata tjänstesektorn. Endast 12 procent av samtliga arbetsställen inom den privata tjänstesektorn har fler än 4 anställda. Antalet arbetsställen som tillhör sektorn offentliga tjänster är 3 200, eller 9,3 procent av samtliga arbetsställen i Malmö). Sektorn har den lägsta andelen enmansföretag, även andelen små arbetsställen (1-4 anställda) är förhållandevis liten. Däremot är andelen
arbetsställen i storleksklasserna 10-49 anställda, 50-249 anställda samt 250 eller fler anställda högst i Malmö.
1.1.2 Fortsatt stort rekryteringsbehov på Malmös arbetsmarknad
Arbetsförmedlingens platsstatistik beskriver efterfrågan i form av företagens rekryteringsbehov.
Platsinflödet har, historiskt sett, varierat med den ekonomiska konjunkturen. Perioden 2010- 2013 har präglats av återhämtning efter krisåren 2008-2009. Mellan halvårsskiftet 2013 och första kvartalet 2016 ökade platsinflödet i snabb takt, därefter bromsade ökningstakten in och i år (2017) pekade det trendmässiga platsinflödet mer eller mindre nedåt, försvagningen är klart mer utpräglad i Malmö än i länet som helhet. Under den aktuella tolvmånadersperioden (oktober 2016 - oktober 2017) anmäldes sammanlagt cirka 51 300 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Malmö, vilket är en minskning med 2 900 färre platser jämfört med samma period ett år tidigare (-5,4 procent). Rekryteringsbehovet är dock fortsatt på en mycket hög nivå.
Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar, Malmö, under perioden oktober 2012 – oktober 2017 0
1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 Antal
Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingen
Trenddata Malmö Originaldata Malmö
Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser per bransch, med varaktighet längre än 10 dagar, Malmö, under perioden jan 2017 – sept 2017
1.1.3 Många nya arbetstillfällen skapas i Malmö
SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) sträcker sig fram till år 2015. Sett på den senaste tioårsperioden har efterfrågeutvecklingen på arbetsmarknaden varit stark för Skåne län och i synnerhet för Malmö. Antalet arbetstillfällen i Skåne (det vill säga antalet sysselsatta 16 år och äldre som har arbetsplats i regionen) har ökat med 14,4 procent mellan 2005 och 2015, vilket ligger klart över tillväxttakten för riket som helhet (13,3 procent).
Malmö kan betraktas som länets ”sysselsättningsmotor”. Kommunens arbetsmarknad noterar en tillväxt i sysselsättningen med 24,1 procent för samma period. Bland storstäderna hade
Stockholm en högre tillväxt (26,1 procent) medan tillväxten var klart lägre i Göteborg (17,7 procent). I slutet av 2015 hade Skåne 575 822 arbetstillfällen. Centralorten Malmö hade de flesta arbetstillfällena i länet (170 218), motsvarande 29,6 procent av länets sysselsatta.
273
21 121116 828
224 114
285 157
21 36 192
45
278 165 25
383 44
930
26
0 100 200300 400500 600700 800 900 1000
Månatliga genomsnittsvärden Källa: Arbetsförmedlingen
95 100 105 110 115 120 125 130 135
Index 100 = år 2005
Stockholm Malmö Göteborg Skåne län Riket
1.1.4 Arbetsgivarna uppger bristsituationer inom många yrken
Arbetsförmedlingens yrkesbarometer från våren 2017 visar att Malmös arbetsmarknad drabbats av rekryteringssvårigheter. Antalet bristyrken, det vill säga yrken med förväntad brist om ett år, uppgår i den aktuella barometermätningen till 86 yrken. Samtidigt råder det hög arbetslöshet (14,8 procent under tredje kvartalet 2017).
Cirka 30 procent av de privata arbetsgivarna uppger brist på arbetskraft. Inom den privata sektorn är det framför allt små och medelstora företag inom byggverksamhet, som har ett stort behov av yrkeskompetent arbetskraft för att kunna konkurrera på marknaden. Inom IT och teknik fortsätter rekryteringsläget vara mycket besvärligt eftersom tillgången på yrkeserfarna och även nyutexaminerade arbetssökande är begränsad. Det är vanligt att företagen rekryterar arbetskraft från andra länder.
Enligt Arbetsförmedlingens prognos våren 2017 uppger cirka 70 procent av de offentliga arbetsgivarna brist på arbetskraft. Inom yrken som i första hand finns inom offentlig tjänstesektor har rekryteringssituationen blivit avsevärt svårare. Det råder påtaglig brist på utbildad arbetskraft inom de flesta yrken på högskolenivå. I växande utsträckning har det nu även blivit svårt att hitta personal till yrken som kräver kortare utbildning. Sedan en tid tillbaka är det påtaglig brist på undersköterskor inom både sjukvård och äldrevård. Bristen på undersköterskor har till exempel lett till att nu även vårdbiträden efterfrågas i större utsträckning än tidigare enligt undersökningen.
Inom följande yrkesgrupper väntas bristen bli mest frekvent under 2017 och 2018:
- yrken med krav på högskoleutbildning inom teknik och data - yrken med yrkesbevis inom byggverksamheten
- vissa kvalificerade yrken inom industrin och uppdragsverksamheten
- yrken med krav på högskoleutbildning inom hälso- och sjukvård samt undersköterskor - läraryrken
- vissa yrken med krav på högskoleutbildning inom försäljning och ekonomi
För yrken med brist på arbetskraft gäller generellt att kraven på utbildning är högre, och då ofta på eftergymnasial nivå. Brist på arbetskraft inom yrken på gymnasial nivå omfattar enligt Arbetsförmedlingens prognosundersökning våren 2017 enbart yrken med bakgrund i
gymnasieskolans yrkesprogram. Bristen avser till största del arbetskraft med yrkeserfarenhet.
Administration, ekonomi och juridik Hälso- och sjukvård Pedagogiskt arbete Finansanalytiker och investeringsrådgivare Apotekare Elevassistenter Medicinska sekreterare och vårdadministratörer Arbetsterapeuter Fritidspedagoger
Skattehandläggare Barnmorskor Förskollärare
Socialförsäkringshandläggare Biomedicinska analytiker Grundskollärare Utredare och handläggare Fysioterapeuter (sjukgymnaster) Gymnasielärare Bygg och anläggning Grundutbildade sjuksköterskor Lärare i yrkesämnen
Anläggningsarbetare Läkare Speciallärare och specialpedagoger
Anläggningsmaskinförare Psykologer Studie- och yrkesvägledare
Betongarbetare Receptarier Universitets- och högskolelärare
Byggnads- och ventilationsplåtslagare Röntgensjuksköterskor Service- och säkerhetsarbete Civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning Skötare Frisörer
Golvläggare Specialistsjuksköterskor inom akut
hälso- och sjukvård
Städare Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning Specialistsjuksköterskor inom
allmän hälso- och sjukvård Socialt arbete
Kyl- och värmepumpstekniker Tandhygienister Barnskötare
Murare Tandläkare Behandlingsassistenter och socialpedagoger
Målare Tandsköterskor Biståndsbedömare
Ställningsbyggare Undersköterskor, hemtjänst och
äldreboende
Fritidsledare Träarbetare och snickare Undersköterskor, vårdavdelning
och mottagning
Kuratorer
VVS-montörer Veterinärer Personliga assistenter
Data/it Installation, drift och underhåll Socialsekreterare
Drifttekniker, IT Distributionselektriker Vårdare och boendestödjare
Mjukvaru- och systemutvecklare Drifttekniker vid värme- och
vattenverk Tekniskt och naturvetenskapligt arbete
Systemadministratörer Fastighetsskötare Arkitekter och lantmätare
Systemanalytiker och IT-arkitekter Installations- och serviceelektriker Civilingenjörsyrken inom elektroteknik
Systemförvaltare Motorfordonsmekaniker och
fordonsreparatörer
Civilingenjörsyrken inom maskinteknik Systemtestare och testledare Underhållsmekaniker och
maskinreparatörer
Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik Försäljning, inköp och marknadsföring Naturbruk Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik
Fastighetsmäklare Trädgårdsanläggare Tillverkningsarbete
Företagssäljare Lackerare och industrimålare
Speditörer och transportmäklare Transport
Telefonförsäljare Buss- och spårvagnsförare
Hotell, restaurang och storhushåll Lastbilsförare
Hovmästare och servitörer Lokförare
Kockar och kallskänkor Transportledare och transportsamordnare
Pizzabagare
Bristyrken i Malmö enligt Arbetsförmedlingens prognosundersökning våren 2017
1.1.5 Könssegregationen bland Malmös yrken är stor
SCB:s sätt att bedöma graden av könssegregering inom ett yrke är att yrken som samlar mer än 60 procent kvinnor eller män är könssegregerat. Således kan ett yrke anses ”könsintegrerat” om andelen kvinnor eller män är mellan 40 och 60 procent. I Malmö uppfyller endast knappt en fjärdedel av de 400 yrken som finns detta kriterium.
Tillämpas kriteriet på de 25 största yrken i Malmö är det endast tre yrken som kan anses ha en könsintegrerad fördelning: Restaurang- och köksbiträden m.fl., säljande butikschefer och avdelningschefer i butik samt gymnasielärare. I ett flertal yrken är könssegregationen i det närmaste total, till dessa kan räknas lastbilsförare m.fl., installations- och serviceelektriker,
1.1.6 Det lokala kompetensförsörjningsbehovet per bristyrke
Flera bristyrken har specifika utbildningskrav som endast kan tillgodoses på eftergymnasial nivå, till exempel legitimationsyrken som läkare och undersköterskor. Flertalet av dessa yrken har redan etablerade valideringsvägar och/eller nationella snabbspår varför vi i ett inledningsskede fokuserat på bristyrken där våra respektive organisationer har större gemensamma möjligheter att leverera en lokal helhetslösning utifrån ett lokalt behov. Diagrammen nedan visar antalet kvarstående platser per månad för Malmö uppdelat på ett urval av yrken med hög eller viss brist där antingen Arbetsförmedlingen eller Malmö kommun har en upphandlad eller egenproducerad utbildning. Underlaget visar främst ett urval av yrken där den uttryckta bristen även slår igenom som kvarstående platser på Platsbanken. Flera branscher eller yrkesgrupper kan mycket väl använda andra rekryteringskanaler, tillsätta jobb via främst informella kanaler eller så har helt enkelt slutat att annonsera. Bland annat därför finns det ett behov av löpande samverkan med dessa branscher så att det verkliga kompetensförsörjningsbehovet kan identifieras.
Underlaget har i sammanhanget fungerat som ett första planeringsverktyg vid dialog kring potentiella jobbspår.
Till Arbetsförmedlingen kvarstående platser per yrke klassat som hög brist (urval av yrken), Malmö, under perioden jan 2017 – sept 2017
Till Arbetsförmedlingen kvarstående platser per yrke klassat som viss brist (urval av yrken), Malmö, under perioden jan 2017 – sept 2017
18 3 3 2 25 190
20 16 10 2 24 88
10 37
200 4060 10012080 140160 200180
Månatliga genomsnittsvärden Källa: Arbetsförmedlingen
10 6 0 4 2 3 7
43 39
11 6 6 10 3 8 4 12
80 91
0
3 0
203010 4050 6070 8090 100
Månatliga genomsnittsvärden Källa: Arbetsförmedlingen
