Barnkonventionen och svensk rätt

16  Download (0)

Full text

(1)

Barnkonventionen och svensk rätt

Presskonferens den 12 november 2020

Barnkonventionsutredningen 1

(2)

Barnkonventionsutredningen (A S 2018:03)

• Särskild utredare: hovrättspresidenten Anders Hagsgård.

• Expertgrupp: Christopher Carlson, Helena Corell, Anna Fridh Welin, Elisabet Fura, Ida Lönneborg, Anna Nordström, Sara Philipson, Anne Ramberg, Karin Sjömilla, Rebecca Thorburn Stern och Jonas Öhlund

• Utredningssekreterare: Charlotte Palmstierna, Charlotta Törnell och Christofer Gatenheim

• Har i dag överlämnat betänkandet Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63) till sr Åsa Lindhagen

(3)

Barnkonventionen

• Antogs i Sverige 1990

• Består av 54 artiklar varav 41 sakartiklar

• Artikel 4 – om genomförandet av konventionen

• 1 januari 2020 blev artiklarna 1– 42 svensk lag

• Fortsatt transformering

Barnkonventionsutredningen 3

(4)

Utredningens uppdrag (dir. 2018:20 och 2019:57)

• Kartlägga hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med rättigheterna i barnkonventionen

• Artiklarna 1– 42

• Analysera innebörden utifrån svenska förhållanden

• Inte kartlägga tillämpningen

• Särskilt redovisa hur barnets bästa och rätt att uttrycka sina åsikter tolkas i praktiken

• Analysera hur barnets bästa förhåller sig till andra

intressen som ska beaktas

• Inte lämna förslag

(5)

Syftet med kartläggningen är att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser

Syftet

Barnkonventionsutredningen 5

(6)

Hur vi arbetat

Artikel för artikel – artiklarna 1–42

• Om artikeln

• Folkrättsliga tolkningskällor

• Barnrättskommitténs allmänna kommentarer och uttalanden

• Svenska förhållanden

• Lagstiftning och förarbeten

• Praxis – svenska domstolar, Europadomstolen och EU-domstolen

• Barnrättskommitténs rekommendationer till Sverige

• Vad barn och unga framfört bl.a. till Barnombudsmannen i olika frågor

• Analys av överensstämmelsen

• Dialog med aktörer

(7)

Övergripande bedömning

Utredningens bedömning är att svensk lagstiftning och praxis till allra största delen stämmer överens med

barnkonventionen

Barnkonventionsutredningen

7

(8)

Vad innebär förenlighet?

• Att en lägsta nivå kan anses vara säkerställd

• Garanterar inte att tillämpningen är i överensstämmelse med

konventionen - en sådan analys

ligger utanför vårt uppdrag

(9)

Områden där det finns oförenligheter

• Diskriminering pga. föräldrarna

• Vårdnad, boende och umgänge

• Förmyndare, överförmyndare

• Barnomsorg

• Skolplikt

• Skydd mot skadligt arbete

• Skydd mot sexuella övergrepp

• Forskning på barn

• Mönstring

• Frihetsberövade barn

• Barn som misstänks för brott

Barnkonventionsutredningen 9

(10)

Även om en lagstiftning i sig inte är oförenlig med barnkonventionen kan det finnas anledning att se över bestämmelser för att nå en tydligare

överensstämmelse med konventionen eller för att fylla ut eventuella luckor

Vad vi i övrigt uppmärksammat

(11)

• Särskilt redovisa hur barnets bästa och rätt att uttrycka sina åsikter

tolkas i praktiken

• Analysera hur barnets bästa

förhåller sig till andra intressen som ska beaktas

Andra delen av uppdraget

Barnkonventionsutredningen 11

(12)

Redovisat:

- Förarbeten

- Vägledande praxis - Rättsfallsstudie

- Enkätundersökning (läkare, handläggare inom socialtjänst, familjerätt och migration)

I viss mån även:

- Allmänna råd, handböcker, rättsliga ställningstaganden - Tidigare kartläggningar

Hur vi arbetat

(13)

Bestämmelser om barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sin åsikt och få den beaktad har inte fått fullt genomslag inom vissa rättsområden

Inte fullt genomslag

Barnkonventionsutredningen 13

(14)

• Överrättspraxis, vägledningar och handböcker hänvisar ofta till förarbetena

• I vägledande praxis finns i högre utsträckning konkreta bedömningar om barnets bästa jämfört med underrättspraxis

• Flera avgöranden, främst i underrätterna, saknar ordentliga bedömningar av barnets bästa

• Handläggare uttrycker både säkerhet och osäkerhet kring bedömningarna av barnets bästa:

Svårt att vikta barnets bästa mot andra intressen

Önskas mer vägledning och praxis för vilka omständigheter som är relevanta i bedömningen av barnets bästa

• Hinder för en fullständig bedömning av barnets bästa:

Sekretesslagstiftningen

Föräldrars rätt att bestämma över sitt barn

Tolkning av barnets bästa

(15)

• Hinder mot att samtala med barnet:

• att barnet är för ungt eller

• att barnet har en funktionsnedsättning

• Åldersgränser verkar ha skapats

• Individuella bedömningar förekommer dock

• Flera avgöranden, främst i underrätterna, saknar redogörelser för barnets åsikter

Tolkning av barnets rätt att uttrycka sina åsikter

Barnkonventionsutredningen 15

(16)

• En uppfattning att yngre barn inte kan uttrycka sina åsikter

• Svårt att prata med barn

• Saknas metodstöd

• Osäkerhet kring hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas

• Osäkerhet kring annan tillämplig lagstiftning

• Resursbrist

• Rättigheter olika beroende på var i landet barnet bor

Iakttagelser i den praktiska tillämpningen

Figure

Updating...

References

Related subjects :