Lärarutbildningen
Vägledning
till dina studier på lärarprogrammet
Gäller antagning hösten 2008
Ändringar i detta material sker.
Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut 2008-06-26
I På väg mot läraryrket
Din utbildning leder till lärarexamen. Med denna examen är du behörig för anställning som lärare inom de skolformer som du inriktat din examen mot.
Lärarexamen är också giltig inom EU utifrån de regler som respektive land ställt upp.
En examen är dock ingen garanti för att få anställning som lärare – profilen på din examen, utfallet av en anställningsintervju och de referenser du kan visa upp är också avgörande för om du får den anställning du önskar.
Behovet av lärare
Just nu råder stor brist på lärare i förskolan och lärare i yrkesämnen i
gymnasieskolan. Den stora lärarbrist man talade om bara för något år sedan syns inte nu. Det finns olika orsaker till detta. Elevantalet skiftar över tid och de större elevkullarna finns därför på olika ställen i skolan efter hand som åren går.
De fristående skolorna ökar i antal och därmed behövs inte så många lärare i de kommunala skolorna. Det finns tyvärr också många obehöriga lärare som anställts. Dock väntar de stora pensionsavgångarna.
Det är alltid klokt att som lärarstudent välja en sådan inriktning på sina studier att man blir behörig för mer än en skolform – t.ex. både gymnasiet och
grundskolans senare år eller förskolan och grundskolans tidigare år. Därmed står fler möjligheter öppna när man söker tjänst.
Debatten om skolan
Skolan är en mycket dynamisk arbetsplats och givetvis också en spegling av samhället i övrigt. Du kan inte låta bli att märka att massmedia är fulla av reportage om skola, lärare och rektorer. Skolan är också ett politikområde och därmed i fokus för samhällsdebatten.
Genom att du direkt från utbildningens början kommer att arbeta på en partnerskola får du goda möjligheter att skaffa dig en egen insiktsfull bild av skolan. Partnerskolorna är förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i Skåne som tar emot lärarstudenter under deras studietid.
Bolognaprocessen
För att göra det lättare för studenter att läsa delar av sina utbildningar på olika platser i Europa har regeringarna kommit överens om att lägga upp sina utbildningar på ett sätt som gör dem jämförbara. Detta arbete kallas för
bolognaprocessen. En konsekvens av detta är att poängräkningssystemet övergår
från akademiska poäng till högskolepoäng (hp), där 1,5 hp motsvarar en veckas studier (1 poäng enligt tidigare system).
Det innebär också att utbildningar och kurser ska placeras in på grund- eller avancerad nivå. Från och med 2007 är lärarexamen, liksom alla annan högre utbildning Sverige, inpassad i bolognasystemet. Yrkesutbildningar som omfattar fyra års studier och därutöver placeras på avancerad nivå, medan de som är kortare placeras på grundnivå. Lärarutbildningen i Malmö har utformat utbildningen på ett sådant sätt att studenter med inriktning mot grundskolans tidigare år enkelt kan välja att förlänga sin utbildning med en termin till 4 år (från 210 hp till 240 hp) och därmed får en lärarexamen på avancerad nivå.
Studenter med inriktning mot förskola och fritidspedagogisk verksamhet kan på motsvarande sätt läsa till en termin och ta ut en magisterexamen som också den ligger på avancerad nivå.
II Att studera till lärare i Malmö
Utbildningsprogrammet mot lärarexamen består av tre delar:
• Gemensamma kurser, inledande och avslutande kurs á 15 högskolepoäng (en veckas studier motsvarar 1,5 högskolepoäng)
• Huvudämne, 120 eller 150 högskolepoäng (svenska eller samhällskunskap för gymnasieskolan 180 hp)
• Sidoämne, 60 eller 90 högskolepoäng (svenska eller samhällskunskap för gymnasieskolan 120 hp)
Inledande kurs
Dina studier inleds med en kurs som har ett gemensamt innehåll för alla lärarstudenter oavsett vilket huvudämne man valt. Här förväntas att du skaffar dig en första insikt i vad det demokratiska samhället väntar sig av en lärare och de villkor som ett samhälle präglat av olikheter ställer på en lärare. Du skaffar dig också kunskaper om teorier kring barns och ungdomars utveckling och lärande.
Vilket är skolans samhällsuppdrag idag? Hur har barn och ungdomar förändrats under de senaste årtiondena och vad betyder det för skolan?
Redan under första kursen placeras du också på en partnerskola där du deltar i arbetet. Mer om detta kan du läsa längre fram.
Huvudämne
I huvudämnet studerar du ett ämnesinnehåll samtidigt som du fördjupar dig i frågor kring undervisning och lärande. Inom huvudämnet skaffar du dig alltså din lärarkunskap, som du tar med dig också när du studerar sidoämnen som inte innehåller denna kombination av ämneskunskap och lärarkunskap.
Huvudämnet omfattar mellan 120 och 180 högskolepoäng, beroende på vilken examensprofil du siktar mot och vilket huvudämne du valt. De fem första
huvudämneskurserna ligger på grundnivå och här bygger du genom dina studier och arbeten också upp en kompetens som ger dig möjligheter att klara de krav som ställs under de avslutande kurserna på avancerad nivå. För
examensinriktning på 270 hp och däröver kan utlandsstudier bli möjliga under termin 8 inom huvudämnet under förutsättning att valet av kurser godkänns av examinator eller motsvarande.
Inom huvudämnet ingår två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera.
Det första arbetet genomförs som ett sammanläggningsarbete under termin 1 - 3.
Syftet är att fördjupa reflektionen kring yrket genom att göra utvecklingsprojekt /arbeten som knyter samman den verksamhetsförlagda tiden med studierna på den högskoleförlagda tiden inom huvudämnet. Uppläggningen ser olika ut beroende på huvudämne, men en digital produktion ska ingå i arbetet.
Det självständiga arbetet på avancerad nivå utgörs av ett examensarbete som utgår från ett praxisanknutet problemområde som är förankrat i huvudämnet och läraryrket. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet och kan ha formen av en undersökning, ett utvecklingsarbete eller en gestaltande uppgift. Resultaten ska återkopplas till partnerskolorna och kan på så sätt bidra till skolutveckling.
I huvudämnet ingår cirka 20 veckors verksamhetsförlagd tid integrerad med den högskoleförlagda tiden.
Sidoämne
Du formar din examensprofil genom att välja sidoämnen. Sidoämnesstudierna är ett till två år långa och innehåller inte verksamhetsförlagd tid. De är
obligatoriska och ingår i examen.
Sidoämnen skiljer sig från huvudämnen genom att de inte behöver vara särskilt utformade för lärarstudenter och många sidoämneskurser läses tillsammans med studenter med ett annat mål med sina studier än att bli lärare.
Läs mer om sidoämnen längre fram.
Avslutande kurs
Under denna kurs kommer du att studera tillsammans med studenter med olika ämnesinriktning inom det egna partnerområdet. Ni kommer tillsammans att utveckla, analysera och värdera ett ämnesövergripande
undervisnings/verksamhet om lokala och globala framtidsfrågor - frågor som du som lärare behöver ha insikt i oavsett vilket ämnesområde du kommer att arbeta inom.
Kursen syftar till att knyta samman utbildningen bland annat genom att du reflekterar över din professionsutveckling och formulerar dig kring din kommande lärargärning.
Kursen innehåller fyra veckors sammanhållen verksamhetsförlagd tid.
Ansökan och val
Utbildningsprogrammet mot Lärarexamen är utformat för att ge studenterna möjligheter att välja olika profiler på sina examina. Naturligtvis är ditt intresse för olika ämnesområden avgörande och också i vilken del av skolsystemet du vill arbeta – med de yngre barnen eller de äldre.
Vid din ansökan har du sökt till ett huvudämne samt till en åldersinriktning.
Detta val av skolform eller åldersgrupp betyder också att du valt längd på din utbildning:
- 210 högskolepoäng, examensprofil mot förskola, förskoleklass, fritidspedagogisk verksamhet, grundskolans tidigare skolår
- 270 högskolepoäng och däröver, examensprofil mot grundskolans senare skolår och gymnasieskolan
Du har också möjligheter att välja sidoämnen. Hur du kombinerar dessa är viktigt utifrån vilka lärare som efterfrågas i skolan, men också efter dina
intressen. Vi rekommenderar dig därför att noggrant diskutera dina val med dina lärare, dina studentkamrater och lärarna på din partnerskola. En av högskolans lärare kommer dessutom att vara din mentor och med honom/henne ges du tid att diskutera. Du kan också vända dig till studievägledarna vid
Lärarutbildningen.
Översikt över Lärarutbildningens olika delar:
Examen, inriktning mot:
210 hp 240 hp 270 hp 300 hp 330 hp
Termin 1 Inledande kurs Huvudämneskurs
Inledande kurs Huvudämneskurs
Inledande kurs Huvudämneskurs
Inledande kurs Huvudämneskurs
Inledande kurs Huvudämneskurs
Termin 2 Huvudämne Huvudämne Huvudämne Huvudämne Huvudämne
Termin 3 Huvudämne Huvudämne Huvudämne Huvudämne Huvudämne
Termin 4 Sidoämne Sidoämne Sidoämne Sidoämne Sidoämne
Termin 5 Sidoämne Sidoämne Sidoämne Sidoämne Sidoämne
Termin 6 Huvudämne Huvudämne Sidoämne Sidoämne Sidoämne
Termin 7 Huvudämneskurs Avslutande kurs
Huvudämneskurs Avslutande kurs
Huvudämne Huvudämne Huvudämne
Termin 8 Sidoämne Huvudämne Huvudämne Huvudämne
Termin 9 Huvudämneskurs
Avslutande kurs
Huvudämneskurs Avslutande kurs
Huvudämneskurs Avslutande kurs
Termin 10 Huvudämne alt
Sidoämne
Huvudämne
Termin 11 Sidoämne
Skuggade terminer består av kurser på avancerad nivå
Liten lathund för när olika val och ansökan skall göras i utbildningen:
Händelse När Anmäles
Ansökan till sidoämne 210-240hp: Termin 4 och 5 270-330hp: Termin 4, 5 och 6
Senast 15 april resp. 15 oktober terminen före Ansökan till avancerad
nivå
210-240hp: Termin 6 270-330hp: Termin 7
Senast. 15 oktober terminen före Val av föreläsningsserie 210-240hp: Termin 6
270-330hp: Termin 8
I början av samma termin Val av
undersökningsområde för examensarbete
210-240hp: Termin 7 270-330hp: Termin 9
Senast 15 april terminen före
Frivillig förlängning av utbildningen (gäller studenter med inriktning mot grundskolans tidigare år)
Termin 8 Senast 15 oktober terminen
före
Aktuell information finns på www.mah.se/lut/student - ca en månad innan sista datum för val.
Studiespår
Utbildningen är utformad för olika huvudämnen där studierna inriktas mot olika åldersinriktningar i skolan. Detta kallas för studiespår.
Genom att välja studiespår har du också valt var i skolsystemet du kommer att genomföra din verksamhetsförlagda tid. Inriktning mot förskola eller grundskolans tidigare år inkluderar även
pedagogisk verksamhet i förskoleklass. Om du har valt en examen om 270 högskolepoäng och däröver, får du behörighet för både grundskolans senare år samt gymnasieskolan, om du sammantaget uppfyller kraven för gymnasieskolan. Nedan följer möjliga kombinationer av studiespår uppdelat per huvudämne och examensomfattning.
Barndoms- och ungdomsvetenskap 210 hp Förskola
Förskola & Grundskolans tidigare år
Fritidspedagogisk verksamhet & Grundskolans tidigare år För studenter som är antagna till distans-
utbildning finns enbart examensalternativ Förskola
Bild och visuellt lärande 270hp Grundskolans senare år
Grundskolans senare år & Gymnasieskola Den fria tidens lärande 210 hp
Fritidspedagogisk verksamhet Engelska och lärande 270hp Grundskolans senare år
Grundskolans senare år & Gymnasieskola Geografi, miljö och lärande 210 hp Förskola & Grundskolans tidigare år Geografi, miljö och lärande 270hp Grundskolans senare år
Grundskolans senare år & Gymnasieskola Historievetenskap och lärande 270hp Grundskolans senare år
Grundskolans senare år & Gymnasieskola Historievetenskap och lärande 210 hp Grundskolans tidigare år
Idrott och fysisk bildning 210 hp Förskola & Grundskolans tidigare år Idrott och fysisk bildning 270hp Grundskolans senare år
Grundskolans senare år & Gymnasieskola Kultur, medier och estetik 210 hp Förskola
Förskola & Grundskolans tidigare år
Fritidspedagogisk verksamhet & Grundskolans tidigare år
Kultur, medier och estetik 270hp
Fritidspedagogisk verksamhet & Grundskolans senare år Grundskolans tidigare år & Grundskolans senare år Grundskolans senare år
Matematik och lärande 210 hp Förskola & Grundskolans tidigare år Matematik och lärande 270hp Grundskolans senare år
Grundskolans senare år & Gymnasieskola Naturvetenskap och lärande 210 hp Förskola & Grundskolans tidigare år Naturvetenskap och lärande 270hp Grundskolans senare år
Grundskolans senare år & Gymnasieskola Religionsvetenskap och lärande 210 hp Grundskolans tidigare år
Religionsvetenskap och lärande 270hp Grundskolans senare år
Grundskolans senare år & Gymnasieskola
Samhällsorienterande ämnen och barns lärande 210 hp Förskola & Grundskolans tidigare år
Samhällsvetenskap och lärande 210 hp Grundskolans tidigare år
Samhällsvetenskap och lärande 270hp/300hp/330hp Grundskolans senare år
Grundskolans senare år & Gymnasieskola
Samhällsvetenskap och lärande, internationell variant 300hp/330hp
Grundskolans senare & Gymnasieskola Svenska i ett mångkulturellt samhälle 210 hp Förskola & Grundskolans tidigare år
Svenska i ett mångkulturellt samhälle 270hp/300hp/330hp
Grundskolans senare år
Grundskolans senare år & Gymnasieskola
Sidoämnen i lärarutbildningen
Med hjälp av dina sidoämnen formar du din examen. Du kan få en bred
kompetens genom att välja flera olika ämnen, eller fördjupa dig genom att välja ett eller ett par ämnen. Ditt personliga intresse är viktigt, samtidigt som din utbildning ska kvalificera dig för anställning i skolan.
Lärarutbildningen i Malmö bedrivs i samarbete med Lunds universitet. Ett exempel på detta är att sidoämneskurser erbjuds både i Malmö och i Lund. De kurser som erbjuds som sidoämnen av Malmö högskola och Lunds universitet förtecknas i en sidoämneskatalog. Katalogen finns även på webben. Om du väljer dina sidoämnen ur sidoämneskatalogen, har du garanterad plats om du är behörig till kursen och lämnar in din ansökan i tid. Kontrollera alltid att du är behörig, även när du gör val inom din utbildning.
Du kan också välja kurser som inte erbjuds som sidoämnen. Då söker du fristående kurser vid Malmö högskola eller vid ett annat universitet, i Sverige eller utomlands, i konkurrens med andra och utan någon särskild platsgaranti.
Du söker studieuppehåll från lärarutbildningen och kan sedan tillgodoräkna dig de kurser du läst, som sidoämnen. Du kan inte välja eller tillgodoräkna dig poäng i sidoämnen som överlappar sådant som du läst i övriga kurser på
lärarutbildningen. Om du väljer att studera utomlands, ska du i god tid ta kontakt med internationella kansliet på lärarutbildningen.
Val av sidoämne sker senast 15 april, respektive 15 oktober, terminen innan varje sidoämnestermin. När du väljer sidoämnen är det viktigt att du tänker långsiktigt och funderar igenom hur du vill att din slutgiltiga examen ska se ut.
Enligt examensordningen ska alla studenter med examensomfattning på 210-240 högskolepoäng ha fördjupade kunskaper i matematikinlärning. Detta innebär att det är obligatoriskt att välja Matematik från början, 15 hp, som sidoämne.
Hur många poäng sidoämnen ingår?
Examen mot 210 hp:
• totalt 60 hp sidoämnen
o minst 15 hp per ämne/ämnesområde, undantag:
o om du väljer modersmål krävs minst 90 hp Examen mot 270 hp, riktad mot grundskolans senare år:
• totalt 90 hp sidoämnen
o minst 30 hp per ämne/ämnesområde, undantag:
o minst 60 hp per ämne om du väljer moderna språk
o minst 90 hp om du väljer svenska, samhällskunskap eller modersmål
Examen mot 270 hp och mer, riktad mot gymnasieskolan och vuxenutbildning:
• totalt 90 hp
o minst 90 hp per ämne/ämnesområde, undantag:
o om du väljer svenska eller samhällskunskap krävs minst 120 hp Om du vill bli behörig att undervisa i naturkunskap, samhällsvetenskap eller svenska, finns särskilda krav för hur du kombinerar dina ämnen. Läs mer i sidoämneskatalogen och diskutera gärna ditt val med studievägledare.
Arbete på partnerskola
Lärarutbildningen är en yrkesutbildning, vilket innebär att dina studier består både av teoretisk fördjupning och praktisk yrkesverksamhet. Det du ser och upplever på partnerskolan, förstår du mer av genom de samtal och den litteratur du läser i dina kurser, och omvänt. Dina litteraturstudier och dina studier i kurserna ger dig redskap och ”förståelseglasögon” när du skall utforma din verksamhet på partnerskolan.
Från första terminen är du knuten till en partnerskola, där du deltar i arbetet under din utbildning. Här får du möjlighet att göra konkreta erfarenheter av skolan och utvecklar din lärarkompetens från början av utbildningen. Du får därmed också tidigt signaler om det här är ett yrke för dig. Är du tveksam, vilket inte är ovanligt, finns det kvalificerad personal som du kan diskutera ditt
yrkesval och din utveckling med.
Du får också möjligheter att lära känna en skola på djupet. Du kan följa och delta i det som sker på en skola under flera år, du kan följa elevers utveckling och förändring, du kan se vad olika åtgärder kan leda till. Du har också
möjligheter att visa dina egna kvaliteter som blivande lärare, hur du griper dig an uppgifter och löser dem, hur du får kontakt med barnen och ungdomarna och hur du efter hand utvecklar ett pedagogiskt ledarskap.
Arbetet på partnerskolan ingår i det som kallas verksamhetsförlagd tid av utbildningen, vilken ingår i kurserna i den inledande terminen samt i huvudämnet. Verksamhetsförlagd tid ingår inte i sidoämneskurserna.
Om hur du placeras på partnerskola och hur partnerskoleverksamheten är uppbyggd – se Lärarutbildningens webbplats www.mah.se/lut/vft
Bedömning
I högskolestudier blir man alltid bedömd, oftast efter en tregradig betygsskala – Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Godkänd är normalbetyget. Eftersom lärarutbildningen är en yrkesutbildning bedöms man inte bara efter sitt teoretiska kunnande utan också efter hur man utvecklar sin lärarförmåga. Denna
bedömning sker integrerat, och man kan därför inte klara det ena och underkännas i det andra utan måste klara båda.
I skriften På väg mot läraryrket kan du se de kvaliteter som lärarutbildningen förväntar sig att du utvecklar under utbildningens gång. Du kommer på olika sätt att stödjas i denna utveckling genom kursernas uppläggning, genom möten med lärare både på högskolan och i skolan och genom samtal med din mentor. Men det är ändå upp till dig själv att ta ansvar för din utveckling inom läraryrket. På väg mot läraryrket är bra att ha som underlag när du värderar din utveckling till lärare.
Kursledaren för en kurs är examinator och sätter därmed betyg. Denne får underlag till betygsättning från andra deltagande lärare. Den
verksamhetsförlagda tiden i utbildningen examineras av din mentor efter samråd med de lärare eller det lärarlag som du arbetar tillsammans med på
partnerskolan.
Du kommer under din utbildning att regelbundet ha möjligheter att diskutera din utbildning och din utveckling, i första hand med din mentor.
Om du blir underkänd på en kurs finns det bestämmelser som reglerar dina möjligheter till omtentamen. Se till exempel utbildningsplanen och Studenternas rättigheter och skyldigheter.
Om tveksamhet uppstår om din möjlighet att med godkänt resultat fullfölja den påbörjade utbildningen eller om du är lämplig för yrket kan du avrådas att fortsätta utbildningen.
Tillträdeskrav
Tillträdeskraven anges i utbildningsplanen.
För att få tillträde till termin med verksamhetsförlagd tid måste närmast föregående termins verksamhetsförlagda tid vara godkänd.
För att få tillträde till studier på avancerad nivå inom huvudämnet skall de tre inledande terminerna vara godkända, vidare ska en student med inriktning mot en examen omfattande 210-240 hp vara godkänd på minst 45 hp av
sidoämnesstudierna, medan student med inriktning mot en examen omfattande 270 hp och därutöver ska vara godkänd på 75 hp av sidoämnesstudierna
III Studentinflytande
I den svenska högskolan har studenterna både rättigheter och skyldigheter. Ett särskilt dokument om detta finns på www.mah.se/lut/student - under rubriken dokument. Här ingår studenternas inflytande som en viktig del. Detta inflytande har dels en formell del, dels en pedagogisk.
Det formella studentinflytandet garanteras genom att studentkåren har ett visst antal platser i alla styrande organ och också i olika samrådsgrupper. På så sätt kan studenterna genom sina valda representanter påverka alla beslut som fattas angående lärarutbildningen, till exempel utbildningsplan och kursplaner.
Den pedagogiska delen handlar om delaktighet och förståelse och utgår från en pedagogisk gyllene regel, som handlar om att den som lär får en djupare
förståelse om denne är delaktig i hela undervisningsprocessen från planering till resultat och utvärdering. Detta gäller all undervisning och all pedagogisk
verksamhet oavsett ålder eller skolform. Studentinflytandet för pedagogisk delaktighet utformas i de olika kurserna och ämnena.
Beslut om utbildningsplan fattas av områdesstyrelsen för Lärarutbildningen och beslut om kursplaner tas av utbildningsnämnden. Utbildningsplanen är det styrande dokumentet för hela lärarutbildningen. Den utgår från högskolelagens och högskoleförordningens föreskrifter angående lärarutbildning i Sverige och utgör regelverket för lärarutbildningen i Malmö. I utbildningsplanen ingår de mål som du måste uppnå för att erhålla din examen.
Av kursplanerna framgår bland annat innehållet i de olika kurserna, de konkreta lärandemålen, formerna för bedömning, vilken litteratur som ingår samt hur kursen utvärderas.
IV På väg mot forskarutbildning
Under dina studier eller under ditt yrkesliv funderar du kanske över att fördjupa dig i vissa frågor inom skolans och lärarutbildningens område. Då kan
forskarutbildningen vara en möjlighet för dig.
För att vara behörig till forskarutbildning krävs en examen på avancerad nivå.
Det kan vara en lärarexamen på 240 hp eller därutöver eller en generell
magister- eller masterexamen. Lärarutbildningen i Malmö erbjuder magister- och masterutbildningar både i pedagogik och i utbildningsvetenskap med inriktning mot olika ämnesfält.
Vid Lärarutbildningen i Malmö finns idag forskarutbildningar i pedagogik och i svenska med didaktisk inriktning.
För att antas till en forskarutbildning behöver man ha meriterat sig genom väl genomförda tidigare studier, där bl.a. examensarbeten och liknande granskas.
V Ett livslångt lärande
Som lärare blir man aldrig ”färdig”. Att uppleva framgång i läraryrket beror av många ting men förmågan och viljan att lära sig mer är djupt meningsskapande för en lärare. Kunskaper förnyas ständigt och nya perspektiv lanseras. Samhället förändras, likaså barn och ungdomar.
Lärarutbildningen har ett stort utbud av fristående kurser men samarbetar också med kommunerna kring fortbildning och kompetensutveckling för skolans personal.
