Utfärdad av Anna Gröneberg, Mas Lotta Kjellner, Utvecklingsledare
Fastställd av
Verksamhetschef enligt HSL 4:2.
Upprättad 2019-XX-XX
Senast reviderad Version 1
Senast uppföljd
Kungsbacka kommun
Box 10409, 434 24 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-154 63 vard.omsorg@kungsbacka.se www.kungsbacka.se
Gäller för följande verksamhetsområden och yrkeskategorier
VO ☒ Egen regi ☒ Privat regi ☒
Myndighetsutövning ☐ Legitimerad personal ☒ Omsorgspersonal ☐ Enhetschef ☐
IF ☒ Myndighetsutövning ☐
Baspersonal ☐ Enhetschef ☐ Kommun och Region: ☐
Hälso- och sjukvårdsansvar
uniForm KUB663 v 1.0, 2012-07-05
Styrdokument
Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 Patientlagen 2014:821
Föräldrabalken 1949:381 Barnrättslagen
Bakgrund
Hälso- och sjukvården ska
• vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling.
• främja goda kontakter mellan patient och personal och utformas i samråd med patient.
• bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.
Kommunens ansvarsområde vad gäller att erbjuda hälso- och sjukvård omfattar två delar; särskilt boende och daglig verksamhet/dagomsorg och hemsjukvård i ordinärt boende. Kommunens ska erbjuda hälso- och sjukvård till de patienter som har ett beslut om särskilda boendeformer samt daglig verksamhet/dagomsorg. Utifrån överenskommelse för patienter i ordinärt boende ansvarar kommunen för att erbjuda hälso- och sjukvård till patienter hälso- och sjukvård utifrån tröskelprincipen. Dvs patienter som inte kan ta sig till vårdcentralen ska vårdplaneras och erbjudas hälso- och sjukvård av kommunen. Då en patient blir inskriven i kommunal hälso- och sjukvård har legitimerad personal ett ansvar att erbjuda hälso- och sjukvård. För att
2 (5) tydliggöra ramarna för ansvaret för att erbjuda hälso- och sjukvård beskrivs
samtycke, akuta situationer, inskrivning, god man/förvaltare, anhöriga, barn och vårdnadshavare.
Genomförande
1. Samtycke
Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke. Om patienten inte samtycker till enstaka eller flera hälso- och sjukvårdsinsatser så måste patienten informeras kring de konsekvenser som detta kan medföra. Legitimerad personal ska förklara för patienten varför en viss behandling är nödvändig och vilka följderna blir av utebliven behandling. Informationen ska lämnas på ett sådant sätt så att patienten förstår den, vid behov används tolk. Den som har ordinerat insatsen ska informeras om att patienten inte samtycker samt ta ställning till fortsatt vård. Legitimerad personal ansvarar för att regelbundet, minst årligen, informera om konsekvenser av att avstå vård, behandling och rehabilitering inom kommunens ansvarsområde.
Om patienten är beslutsoförmögen ska hälso- och sjukvårdspersonal göra en bedömning av ”vad patienten skulle vilja”. Då detta görs kan information från anhöriga, föräldrar och närstående inhämtas så att bedömningen blir så
överensstämmande som möjligt med vad patienten själv skulle vilja.
Ansvar för legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård:
• Inhämta samtycke från patienten till hälso- och sjukvårdsåtgärder
• Göra en bedömning om samtycke då patienten är beslutsoförmögen
• Informera ordinatör om patienten inte samtycker
• Informera om konsekvenser av att avstå
2. Akuta situationer
Patienten ska få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa, även om hans eller hennes vilja på grund av medvetslöshet eller av någon annan orsak inte kan utredas. Legitimerad personal ansvarar för att bedöma i vilka situationer patienten kan ges akut hälso- och sjukvård och när andra vårdgivare ska kontaktas.
Ansvar för legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård:
• Utifrån patientens hälsotillstånd bedöma, besluta och åtgärda i akut situation
• Kontakta annan vårdgivare när det krävs
3. Inskrivning i hemsjukvården ordinärt boende
Om patienten inte samtycker till inskrivning i kommunal hälso- och sjukvård så ska patienten inte skrivas in. Ansvaret för patienten ligger då kvar hos regionen. Om patienten inte lämnar samtycke så att nödvändig informationsöverföring kan ske från regionen till kommunal hälso- och sjukvård så kan inte patienten skrivas in
kommunal hälso- och sjukvård och ansvaret för patienten är då kvar hos regionen.
3 (5) Ansvar för legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård:
• Skriva in patienter utifrån samtycke.
• Ej skriva in patient som inte givit samtycke till nödvändig informationsöverföring.
4. Inskrivning i hemsjukvården i särskilda boendeformer och dagomsorg/daglig verksamhet
Då beslut utifrån socialtjänst/LSS fattas som innebär att patienten ska vistas i
särskilda boendeformer samt dagomsorg/daglig verksamhet är kommunen skyldig att erbjuda hälso- och sjukvård och ska då skrivas in i kommunal hälso- och sjukvård.
Om patienten inte lämnar samtycke till nödvändig informationsöverföring från regionen till kommunal hälso- och sjukvård ska patienten ändå vara inskriven i kommunal hälso- och sjukvård. Den hälso- och sjukvård som då kan bedrivas är endast utifrån den informationen hälso- och sjukvårdspersonalen har. Det kan innebära att hälso- och sjukvård i de fall patienten inte samtycker till
informationsöverföring endast kan genomföras i akuta situationer. Patienten ska få information om konsekvensen att information inte har givits till kommunal hälso- och sjukvård samt erbjudas att ta ställning till ny informationsöverföring minst årligen samt oftare då behov finns.
Ansvar för legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård:
• Erbjuda hälso- och sjukvård till patienter i särskilda boendeformer samt daglig verksamhet/dagomsorg.
• Informera om konsekvens av att tacka nej till hälso- och sjukvård
• Erbjuda patienten nytt ställningstagande till informationsöverföring minst en ggr/år.
5. God man, förvaltare och anhöriga
Personer som har nedsatt förmåga att själva ta ställning till vård eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården kan med gällande regler sällan få hjälp av en ställföreträdare (god man eller förvaltare) i beslutsfattandet. Reglerna om de gode männens och förvaltarnas befogenheter tillåter normalt inte ställningstaganden av det slaget. Vanligen vidtas åtgärder för sådana patienter med stöd av s.k.
hypotetiska samtycken, dvs. samtycken som grundar sig på en bedömning av hur den enskilde skulle ha ställt sig till den angelägenhet som är i fråga, om den enskilde hade kunnat ta ställning. En god man har inte heller rätt att företräda huvudmannen i vårdfrågor inom hälso- och sjukvård.
Enligt patientlagen ska information inom vården som inte kan lämnas till patienten lämnas till en närstående, så länge det inte strider mot sekretessen. Anhöriga har därför större möjlighet att hjälpa en person inom vården än vad en god man har.
Ansvar för legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård:
• Informera god man/förvaltare om att de inte kan företräda patienten inom hälso- och sjukvård.
4 (5)
• Om information inte kan lämnas till patienten. Informera närstående om den hälso- och sjukvård som bedrivs för patienten, om det inte strider mot sekretessen.
6. Barn
Flera olika lagar beskriver vilka skyldigheter vården har att ge barn och unga och deras vårdnadshavare medbestämmande. Det är framför allt i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
I barnrättslagen beskrivs fyra grundprinciper;
• Alla barn har samma rättigheter
• Barnets bästa ska alltid komma först
• Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas
• Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt
Ett barn är varje människa under 18 år. Enligt barnrättslagen har barnet som patient rätt till att få information om och vara delaktig i sin hälso- och sjukvård. Information ska ges på ett sätt som barnet förstår, det vill säga utefter individ, ålder, kognitiv förmåga och mognad.
Hälso- och sjukvårdspersonal ska se till barnets bästa och ska ta reda på vad barnet vill. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma har ett samband med barnets mognad, och ålder är inte det enda som styr barnets mognad. Till exempel kan ett barn som varit sjukt länge eller har ett funktionshinder vara mer moget att bestämma om sin vård utifrån de erfarenheter det fått än ett annat barn i samma ålder utan sådana
erfarenheter.
Hälso- och sjukvårdspersonal ska tillsammans med vårdnadshavare bedöma när och hur ett barn kan vara med och bestämma i en vårdsituation. Från 18 år, då barnet blir myndigt, ska barnet själv bestämma.
Ansvar för legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård:
• Ta reda på vad barnet önskar/vill och se till barnets bästa.
• Låt barnet bestämma utifrån mognad och ålder
• Informera barnet utifrån mognad och ålder
• Informera vårdnadshavare om hälso- och sjukvård som bedrivs
• Samverka med vårdnadshavare för att bedöma hur barnet kan vara delaktig i beslut
• Informera vårdnadshavare regelbundet under barnets uppväxt gällande gräns för då barnet blir myndigt och vad det innebär utifrån hälso- och
sjukvårdsperspektiv.
7. Vårdnadshavare och hälso- och sjukvård
Vårdnadshavare ska vara delaktiga och ha inflytande över sitt barns vård och barnet ska vara delaktigt i sin vård utifrån mognadsgrad. Enligt lag (Föräldrabalken) har vårdnadshavaren såväl rätt som skyldighet att besluta i frågor som rör barnets personliga förhållanden. Information om barnets sjukdom och behandling ska därför ges till både barnet och föräldrar/vårdnadshavare.
5 (5) 8. Information utan vårdnadshavare deltagande
Det kan finnas situationer där barn kan ha direkt kontakt med sjukvården utan att vårdnadshavare är inblandade, även om det också kan ske med vårdnadshavarnas kännedom. Barn har exempelvis rätt att få tala enskilt med vårdpersonal utan att föräldrarna är med eller får veta vad barnet har berättat. Om det i samtal med barnet kommer fram något allvarligt som rör barnets skydd och hälsa har hälso- och sjukvårdspersonal skyldighet att anmäla det till kommunens socialtjänst.
Ansvar för legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård:
• Vara lyhörd för om ett barn vill tala enskilt och erbjuda samtal.
• Utifrån allvarlighetsgrad anmäla till kommunens socialtjänst.
https://www.kungsbacka.se/Omsorg-stod-och-hjalp/Familj-barn-och-unga/
9. Vad vårdnadshavare inte kan bestämma om
Det finns vissa situationer där sjukvårdspersonal, utifrån barns och ungas rättigheter, kan gå emot vad du som vårdnadshavare önskar.
Exempel på det är om vårdnadshavaren vill
• att barnet ska ha en behandling som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet inom vården
• neka barnet livräddande behandling
• spärra uppgifter i barnets journal för andra vårdgivare.
Uppföljning
Riktlinjen revideras årligen av medicinskt ansvariga.
