Attityder till ekologiska livsmedel

(1)

Attityder till ekologiska livsmedel

December 2004

(2)

Innehållsförteckning

Inledning...3

Syfte ...3

Bakgrund...3

Resultat från attitydundersökningen...4

Ekologiska livsmedel kontra icke-ekologiska livsmedel...4

Hur ofta väljer man att köpa ekologiska livsmedel framför icke- ekologiska? ...6

Är det lätt att hitta ekologiska livsmedel där man brukar handla? ...7

Vad gör du om det/de ekologiska livsmedel du söker inte finns i butiken? ...9

Påverkar utbudet av ekologiska livsmedel ditt val av butik när du/ni ska handla?...10

Resultat från kassaboksundersökningen...11

Jämförelse mellan attitydundersökningen och kassaboksundersökningen ...12

Bilaga 1 Frågor vid attitydundersökningen ...14

Bilaga 2 Hushållens utgifter (HUT) ...16

Bilaga 3 Indelningar som används i rapporten. ...17

Bilaga 4 Sammanställning av kvartalsfrågorna, totalt ...18

Bilaga 5 Sammanställning av kvartalsfrågorna, hushållsgrupp...20

Bilaga 6 Sammanställning av kvartalsfrågorna, H-region ...22

(3)

Attityder till ekologiska livsmedel Inledning

Inom ramen för projektet ”Stöd för att främja utvecklingen av ekologiskt lantbruk” som Statistiska centralbyrån (SCB) genomför på uppdrag av Jord- bruksverket presenteras nedan delprojektet ”Attityder till ekologiska livsmedel”.

Underlaget till denna rapport baseras på Hushållens utgifter, HUT, 2003, en undersökning avseende hushållens utgifter under ett år. I tillägg till kassa- boksundersökningen har de hushåll som var utvalda till undersökningen under andra kvartalet 2003 intervjuats per telefon om sina attityder till ekologiska livsmedel. I rapporten presenteras dels resultaten av telefonintervjuerna, dels några resultat från kassaboksundersökningen.

Med ekologiska livsmedel avses här sådana som är certifierade och märkta med KRAV, Demeter eller EU:s symbol för ekologiska produkter. I kassa- boksundersökningen har de undersökta hushållen gjort en markering i kassaboken när de köpt en ekologisk vara. Det finns alltid en möjlighet att man vid inköp inte sett att varan var KRAV-märkt eller man kan även glömt att fylla i kassaboken. Det bör också påpekas att livsmedel kan vara ekologiskt producerade, men säljas som en icke-ekologisk produkt. Detta gäller bland annat ekologisk mjölk som ibland säljs som konventionell mjölk.

Syfte

Syftet med projektet är dels att uppskatta attityder till ekologiska livsmedel bland konsumenter, dels att jämföra dessa med hur konsumenterna handlade.

Undersökningen bygger på material från SCB:s undersökning Hushållens utgifter från 2003.

Intresset för statistik om ekologiska livsmedel har ökat under de senaste åren både nationellt och internationellt.

Rapporten har skrivits av Bodil Mortensson. I arbetet har även Åsa Andersson, Gunnar Larsson och Gunnel Wahlstedt deltagit.

Bakgrund

HUT är en undersökning som vänder sig till hushåll. De utvalda hushållen får under en tvåveckors period föra kassabok över alla sina utgifter. Alla inköp ska specificeras och utgiften ska anges. För produkter som är ekologiska eller miljömärkta skall dessutom en markering göras. I tillägg till kassaboksföringen görs ett antal telefonintervjuer med hushållen då man bland annat frågar om större utgifter; bostad, bil, försäkringar etc.

I urvalet för 2003 ingick 4 000 hushåll som slumpades på 52 startveckor.

Varje vecka påbörjade ett antal hushåll sin två veckorsperiod med kassa- bokföring.

(4)

I samband med ett av telefonintervjutillfällena ställdes under andra kvartalet 2003 frågor om hushållets attityd till ekologiska livsmedel; i vilken utsträck- ning man föredrar ekologiska livsmedel framför icke-ekologiska livsmedel, om det är lätt att hitta ekologiska livsmedel i sin butik, om utbudet av ekologiska livsmedel påverkar valet av butik etc.

I andra kvartalet ingick cirka 1 000 hushåll, av dessa svarade 548 hushåll på frågorna i telefonintervjun. Viktat till riksnivå motsvarar det 3 825 139 hushåll.

Frågorna som ställdes i telefonintervjuerna återfinns i bilaga 1.

Mer om undersökningen Hushållens utgifter återfinns i bilaga 2.

Indelningar och begrepp som används i rapporten redovisas i bilaga 3.

Tabeller med resultat från attitydundersökningen redovisas i bilagorna 4-6.

Resultat från attitydundersökningen

Resultaten från attitydundersökningen kan redovisas förutom totalnivå även på bakgrundsvariablerna hushållsgrupp, inkomst, region och utbildning. Det visade sig att resultaten fördelade på inkomst och utbildning inte gav signifi- kanta skillnader och berörs därför inte i denna rapport. Se bilaga 3 för be- skrivning av indelningar och förklaringsvariabler.

Det bör observeras att frågorna i telefonintervjun mer ger uttryck för attityder till ekologiska livsmedel än absoluta svar. I vissa fall har några frågor slagits samman vid tolkningen av resultaten.

Ekologiska livsmedel kontra icke-ekologiska livsmedel

I den första frågan i intervjun ställdes ett antal påståenden där den svarande skulle välja vilket som stämde bäst in för hushållet. Påståendena var grade- rade från att hushållet för alla livsmedel föredrar ekologiska livsmedel fram- för icke-ekologiska livsmedel till att hushållet föredrar icke-ekologiska livsmedel framför ekologiska. Efter några veckor lades alternativet ”Jag väljer bort ekologiska livsmedel av ekonomiska skäl” till då det framförts vid inter- vjuerna.

Drygt hälften av hushållen (52 %) svarar att de för vissa eller de flesta livsmedel föredrar ekologiska livsmedel framför icke-ekologiska. Dessutom anger tre procent av hushållen att de föredrar ekologiska framför icke- ekologiska livsmedel. Se även diagram 1 nedan.

(5)

Diagram 1 Vilket påstående stämmer in på ditt hushåll - totalt

Det finns inga tydliga skillnader i hushållsgrupp bland dem som svarat att de föredrar ekologiska livsmedel för de flesta eller för vissa livsmedel. En liten övervikt kan dock ses bland sammanboende utan barn. När hushållen ska svara på vilket alternativ som stämmer bäst in när det gäller inköp av ekologiska livsmedel är det 18 procent av de ensamstående med barn som väljer bort ekologiska livsmedel av ekonomiska skäl. Motsvarande andelar för de övriga hushållsgrupperna ligger runt tio procent (diagram 2).

Diagram 2Vilket påstående stämmer in på ditt hushåll, fördelat på hushållsgrupp

Ser man istället på var i landet hushållen finns som säger att de föredrar ekologiska livsmedel framför andra konventionella livsmedel helt eller för vissa/flesta livsmedel så är det vanligare i Göteborg och Malmö (65 procent)

3%

31% 52%

12%

2%

Föredrar ekol. framför icke- ekol.

För vissa/ de flesta livsmedel föredrar vi ekol.

Bryr oss inte om om det är ekol./föredrar icke-ekol.

Väljer bort ekol. av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara

0 10 20 30 40 50 60

Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Sammanboende med barn Sammanboende utan barn

%

För vissa/ de flesta livsmedel föredrar vi ekol.

(6)

än i övriga landet. Motsvarande andelar för övriga H-regioner varierar mellan 50 och 54 procent (diagram 3).

Diagram 3 Vilket påstående stämmer in på ditt hushåll, fördelat på H-region

Hur ofta väljer man att köpa ekologiska livsmedel framför icke- ekologiska?

På frågan om hur ofta hushållet väljer att köpa ekologiska livsmedel är det 35 procent av hushållen som alltid eller för det mesta väljer ekologiska livsmedel (diagram 4). Denna jämförelse avser de livsmedel där det finns ett ekologiskt alternativ till den konventionella produkten. Det är 20 procent lägre än i fråga 1 när frågan ställdes om hushållen föredrog ekologiska varor.

Diagram 4 Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska livsmedel framför konventionella?

0 10 20 30 40 50 60 70

Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tät- och glesbygden

%

För vissa/flesta livsmedel föredrar vi ekol.

4%

31%

44%

18%

3%

Alltid För det mesta För det mesta inte Aldrig

Vet ej/vill ej svara

(7)

Fördelat efter hushållsgrupp är det åtta procent av de som är ensamstående med barn som aldrig köper ekologiska livsmedel. För övriga hushållsgrupper ligger andelen som aldrig köper ekologiska livsmedel mellan 15 och 20 procent (diagram 5). Den hushållsgrupp som i fråga 1 var den som oftast valde bort ekologiska livsmedel av ekonomiska skäl är i denna fråga den grupp som verkar vara minst negativ till att helt avstå från inköp av ekologiska livsmedel.

Diagram 5 Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska livsmedel framför konventionella?

Är det lätt att hitta ekologiska livsmedel där man brukar handla?

Hur lätt det är att hitta ekologiska livsmedel där man brukar handla beror på till exempel hur många butiker man brukar handla i, storlek på butiken/butikerna, utbudet i butiken/butikerna och hur de ekologiska livsmedlen placeras i butiken. Även det egna intresset för ekologiska livsmedel inverkar på hur lätt man uppfattar att det är att hitta dem i butiken. De flesta hushåll, 70 procent, tycker att det är lätt att hitta ekologiska livsmedel i de butiker man brukar handla (diagram 6).

0 10 20 30 40 50 60

%

(8)

Diagram 6 Är det lätt att hitta ekologiska livsmedel där du/ni brukar handla?

Ensamstående med barn tycker i något högre utsträckning än andra hushålls- grupper att det alltid är lätt att hitta ekologiska livsmedel där man brukar handla (diagram 7). Detta är samtidigt den grupp som i högre utsträckning än de andra hushållsgrupperna svara att de för de mesta inte hittar ekologiska livsmedel i sin butik.

Diagram 7 Är det lätt att hitta ekologiska livsmedel i din butik? Hushållsgrupp

Åtkomsten till ekologiska livsmedel återspeglas i vilken region man bor.

Generellt kan sägas att det är lättare att hitta ekologiska produkter i stor- städerna än i norra tät- och glesbygden och södra mellanbygden. I norra tät- och glesbygden är det tio procent av hushållen som säger att de aldrig hittar ekologiska livsmedel i sin butik (diagram 8).

Alltid 27%

För det mesta 44%

För det mesta inte 14%

Aldrig 3%

Vet ej 12%

0 10 20 30 40 50

Alltid För det mesta

För det mesta inte

Aldrig Vet ej/vill ej

svara

%

(9)

Diagram 8 Är det lätt att hitta ekologiska livsmedel i din butik? H-region,

Vad gör du om det/de ekologiska livsmedel du söker inte finns i butiken?

Om den ekologiska varan man tänkt köpa inte finns i butiken så är det endast en mindre andel av hushållen (fyra procent) som går till en annan butik och köper den ekologiska varan där istället. Mer än hälften av hushållen, 60 procent, köper istället motsvarande vara utan ekologisk märkning. För en tredjedel av hushållen är frågan inte relevant då man inte bryr sig om ekologisk märkning.

Diagram 9 Vad gör du om den/de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken?

Fördelning på H-region ger samma mönster som på totalnivå (i diagram 9).

Fördelat på hushållsgrupp finns en liten skillnad så tillvida att ensamstående med barn i betydligt högre utsträckning väntar med att handla produkten och köper den i annan butik istället (diagram 10).

60%

4%

33%

3%

Köper motsvarande konventionell vara Väntar och köper i annan butik Bryr mig ej om ekologiska varor Vet ej

0 10 20 30 40 50 60

För det mesta inte

Aldrig Vet ej/vill ej svara

%

Stockholm

Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tät- och glesbygden

(10)

Diagram 10 Vad gör du om den/de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? För- delat efter hushållsgrupp.

Påverkar utbudet av ekologiska livsmedel ditt val av butik när du/ni ska handla?

Utbudet av ekologiska varor verkar inte påverka val av butik. Endast tre procent av hushållen säger sig välja butik efter det ekologiska utbudet. Närmare 70 procent säger att det aldrig påverkar valet av butik.

Diagram 11 Påverkar utbudet av ekologiska varor valet av butik?

Om man bryter ner materialet på regioner visar det åter på skillnader mellan Stockholm jämfört med Göteborg och Malmö där intresset att välja butik efter det ekologiska varuutbudet är större, se diagram 12.

3% 9%

18%

68%

2%

Vet ej 0

10 20 30 40 50 60 70

%

Köper motsvarande livsmedel utan ekologisk märkning

Väntar med att handla livsmedlet och köper den i en annan butik

Ej relevant, Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning

Vej ej/vill ej svara

(11)

Diagram 12 Påverkar utbudet av ekologiska varor valet av butik? Fördelat efter H-region.

Resultat från kassaboksundersökningen

Under två veckor förde de utvalda hushållen kassabok över sina utgifter. För varje inköpt ekologiskt livsmedel skulle en markering göras i kassaboken eller på kassakvittot. De olika varorna har aggregerats till varugrupper.

Totalt över alla hushållsgrupper står andelen ekologiska livsmedel för cirka 2,2 procent av livsmedelsinköpen.

Tabell 1 Andel köpta ekologiska livsmedel per utgiftsgrupp 2003, procent

Livsmedel, totalt 2,2 Bröd, spannmålsprodukter 1,6 Kött 0,8 Mjölk, ost och ägg 5,1 Frukt och bär 2,6 Grönsaker 2,6

Som framgår av tabell 1 är den varugrupp som hushållen lägger mest pengar på ekologiska livsmedel mejerivaror, främst mjölk (5,1 procent). För frukt och bär är cirka 2,6 procent av de inköpta varorna ekologiska. För bröd och spannmålsprodukter är det cirka 1,6 procent av utgifterna som lagts på ekologiska produkter och för kött 0,8 procent.

Uppgifterna avser hur stor del av utgifterna som lagts på ekologiskt märkta produkter. Eftersom priset oftast är något högre för ekologiska produkter bör andelen av produktmängden vara lägre.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

För det mesta inte

Aldrig Vet ej

%

Stockholm Gbg och Malmö Större städer S. mellanbygden N. tät- o glesbygden

(12)

Jämförelse mellan attitydundersökningen och kassaboksunder- sökningen

I fråga 1 i attitydundersökningen efterfrågas om man föredrar ekologiska livsmedel. I fråga 2 var avsikten att vara mer konkret och vi frågade hur man väljer ekologiska varor. Resultaten blir ganska olika och nyanserar de sva- randes åsikter. I denna undersökning fanns även möjlighet att sedan jämföra med faktiska inköp.

Vid jämförelse med kassaboksmaterialet kan det konstateras att totalt lades 2,2 procent av utgifterna för livsmedel på ekologiska varor. Den hushålls- grupp som lade mest på ekologiska varor var ensamstående utan barn. Även sammanboende utan barn lade en större andel av livsmedelsutgifterna på ekologiska varor än barnfamiljerna. Notera dock att värdena inte är signi- fikanta (diagram 13).

Diagram 13 Andel av utgifter för ekologiska livsmedel i förhållande till totala livsmedels- utgifterna per hushållsgrupp.

Den hushållsgrupp som hade minst utgifter för ekologiska varor var ensam- stående med barn. I fråga 2 tyder resultaten på att de skulle ha en större andel ekologiska varor i livsmedelinköpen

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5

Ensamstående med barn

Ensamstående utan barn

Sammanboende med barn

Sammanboende utan barn

%

(13)

I tabell 2 nedan visas de ekologiska produkter som har den största andelen av livsmedelsutgifterna för respektive produkt. Störst ekologisk andel av utgifterna per produkt har mellanmjölk där 10,7 procent av utgifterna läggs på ekologisk mellanmjölk.

Tabell 2 Andel av livsmedelsutgifterna för några ekologiska produkter, 2003 Mellanmjölk 10,7 Rotfrukter 9,9 Ägg 9,7 Standardmjölk 7,6 Bananer 6,8 Filmjölk/yoghurt 6,3 Mjöl/gryn 4,7 Ris 4,6 Soppor, sallader, grönsaksrätter 3,5 Potatis 3,3

Kaffe 3,0

Smör 2,8

(14)

Bilaga 1 Frågor vid attitydundersökningen

Telefonintervjun börjar med en fråga om intervjuaren får ställa några frågor om hushållets inställning till ekologiska livsmedel. För de hushåll som svarar

”ja” kommer en definition av ekologiska livsmedel – ”Med ekologiska livsmedel menas livsmedel märkta med KRAV eller Demeters symboler”.

Alternativ 6 i fråga 1 infördes efter cirka fyra veckor eftersom det svaret upp- gavs relativt ofta.

Fråga 1

Vilket av följande påståenden stämmer in för ditt hushåll?

1 För alla livsmedel föredrar jag/vi ekologiskt framför icke-ekologiskt 2 För de flesta livsmedel föredrar jag/vi ekologiskt framför icke-ekologiskt 3 För vissa livsmedel föredrar jag/vi ekologiskt framför icke-ekologiskt 4 Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning

5 Jag/vi föredrar icke-ekologiskt framför ekologiskt

6 Jag väljer bort ekologiska livsmedel av ekonomiska skäl 9 VET EJ/VILL EJ SVARA

Fråga 2

Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska livsmedel framför icke-ekologiska livsmedel (när det är möjligt)?

1 Alltid

2 För det mesta 3 För det mesta inte 4 Aldrig

9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA

(15)

Fråga 3

Är det lätt att hitta ekologiska livsmedel där du/ni brukar handla?

1 Alltid

Fråga 4

Vad gör du om det/de ekologiska livsmedel du söker inte finns i butiken?

1 Köper motsvarande livsmedel utan ekologisk märkning

2 Väntar med att handla livsmedlet och köper den i en annan butik 3 Ej relevant, jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning 9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA Fråga 5

Påverkar utbudet av ekologiska livsmedel ditt val av butik när du/ni ska handla?

1 Alltid

Fråga 6

Nu när du varit med i den här undersökningen, har du då upptäckt att du/ni köper mer eller mindre ekologiska livsmedel än du trodde? Eller är det ungefär så mycket som du räknade med?

1 MER 2 MINDRE

3 LIKA MYCKET

9 KAN INTE UPPSKATTA/VILL EJ SVARA

(16)

Bilaga 2 Hushållens utgifter (HUT)

Huvudsyftet med undersökningen om hushållens utgifter är att belysa utgifter för varor och tjänster bland olika hushållsgrupper.

HUT är en urvalsundersökning. Urvalet utgörs av 4 000 slumpvis dragna individer i åldrarna 0-79 år från registret över totalbefolkningen (RTB).

Urvalspersonen och de personer, som tillhör hans/hennes hushåll (kost- hushåll) utgör undersökningsenheten. Insamling gjordes via telefonintervju och kassabokföring under kalenderåret 2003. Samtliga hushållsutgifter bok- fördes under en tidsperiod av två veckor. I intervjun ställdes frågor om utgifter som man har mer sällan eller oregelbundet (t ex utgifter för bostad, drivmedel och försäkringar). Dessutom samlades kontrolluppgifter in för tomträttsavgäld, A-kassa och fackföreningsavgift.

Undersökningen skall i princip gälla alla privata hushåll i Sverige. På grund av att äldre personer kan ha svårigheter att genomföra det bokföringsarbete som undersökningen kräver sattes dock en åldersgräns så att urvals- personerna skulle vara högst 79 år.

Hushållet definieras som den grupp personer, som bor tillsammans och har en så gemensam ekonomi att de olika personernas utgifter inte på ett meningsfullt sätt kan särskiljas, det s.k. kosthushållet.

Personer, som mer stadigvarande ingick i institutionshushåll som ålderdoms- hem, långvårdsanstalt osv. ingick ej, då deras konsumtionsförhållanden har bedömts vara alltför speciella.

Hushållen dras med sannolikheter proportionella mot storleken på hushållet.

Detta ger en förstärkning av gruppen stora hushåll, vilket antas vara en lämp- lig kompromiss mellan de olika krav som användarna ställer.

Varje hushåll lämnar uppgifter för två på varandra följande veckor. Urvalet av hushåll delas slumpmässigt på 52 lika stora grupper där varje grupp till- delas en av de 52 startveckorna för bokföring. Syftet med denna fördelning över året är att fånga in den säsongmässiga variationen av den totala konsumtionen och dess sammansättning.

HUT publiceras i Statistiska meddelanden, serie PR 35 och finns på SCB:s hemsida

http://www.scb.se/statistik/PR/PR0601/2003A02/PR0601_2003A02_SM_PR 35SM0402.pdf .

(17)

Bilaga 3 Indelningar som används i rapporten.

H-region: (H = homogena med avseende på befolkningsunderlaget) är en gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag längs skalan storstad – glesbygd. Det finns totalt sju H-regioner.

Hushållsgrupp: Hushållen har grupperats efter sammanboende med respek- tive utan barn samt ensamstående med respektive utan barn. I HUT bildas kosthushåll som är det hushåll som utgörs av alla personer som vid inter- vjutillfället bodde i samma bostad och hade gemensam hushållning. Ett kost- hushåll kan bestå av flera generationer, syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensam hushållning. Personer som normalt tillhör kost- hushållet, men som tillfälligt befann sig på annan ort på grund av arbete, stu- dier eller militärtjänstgöring ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket hos båda föräldrarna, räknas med om de var folkbokförda i det aktuella hushållet. Om urvalspersonen är ett barn som bodde lika mycket hos båda föräldrarna ingår det hushåll där barnet var folkbokfört vid intervjutillfället.

I redovisningen avses barn som hemmavarande barn 0-19 år.

(18)

Bilaga 4 Sammanställning av kvartalsfrågorna, totalt

Andel av hushållen,

%

Föredrar ekologiska livsmedel framför icke- ekologiska livsmedel

För vissa/ de flesta livsmedel föredrar vi ekologiska varor

Väljer bort ekologiskt av ekonomiska skäl

Totalt 3 51 31 12 2

% Alltid För det mesta

För det mesta

inte Aldrig

Totalt 4 31 43 18 3

För det mesta

inte Aldrig

Totalt 27 44 14 3 12

Fråga 1: Vilket av följande påstående stämmer in på ditt hushåll

Fråga 2: Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska livsmedel?

Fråga 3: Är det lätt att hitta ekologiska livsmedel där du/ni brukar handla?

(19)

%

Köper motsvarande icke-ekologiska livsmedel

Väntar med att handla, köper den i annan butik

Väljer bort ekologiskt av ekonomiska skäl

Totalt 60 4 33 3

För det mesta

inte Aldrig

Totalt 3 9 18 68 2

% Mer Mindre Lika mycket

Kan inte uppskatta/vill ej svara

Totalt 2 13 70 15

Fråga 4: Vad gör du/ni om de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken?

Fråga 5: Påverkar utbudet av ekologiska livsmedel ditt val av butik när du/ni skall handla?

Fråga 6: Köper du mer, mindre eller lika mycket av ekologiska livsmedel än du trodde?

(20)

Bilaga 5 Sammanställning av kvartalsfrågorna, hushållsgrupp

%

För vissa/

de flesta livsmedel föredrar vi ekologiska varor

För vissa/

Väljer bort ekologiskt av ekonomiska skäl

Vet ej/vill ej svara Ensam-

stående

med barn 7 49 26 18 0

Ensam- stående

utan barn 5 50 31 9 5

Samman- boende

med barn 3 50 36 12 0

Samman- boende

utan barn 2 55 33 10 0

% Alltid

För det mesta

För det

mesta inte Aldrig

stående

med barn 1 38 50 8 3

Ensam- stående

utan barn 5 35 42 16 2

Samman- boende

med barn 5 30 43 20 1

Samman- boende

utan barn 5 27 44 20 4

% Alltid

För det mesta

För det

mesta inte Aldrig

stående

med barn 33 30 25 0 12

Ensam- stående

utan barn 26 45 16 4 9

Samman- boende

med barn 26 45 13 2 13

Samman- boende

utan barn 25 46 11 4 14

Fråga 3: Är det lätt att hitta ekologiska livsmedel där du/ni brukar handla?

(21)

%

Köper motsvaran de icke- ekologiska livsmedel

Väljer bort ekologiskt av ekonomis ka skäl Ensam-

stående

med barn 47 11 37 4

Ensam- stående

utan barn 66 3 28 2

Samman- boende

med barn 55 5 39 2

Samman- boende

utan barn 61 3 33 4

% Alltid

För det mesta

För det

mesta inte Aldrig

stående

med barn 7 11 10 69 4

Ensam- stående

utan barn 5 10 18 65 2

Samman- boende

med barn 3 10 20 67 1

Samman- boende

utan barn 0 7 20 71 2

Kan inte uppskatta/

vill ej svara Ensam-

stående

med barn 0 25 67 8

Ensam- stående

utan barn 4 10 63 23

Samman- boende

med barn 1 15 75 9

Samman- boende

utan barn 1 13 72 14

Fråga 6: Köper du mer, mindre eller lika mycket av ekologiska livsmedel än du trodde?

Fråga 4: Vad gör du/ni om de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken?

Fråga 5: Påverkar utbudet av ekologiska livsmedel ditt val av butik när du/ni skall handla?

(22)

Bilaga 6 Sammanställning av kvartalsfrågorna, H-region

%

För vissa/

Väljer bort ekologiskt av ekonomiska skäl

Stockholm 3 51 34 11 1

Göteborg

och Malmö 7 58 25 9 0

Större

städer 2 50 33 14 2

Södra mellanbyg-

den 3 48 35 12 2

Norra tät- och

glesbygden 3 47 29 12 9

% Alltid

För det mesta

För det

mesta inte Aldrig

Göteborg

och Malmö 5 42 37 12 4

Större

städer 1 32 39 24 3

Södra mellanbyg-

den 7 28 47 18 1

Norra tät- och

% Alltid

För det mesta

För det

mesta inte Aldrig

Stockholm 29 48 10 4 10

Göteborg

och Malmö 22 48 18 0 13

Större

städer 28 44 13 3 12

Södra mellanbyg-

den 28 38 16 0 18

Norra tät- och

Fråga 3: Är det lätt att hitta ekologiska livsmedel där du/ni brukar handla?

(23)

%

Köper motsvaran de icke- ekologiska livsmedel

Väljer bort ekologiskt av ekonomis ka skäl

Stockholm 67 1 10 4

Göteborg

och Malmö 58 6 18 0

Större

städer 60 44 13 3

Södra mellanbyg-

den 52 38 16 0

Norra tät- och

glesbygden 62 37 20 10

% Alltid

För det mesta

För det

mesta inte Aldrig

Göteborg

och Malmö 3 13 24 59 1

Större

städer 2 8 19 68 3

Södra mellanbyg-

den 4 8 17 70 1

Norra tät-

och 0 11 13 70 7

Kan inte uppskatta/

vill ej svara

Stockholm 2 22 55 21

Göteborg

och Malmö 3 13 62 22

Större

städer 0 12 78 10

Södra mellanbyg-

den 8 8 69 14

Norra tät- och

glesbygden 2 9 80 9

Fråga 5: Påverkar utbudet av ekologiska livsmedel ditt val av butik när du/ni skall handla?

Fråga 6: Köper du mer, mindre eller lika mycket av ekologiska livsmedel än du trodde?

Fråga 4: Vad gör du/ni om de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken?