- VI BEHÖVER FLER YRKESUTBILDADE INOM VÅRD OCH OMSORG Utbildningsgapet

(1)

(2)

ANNA SPÅNT ENBUSKE

(3)

Innehåll

SAMMANFATTNING

��6

FÖRORD

��7

BRIST PÅ YRKESUTBILDADE INOM VÅRD OCH OMSORG

��9

Många arbetsgivare har brist på yrkesutbildade arbetssökande ��

9

Arbetsförmedlingen ser fortsatt brist på fem års sikt ��

10

Arbetsgivarna behöver rekrytera allt fler under de närmaste tio åren ��

11

På lång sikt kommer bristen på yrkesutbildade att kraftigt öka ��

11

YRKESGRUPPER MED VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING PÅ GYMNASIAL NIVÅ

�� 13

En komplex och växande verksamhet ��

13

Anställningsvillkoren skiljer sig åt mellan yrkesgrupper och arbetsgivare ��

14

Nästan alla anställda har gymnasieutbildning ��

18

EN GYMNASIAL YRKESUTBILDNING FÖR UNGA

�� 21

Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet ��

21

Summering ��

25

KOMMUNALA YRKESINRIKTADE VÅRD- OCH OMSORGSKURSER FÖR VUXNA

�� 27

Vård- och omsorgskurser inom den kommunala vuxenutbildningen �� 28 Summering ��

32

VIDARE- OCH SPECIALISTUTBILDNINGAR VID YRKESHÖGSKOLAN

�� 34

Yrkesutbildningar inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete ��

34

ANDRA YRKESUTBILDNINGAR INOM VÅRD OCH OMSORG

�� 37

Arbetsförmedlingen har arbetsmarknadsutbildningar inom vård och omsorg ��

37

Folkhögskolor och studieförbund erbjuder flera olika typer av yrkeskurser ��

39

BEHOV AV YRKESUTBILDNING FÖR REDAN ANSTÄLLDA

�� 41

Allvarliga konsekvenser av bristen på yrkesutbildad arbetskraft ��

41

EN UTBILDNINGSPOLITIK FÖR FRAMTIDENS VÅRD OCH OMSORG

�� 44

En sammanhållen utbildningspolitik med fokus på yrkes- och löneutveckling ��

44

LITTERATURFÖRTECKNING

�� 53

BILAGA

�� 57

Tidigare satsningar på yrkesutbildning för redan anställda ��

57

Omfattande brister i registrering av yrkesutbildningar ��

59

(4)

Sammanfattning

Svensk arbetsmarknad står inför flera utmaningar. Inom de närmaste åren kommer behovet av välfärdstjänster att öka bland både unga och äldre, samtidigt som

arbetskraftens andel av befolkningen minskar. Vi vet med säkerhet att det kommer att ske en kraftig ökning av antalet äldre (80+), vilket hittills har sammanfallit med ett ökat behov av vård och omsorg. Flera prognoser visar att arbetsgivarnas konkurrens om arbetskraften kommer att öka, både mellan och inom respektive verksamhet. Att det finns yrkesutbildade undersköterskor och vårdbiträden är avgörande för verksamheten.

Kartläggningen visar att bristen på yrkesutbildade främst beror på en kombination av alltför små utbildningsvolymer i gymnasieprogrammet, höjda kompetenskrav och en omfattande generationsväxling med behov av både ersättnings- och nyrekrytering.

Under flera år har antalet examinerade från yrkesprogrammet minskat och många elever väljer att studera vidare vid högskolan istället för att jobba kvar i yrket. Istället är det den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen som utbildar dagens och morgondagens medarbetare inom vård och omsorg, men den är uppbyggd av kurser istället för sammanhållna yrkesprogram. Svårigheten för vuxenelever att kombinera kurser som motsvarar yrkesprogrammet innebär att många läser alltför få kurser i förhållande till arbetslivets krav.

Det årliga antalet nyutbildade motsvarar ungefär hälften av arbetsmarknadens behov.

Där troligtvis nära dubbelt så många vuxenelever som gymnasieelever avslutar en gymnasial yrkesutbildning till undersköterska – uppemot 4 000 vuxna i förhållande till 2 500 ungdomar. Men det saknas offentlig statistik över antalet vuxenelever som avslutar en kurskombination som motsvarar yrkesprogrammet.

För att kunna möta verksamhetens föränderliga krav krävs en nationell sammanhållen yrkesutbildning att stå på. Därför driver Kommunal en utbildningspolitik som bidrar till rätt och likvärdig kompetens för alla nyexaminerade oavsett om utbildningsvägen är ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller kurser inom den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen. Där ingår att det nationella och de lokala programråden ska bidra till en tydlig koppling mellan skola och arbetsliv.

Behovet av yrkesutbildning och utveckling för redan anställda är ingen nyhet. Bristen på yrkesutbildade och den framtida rekryteringen av yrkesutbildade kräver även insatser av studie- och yrkesvägledning, utveckling av en nationell valideringsmodell och kontinuerliga kompletterande yrkesutbildningar till tidsbegränsat anställda. Yrkeshögskolan och Vård- och omsorgscollege är två positiva exempel på samverkan mellan utbildningsanordnarna och arbetslivet, där utvecklingen går mot ett nationellt innehåll i utbildningarna.

För en framgångsrik rekrytering till vård och omsorg krävs både en säkerställd yrkes- och vidareutbildning med rätt innehåll, en bra arbetsmiljö och mer attraktiva arbetsgivare med en långsiktig plan för yrkes- och löneutveckling där normen är tillsvidareanställning och heltidsarbete. För att lyckas med rekryteringen behövs även kraftfulla insatser för att förbättra arbetsmiljön. Möjlighet till yrkes- och löneutveckling krävs för att fler erfarna

(5)

Förord

Kommunal driver frågor om yrkesutveckling för medlemmarna. Den här rapporten är en del i det arbetet och innehåller en kartläggning av behovet och tillgången på yrkesutbildad arbetskraft inom vård och omsorg. De politiska förslagen bygger på Kommunals beslutade utbildningspolitik och den avsiktsförklaring där Kommunal och SKL har kommit överens om att verka för tryggad kompetensförsörjning.

I fokus för denna rapport är yrkesgrupper med gymnasial utbildning från vård- och omsorgsprogrammet, motsvarande kurser inom den yrkesinriktade kommunala vuxenutbildningen och särskilda kurser vid folkhögskolor samt specialist- och vidareutbildningar vid Yrkeshögskolan. I kartläggningen ingår även andra utbildningsanordnare som studieförbund och Arbetsförmedlingen.

Sveriges befolkning blir allt äldre samtidigt som bristen på yrkesutbildade inom vård och omsorg ökar. Fler äldre kommer att leda till att fler arbetsgivare får svårt att rekrytera både nyexaminerade och yrkeserfarna med yrkesutbildning inom vård och omsorg. Den här rapporten kartlägger situationen för flera av Kommunals största yrkesgrupper såsom undersköterska, vårdbiträde, skötare och vårdare samt flera mindre yrkesgrupper inom sjukvården, till exempel ambulanssjukvårdare, barnsköterska och steriltekniker.

Rapporten är framtagen vid Kommunals utredningsenhet och är skriven av utredare Anna Spånt Enbuske. Under arbetets gång har flera kollegor och externa referenser bidragit med värdefulla synpunkter. Det här är den andra underrapporten inom ramen för Kommunals utbildningspolitik som är presenterad i rapporten Rätt utbildning.

Lenita Granlund

Andre vice ordförande och avtalssekreterare Kommunal

(6)

(7)

Brist på yrkesutbildade inom vård och omsorg

Under 2015 hade 217 000 förvärvsarbetande en vård- och omsorgsutbildning. Av dem arbetade drygt 40 procent inom äldreomsorg, och cirka 15 procent arbetade inom hälso- och sjukvård respektive övrig vård och omsorg.¹ På kort sikt beräknar arbetsförmedlingen att antalet anställda kommer att fortsätta öka inom hälso-, sjukvård och äldreomsorg. På längre sikt riskerar den demografiska utvecklingen med lägre andel i arbetsför ålder, att leda till att bristen på arbetskraft hindrar den framtida tillväxten.

Bristen på arbetskraft inom flera yrkesgrupper, på både gymnasial och eftergymnasial nivå, har flera orsaker som exempelvis en alltför låg utbildningsvolym, stora

pensionsavgångar och låg attraktivitet för yrket.

MÅNGA ARBETSGIVARE HAR BRIST PÅ YRKESUTBILDADE ARBETSSÖKANDE Under de senaste åren har allt fler arbetsgivare haft svårt att hitta yrkesutbildad personal inom vård och omsorg, både nyexaminerade och yrkeserfarna. Figur 1 visar att mellan åren 2014 och 2015 skedde en markant nedgång i tillgången på arbetssökande från yrkesprogrammet. Nedgången sammanfaller med att de första avgångseleverna lämnade gymnasieskolan efter införandet av den nya läroplanen, GY11, som ledde till en kraftig minskning av antalet elever på yrkesprogram.

Figur 1. Andelen kommuner som svarar att tillgången på arbetssökande från vård- och omsorgsprogrammet är god eller balanserad (nyexaminerade och yrkeserfarna)²

Källa: SKL (2017), Utbilda för framtidens välfärd. Statens roll för kompetensförsörjning i samarbete med kommuner, landsting och regioner, med omarbetning av diagram 1, s. 20.

1 SCB (2017), Trender och Prognoser 2017, befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2035, s. 44.

2 Värdena för år 2012 och 2013 saknas då alltför få har svarat. Dessa värden har skapats genomsnittet av värdet året före och efter.

(8)

Kommunernas rekryteringsproblem har därefter fortsatt. Under 2016 hade endast 25 procent av kommunerna god eller balanserad tillgång på yrkeserfarna arbetssökande och närmare 40 procent hade god eller balanserad tillgång på nyexaminerade från vård- och omsorgsprogrammet.³ Även Arbetskraftsbarometern för 2017 visar att allt färre arbetsgivare bedömer att de har god tillgång på yrkeserfarna respektive nyexaminerade med vård- och omsorgsutbildning.⁴

ARBETSFÖRMEDLINGEN SER FORTSATT BRIST PÅ FEM ÅRS SIKT

Under de närmaste fem åren ser Arbetsförmedlingen en fortsatt brist på arbetskraft inom de flesta yrken inom hälso- och sjukvård. Orsaken beror främst på att det under längre tid har utbildats för få inom respektive yrke. Bristen på yrkesutbildade beror dels på att alltför få gymnasieelever väljer att läsa yrkesutbildningar, dels alltför få utbildningsplatser på många av de eftergymnasiala utbildningarna.⁵En annan orsak är omfattande pensionsavgångar och behov av ersättningsrekryteringar i kombination med ökade behov på grund av befolkningens ålderstruktur.

Tabell 1. Bedömning av arbetsmarknadsläget för sex av Kommunals yrkesgrupper på fem års sikt.

Yrke På fem års sikt

Fotterapeuter Balans

Skötare Liten konkurrens

Undersköterskor, hemtjänst och äldreboende Mycket liten konkurrens Undersköterskor, vårdavdelning och mottagning Liten konkurrens

Vårdare och boendestödjare Balans

Vårdbiträden Balans

Källa: Arbetsförmedlingen (2018), Var finns jobben?

Tabellen visar att det på fem års sikt kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för undersköterskor som jobbar inom hemtjänst och äldreboenden. Konkurrensen om jobben kommer att vara liten för undersköterskor som jobbar på vårdavdelning och mottagning respektive för skötare. Det är tre yrkesgrupper som bygger på yrkesutbildningar.

Bristen på undersköterskor har lett till en ökad efterfrågan på vårdbiträden.⁶ Det har i sin tur inneburit ett behov av att tydliggöra utbildningskraven för vårdbiträden som idag omfattar en majoritet av vård- och omsorgsprogrammets programgemensamma kurser.⁷

3 SKL (2017), Utbilda för framtidens välfärd. Statens roll för kompetensförsörjning i samarbete med kommuner, landsting och regioner, med omarbetning av diagram 1, s. 20.

4 SCB (2017), Andel arbetsgivare som svarar god tillgång efter yrkeserfarenhet, utbildning och år, Statistikdatabasen�

5 AF (2018), Var finns jobben? Bedömning för 2018 och på fem års sikt, s. 20.

6 AF (2017), Var finns jobben? Bedömning för 2017, s. 23 och 29.

7 Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Kommunal har träffat en avsiktsförklaring gällande vårdbiträdesutbildning på 800 gymnasiepoäng från vård och omsorgsprogrammets

programgemensamma ämnen.

(9)

ARBETSGIVARNA BEHÖVER REKRYTERA ALLT FLER UNDER DE NÄRMASTE TIO ÅREN Under perioden 2016 till 2026 bedömer Sveriges kommuner och landsting (SKL)⁸ att den demografiska utvecklingen i kombination med stora pensionsavgångar kommer att leda till ett stort nettorekryteringbehov på totalt 23 000 undersköterskor och skötare i landsting, regioner och hos privata utförare. Rekryteringsbehovet är ännu större inom vård och omsorg där cirka 71 000 undersköterskor och skötare i kommuner och privata utförare kommer att behövas. Det vill säga det totala rekryteringsbehovet omfattar årliga drygt 9 000 yrkesutbildade undersköterskor. Därutöver tillkommer ett rekryteringsbehov av närmare 42 000 vårdbiträden och vårdare.⁹

PÅ LÅNG SIKT KOMMER BRISTEN PÅ YRKESUTBILDADE ATT KRAFTIGT ÖKA Den demografiska utvecklingen kommer att leda till allt fler äldre i befolkningen. Det leder i sin tur till en ökad efterfrågan på arbetskraft inom vård och omsorg. Utvecklingen går snabbt. SCBs senaste prognos visar på en dramatisk ökning av efterfrågan på gymnasial vård- och omsorgsutbildade fram till 2035.

Figur 2 beskriver utvecklingen av tillgång och efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade.

Den demografiska utvecklingen innebär att efterfrågan på sikt kommer att öka med 65 procent, vilket främst påverkar efterfrågan på personal inom äldreomsorgen. Under prognosperioden kommer bristen på yrkesutbildade att öka från drygt 2 000 år 2017 till 56 000 år 2025, och landa på närmare 143 000 år 2035.

Figur 2. Prognos över tillgång och efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade på gymnasial nivå fram till 2035.

Källa: SCB (2017), Trender och Prognoser 2017, befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2035, s. 44.

Bristen på yrkesutbildad personal går att åtgärda med långsiktiga utbildningsinsatser.

När SCB räknar på en alternativ tillgång på vård- och omsorgsutbildade som innehåller dubbelt så många vuxenstuderande från och med läsåret 2018/19 (den streckade linjen), sker en ökning av antalet vård- och omsorgsutbildade med 25 procent. Det leder till att bristen på yrkesutbildade minskar från 143 000 till 65 000 år 2035.

8 SKL (2018), Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden, Rekryteringsrapport 2018, s 41-42.

9 Det är betydligt färre är det beräknade behovet om närmare 16 000 nyexaminerade per år. SOU (2017), Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, (2017:21), Del 1, s. 355.

(10)

Under hela prognosperioden, kommer efterfrågan på yrkesutbildade att vara större än tillgången. Det kommer att råda brist på yrkesutbildade. Analysen utgår ifrån dagens nivåer i utbildningsystemet, förväntade pensionsavgångar och antalet yrkesutbildade som förvärvsarbetar inom verksamheterna.

Utmaningen handlar dock inte bara om att rekrytera nya vård- och omsorgsutbildade.

Kommunals stora medlemsundersökning från våren 2017 visar att utmaningen även omfattar arbetsgivarnas förmåga att behålla medarbetare med erfarenhet och yrkesutbildning. Inom äldreomsorgen övervägde drygt 25 procent av de tillfrågade att lämna yrket inom tre år. I förhållande till den tidigare medlemsundersökningen från 2012 har gruppens som vill lämna ökat med fem procentenheter.

Av undersköterskorna som studerat på Komvux ville drygt 25 procent lämna yrket inom tre år. Fler vuxenelever kommer därmed inte själv att lösa personalförsörjningen.

För att behålla yrkesutbildade måste arbetsgivarna även förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön. De efterföljande kapitlen kommer därför att beskriva nuvarande

utbildningsystem och vilka ytterligare förändringar som krävs för att öka attraktiviteten till arbeten inom vård och omsorg samt möjligheterna till yrkesutveckling för redan anställda.

(11)

Yrkesgrupper med vård- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå

Den svenska hälso-, sjukvården och äldreomsorgen är till för alla efter individens enskilda behov och är styrd av lagar, förordningar och politiskt beslutade ekonomiska ramar. Där arbetar många olika yrkesgrupper och verksamheten rymmer allt från högteknologisk kirurgi till basala omsorgsbehov som personlig hygien.

En examen från vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet, eller motsvarande

yrkeskurser vid Komvux, har länge varit ett minimumkrav för anställningsbarhet. Bristen på arbetskraft har dock lett till att allt fler arbetsgivare tvingas rekrytera icke yrkesutbildad arbetskraft. Konsekvensen blir en ineffektiv organisation utan förutsättningar för

specialisering och vidareutbildning för yrkeserfarna. Utan ökat ansvar och större möjligheter att använda spetskompetens minskar intresset för utbildning, samtidigt som det riskerar att medföra en försämring av kvaliteten i vården och omsorgen om de äldre.¹⁰ Det här avsnittet innehåller en kort beskrivning av de största yrkesgrupperna och den komplexa verksamhet där de arbetar.

EN KOMPLEX OCH VÄXANDE VERKSAMHET

Under 2016 var landstingens kostnader för hälso- och sjukvård över 227 miljarder kronor. Kostnaderna ökade för både den specialiserade öppenvården och

receptförskrivna- och receptfria mediciner. Kommunernas kostnader för äldreomsorg, var drygt 117 miljarder kronor.¹¹

Utvecklingen går mot allt fler hälso- och sjukvårdsinsatser inom öppenvården¹² och inom ordinärt boende¹³. Socialstyrelsen rapporterar att under 2016 hade nästan 400 000 personer åtgärder inom den kommunala hälso- och sjukvården. En majoritet av dem var 65 år eller äldre.¹⁴

En annan växande verksamhet är kommunala insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453). Under 2016 hade över 315 000 äldre personer minst en verkställd insats, vilket motsvarade 16 procent av alla 65 år eller äldre.¹⁵ De vanligaste insatserna var trygghetslarm, hemtjänst och särskilt boende, se tabell. I förhållande till året innan skedde inga stora förändringar.

10 Socialstyrelsen (2017), Vård och omsorg om äldre – Lägesrapport 2017, s. 32.

11 SCB (2017), Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting.

12 Socialstyrelsen (2015), Sjukdomar i sluten vård 1989-2014, s. 19.

14 Socialstyrelsen (2017), Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2016, Art.nr: 2017-5-3.

15 Socialstyrelsen (2017), Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2016, Art.nr:

2017-6-1, s� 1�

(12)

Tabell 2. Antal personer med insatser 31 oktober och procentuell förändring 2015-2016.

Insats 2015 (antal) 2016 (antal) Förändring (antal) Förändring (%)

Hemtjänst 166 579 166 323 256 -0,2

Särskilt boende 82 171 83 563 1 392 1,7

Boendestöd 2 756 2 874 118 4,3

Trygghetslarm 179 015 177 695 -1 320 -0,7

Matdistribution 48 211 47 567 -644 -1,3

Ledsagning 27 109 26 838 -271 -1,0

Dagverksamhet 10 927 11 031 104 1,0

Annat bistånd 3 215 3 307 92 2,9

Korttidsplats 10 296 10 189 -107 -1,0

Avlösning av anhörig 7 173 7 298 125 1,7

Kontaktperson/-familj 1 615 1 674 59 3,7

Totalt 539 067 538 359 -196

Källa: Socialstyrelsen (2017), Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2016, Art.nr: 2017-6-1, s� 2�

Undersökningar av kommunernas insatser till äldre visar att deras behov kräver nya former av samarbeten mellan yrkesgrupper och över organisationsgränser. Där framgår att en majoritet (70 procent) av

hemtjänstenheterna hade aktuella rutiner vid misstanke om att den enskilde var undernärd eller felnärd.

Hälften (53 procent) erbjöd vård och omsorg av multiprofessionella demensteam i ordinärt boende till personer med demenssjukdom. Slutligen hade ungefär var tredje äldre person (35 procent) riskförebyggande åtgärder vid risk för fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa i ordinärt boende (hemsjukvård).

Den åldrande befolkningen kommer att ställa krav på förändringar av organisation, innehåll i verksamheten och medarbetarnas kunskaper. Där ingår bland annat att utveckla metoder för att i multiprofessionella arbetslag bättre möta de äldres behov av både hemsjukvård och omsorg i det egna boendet.¹⁶ Samtidigt har nästan alla äldre som får insatser i särskilt boende också behov av hälso- och sjukvård.¹⁷

ANSTÄLLNINGSVILLKOREN SKILJER SIG ÅT MELLAN YRKESGRUPPER OCH ARBETSGIVARE Inom hälso-, sjukvård och äldreomsorg arbetar närmare en halv miljon anställda, varav majoritet är kvinnor. Under 2015 arbetade cirka 370 000 anställda inom Kommunals organisationsområde.

De flesta arbetade antingen i en kommun eller i ett landsting och en av fem arbetade hos en privat arbetsgivare.

Undersköterska är den största yrkesgruppen på svensk arbetsmarknad med drygt 180 000 anställda.

De arbetade inom många olika typer av verksamheter. Inom landstingens verksamhet arbetade undersköterskor på vård- och specialavdelning, inom habilitering och på mottagningar. De flesta arbetade dock inom kommunal verksamhet såsom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende (motsvarande äldreomsorg).

Kommunal organiserar även många andra yrkesgrupper inom hälso-, sjukvård och äldreomsorg som vanligtvis antingen arbetar inom landstingens eller kommunernas ansvarsområden.

(13)

Kommunalt anställda

Hösten 2012 arbetade drygt 228 000 anställda inom Kommunals fyra största yrkesgrupper i kommunerna. Fem år senare hade antalet anställda ökat till närmare 250 000 anställda. Undersköterska är den största yrkesgruppen även inom kommunal verksamhet.

Under perioden har antalet anställda ökat inom alla fyra yrkegrupperna.¹⁸ Den antalsmässigt största ökningen har skett bland undersköterskor med 10 000 anställda, från närmare 118 000 till 128 000 anställda. Inom yrkesgrupperna vårdbiträden respektive vårdare har antalet anställda ökat med vardera drygt 5 000, från drygt 60 000 till över 65 000 anställda respektive från drygt 45 000 till 51 000 anställda.

Den till antalet minsta yrkesgruppen, skötare med runt 5 000 anställda, har under perioden ökat med något hundratal.

Figur 3. Antalet kommunalt anställda skötare, undersköterskor, vårdare och vårdbiträden, åren 2012-2016.

Källa: Kommunals bearbetningar av den partsgemensamma statistiken för kommuner, 2017.

Anställningsformen skiljer sig stort mellan de olika yrkesgrupperna och skillnaderna har ökat under de senaste fem åren. Figuren nedan visar att under de senaste fem åren har andelen tillsvidareanställda undersköterskor varit relativt konstant på drygt 80 procent.

Skötarna inledde perioden på samma höga nivå som undersköterskor men har därefter minskat andelen tillsvidareanställda till under 80 procent. Vårdarna har under hela perioden haft en lägre nivå tillsvidareanställda, runt 75 procent, och uppvisar en liten minskning. För vårdbiträden har anställningstryggheten drastiskt minskat, från drygt 50 procent med tillsvidareanställning till under 40 procent.

När det gäller personalomsättning förekommer stora skillnader mellan de fyra yrkesgrupperna. Personalomsättningen är nära 50 procent för vårdbiträden, vilket är avsevärt högre än för de tre andra yrkesgrupperna. För skötare och vårdare var personalomsätt- ningen cirka 24 procent och för undersköterskor cirka 15 procent.¹⁹

18 Kommunal (2017), Kommunals bearbetningar av den partsgemensamma statistiken för kommuner, 2017.

19Kommunals bearbetningar av den partsgemensamma statistiken för kommuner, 2017.

(14)

Figur 4. Andel tillsvidareanställda skötare, undersköterskor, vårdare och vårdbiträden, åren 2012-2016, i kommuner.

Källa: Kommunals bearbetningar av den partsgemensamma statistiken för kommuner.

Även åldersstrukturen skiljer sig åt mellan och inom de olika yrkesgrupperna. Av vårdbiträ- dena var var tredje under 26 år och hälften har inte fyllt 36 år. Det finns även många yngre anställda bland vårdare där var tredje är under 36 år. Bland undersköterskor varierar ålders- strukturen beroende på verksamhetsinriktning.²⁰

20

(15)

Landstingsanställda

Hösten 2012 arbetade inom landstingens verksamhet drygt 44 000 anställda inom Kommunals fyra största yrkesgrupper som fem år senare hade ökat till närmare 48 400 anställda. Figuren visar att undersköterska är den största yrkesgruppen. Under perioden har antalet undersköterskor ökat från 32 300 till 36 800 anställda (motsvarar cirka 14 procent). Under samma period har antalet anställda ambulanssjukvårdare och barnsköterska minskat med 100 respektive 200 anställda. Antalet skötare var relativt oförändrat under perioden, drygt 9 000 anställda.

Figur 5. Antalet landstingsanställda ambulanssjukvårdare, barnsköterskor, skötare och undersköterskor, åren 2012-2016.

Källa: Kommunals bearbetningar av den partsgemensamma statistiken för kommuner och landsting (2017).

En gemensam nämnare för tre av fyra yrkesgrupper är att andelen tillsvidareanställda har minskat under perioden. Den största minskningen har skett bland ambulanssjukvårdarna, från nära 90 procent hösten 2012 till drygt 80 procent hösten 2016. Minskningarna har varit mindre bland skötare och undersköterskor, från 73 till 69 procent respektive från 81 till 77 procent. Anställningstryggheten var i princip oförändrad bland barnsköterskor med drygt 80 procent tillsvidareanställda.

När det gäller personalomsättning, det vill säga andelen nyanställda i förhållande till det totala antalet anställda, var den högst bland skötare och undersköterskor med cirka 20 procent, i förhållande till drygt tio procent bland ambulanssjukvårdare och barnsköterskor.

(16)

Figur 6. Andel tillsvidareanställda ambulanssjukvårdare, barnsköterskor, skötare och undersköterskor, åren 2012-2016, i landsting.

Källa: Kommunals bearbetningar av den partsgemensamma statistiken för kommuner, 2017.

När det gäller ålderstrukturen var runt 20 procent av barnsköterskorna, skötarna och undersköterskorna under 36 år. Det skiljer sig markant mot ambulanssjukvårdarna där färre än tio procent var under 36 år.²¹

NÄSTAN ALLA ANSTÄLLDA HAR GYMNASIEUTBILDNING

Förändrade krav inom verksamheten och utvecklingen av nya välfärdstjänster har lett till omfattande behov av yrkesutveckling för redan anställda och nyrekryteringar inom flera olika professioner. Kraven på yrkesutbildning ser dock olika ut inom

verksamheterna. Arbetsgivarna inom hälso- och sjukvård har traditionellt haft höga krav på yrkesutbildning, samtidigt som arbetsgivarna inom äldreomsorg har haft mer otydliga krav på yrkesutbildning.

Ett utdrag från SCBs yrkesregister ²², se figur, visar att nästan alla anställda inom Kommunals största yrkesgrupper har minst gymnasial utbildning. Många har också en eftergymnasial utbildning. För de tre yrkesgrupper skötarna, vårdarna²³ och undersköterskorna inom habilitering hade över 20 procent av de anställda en eftergymnasial utbildning. Den yrkesgrupp som har störst spridning mellan olika utbildningsnivåer är vårdbiträden där ungefär lika många har högst grundskola (19 procent) som eftergymnasial utbildning (16 procent).

21 SCB (2016), Yrkesstatistik SSYK 2012 uppdelat efter åldergrupper år 2014, specialbeställning.

22 Kommunal beställde ett utdrag ur SCBs yrkesregister (2014) med avseende på utbildningsnivå och de fem största utbildningsinriktningarna för anställda inom Kommunals största medlemsgrupper� Det bygger på både SCBs Yrkesregistret 2014 enligt SSYK 2012 respektive svensk utbildningsnomenklatur (SUN).

23 Inklusive boendestödjare.

(17)

Figur 7. Andel anställda i de största yrkesgrupperna fördelat per utbildningsnivå år 2014, SSYK 2012.

Källa: SCB (2016), Specialbeställning ur yrkesregistret.

Nästan alla anställda har gymnasieutbildning, men långt ifrån alla har en dokumenterad yrkesutbildning inom verksamhetsområdet. Bland Kommunals största yrkesgrupper har undersköterskor inom mottagning respektive vård- och specialistavdelning högst andel med en registrerad utbildning inom hälso- och sjukvård samt omsorg, 70 respektive 65 procent. Inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende respektive habilitering är andelen undersköterskor med registrerad utbildning inom sjuk- och omvårdnad samt social service lägre, 55 respektive drygt 30 procent.

Skillnader förekommer även mellan yrkesgrupper. Av barnsköterskor hade drygt 70 procent en registrerad utbildning inom barnomsorg, sjukvård och omvårdnad. Bland ambulanssjukvårdarna var det nära 60 procent som hade en registerad utbildning inom teknik med inriktning vård, omvårdnad, sjukvård och räddningstjänst. Däremot var det endast drygt 40 procent av skötarna som hade en registrerad utbildning inom omvårdnad, psykiatrisk vård, sjukvård och omsorg. Inom kommunal verksamhet hade drygt 20 procent av vårdarna en registrerad utbildning inom vård och omsorg. Den yrkesgrupp som hade lägst andel registrerad utbildning inom omvårdnad och sjukvård var vårdbiträden, med drygt tio procent.

(18)

(19)

En gymnasial

yrkesutbildning för unga

Det finns flera olika utbildningsvägar för yrkesutbildade inom vård och omsorg.

Där ingår:

• Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet

• Kommunala yrkesinriktade vård- och omsorgskurser för vuxna

• Vidare- och specialistutbildningar vid yrkeshögskolan

• Arbetsmarknadsutbildningar inom vård och omsorg

• Yrkeskurser vid folkhögskolan

Det här avsnittet handlar om vård- och omsorgsprogrammet vid ungdomsgymnasiet.

Efter examen ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Socialstyrelsens allmänna råd och utbildningens innehåll motsvarar den lägsta nivån för personalens kunskap och förmåga vid arbete inom äldreomsorg och funktionshinderomsorg. Efter examen har eleverna möjlighet att studera vidare på yrkeshögskola, högskola eller universitet.

Läsåret 2011/12 var första året som gymnasieskolan tillämpade den nya läroplanen (GY11). Konsekvensen blev en kraftig minskning av antalet elever på yrkesprogrammen.

Läroplanen kännetecknas av ändrade behörighetskrav, både när det gäller olika

nationella program och vilka kurser som ingår i den ordinarie studieplanen. Eleverna på både vård- och omsorgsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet kan fortfarande läsa in grundläggande behörighet till högskolan inom ordinarie studieplan. Motsvarande kurser är obligatoriska i alla högskoleförberedande programmen.

Nedan följer en beskrivning av yrkesprogrammet med avseende på innehåll, elevantal och etablering på arbetsmarknaden efter utbildningen.

VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET PÅ GYMNASIET

Läsåret 2016/17 var vård- och omsorgsprogrammet ett av de medelstora

yrkesprogrammen med närmare 9 500 elever, varav majoriteten är kvinnor (cirka 80 procent). I hela landet fanns det nära 150 skolkommuner där majoriteten av skolenheterna var offentliga (78 procent).²⁴

Eleverna studerar hälsa, ohälsa, funktionsnedsättning, medicin, pedagogik och

psykologi. Utbildningen är förberedande för yrken inom funktionshinderområdet, hälso- och sjukvård, psykiatri samt äldreomsorg. Bland de programgemensamma ämnena ingår hälsa, medicin, människan, psykiatri, psykologi, samhällskunskap, specialpedagogik, svenska eller svenska som andraspråk och vård och omsorg.

24 Skolverket (2017), Redovisning av uppdrag om uppföljning av gymnasieskolan 2017, Dnr 2016:01706, s. 127-128.

(20)

Programmet har inga inriktningar, istället har eleverna möjlighet att via

programfördjupning eller individuella val bredda sin kunskap, men kursutbudet varierar mellan skolor. Kurserna går att kombinera inom de fyra verksamhetsområdena – hälso- och sjukvård, psykiatri, äldreomsorg och funktionshinder.

Antalet avgångselever minskar

För snart tio år sedan, läsåret 2008/09, avslutade drygt 3 400 elever dåvarande omvård- nadsprogram²⁵. Antalet avgångselever ökade flera år i rad fram till läsåret 2013/14. Då skedde en kraftig minskning med drygt 1 300 elever, vilket sammanföll med den första elevkullen som genomgått gymnasiets nya läroplan. Antalet avgångselever har därefter legat kvar på den lägre nivån, runt 2 500 avgångselever per år.

När det gäller genomströmningen av nybörjarelever är det 75 procent som slutförde utbildningen inom tre år, vilket är en något lägre andel än på yrkesprogrammen över lag (78 procent). Bland eleverna slutförde kvinnliga elever utbildningen i högre utsträckning än manliga, 77 respektive 67 procent. En annan skillnad är att elever med svensk bakgrund slutförde utbildningen i större utsträckning än elever med utländsk bakgrund, 77 respektive 69 procent. När det gäller olika huvudmän och föräldrarnas högsta

utbildningsnivå är det inga stora skillnader mellan andelen elever som slutför utbildningen.

Figur 8. Antal avgångselever från vård- och omsorgsprogrammet läsåren 2008/09-2016/17.

Källa: Skolverket. I gruppen avgångselever, det vill säga elever slutfört gymnasieskolan och erhållit slutbetyg eller motsvarande, ingår nationella, speciellt utformade och individuella program samt fristående skolor�

Bland de som slutförde fick cirka 86 procent en examen (genomsnitt 87 procent för alla yrkesprogram).²⁶ Elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning tar examen i större utsträckning än eleverna med föräldrar som har högst gymnasial utbildning, 92 respektive 84 procent. Samtidigt är skillnaderna stora mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund där 91 respektive 75 procent av eleverna tar examen.²⁷

25 Nuvarande Vård- och omsorgsprogram�

26 En elev som inte uppfyller kraven för gymnasieexamen efter ett nationellt program ska få ett

(21)

Skolverket bedömer att den främsta orsaken till att eleverna med utländsk bakgrund har sämre resultat är att många elever saknar fullständig svensk grundskola, vilket innebär att de behöver stöd i flera ämnen, både på grund- och gymnasienivå. Eftersom många elever saknar tillräckliga förkunskaper i engelska från grundskolan, och det i princip är omöjligt att läsa in grund- och gymnasieskolans engelskakurser under tre år, blir följden att eleverna inte kan få en yrkesexamen. Därmed minskar också deras anställningsbarhet på arbetsmarknaden.²⁸

Många elever väljer att fortsätta studera vid högskolan

Vård- och omsorgsprogrammet är det yrkesprogram med högst andel elever med högskolebehörighet. Av eleverna hade 60 procent grundläggande högskolebehörighet när de avslutade studierna våren 2016 i förhållande till 36 procent för samtliga yrkesprogram.²⁹ Kvinnliga elever hade något högre andel med högskolebehörighet än manliga, 61 respektive 57 procent. Det fanns även skillnader mellan enskilda och offentliga huvudmän, där 66 respektive 58 procent av elever uppnått grundläggande högskolebehörighet.

Vård- och omsorgsutbildningarna har under lång tid utmärkt sig genom en hög andel elever som påbörjar eftergymnasiala studier. Figuren visar att andelen elever som påbörjade högskolestudier ökade kontinuerligt under en tioårsperiod från slutet av 1990-talet till finanskrisen, därefter minskade den särskilt för män.

Figur 9. Andel i procent av antalet avgångna elever på programmet som påbörjat högskolestudier inom tre år från 1994/95–2012/13, fördelat på kvinnor, män och totalt.

Källa: SCB, (2017), Påbörjade högskolestudier inom tre år för avgångna från gymnasieskolans linjer/program 1990/91-2012/13. Andel i procent av antalet avgångna på respektive linje/program och avgångsår.

SCBs senaste treårsuppföljning visar att av avgångseleverna läsåret 2012/13 hade cirka 28 procent påbörjat högskolestudier inom tre år. Liksom tidigare år påbörjar kvinnliga elever högskolestudier i betydligt större utsträckning än manliga (30 respektive 17 procent).

28 Skolverket (2017), Redovisning av uppdrag om uppföljning av gymnasieskolan 2017, Dnr 2016:01706, s. 132.

29 Skolverket (2017), Redovisning av uppdrag om uppföljning av gymnasieskolan 2017, Dnr 2016:01706, s. 131.

(22)

Etableringen på arbetsmarknaden efter ett, tre och fem år

Ett år efter avslutade gymnasiestudier har många elever en osäker ställning på arbetsmarknaden. Tabellen nedan innehåller resultat från Skolverkets uppföljningar och visar att drygt hälften av eleverna antingen är etablerade eller studerar ett år efter gymnasiet.³⁰

Eleverna vid vård- och omsorgsutbildningarna har under 2010-talet haft en positiv utveckling av andelen etablerade, från 34 procent för avgångseleverna läsåret 2010/11 till 39 procent läsåret 2012/13. Den största ökningen skedde dock bland de första avgångseleverna från GY11 där 52 procent var etablerade ett år efter avslutade studier.

Eleverna har generellt haft en bättre etablering än genomsnitten för alla yrkesprogram.³¹ Av de förvärvsarbetande är det vanligaste yrket undersköterska inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende. Det näst vanligaste yrket är undersköterska inom vård- och specialistavdelning. Kvinnor arbetar i större utsträckning än män i ett yrke inom vård och omsorg samt socialt arbete.³²

Programmet utmärker sig också med en hög andel elever som studerar ett år efter avslutad gymnasieutbildning. Andelen studerande elever var runt 26-27 procent under början av 2010-talet. De första avgångseleverna från GY11 innebar dock en tydlig minskning till 19 procent. Motsvarande utveckling skedde även bland övriga yrkesprogram som minskade från runt 20 till drygt 10 procent studerande.

Tabell 3. Andel elever från omvårdnadsprogrammet/vård- och omsorgsprogrammet samt samtliga yrkesprogram som ett år efter avslutade gymnasiestudier är etablerade respektive studerande läsåret 2010/11-2013/14, det vill säga efterföljande år.

2010/11 2011/12 2012/13 2013/14

Yrkesprogram Etabl� Stud� Etabl� Stud� Etabl� Stud� Etabl� Stud�

Vård och

omsorg 34 27 35 26 39 26 52 19

Samtliga 33 21 30 21 33 20 42 12

Differens +1 +6 +5 +5 +6 +6 +10 +7

Källa: Skolverket, Tabell 5A respektive 4: Etablerade respektive studerande ett år efter avslutade gymnasiestudier per läsår och program.

Tre år efter avslutade gymnasiestudier har både andelen etablerade och studerande ökat bland de tidigare eleverna. Andelen etablerade elever ökar successivt för varje år från drygt 40 procent bland avgångseleverna läsåret 2008/09 till 50 procent för avgångseleverna läsåret 2011/12. Samtidigt ligger andelen studerande kvar på runt 30 procent. Manliga elever är i högre utsträckning etablerade än kvinnliga och det omvända gäller för studier. Uppföljningar av eleverna som lämnade gymnasieskolan läsåren 2008/09 respektive 2009/10 visar att efter fem år har andelen etablerade ökat till cirka 60 procent samtidigt som andelen studerande har minskat till runt 20 procent.³³

30 För den senaste uppföljningen (år 2015) innebar etablerad ställning en arbetsinkomst på minst 187 100 kr, sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad aktuellt år), inga händelser som indikerar arbetslöshet och inga händelser som indikerar arbetsmarknadspoli- tiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning.

31 Skolverket, Tabell 5A: Etablerade respektive studerande ett år efter avslutade gymnasiestudier per läsår och program.

32 SCB (2017), Tabell Vård och omsorg (VO), examinerade 2013/14 med något förvärvsarbete under 2015, yrke 2015.

(23)

Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan

Den första uppföljning av inträdet på arbetsmarknaden av eleverna som genomgått GY11 visar att närmare 60 procent av eleverna från vård- och omsorgsprogrammet har arbete som huvudsaklig sysselsättning.³⁴ Det är betydligt lägre än genomsnittet för samtliga yrkesprogram (drygt 80 procent) men på samma nivå som tidigare avgångselever. Den här undersökningen mäter dock inte om eleverna är etablerade eller inte, dvs. har uppnått en viss arbetsinkomst.³⁵

Den senaste uppföljningen innehåller flera nya frågor där eleverna urskiljer sig i förhållande till övriga yrkesprogram. Det handlar om att närmare 70 procent eleverna anser att vård- och omsorgsprogrammet har förberett dem för arbetslivet (i förhållande till drygt 40 procent för samtliga yrkesprogram). Av eleverna som arbetar anser en hög andel, 70 procent, att utbildningen överensstämmer helt eller till stor del med deras arbete (i förhållande till drygt 50 procent av samtliga elever på yrkesprogram).

Många elever har också fortsatt att studera vid Komvux. Under de 2,5 åren som gått efter examen har cirka 20 procent av eleverna med grundläggande behörighet och runt 40 procent av eleverna utan grundläggande behörighet läst vidare vid Komvux. I förhållande till samtliga yrkesprogram är det en betydligt högre andel elever i gruppen som saknar grundläggande behörighet. Sammantaget är det nära 30 procent som har studerat vid Komvux, i förhållande till cirka 20 procent för samtliga yrkesprogram. En förklaring till den höga andelen studerande vid Komvux är att många elever har svårigheter med svenska språket och behöver en utökad studietid för att uppnå fullständiga betyg.

Vid uppföljningstillfället var det cirka 30 procent av eleverna som studerade, i förhållande till cirka 10 procent bland samtliga yrkesprogram. Av de elever som någon gång studerat på högskolan anser 36 procent att utbildningen i stor utsträckning har förberett dem för högskolestudier, i förhållande till 27 procent bland samtliga yrkesprogram.³⁶

SUMMERING

• Antalet yrkesutbildade har minskat efter införandet av den nya gymnasieskolan (GY11).

• Många elever lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg.

• Inom tre år har många yrkesutbildade påbörjat högskolestudier.

• Etableringen på arbetsmarknaden tar lång tid.

• Eleverna är nöjda med innehållet i programmet som till stor del överensstämmer med arbetslivets krav.

34 SCB (2017), Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan, Sysselsättning och övergångar till vidare studier bland examinerade 2013/14, s. 90.

35 Våren 2017 genomförde SCB en kombination av enkät- och telefonintervjuundersökning riktad till de första avgångseleverna som fokuserade på deras inträde på arbetsmarknaden. Den fokuserar på om avgångseleverna arbetar och om de arbetar inom ett relevant område för deras gymnasie utbildning�

36 SCB (2017), Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan, Sysselsättning och övergångar till vidare studier bland examinerade 2013/14, s. 90samt SCB (2012 och 2014), Inträdet på arbetsmarknaden. Gymnasieavgångna 2006/2007 respektive Inträdet på arbetsmarknaden.

Gymnasieavgångna 2008/2009�

(24)

(25)

Kommunala yrkesinriktade vård- och omsorgskurser för vuxna

Den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå erbjuder kurser enligt samma ämnesplaner som gymnasieskolans yrkesprogram, men den är indelad i enstaka kurser istället för sammanhållna yrkesprogram. Elevernas studietid varierar beroende på studietakt, förkunskaper och möjlighet till validering av yrkeserfarenhet. Tillgången till utbildningsplatser är till stor del beroende av statligt stöd, vilket påverkar medborgarnas möjligheter att genomföra studier, samtidigt som många kommuner avsätter betydande medel till vuxenutbildningen.

Ansvaret för vuxenutbildningen är kommunalt, men det finns flera former av statlig styrning.³⁷ Det gäller bland annat det särskilda statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.³⁸ Statsbidraget förutsätter en regional samverkan avseende planering och genomförande samt att kommunerna medfinansierar lika många utbildningsplatser. Syftet är att dels öka utbildningsutbudet för eleverna, dels tillgodose behovet på arbetsmarknaden i de samverkande kommunerna. Därför ska företrädare för arbetsgivare, organisationer och branscher i de samverkande kommunerna samt Arbetsförmedlingen och den aktör som har ett regionalt utvecklingsansvar i länet eller länen medverka i planeringen av utbildningarna.³⁹

Andra krav är att kommunen måste kunna erbjuda möjlighet till kartläggning av deltagarnas tidigare kunskaper och kompetens samt erbjuda studie- och yrkesvägledning. Skolverket bedömer att i princip samtliga kommuner har ansökt om och erhållit statligt bidrag. Inom yrkesinriktad vuxenutbildning är behovet av platser störst inom vård och omsorg.⁴⁰ Idag är den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen den absolut största

utbildningsvägen för rekryteringen av gymnasialt yrkesutbildade inom vård och omsorg.

Nedan följer en beskrivning av vård- och omsorgskurserna med avseende på innehåll, elevantal och etablering på arbetsmarknaden efter utbildningen.

37 Skolverket (2017), Skolverkets lägesbedömning 2017, s. 70.

38 Förordning (2016:937) ersätter den tidigare satsningen på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (Yrkesvux) from den 1 januari 2017.

39 Villkoren är reglerade i förordning (2009:43) 4 §

40 Skolverket (2016), Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m., s. 29

(26)

VÅRD- OCH OMSORGSKURSER INOM DEN KOMMUNALA VUXENUTBILDNINGEN Det stora urvalet av kurser och möjliga kombinationer innebär svårigheter för både elever och arbetsgivare att få en överblick av kompetensförsörjningen. Skolverkets uppföljningar⁴¹ visar att de flesta elever är unga vuxna, där många kompletterar sina studier från gymnasieskolan.

För elever som saknar tidigare gymnasiepoäng och yrkeserfarenhet tar det cirka tre år med heltidsstudier att uppnå gymnasieexamen (2 500 poäng).⁴²

Av de tio populäraste kurserna på gymnasial nivå ingår sex i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Kursen hälsopedagogik ingår i både barn- och fritidsprogrammet respektive vård- och omsorgsprogrammet. Två andra mycket populära yrkeskurser är medicin 1 och specialpedagogik 1. Den senare ingår både som en programgemensam kurs i vård- och omsorgsprogrammet och som en programfördjupning inom barn- och fritidsprogrammet.

Tabellen nedan visar dock att antalet kursdeltagare har minskat kraftigt i nästan alla yrkesinriktade kurser mellan åren 2014 och 2016. Den största minskningen har skett inom psykologi 1 och psykiatri 1 samt vård- och omsorgsarbete 2. En bidragande faktor kan vara bristen på behöriga lärare i yrkesämnen. Det gäller även för kursen i svenska som andra språk 2.

Tabell 4. Antal kursdeltagare vid Komvux som läst yrkeskurser som ingår i de programgemensamma kurserna i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram under 2016 samt förändring i förhållande till 2014.

Programgemensammakurser Antal deltagare 2016 Förändring 2014-2016

Hälsopedagogik 17 925 -837

Psykologi 1 15 406 -2 545

Medicin 1 16 149 -742

Specialpedagogik 1 16 310 -428

Vård- och omsorgsarbete 1 15 843 -418

Svenska som andra språk 2 12 772 -3 317

Etik och människans livsvillkor 15 862 62

Svenska 2 10 142 -1 397

Psykiatri 1 14 463 -1 244

Vård- och omsorgsarbete 2 13 596 -1 162

Källa: Skolverket, exklusive svenska 2, svenska som andra språk 2 och samhällskunskap 1b.

I gymnasieskolan finns det fyra programfördjupningspaket med yrkesutgångar inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård, funktionshinder och psykiatri. På Komvux fokuserar de fyra populäraste fördjupningskurserna på yrkeutgångar inom äldreomsorg respektive hälso- och sjukvård, vilket även gäller bland ungdomar.

Av vuxeneleverna läste nära 6 400 elever vård och omsorg vid demenssjukdom och över 4 300 elever läste äldres hälsa och livskvalitet som är fördjupningar inom äldreomsorg.

Närmare 5 500 elever läste akutsjukvård respektive över 4 400 elever läste medicin 2 inom fördjupningen hälso- och sjukvård. Antalet elever med fördjupning inom psykiatri och funktionshinder är betydligt lägre med cirka 2 500 elever inom funktionshinder och runt 2 000 inom psykiatri.

41 Skolverket (2017), Redovisning av insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och

(27)

Tabell 5. Antal kursdeltagare vid Komvux som läste motsvarande fördjupningspaket i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram under 2016 samt förändring i förhållande till 2014.

Fördjupningspaket Antal deltagare 2016 Förändring 2014-2016 Äldreomsorg

Vård och omsorg vid demenssjukdom 6 384 -966

Äldres hälsa och livskvalitet 4 351 -711

Hälso- och sjukvård

Medicin 2 4 329 -114

Akutsjukvård 5 556 100

Funktionshinder

Socialpedagogik 2 512 -210

Specialpedagogik 2 2 570 59

Psykiatri

Psykiatri 2 2 279 -291

Samhällsbaserad psykiatri 1 954 -16

Källa: Skolverket (2017).

Hur många elever som läser respektive kurs är samtidigt styrt av utbildningsanordnarens kursutbud, som i sin tur är styrt av respektive upphandlande aktör och eventuella statliga bidrag. Även om ursprungstanken är god att utbudet av kurser ska matcha arbetslivets behov av yrkesutbildade är det svårt att styra vilka kurskombinationer som eleverna väljer att studera och slutföra samt vilka kurskombinationer som utbildningsanordnarna erbjuder.

Stora variationer i elevantal under 2000-talet

Varje år följer Skolverket upp hur många elever som studerar respektive kurs.

Myndigheten följer också upp hur många studieplatser som är finansierade via statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå för vuxna (Yrkesvux)⁴³ som kommunerna har haft möjlighet att söka sedan 2009. Men det är ingen myndighet som har i uppdrag att systematiskt följa upp antalet vuxeneleverna som avslutar kurser motsvarande den gymnasiala yrkesutbildningen.⁴⁴

Uppföljningen av hur många elever som läser kurskombinationer motsvarande

gymnasieskolans yrkesprogram är osystematisk. Figuren på nästa sida är ett försök att visa på alla elever som har studerat vård- och omsorgskurser på gymnasial nivå under perioden 2009 till 2016. Skolverkets redovisningar visar att antalet elever har varierat mellan budgetåren från cirka 7 800 elever år 2010 till som mest nära 15 400 elever år 2013.

43 Förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå�

44 Idag saknas både en databas för vuxenutbildning och korrekta uppgifter från alla utbildningsanordnare, enligt Skolverkets lägesrapport 2017, s 77-78.

(28)

Figuren nedan visar också att antalet elever med en gymnasieexamen från yrkesprogrammet var drygt 3 400 elever fram till läsåret 2013/14 för att därefter minska till drygt 2 500 elever per läsår. När Föreningen Vård- och omsorgscollege⁴⁵ beställde motsvarande

kurskombination av Skolverket⁴⁶framkom att under perioden 2005 till 2007 avslutade årligen mellan 6 200 och 8 500 elever studier motsvarande det dåvarande omvårdnadsprogram.

Kommunals uppföljning för perioden 2010 till 2012 visade att antalet vuxenelever hade minskat till årligen mellan 2 400 och 2 700 elever.⁴⁷ Utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen uppföljning för åren 2014 och 2015 visade att antalet vuxenelever hade fortsatt att minska till drygt 2 150 elever.⁴⁸ Det är viktigt att notera att valet av kurser, studietid och läroplaner varierar mellan mättillfällen.

Figur 10. Antal avgångselever från omvårdnadsprogrammet/vård- och omsorgsprogrammet, elever som studerat vårdkurs inom den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen och antal elever som studerat yrkeskurser inom den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen motsvarande det gymnasiala yrkesprogrammet för läsåren 2009/10-2015/16 respektive budgetår 2010-2016.

Källa: Skolverket, specialbeställning från SCB och SOU 2017:21.

Bristen på en nationellt sammanhållen yrkesutbildning gör det svårt att beräkna antalet vuxenelever som faktiskt har avslutat en kurskombination motsvarande yrkesprogrammet på gymnasiet. Föreningen vård- och omsorgscolleges första redovisning av antalet

vuxenelever som erhållit diplom (motsvarande 1 500 p) visar på över 4 100 elever.⁴⁹ De har också under flera år erbjudit sammanhållna yrkesutbildningar i enlighet med yrkesprogrammet.

45 Föreningen Vård- och omsorgscollege startade 2008 och består av parterna som tillsammans certifierar utbildningsanordnare. Medlemmar är arbetsgivar- och fackliga organisationer samt utbildningsanordnare med ett gemensamt ansvarar för att säkerställa kvaliteten utbildningarnas innehåll och elevernas anställningsbarhet. Under 2016 fanns det ett 20-tal regionala Vård- och omsorgscollege som omfattade minst tre kommuner och ett landsting eller en region�

Antalet lokala Vård- och omsorgscollege uppgick till närmare 90 och inkluderar närmare 100 gymnasieskolor�

46 Elever som under perioden 2005 till 2007 respektive 2010 till 2012 slutfört kurser inom Komvux motsvarande 1 350 poäng i omvårdnad, SCB specialbeställd utbildningsstatistik, 2011 respektive 2014, under tre år till och med aktuellt årtal.

47 När det gäller Kommunals beställning omfattade den elever som under perioden 2010 till 2012

(29)

Etableringen efter kommunal yrkesinriktad vuxenutbildning

Det är mycket svårt att följa upp vuxenelevernas etablering efter avslutade

yrkesutbildningar, vilket till stor del beror på bristande dokumentation.⁵⁰ Skolverkets senaste uppföljning visar att ett år efter avslutade studier ha 60 procent av eleverna som har läst 800 poäng eller mer en etablerad ställning på arbetsmarknaden.⁵¹ Myndigheten har valt att redovisa elevernas kurspoäng i två grupper, elever med mellan 400 och 799 kurspoäng respektive 800 poäng eller mer. Det innebär att det inte finns några jämförbara uppgifter mellan de elever som har läst gymnasieskolans sammanhållna yrkesprogram och de vuxenelever som har läst motsvarande kombination av yrkeskurser.

Tabellen nedan innehåller en sammanställning av Skolverkets tvåårsuppföljning⁵² av elevernas etablering efter avslutad kommunal yrkesinriktad vuxenutbildning. Den visar att elevernas förankring på arbetsmarknaden ökar med fler kurspoäng och längre tid efter avslutade studier. Två år efter avslutade studier var cirka 60 procent av eleverna som läst minst 800 poäng etablerade på arbetsmarknaden i förhållande till cirka 50 procent av eleverna som läst mellan 400 och 799 poäng. Efter två år är dock många av de tidigare eleverna inte etablerade på arbetsmarknaden.

Eleverna som avslutade sina studier 2013 var färre i antal och var i större utsträckning etablerade på arbetsmarknaden efter två år i förhållande till eleverna som avslutade sina studier två år tidigare. Samtidigt hade andelen som inte var etablerade på arbetsmarknaden minskat. Det gällde oavsett antalet kurspoäng. En förklaring kan vara att de i större utsträckning än tidigare elever har läst sammanhållna yrkesutbildningar inom certifierade Vård- och omsorgscollege. På så sätt har eleverna fått en tydlig bild av vilka krav arbetslivet ställer samtidigt som eleverna har fått den utbildning som arbetslivet kräver. En annan förklaring kan vara den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden med fler lediga jobb.

Tabell 6. Antalet elever vid den kommunala vuxenutbildningen som avslutat kurser omfattande minst 800 poäng respektive mellan 400 och 799 poäng med inriktning vård och omsorg fördelat på etableringsstatus två år efter avslutad utbildning, år 2013 respektive 2015.

Etableringsstatus 2013 Etableringsstatus 2015

Kurspoäng Avslut

2011

Etabl� Studier Ej* etabl. ^Avslut 2013

Etabl� Studier Ej* etabl.

400-799 p 2 440 50 11 39 2 180 60 8 33

800 p eller mer 4 940 61 6 33 6 430 67 5 28

– minst 1 350 p** 2 660

Källa: Skolverket (2016 och 2017), Etableringsstatus 2013 respektive 2015 för olika elevgrupper som avslutat Komvux 2011 respektive 2013*. I kategorin ej etablerad ingår elever som har en osäker eller svag ställning samt elever som varken studerar eller arbetar**. SCBs uppgift på uppdrag av Kommunal�

50 Orsakerna till problemen inom den kommunala vuxenutbildningen är flera, bland annat ett begränsat faktaunderlag och att eleverna deltar i en kombination av olika utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser�

51Skolverket (2017), Redovisning av uppdrag om uppföljning av sysselsättning efter avslutade studier inom kommunal vuxenutbildning, Dnr: 2017:01587, s. 17.

52 Skolverket (2015), Redovisning av uppdrag om uppföljning av sysselsättning efter avslutade studier inom kommunal vuxenutbildning och utbildning inom svenska för invandrare, Dnr 5.1.3- 2015:81, s. 1.

(30)

År 2011 ingår i både Skolverkets uppföljning och Kommunals beställning till SCB. Det innebär att det går att dela in eleverna i ytterligare en nivå, det vill säga de som har läst minst 1 350 kurspoäng inom vård och omsorg. Resultatet blir att av de 10 000 vuxeneleverna är det endast cirka 2 700 (drygt 25 procent) som har avslutat kurspoäng motsvarande gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Resultat går att tolka på olika sätt.

En tolkning är att närmare 7 500 elever (cirka 75 procent) har läst en kurskombination som inte ger en fullständig yrkesutbildning enligt den officiella statistiken.⁵³ En annan tolkning är att den nya gymnasieskolan även innebar att flera programgemensamma ämnen, som tidigare ingick i omvårdnadsprogrammet, inte längre ingår som

yrkesämnen, vilket har resulterat i en underskattning av antalet elever som har avslutat kurser inom inriktning vård och omsorg.

SUMMERING

• Eleverna har stor flexibilitet och kan välja sin egen kurskombination.

• Vård och omsorg är den populäraste yrkesinriktningen.

• Många elever läser yrkeskurser, men inte hela yrkesutbildningen.

• Det saknas offentlig statistik över antalet elever som läser en sammanhållen yrkesutbildning i enlighet med yrkesprogrammet.

• Elever som har fler kurspoäng har bättre etablering.

• Etableringen på arbetsmarknaden tar lång tid.

(31)

(32)

Vidare- och

specialistutbildningar vid yrkeshögskolan

Yrkeshögskolan (YH) tillkom 2009 och bygger på den tidigare kvalificerade yrkesutbildningen (KY) där de sista kurserna avslutades under 2013.⁵⁴Målsättningen är att eleverna ska få kvalificerad kunskap inom efterfrågade yrkesgrupper på arbetsmarknaden där utbildningsutbudet och dess innehåll förändras över tid beroende på arbetslivets behov.

Det ställer krav på en aktiv medverkan från arbetslivet där ett lokalt och arbetsplatsnära kursinnehåll är prioriterat i förhållande till en nationellt sammanhållen struktur.

Det finns fem stora utbildningsområden – Data/IT, Ekonomi, administration och försäljning, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Samhällsbyggnad och bygg-teknik samt Teknik och tillverkning som tillsammans har nästan fyra femtedelar av alla antagna 2016. Den starkt könssegregerade arbetsmarknaden återspeglar sig bland eleverna inom respektive område.⁵⁵ Av eleverna som studerar kurser med inriktning på Hälso- och sjukvård samt socialt arbete är drygt 90 procent kvinnor och cirka 10 procent män.

Avsnittet nedan fokuserar på utbildningsområdet Hälso- och sjukvård samt socialt arbete.

YRKESUTBILDNINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT SOCIALT ARBETE Utbildningarna är på eftergymnasial nivå och bygger på kunskap från vård- och omsorgsprogrammet eller motsvarande utbildning. Undervisningen kan antingen ske på distans eller vara utformad som en kombination av teoretiska studier och arbetsplatsförlagt lärande. Efter utbildningen ska eleverna kunna arbeta inom specifika yrkesroller eller med mer avancerade och komplexa arbetsuppgifter. Av eleverna som studerade kurser inom Hälso- och sjukvård, socialt arbete var examensgraden cirka 80 procent för kvinnor och drygt 70 procent för män.⁵⁶

Under 2016 var drygt 2 700 elever antagna till utbildningar inom hälso- och sjukvård samt socialt arbete. För Kommunals medlemsgrupper finns det både breda utbildningar samt vidare- och specialistutbildningar. Flera vidareutbildningar för undersköterskor inom äldreomsorg omfattar 200 yrkeshögskolepoäng med inriktning på demens och äldres hälsa respektive psykiatri med inriktning psykisk ohälsa och neuropsykiatri.

Några exempel på särskilda yrkesutbildningar är aktivitetspedagog/ boendestödjare, medicinsk fotterapeut samt instrument- och steriltekniker. Utbildningarnas omfattning varierar från 200 till 400 yrkeshögskolepoäng.

54 Myndigheten för yrkeshögskolan ska verka för att utbildningarna vid yrkeshögskolorna i Sverige tillgodoser arbetslivets behov av kompetens. Ett annat uppdrag är att skapa en nationell struktur för validering av utbildning och yrkeskompetens samt är nationell koordinator för EQF (European Qualifications Framework) som ska göra det lättare att jämföra utbildnings- och yrkeskvalifikationer inom EU�

(33)

Etablering efter vidare- eller specialistutbildning

Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB har vid tre tillfällen följt upp etableringen på arbetsmarknaden efter slutförda utbildningar vid Yrkeshögskolan. Vid alla tre uppföljningstillfällena har över 90 procent av eleverna inom hälso- och sjukvård samt socialt arbete haft ett arbete ett år efter examen.⁵⁷

Tabellen nedan visar antalet elever och andel etablerade ett år efter avslutade studier inom utbildningsområdet Hälso- och sjukvård samt socialt arbete fördelat på två olika vidare- respektive yrkesutbildningar för åren 2014-2016. Under de tre åren har den största vidareutbildningen fokuserat på undersköterskor inom äldreomsorg. Ett år efter examen hade nästan alla deltagare ett arbete. När det gäller vidareutbildningen av undersköterskor inom psykiatri har både antalet examinerade och andel i arbete ett år efter examen varierat, från drygt 80 till drygt 30 examinerade respektive 100 procent till cirka 90 procent i arbete.

För de två yrkesutbildningarna till medicinsk fotterapeut respektive instrument- och steriltekniker visade uppföljning 2016 att alla elever hade ett arbete.

Tabell 7. Antal och andel examinerade som har arbete året efter examen inom hälso- och sjukvård samt socialt arbete, samt två vidareutbildningar för undersköterskor och två yrkesutbildningar, åren 2014-2016.

Utbildningsområde 2014 (examen 2013) 2015 (examen 2014) 2016 (examen 2015) Antal Arbete Antal Arbete Antal Arbete Hälso- och sjukvård

samt socialt arbete 1 377 92 1 482 95 1 919 96

varav

Vidareutbildning för undersköterskor –

psykiatri 36 83 100 34 87

Vidareutbildning för undersköterskor –

äldreomsorg 143 100 176 96 230 98

Yrkesutbildning –

medicinsk fotterapeut 46 19 45 100

Yrkesutbildning – instrument/

steriltekniker 40 32 38 100

Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB, 2016.

Uppföljningarna visar att många examinerade arbetar ett år efter avslutade studier, men långt ifrån alla har ett arbete som överensstämmer med utbildningen. För alla examinerade inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete hade runt 70 procent ett arbete som helt eller till största delen överensstämde med utbildningen.⁵⁸

57 Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB (2015), Andel examinerade från kurser inom hälso-, sjukvård samt socialt arbete som hade arbete efter examen och där arbetet överensstämde helt eller till största delen med YH-utbildningen�

58 Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB (2016), Tabell, Arbetets överensstämmelse med utbildningen året efter examen (av de som angett att de har arbete) efter utbildningsinriktning (SUN5) - totalt, 2014-2016.