AT\1064653SV.doc PE100.144v05-00
SV SV
DEN PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EU–LATINAMERIKA
RESOLUTION:
Gruvdrift på 2000-talet, baserad på en ansvarsfull och hållbar utveckling
på grundval av rapporten från utskottet för hållbar utveckling, miljö, energipolitik, forskning, innovation och teknik.
Medföredragande Europaparlamentet: Inês Zuber (GUE)
Medföredragande Latinamerika/Västindien: Carlos Edward Osorio (Parlandino, Colombia)
Fredagen den 5 juni 2015 – Bryssel (Belgien)
PE100.144v05-00 2/8 AT\1064653SV.doc
SV
Eurolat – resolution av den 5 juni 2015 – Bryssel (Belgien)
[på grundval av rapporten från utskottet för hållbar utveckling, miljö, energipolitik, forskning, innovation och teknik]
Gruvdrift på 2000-talet, baserad på en ansvarsfull och hållbar utveckling Den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika utfärdar denna resolution
– med beaktande av förklaringarna från de sju toppmöten mellan Latinamerikas, Västindiens och EU:s stats- och regeringschefer som hölls i Rio de Janeiro (28–29 juni 1999), Madrid (17–18 maj 2002), Guadalajara (28–29 maj 2004), Wien (11–13 maj 2006), Lima (15–
17 maj 2008), Madrid (18 maj 2010) och Santiago de Chile (26–27 januari 2013),
– med beaktande av försiktighetsprincipen, som fastställdes i Riodeklarationen om miljö och utveckling samt i konventionen om biologisk mångfald, antagen i Rio de Janeiro i juni 1992, – med beaktande av förklaringen från Rio+20 (FN:s konferens om hållbar utveckling) Den
framtid vi vill ha, särskilt punkterna 227 och 228 om gruvdrift,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar1,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin2,
– med beaktande av den praktiska handledning för metoder och tekniker för att minska
användningen av kvicksilver i hantverksmässig och småskalig gruvdrift efter guld som FN:s miljöprogram har tagit fram,
– med beaktande av det andinska parlamentets rekommendation 214 om illegal gruvdrift i den andinska regionen,
– med beaktande av Andinska gemenskapens beslut 774, som innehåller den andinska politiken för bekämpning av illegal gruvdrift,
– med beaktande av Internationella arbetsorganisationens konvention 169, – med beaktande av FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter,
– med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter,
utarbetade av FN:s särskilda representant för företag och mänskliga rättigheter, John Ruggie, – med beaktande av den strategiska alliansen Utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet,
som ser till att regeringar offentliggör sina inkomster från naturresurser,
– med beaktande av Internationella arbetsorganisationens konvention om säkerhet och hälsa i gruvor,
1 EUT L 143, 30.4.2004, s. 56.
2 EUT L 102, 11.4.2006, s. 15.
AT\1064653SV.doc 3/8 PE100.144v05-00
SV
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisningar och rapporter i vissa typer av företag1,
– med beaktande av förklaringarna om de mänskliga rättigheterna från det interamerikanska systemet för mänskliga rättigheter och resolutionerna från den interamerikanska
kommissionen för de mänskliga rättigheterna om förebyggande åtgärder för människorättsförsvarare i samband med konflikter som uppstår på grund av mineralutvinningsindustrier, och med beaktande av följande skäl:
A. Rätten till en hälsosam miljö är en mänsklig rättighet.
B. Gruvdrift är nödvändig för att vi ska kunna utvinna de resurser som våra samhällen
använder i dag, och brytningsindustrierna är viktiga för alla länder som har mineralresurser, särskilt utvecklingsländerna.
C. I många länder utgör gruvdriften en stor andel av BNP:n och genererar i många fall även den största delen av inkomsterna från utrikeshandel och utländska investeringar. Gruvdriften möjliggör också samhällsekonomisk utveckling om den förvaltas på ett ändamålsenligt, effektivt, ansvarsfullt, hållbart och fullständigt transparent sätt.
D. Ekonomier som är kraftigt beroende av utvinning av råvaror är mer sårbara på grund av de volatila råvarupriserna på de internationella marknaderna.
E. Länder har suverän rätt att utnyttja sina mineralresurser i enlighet med sina nationella prioriteringar och den ansvarsfullhet som enligt Rioprinciperna ska prägla
resursutvinningen.
F. Gruvsektorn kan ge såväl direkta som indirekta viktiga bidrag till lokal och nationell ekonomisk utveckling, skapande av sysselsättning, uppförande av ny infrastruktur,
kapacitetsuppbyggnad och utveckling av lokala företag. Trots detta kommer dessa fördelar sällan lokalbefolkningarna till godo.
G. De vanligaste klagomålen från berörda befolkningar avser allvarliga miljöskador och förorenade vattenkällor, negativa hälsoeffekter i angränsande samhällen, särskilt problem med luftvägarna och huden, tvångsförflyttade samhällen och förstörelse av
urbefolkningarnas fädernemarker, som har stort andligt värde och affektionsvärde för dem.
H. De kraftigt stigande internationella råvarupriserna till följd av tillväxtekonomiernas efterfrågan har stimulerat investeringar i gruvsektorn, och i Latinamerika är gruvdriften viktig för en dynamisk ekonomi och produktion samt för ett dynamiskt samhälle, och bidrar till utvecklingen av infrastruktur.
I. Utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet syftar till att omsätta naturresursrikedomen i en högre utvecklingsnivå för lokalbefolkningen genom att göra förvaltningen av inkomster mer transparent för att minska risken för korruption och få till stånd en jämlik fördelning av vinsterna.
J. Den småskaliga gruvdriften är mycket arbetskraftsintensiv och utmärks av låg teknisk utveckling, otrygga arbetsvillkor, låg säkerhet och bristfällig hygien. Ibland är den skadlig för miljön, men den ger också sysselsättning till nära nog en miljon människor i
1EUT L 182, 29.6.2013, s. 19.
PE100.144v05-00 4/8 AT\1064653SV.doc
SV
Latinamerika, ofta i landsbygdsområden.
K. Det internationella samfundet har i ILO:s konvention 182 åtagit sig att avskaffa de värsta formerna av barnarbete och förbjuda allt arbete för barn under 18 år som kan skada deras hälsa, säkerhet eller moral.
L. De miljöskador som orsakas av storskalig gruvdrift och dagbrott kan minskas med hjälp av förebyggande och kompenserande åtgärder under verksamhetens gång och genom
återställande av platser med nedlagd mineralutvinning.
M. Vinsterna från utvinningen och handeln med vissa mineraler har gått till att finansiera konflikter i olika regioner i världen, och dessa konfliktmineraler kan enkelt köpas och säljas på de internationella marknaderna om inte den tillbörliga aktsamheten ökar i
leveranskedjorna.
N. För att övervinna den så kallade naturresursernas förbannelse måste länder med utvinning av naturresurser öka sina institutioners kapacitet och förbättra sin skattepolitik i syfte att
säkerställa att inkomster och skatteintäkter används på ett effektivt och transparent sätt som gynnar en stark humanitär utveckling i resursrika länder.
O. Om mineralutvinning sker i områden där det bor människor, bland annat etniska grupper, krävs det en öppen och transparent dialog mellan regeringen och företrädare för
lokalbefolkningen, särskilt urbefolkningen. De flesta länder behöver tillämpa en effektiv markanvändningsplanering för att förebygga allvarliga skador på sårbara ekosystem och skydda lokalbefolkningens naturliga vattenkällor.
1. Eurolat erkänner att gruvsektorn är en viktig inkomstkälla för stater och företag och en viktig källa till sysselsättning, såväl direkt som indirekt, och att sektorn kan ge ett viktigt bidrag i kampen mot fattigdom. Eurolat understryker emellertid de stora utmaningar som de länder står inför som vill omvandla sin mineralrikedom till ekonomisk och social utveckling, bland annat förmåga att locka till sig investeringar och antagande av kraftfulla
gruvdriftsstrategier, skapande av naturrikedomar samtidigt som miljön och andra sociala och kulturella värden skyddas, en rättvis fördelning av inkomsterna från gruvdrift mellan
samhället i stort, lokala samhällen och gruvföretagen, och förebyggande och hantering av eventuella sociala konflikter.
2. Eurolat påminner om de stora naturtillgångarna i Latinamerika, en region som innehar en stor andel av världsproduktionen och vars länder är världsledande i produktionen av några av de viktigaste råvarorna, till exempel niob, mangan, järn, bauxit, koppar, rhenium, molybden, litium, guld, silver, zink och blyvolframat.
3. Omfattningen av gruvdriftens oönskade effekter på miljö och hållbar utveckling är en följd av olika faktorer, och Eurolat uppmanar därför de länder som bedriver gruvdrift att införa en lagstiftning och ett regelverk som är transparent, tydligt och konkret, och som omfattar gruvdriftens alla faser, i synnerhet perioden efter nedläggningen av mineralutvinningen och återställandet av området.
4. Eurolat uttrycker sin oro över arbetsvillkoren i gruvsektorn, där en stor del av arbetet är otryggt och respekten för internationella och nationella arbetsrättsliga normer och miljönormer är låg. Eurolat uppmanar regeringarna i Latinamerikas länder och
gruvföretagen att tillämpa de grundläggande arbetsrättsliga normerna i ILO:s konventioner, i syfte att garantera alla gruvarbetare ett säkert arbete under anständiga villkor. Eurolat anser
AT\1064653SV.doc 5/8 PE100.144v05-00
SV
att den småskaliga gruvdriften behöver regleras och integreras i värdekedjan så att den kan bidra till att minska fattigdomen, öka vinsterna och förebygga flykten från landsbygden och miljöförstöringen.
5. Eurolat påminner om att Andinska gemenskapen har antagit en andinsk politik för
bekämpning av illegal gruvdrift, med syftet att på ett samordnat och övergripande sätt ta itu med detta fenomen, optimera kontrollen av sådan verksamhet och utforma
samarbetsåtgärder som bidrar till en reglering av gruvdriften som ökar det sociala och miljömässiga ansvaret och främjar sektorns bärkraftighet.
6. Eurolat påminner om att gruvsektorn behöver vidta många olika försiktighets- och saneringsåtgärder samt riskreducerande åtgärder för att se till att koncentrationen av förorenande ämnen inte överstiger lagstadgade gränsvärden. Eurolat påminner även om att miljöorganen i produktionsländerna behöver ha tillräcklig behörighet och kapacitet för att kunna säkerställa att dessa åtgärder genomförs.
7. Eurolat rekommenderar regeringarna att inleda och intensifiera stödprogram för den småskaliga gruvdriften och anta åtgärder för att bekämpa informell och illegal verksamhet inom denna del av gruvsektorn. Eurolat uppmanar EU och de latinamerikanska länderna att i sin politiska agenda prioritera det internationella samarbetet för att motverka illegal
gruvdrift genom att främja nationell politik för att reglera gruvdriften så att man kan övergå från en i många fall överdrivet stor fragmentering till ett mer globalt synsätt.
8. Eurolat understryker vidare att det behövs ett regionalt och internationellt angreppssätt för att förhindra den illegala exploateringen av naturtillgångar. Eurolat uppmuntrar länderna att vidta åtgärder för att formalisera sektorn för småskalig gruvdrift och genomföra en
markanvändningsplanering. Eurolat framhåller vikten av att man söker alternativa utvecklingsformer och diversifierar ekonomin.
9. Eurolat hänvisar till sin resolution om handeln med råvaror mellan EU och Latinamerika, som grundar sig på den rapport från utskottet för ekonomiska, finansiella och
handelsrelaterade frågor som antogs den 29 mars 2014.
10. Eurolat välkomnar de senaste multilaterala, bilaterala och unilaterala initiativen för att stärka principerna om tillbörlig aktsamhet i hela leveranskedjan för mineraler i fråga om att
förebygga användningen av konfliktmineraler, bland annat OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet, artikel 1502 i den amerikanska Dodd–Frank-lagen och kommissionens förslag om att utarbeta en förordning om fastställande av ett europeiskt system för självcertifiering av tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för ansvarstagande importörer av tenn, tantal och volfram samt guld.
11. I detta sammanhang framhåller Eurolat behovet av en lagstiftning för tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan som omfattar ett stort antal konfliktmineraler, såväl i EU som i Latinamerika och Västindien.
12. Eurolat påminner om att det strategiska samarbetet mellan EU och Latinamerika är mycket viktigt mot bakgrund av båda parters intresse av att främja en hållbar utveckling och en miljömässig balans, och att detta bör leda till större synergieffekter i multilaterala forum på mineralutvinningsområdet, såsom kommissionens tillväxtinitiativ för länderna i
Latinamerika, som inbegriper internationellt samarbete om naturtillgångar med Argentina, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko, Peru och Uruguay. Eurolat uppmanar dessa parter att
PE100.144v05-00 6/8 AT\1064653SV.doc
SV
med förenade krafter fortsätta förbättra tekniken för utvinning av råvaror ur kommunalt avfall och effektivisera resursanvändningen i syfte att begränsa effekterna av utvinningen.
13. Eurolat anser att gruvindustrin kan och bör bidra till kampen mot klimatförändringarna med hjälp av tekniköverföring och ansvarsfulla investeringar.
14. Eurolat efterlyser ett större engagemang i det parlamentariska arbetet i båda regioner för att lägga fokus direkt på kontroll och uppföljning av genomförandet av gruvindustrins egna strategier, planer och projekt. Eurolat påminner om att det för sådan gruvdrift som bedrivs av grupper som håller sig i lagens utkanter krävs att man förebygger, bekämpar och kontrollerar all verksamhet som äventyrar länders och medborgares säkerhet och miljön.
15. Eurolat uppmanar de europeiska och latinamerikanska myndigheterna att inrätta mekanismer för samarbete och utbyte av bästa praxis för att bygga upp och stärka kapaciteten och att utforma de institutionella och rättsliga ramar som behövs för att man ska kunna förvalta och fördela inkomster från utvinningsindustrier på ett transparent och effektivt sätt.
16. Eurolat påminner om vikten av samarbete på det geologiska området och föreslår därför att EU:s behöriga organ står till de latinamerikanska ländernas förfogande för en kartläggning av råvaror av avgörande betydelse i Latinamerika, om dessa så önskar.
17. Eurolat uttrycker sin oro över att vissa företag tar till militariserade åtgärder genom att anställa statliga väpnade styrkor eller privata säkerhetsföretag för att garantera sin säkerhet, och tar bestämt avstånd från att vissa av dessa deltar i tortyr och olaglig övervakning.
18. Eurolat påminner regeringarna om att gruvdriften i så hög grad som möjligt bör öka de sociala och ekonomiska vinsterna samt ha en direkt inverkan på lokalbefolkningens utveckling.
19. Eurolat understryker likaså att ett stort inflöde av utländsk valuta som påverkar växelkursen och därmed leder till en sämre konkurrenskraft genom revalvering kan få till följd ett ogynnsamt makroekonomiskt läge.
20. Eurolat uppmanar regeringarna att ge lokala myndigheter kapacitet att på ett ansvarsfullt och transparent sätt förvalta resurserna från mineralutvinningen genom att främja hållbara
projekt och en hållbar utveckling.
21. Eurolat anser att det är mycket viktigt att man erkänner och säkerställer urbefolkningarnas rättigheter och traditionella kulturer i samband med utvecklingen av utvinningsindustrier i områden som har ett högt ekologiskt värde eller som bebos av dessa befolkningar, och att man säkerställer deras deltagande samt information till och samråd med dem. Eurolat uppmuntrar därför de länder som ännu inte har gjort det att genomföra ILO:s konvention 169 genom sin nationella lagstiftning så att ”samråd” får en bindande karaktär och därmed blir ett sätt att främja den lokala utvecklingen och allmänhetens delaktighet. Eurolat uppmanar myndigheterna att skapa möjligheter att organisera samråd med lokala
samhällsgrupper, noggrant bedöma begäranden om koncessioner, övervaka området och utvärdera de ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna av gruvdriften innan koncessioner beviljas.
22. Eurolat framhåller att man måste garantera drabbade vid överträdelser av social- eller miljölagstiftningen en effektiv tillgång till rättslig prövning.
AT\1064653SV.doc 7/8 PE100.144v05-00
SV
23. Eurolat betonar att EU-medlemsstaterna enligt internationell rätt och europeisk lagstiftning om de mänskliga rättigheterna är skyldiga att se till att de företag som är verksamma inom deras jurisdiktion varken direkt eller indirekt orsakar eller bidrar till kränkningar av de mänskliga rättigheterna genom sina affärsverksamheter.
24. Eurolat inser att den europeiska gruvindustrin de senaste årtiondena har gjort avsevärda framsteg i fråga om miljöskydd, och noterar med tillfredsställelse att de företag som är verksamma i denna sektor i allmänhet accepterar att de i sin verksamhet måste ta hänsyn till en hållbar utveckling och miljön. Eurolat uppmanar emellertid kommissionen att aktivt främja ett ansvarsfullt företagande bland EU-företag som verkar i tredjeland och att se till att de strikt uppfyller alla rättsliga skyldigheter, i synnerhet internationella normer och
bestämmelser om mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter och miljön.
25. Eurolat uppmanar regeringarna att inrätta transparenta förfaranden för beviljande av
koncessioner som är grundade på rättssäkerhetsprincipen, i syfte att minska problemen med anknytning till rätten till markanvändning och markägande. Eurolat uppmanar
myndigheterna att i relevant nationell lagstiftning införliva mineralprospektering och mineralutvinning i nationalparker och världsarvsområden.
26. Eurolat uppmanar med kraft regeringarna och gruvföretagen att främja en fortsatt förbättrad ansvarsskyldighet och transparens, inklusive regelbunden redovisning av verksamheten, till exempel i fråga om hur effektiva befintliga mekanismer är för att förhindra olagliga
kapitalflöden från gruvverksamhet.
27. Eurolat uppmanar med kraft regeringarna och gruvföretagen att följa nationell och
internationell arbetsmiljölagstiftning och att erkänna och förebygga de yrkessjukdomar som drabbar de som arbetar med mineralutvinning, samt att se till att arbetstagarna och deras familjer erhåller vederbörlig kompensation enligt den nationella lagstiftningen.
28. Eurolat uppmanar med kraft regeringarna och gruvföretagen att förbjuda de värsta formerna av barnarbete i gruvorna i syfte att säkerställa barnens rättigheter. Eurolat uppmanar också regeringarna att avskaffa de värsta formerna av barnarbete med hjälp av lämplig lagstiftning och se till att denna lagstiftning efterlevs. Regeringarna uppmanas likaså att till fullo
tillämpa FN:s konvention om barnets rättigheter och ILO:s konventioner om förbud mot de värsta formerna av barnarbete.
29. Eurolat uppmanar behöriga myndigheter att se till att brytningstillstånd och andra tillgångar säljs eller beviljas genom öppna och transparenta anbudsförfaranden. Eurolat uppmanar myndigheterna att offentliggöra kontrakt, inbegripet bilagor, kartor och alla finansiella uppgifter som ett sätt att förebygga korruption. Eurolat uppmanar myndigheterna och företagen att se till att alla betalningar till staten offentliggörs på ett allmänt tillgängligt sätt.
30. Eurolat välkomnar den senaste översynen av EU-direktiven om öppenhet och redovisning som kräver av utvinnings- och skogsbruksindustrierna att de ska redovisa sina betalningar till staten. Eurolat uppmanar med kraft EU:s medlemsstater att genomföra dessa direktiv så snart som möjligt. Eurolat kräver att de inkomstuppgifter som samlas in ska tillhandahållas på ett så öppet och tillgängligt sätt som möjligt.
* * *
PE100.144v05-00 8/8 AT\1064653SV.doc
SV
31. Eurolat uppdrar åt sina ordförande att översända denna resolution till Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen samt till EU-medlemsstaternas och samtliga
latinamerikanska och västindiska länders parlament, Latinamerikanska parlamentet, Centralamerikanska parlamentet, Andinska parlamentet, Mercosurs parlament, Andinska gemenskapens sekretariat, Mercosurs ständiga representantkommitté, det latinamerikanska ekonomiska systemets ständiga sekretariat, till generalsekreterarna för OAS, Unasur, Interamerikanska utvecklingsbanken och FN samt till FN:s fackorgan.
