• No results found

Malmaskolan Odensvi skola. Kolsva

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Malmaskolan Odensvi skola. Kolsva"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmaskolan

Odensvi skola

Kolsva

(2)

650 elever 110 personal

Nio lärararbetslag Ledningsgrupp

Särskilda

undervisningsgrupper Fritidshem

Ungdomsgård

Organisation

(3)
(4)

Socialstyrelsens ”Social rapport”, 2010:

- Låga eller ofullständiga grundskolebetyg är den viktigaste

riskfaktorn för framtida psykosociala problem; självskadebeteende, självmord, missbruk, bidragsberoende, kriminalitet etc.

- Ju tidigare utbildningskedjan bryts, desto sämre framtidsutsikter

har barnet.

(5)
(6)
(7)

Relationsbygge är grunden

(8)

Vi kan förändra!

• Om – bara om…

• När vi i skolan satsar på förändringar kring sådant vi kan påverka, finns

möjlighet att kompensera för faktorer utanför

skolans räckvidd.

(9)
(10)
(11)

Skollagen kap. 3

8 §

[…] Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

10 §

För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och

sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den

omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå

de kunskapskrav som minst ska uppnås.

(12)

Kompetenser i Elevhälsan

• Skolkurator

• Skolsköterska, skolläkare

• Skolpsykolog

• Specialpedagogisk kompetens – spec.lär, spec.ped

• Studie- och yrkesvägledare

• Fritidsledare

(13)

• Tid att synas och finnas i skolvardagen.

• Skolsköterskans hälsobesök

• Skolsköterska och skolkurator bjuder in

• Värdegrundsarbete - skolkultursarbete - i alla årskurser.

• Planen mot diskriminering och kränkande behandling, finns och är känd bland eleverna.

• Utbildning kring bemötande och om att arbeta mot mobbning och kränkningar, till all personal.

• Riddarskola i mellanstadiet och Schyst-kompis- utbildning till alla på i högstadiet.

• Kamratstödjare i låg-, mellan- och högstadiet.

• Fritidspersonal i skolan i alla årskurser.

• Sex- och samlevnads, ANDT

• Niornas resa till Polen i Förintelsens spår.

När Elevhälsan finns och syns i

skolvardagen!

Hälsofrämjande arbete

(14)

• Arbetet mot mobbning och kränkning;

planen mot diskriminering och kränkande behandling – i bruk varenda dag!

• Anpassning av den fysiska eller psykosociala

arbetsmiljön – utifrån t.ex. trivselundersökningar.

• Samtal med enskilda lärare utifrån vad elever berättar.

• Samtalsgrupper; Killgrupper, tjejgrupper o.s.v.

• Riktat mot en elevgrupp, eller en särskild riskgrupp, som t.ex självskadebeteende.

När Elevhälsan ställer skärpan på ett specifikt problem!

Förebyggande arbete

(15)

Särskilda undervisningsgrupper

- 7-12 elever

- Kompetent, behörig personal; socionom, lärare, assistenter.

- Tät kontakt med hem och nätverk, socialtjänst, BUP.

- Kortsiktig eller långsiktig lösning.

- Stor eller liten del av skoldagen.

- Program för återgång till skola för ”hemmasittare”.

- Hemundervisning

- Många elever från andra skolområden.

- Jag kan, jag vill, jag duger!

(16)

Aktiviteter på Malmaskolan

• Pingis, ute och inne

• Fotboll

• Volleyboll

• Frisbee

• Basket

• Schack , ute och inne

• FV åk 1-3, lekar och samarbete, ute och inne

• rastpedagog

• Åk 7-9 har två EA-lektioner, varav en ska användas till samarbete/fysisk akt.

• Tillgång till bad och idrottshall.

• Skol IF anordnar aktiviteter på håltimmar och i anslutning till

skoldagen, tex. Yoga, dans, Kinball,

• Utomhuspedagog i åk 1-3 en g/mån

• Projekt lek och samarbete (9:or aktiverar åk 3 och åk 5)

• Kamratstödjarna i åk 7-9 utbildar personal och/eller elever i

samarbetsövningar.

(17)

En plats för möten

(18)

Elevhälsan

Bakom varje framgångsrik skola - står ett starkt och drivande EHT!

http://ppv.webvideocore.net/ppv-

55DHDH83GF1I4GG/ppv_index.php?l=ppv_list&a=show_list&ccode=55DHDH83GF1I4GG&cid=87425&pwidth=800&pheight=450&ipp=- 1&iwidth=990px&thumbs=0&theme=0&ppvcss=&ps=0&outPage=%22+escape%28window.location.href&nv

(19)

Ni säger:

Det är tröttsamt att umgås med barn.

-Det är riktigt.

Ni tillägger:

Därför att man måste sänka sig till deras nivå, böja sig, kröka på ryggen, göra sig liten.

-Men där tar ni fel. Det är inte det som är det mest tröttsamma. Det är snarare det faktum att man måste höja sig, så att man når upp till deras känslor.

Sträcka på sig, göra sig längre, ställa sig på tå.

För att inte såra dem.

Janusz Korczak skrev

på 1930-talet så här:

(20)

Ann-Cathrin Jansson

Föreståndare, ungdomsgården Malmaskolan ann-cathrin.jansson@koping.se

073-6996026

References

Related documents

Genom att komparera två kommuner i Sverige vilka inbjuder till olika rörlighetsmönster i tidrummet angrips framförallt frågeställningen - Vilka hinder innebär tidrummet

Resultatet av studien visar att den svenska skolan idag inte alltid är en skola för alla och att arbetet med inkludering av elever som är i behov av särskilt stöd kan ses som

I begreppet ”En skola för alla” är innebörden att alla elever ska kunna gå i skolan och få sina behov tillgodosedda oavsett om man har funktionshinder eller inte.. Enligt Dolfe

förhållningssätt för elever i behov av särskilt stöd. Förvisso, så försöker vi att komma bort från den kompensatoriska synen på våra pedagogiska insatser, men de flesta kan

Inom det specialpedagogiska fältet finns det en mängd olika dilemman och ett av dessa dilemman rör hur man inom förskolan, skolan och särskolan kan arbeta med barn i behov av

Studien bygger dock på samtliga lärarnas uppfattningar kring ämnet extra anpassningar och syftet har inte varit att studera skillnader och/eller likheter mellan lärare som arbetar

Vi vill att elever med intellektuell funktionsnedsättning ska vara en självklar del i resonemanget som förs kring skolan men som studiens historiska tillbakablick visar är

Liknande framkom även i flera andra intervjuer, där elever vittnade om hur deras tidigare skolerfarenheter hade betydelse för i vilken grad de kände sig inklu- derade eller inte..