PROTOKOLL 3/ Fullmäktige. Tid kl. 12:00-14:20. Centralsjukhusets auditorium INNEHÅLLSFÖRTECKNING

(1)

Protokolljustering

Tid 28.11.2016 kl. 12:00 - 14:20

Plats Centralsjukhusets auditorium

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

§ Sidan

25 SAMMANTRÄDETS ÖPPNANDE 5

26 NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV

RÖSTLÄNGD

6

27 KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET

OCH BESLUTFÖRHET

7

28 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 8

29 GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN OCH

FÖRDELNINGEN AV KOSTNADERNA MELLAN

MEDLEMSKOMMUNERNA UNDER BUDGETÅRET 2017

9

30 VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅR 2017

SAMT FÖR PLANERINGSPERIODEN 2018-2019

14

31 BESTÄMMANDET AV ÖVRE GRÄNS FÖR TILLFÄLLIG

KREDIT ÅR 2017

22

32 DE FÖRTROENDEVALDAS ARVODEN ÅR 2017 24

33 JUSTERING AV BESLUTET GÄLLANDE

FÖRSTAVÅRDENS SERVICENIVÅ

29

34 FÖR KÄNNEDOM / ÖVRIGA ÄRENDEN 41

35 PÖYTÄKIRJAN KÄÄNNÖS / ÖVERSÄTTNING AV

PROTOKOLL

42

(2)

Protokolljustering

Namn Kl. Uppgift

Närvarande Kujala Antti 12:00 - 14:20 ledamot, Halso Perttula Lauri 12:00 - 14:20 ledamot, Kannus Ylikangas Eija 12:00 - 14:20 ledamot, Kannus Känsälä Kai-Eerik 12:00 - 14:20 ledamot, Kaustby Lindskog Tina 12:00 - 14:20 ledamot, Kaustby

Brandt Mats 12:00 - 14:20 ledamot, II vice ordförande, Karleby

Eerikäinen Anneli 12:00 - 14:20 ledamot, Karleby Hankaniemi Tapani 12:00 - 14:20 ledamot, Karleby Kouvo Kajsa 12:00 - 14:20 ledamot, Karleby Lahti Mauri 12:00 - 14:20 ledamot, Karleby Nurmi Anna 12:00 - 14:20 ledamot, Karleby Orjala Tapani 12:00 - 14:20 ledamot, Karleby Paloranta Johanna 12:00 - 14:20 ledamot, Karleby Palosaari Anneli 12:00 - 14:20 ledamot, Karleby Rahnasto Raimo 12:00 - 14:20 ledamot, Karleby

Sabel Roy 12:00 - 14:20 ledamot, I vice ordförande, Karleby

Broända Helena 12:00 - 14:20 ledamot, Kronoby Svartsjö Peter 12:00 - 14:20 ledamot, Kronoby

Hietaniemi Antti 12:00 - 14:20 ledamot, ordförande, Perho Välimäki Antti 12:00 - 14:20 ledamot, Toholampi

Torppa Jukka 12:00 - 14:20 ledamot, Vetil Nyman Teuvo 12:00 - 14:20 ledamot, Reisjärvi,

partiell medlem

Alkio Juha 12:00 - 14:20 representant, Evijärvi, avtalskommun

Laitila Veikko 12:00 - 14:20 styrelsens ordförande Nurmi Pekka 12:00 - 14:20 styrelsens I vice ordförande Lindskog Tina 12:00 - 14:20 styrelsens II vice

ordförande Dalvik Sixten 12:00 - 14:20 styrelsemedlem Innanen Sari 12:00 - 14:20 styrelsemedlem Haapalehto Seija 12:00 - 14:20 styrelsemedlem Joensuu Olli 12:00 - 14:20 styrelsemedlem Lahti Mauri 12:00 - 14:20 styrelsemedlem Salo Mauri 12:00 - 14:20 styrelsemedlem Varila Kaija 12:00 - 14:20 styrelsemedlem

Kangasvieri Eino 12:00 - 14:20 styrelsen, representant för Lestijärvi kommun

Peltokangas Tapio 12:00 - 14:20 styrelsen, representant för Perho kommun

Torppa Jukka 12:00 - 14:20 styrelsen, representant för Vetil kommun

Halonen Jyrki 12:00 - 14:20 styrelsen, representant för Reisjärvi kommun

Luoma Ilkka 12:00 - 14:20 verkställande direktör

(3)

Protokolljustering

Dabnell Pirjo 12:00 - 14:20 tf. cheföverläkare Hautala-Jylhä Pirjo-Liisa 12:00 - 14:20 cheföverskötare Oikarinen-Nybacka Tarja 12:00 - 14:20 socialdirektör

Juola Maija 12:00 - 14:20 verksamhetsområdets chef, Vården och omsorgen Kaivosoja Matti 13:25 - 14:20 verksamhetsområdets chef,

Familjernas tjänster

Kellokoski-Kari Eija 12:00 - 14:20 verksamhetsområdets chef, Rehabiliterings- och

undersökningstjänster Korkiakoski-Västi Minna 12:00 - 14:20 ekonomidirektör,

verksamhetsområdets chef, protokollförare

Witick Tanja 12:00 - 14:20 verksamhetsområdets chef, Omsorgen för

utvecklingshämmade Heikkilä Eija-Liisa 12:00 - 14:20 personaldirektör Jukkola Janne 12:00 - 14:20 ersättare, Karleby Palosaari Tarja 12:00 - 14:20 ersättare, Karleby Kangasvieri Eino 12:00 - 14:20 ersättare, Lestijärvi

Frånvarande Aarnos Eila ledamot, Karleby

Nokso-Koivisto Pekka ledamot, Karleby

Puolimatka Pekka ledamot, Karleby

Tuikka Jukka-Pekka ledamot, Lestijärvi

Linna Jukka representant, Sievi,

avtalskommun

Märsylä Pekka representant, Kalajoki,

avtalskommun

Hylkilä Marja styrelsemedlem

Kentala Anneli styrelsen, representant för

Halso kommun

Salminen Jussi Utvecklingsdirektör

Behandlade ärenden

25 - 35 Underteckningarna

Antti Hietaniemi Minna Korkiakoski-Västi Antti Hietaniemi Minna Korkiakoski-Västi

Ordförande Protokollförare

(4)

Protokolljustering

Protokolljustering

Datum ___/___ 2016 Datum___/___ 2016 Anneli Palosaari Anneli Eerikäinen Protokollet framlagt till allmänt påseende

Efter protokolljusteringen har protokollet lagts fram i enlighet med det sätt som föreskrivs

__/__ 2016

Minna Korkiakoski-Västi Protokollförare

(5)

Protokolljustering

SAMMANTRÄDETS ÖPPNANDE

Sfullm § 25 Samkommunfullmäktiges ordförande öppnar sammanträdet.

Beslut:

Ordförande öppnade sammanträdet.

(6)

Protokolljustering

NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖSTLÄNGD

Sfullm § 26

Enligt fullmäktiges arbetsordning inleds sammanträdet med namnupprop som förrättas kommunvist i alfabetisk ordning. I samkommunens grundavtal stadgas om fullmäktigeledamöternas antal och röstetal.

Enligt 8 § i grundavtalet väljer medlemskommunerna och de partiella medlemmarna ledamöter till samkommunfullmäktige på basis av invånarantalet i slutet av det år som föregår kommunens val så att varje medlemskommun har en representant för varje påbörjat

invånarantal av tretusenfemhundra (3 500-tal) invånare. De partiella medlemmarna har en representant för varje påbörjat invånarantal på sjutusen (7000) invånare. För varje ledamot i

samkommunfullmäktige väljs en personlig ersättare.

Samkommunfullmäktiges ledamöter och ersättare väljs för en period som motsvarar mandatperioden för kommunernas fullmäktige.

Varje ledamot har en (1) röst. Om ledamoten har förhinder eller är frånvarande, överförs dennes rösträtt till den personliga ersättaren.

Fullmäktigeledamöterna, deras personliga ersättare och röstetalen framgår av bilagan som samtidigt fungerar som röstlängd.

Bilaga A 26, Lista på ledamöter och röstetal Beslut:

Förrättades namnupprop och konstaterades röstlängd.

Bilagor LISTA PÅ LEDAMÖTER OCH

RÖSTETAL_FULLMÄKTIGE_161128

(7)

Protokolljustering

KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Sfullm § 27

Enligt 10 § i samkommunens grundavtal är fullmäktige beslutför då minst två tredjedelar av samkommunens medlemskommuner är representerade vid sammanträdet och invånarantalet i de kommuner som är representerade vid sammanträdet är minst hälften av det sammanlagda invånarantalet i samkommunens medlemskommuner.

För beslutförhet krävs att 7 (av det totala antalet 10) kommuner är representerade vid sammanträdet och att ledamöterna representerar ett invånarantal på minst 39 306 invånare (det totala antalet 78 611, enligt information från 31.12.2015).

Kallelsen till fullmäktiges sammanträde ska utfärdas och sändas minst 14 dagar före sammanträdet till fullmäktigeledamöterna och styrelsemedlemmarna samt för kännedom till

medlemskommunernas kommunstyrelser.

De partiella medlemmarnas representanter har rätt att delta i beslutsfattning i ärenden som hör till det partiella medlemskapets verksamhetsfält.

Avtalskommunerna har rätt att utse en representant med närvaro- och yttranderätt men utan rösträtt till fullmäktige.

Beslut:

Sammanträdet konstaterades vara lagligt och beslutfört.

(8)

Protokolljustering

VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE

Sfullm § 28 Enligt fullmäktiges arbetsordning justeras fullmäktiges protokoll av två för varje enskilt sammanträde valda protokolljusterare, om inte fullmäktige i samband med något ärende beslutat att protokollet justeras på annat sätt.

För sammanträdet väljs två protokolljusterare.

Beslut:

Ledamöterna Anneli Palosaari och Anneli Eerikäinen valdes till protokolljusterare.

(9)

Fullmäktige § 29 28.11.2016

Protokolljustering

GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN OCH FÖRDELNINGEN AV KOSTNADERNA MELLAN MEDLEMSKOMMUNERNA UNDER BUDGETÅRET 2017

Styrelsen § 118

Beredningen: ekonomidirektören 30.9.2016

I 21 § i grundavtalet bestäms principerna för samkommunens finansiering. En väsentlig del av paragrafen är principerna för fördelningen av kostnader mellan medlemskommunerna.

21 § i grundavtalet:

”Kostnaderna som ansvaret för ordnandet och produktionen av tjänster medför finansieras med den ersättning

medlemskommunerna betalar till de delar som inte kan täckas med försäljning utanför medlemskommunerna, med övrig försäljning av tjänster, med intäkter från avkastning av klientavgifter eller bidrag och stöd eller andra jämförbara intäktsposter.

Budgeten som godkänts på basis av den budgetram beretts under ledning av kommunernas gemensamma ägarstyrning är bindande för samkommunen.

Underskott täcks i samband med bokslutet genom utjämning mellan medlemskommunerna så att kostnaderna riktas till varje

medlemskommun i proportion till dess proportionella användning av tjänster på så sätt att den proportionella användningen räknas från bokslutsåret och två föregående år. Överskottet till de delar som inte fonderas eller används till amorteringsprogrammet eller till att täcka andra finansieringsansvar, returneras till medlemskommunerna i proportion till varje medlemskommuns proportionella användning av tjänster under bokslutsåret.

Kostnaderna fördelas mellan medlemskommunerna på så sätt att kriterierna för fördelningen av de faktiska kostnaderna i första hand är användningen av tjänster samt orsaksprincipen. De allmänna och gemensamma kostnaderna fördelas i proportion till invånarantalet 31.12. under det kalenderår som föregår räkenskapsåret.

Grunden för faktureringen som baserar sig på prestationsprincipen och användningen av tjänster är självkostnadspriset som baserar sig på kostnadsberäkning samt de faktiska kostnaderna.

I fråga om försäljningen utanför medlemskommunerna följs prissättning som baserar sig på kostnadsberäkning och självkostnadspriset.

(10)

Protokolljustering

Samkommunfullmäktige beslutar årligen före budgetbehandlingen om de mer specifika grunderna för budgetårets prissättning och fördelningen av kostnaderna mellan kommunerna.”

När den funktionellt nya samkommunens verksamhet startar har man som förfarande i fråga om faktureringen och fördelningen av kostnader beslutat föreslå ett förfarande där man utnyttjar de existerande kommunfaktureringsförfarandena och förfarandena i fråga om fördelningen av kostnader, om förfarandet ger i den nya verksamhetsmiljön en tillräckligt förlitlig grund för fördelningen av kostnader och om det baserar sig på orsaksprincipen. En väsentlig princip är att orsaksprincipen förverkligas i fördelningen av kostnader samt att prissättningen, som utnyttjas även vid faktureringen av kommuner som inte är medlems- eller avtalskommuner, sker enligt prestationsprincipen och baserar sig på självkostnadspriset och kostnadsberäkningen.

I Soites nya kontokarta och struktur i fråga om kostnadsställen har man försökt beakta de särskilda behoven som förverkligandet av orsaksprincipen innebär, behovet av statistikföring samt behoven i fråga om specificerad kostnadsberäkning.

Det är ändamålsenligt att rikta en del av kostnaderna till

medlemskommunerna och de partiella medlemmarna på basis av kapitation. Invånarantal-principen används när den motsvarar orsaksprincipen. Så här agerar man i fråga om vissa jourfunktioner, förvaltningen eller i fråga om projektens kommunandelar. I regel baserar sig orsaksprincipen och faktureringen dock på klient- och patientspecifik grund.

Specialsjukvård enligt prislistan

Specialsjukvårdens serviceavgifter bestäms enligt

specialitet/sjukdomsgrupp, utöver vilka skilda priser betalas för skilt specificerade ingrepp, dyra undersökningar, läkemedel, hjälpmedel och vård. Inom specialsjukvården används även s.k.

paketprissättning där vårdperioden faktureras som ett paket, inklusive ingreppet och vårddygnen som ingår i vårdperioden (t.ex.

förlossningar och operationer). Faktureringen baserar sig på prislistan som godkänns årligen av styrelsen. Prislistan är

densamma för alla kommuner och används både vid fakturering av medlemskommuner och vid faktureringen av kommuner som inte är medlems- eller avtalskommuner.

Specialsjukvård utanför distriktet faktureras av patientens

hemkommun i enlighet med de verkliga kostnaderna. Det är fråga om en betalningspost i enlighet med ”genomfaktureringsprincipen”.

Genomfaktureringsprincipen kan utnyttjas även i fråga om andra

(11)

Protokolljustering

patient- eller klientspecifika köpta tjänster där summan i fakturan för de köpta tjänsterna riktas direkt till patientens hemkommun.

Prislistan innehåller även vissa andra kommunavgifter som

samkommunen uppbär och som prissatts enligt prestationsprincipen samt preciseringar bl.a. i fråga om faktureringen för läkemedel och undersökningar.

Förstavårdens förverkligade nettokostnader delas mellan

medlemskommunerna i proportion till invånarantalet. De flytt mellan vårdinrättningar som förstavårdsenheterna gör faktureras av

enheten som beställer tjänsten. Stödtjänstuppdragen som beställts via fältcheferna samt övrig arbete som gjorts i enheterna faktureras av de beställande enheterna. Som faktureringsgrund används FPA- ersättningsgrunden. Grunderna för prissättningen i fråga om

flyttningar mellan vårdinrättningar har antecknats i prislistan som även gäller faktureringen av kommuner som inte är medlems- eller avtalskommuner.

Fördelningen av grundservicens kostnader med Maisema Det föreslås att fördelningen av grundservicens kostnader mellan medlemskommunerna sker enligt den s.k. KuntaMaisema-

fördelningen. Maisema-lösningen utnyttjas förutom som verktyg för fördelningen av kostnader även i den riksomfattande Maisema- jämförelsen som är i första hand ett statistiskt verktyg för ledningen samt ett redskap för rapporteringen som beskriver verksamheten och volymerna samt servicens täckning.

Den primära principen vid fördelningen av kostnader är förverkligandet av orsaksprincipen. Maisema kan fördela de

kostnadsställvisa kostnaderna enligt olika kriterier. Dessa kan t.ex.

vara klienternas antal, besökens antal, vårddygnens antal eller kapitationen. Kostnadsställvist bestäms vilken fördelningsprincip förverkligar orsaksprincipen på det mest genomskinliga sättet. De kostnadsställvisa fördelningsgrunderna godkänns av

ekonomidirektören.

Utjämningssystemen i specialsjukvården

Utjämningssystemet i fråga om patientspecifika höga kostnader används i fråga om specialsjukvården utanför distriktet som

faktureras med prestationsprincipen och som genomfaktureras. Som utjämningsgräns för dyr vård fastställs 100 000 euro/patient/år.

Kostnader som är högre än så utjämnas gemensamt av medlemskommunerna. Utjämningssystemets kommunandelar uppbärs av kommunerna i proportion till hur många invånare kommunen har 31.12. det föregående året. Det patientspecifika

(12)

Protokolljustering

utjämningssystemet beaktas månatligen under faktureringsåret och utjämningssystemet beaktas i den månatliga faktureringen.

Det årliga utjämningssystemet gällande höga kostnader gäller specialsjukvården på samma sätt som det patientspecifika utjämningssystemet. Som utjämningsgräns för de stora årliga höjningarna av kommunandelarna fastställs höjningsprocenten för medlemskommunernas andelar under budgetåret i medeltal plus 5 procent. I den här beräkningen tas ett avdrag från föregående års (2016) bokslut som är större än 5 procent inte i beaktande när utjämning av årlig höjning görs för faktureringsåret (2017). Om någon medlemskommuns kostnadsökning är, vid den årliga

utjämningen av kostnader som görs i samband med bokslutet, mer än 5 % högre än det kalkylmässiga medeltalet, utjämnas de totala andelarna gemensamt av medlemskommunerna.

Utjämningssystemets kommunandelar uppbärs i proportion till invånarantalet såsom vid utjämningen av dyr vård.

Fakturering och indrivning

Medlemskommunernas serviceavgifter för specialsjukvård, utjämningsavgiften för dyr vård och vård utanför distriktet samt grundservicens uppskattade månatliga totala kostnader som baserar sig på orsaksprincipen faktureras som en uppskattningsfaktura i 12 lika stora poster. Som bas finns den kommunvisa

kostnadsprognosen.

När uppgifterna är klara korrigeras specialsjukvårdens fakturering i samband med följande månads andra post så att den motsvarar de verkliga serviceavgifterna. Den på Maisema-rapporten baserade fördelningen av kostnader mellan kommunerna i fråga om

grundservicen korrigeras enligt orsaksprincipen och utfallet åtminstone i delårsrapporterna och vidare senast i samband med bokslutet.

De partiella medlemmarna, avtalskommunerna och de kommuner som inte är medlems- eller avtalskommuner faktureras enligt det månatliga utfallet enligt orsaksprincipen.

Kommunen betalar 50 % av avgifterna före månadens 5:e dag och 50 % före månadens 15:e dag. Avgift för upprätthållande av

beredskap uppbärs inte. Dröjsmålsräntan bestäms enligt 4 § 3 mom.

i räntelagen.

Verkställande direktörens förslag:

Styrelsen föreslår fullmäktige att

(13)

Protokolljustering

1. grunderna för avgifterna och principerna för fördelningen av kostnader mellan medlemskommunerna fastställs enligt förslaget ovan

2. utjämningssystemet för patientspecifika dyra behandlingar och för kommunandelarnas stora årliga höjningar iakttas (gränsen 100 000 euro/patient) i specialsjukvården medlemskommunerna emellan

3. utjämningssystemet gällande de årliga stora kostnaderna iakttas medlemskommunerna emellan

4. dröjsmålsräntan bestäms enligt räntelagen.

Beslut:

Förslaget godkändes enhälligt.

Sfullm § 29 Styrelsens förslag för fullmäktige:

Fullmäktige beslutar att

1. grunderna för avgifterna och principerna för fördelningen av kostnader mellan medlemskommunerna fastställs enligt förslaget ovan

2. utjämningssystemet för patientspecifika dyra behandlingar och för kommunandelarnas stora årliga höjningar iakttas (gränsen 100 000 euro/patient) i specialsjukvården medlemskommunerna emellan

3. utjämningssystemet gällande de årliga stora kostnaderna iakttas medlemskommunerna emellan

4. dröjsmålsräntan bestäms enligt räntelagen.

Beslut:

(14)

Styrelsen § 140 11.11.2016

Protokolljustering

VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅR 2017 SAMT FÖR PLANERINGSPERIODEN 2018-2019

Styrelsen § 119

Samkommunens styrelse har under våren i flera olika sammanhang givit riktlinjer för verksamhets- och ekonomiplanen för Soites första räkenskapsperiod. Som stöd vid utarbetandet av ramar och

verksamhetsplaneringen har man haft NHG:s redogörelse om social- och hälsovårdens kostnader i olika funktioner i samkommunens kommuner samt en uppskattning om besparingspotentialen i enlighet med den nationella jämförande beräkningen.

Medlemskommunernas ägarstyrning startade budgetberedningen på seminariet som ordnades 1.4.2016. Utkastet till budgetram

behandlades av ägarstyrningens delegation 30.5.2016. Styrelsen gav sina officiella budgetramar och anvisningar för beredningen på sammanträdet 20.6.2016 (§ 70). I den paragrafen har

budgetberedningens förlopp och grunderna för ramarna presenterats noggrannare.

Den funktionellt nya, bredbasiga social- och

hälsovårdssamkommunen, som dock byggs på den gamla samkommunens FO-nummer, startar sin verksamhet 1.1.2017.

Budgeten består av centralsjukhusets, Jytas, Perho kommuns samt Karleby stads social- och hälsovårdsorganisations budgeter

inklusive Kronoby kommun. I och med att verksamhetens innehåll och organisationsstrukturen förnyas på ett väsentligt sätt riktas kostnaderna nu till nya strukturer. Samordnandet av verksamheten och ekonomin har varit en krävande uppgift redan i

planeringsskedet.

Strategin, värden och visionen

Verksamhets- och ekonomiplaneringen baserar sig på

samkommunens strategi, värden och vision. Dessa frågor har man tagit ställning till i dokumenten och beslutsfattningen som har att göra med Soites grundande. I centrum av Soites verksamhet och utveckling ligger Människan, Humaniteten och Innovativiteten.

Verksamheten baserar sig på följande strategiska utgångspunkter:

1. Individen i centrum

2. Social- och hälsovårdens integration – mångprofessionellt samarbete nära människornas vardag

3. Stöd för boende och livet hemma

(15)

Styrelsen § 140 11.11.2016

Protokolljustering

4. Strukturer som är hållbara med tanke på verksamheten och ekonomin

5. Ett jourhavande centralsjukhus i området

6. Förbindelsen mellan verksamhetens och ekonomin – kunskapsledning

Vidare från budgetramen

Styrelsen godkände på sitt sammanträde i juni

verksamhetsplaneringens ovan beskrivna strategiska mål samt budgetramen som grund för beredningen. Enligt styrelsens rambeslut får medlemskommunfaktureringens ökning för år 2017 vara i medeltal högst +2.5 %, med bokslutsprognosen 2016 som jämförelsematerial, och för planeringsåret 2018 +2,0 % samt för planeringsåret 2019 +1,5 %.

Det var utmanande att utarbeta den ekonomiska ramen, och för att den ska förverkligas krävs att alla föreslagna ändringar i

verksamheten startas omedelbart. Förändringen är stor, för den årliga ökningen i fråga om Mellersta Österbottens social- och hälsovårdskostnaders har åren 2007-2014 i medeltal varit +5.7 % (Fasta Finland i medeltal +5.2 %). Åtgärderna som behövs för att balansera utgifterna kräver att medlemskommunerna förbinder sig starkt till förnyelserna i verksamheten. Utan synliga förnyelser i verksamheten kan den ekonomiska utvecklingen inte rättas till på det sätt som krävs.

I och med rambeslutet startade budgetplaneringen i

verksamhetsområdena, serviceområdena och ansvarsområdena.

Utmaningen i planeringen är den helt nya verksamhetsmiljö. Som grund för budgetplaneringen skapades en ny struktur i fråga om kostnadsställena som passar ihop med den funktionella miljön samt en preciserad bokföringslösning som bygger på de behov som kostnadsberäkningen, statistikföringen och fördelningen av

kostnader mellan medlemskommunerna ger upphov till. Samtidigt har man berett den tekniska övergången till ett nytt

ekonomiförvaltningssystem och ekonomiförvaltningstjänsternas externalisering. Budgetberedningen har även fördröjts av att ändringarna i verksamheten är ofullbordade: pengarna följer den ändrande verksamheten.

Budgeteringsnivån i dispositionsplansskedet är ansvarsområdets nivå. Ansvarsområdets chef har ansvar för uppföljning av

budgeteringen och utgifterna. Det finns sammanlagt drygt 150

(16)

Styrelsen § 140 11.11.2016

Protokolljustering

ansvarsområden som det ska utarbetas budget för. Under

ansvarsområdena har man för uppföljningen av utgifterna skapat kostnadsställen som utgår från funktionella helheter samt vid behov objektkoder för dessa med hjälp av vilka man kan endera precisera verksamhetens karaktär eller t.ex. rikta köpta tjänsters fakturor till en viss kommun.

Om budgeten

Målet är en realistisk men stram budget som styr ledningen i vardagen på ett uppmuntrande och realistiskt sätt.

91 § i förvaltningsstadgan:

”Fullmäktige antar samkommunens budget för följande kalenderår. I budgeten ingår en del om driftsekonomi och resultaträkning samt en del om investeringar och finansiering.

Delen om driftsekonomin och resultaträkningen innefattar anslagen samt inkomstbudgeten och resultatmålen som verksamhetsmålen förutsätter.

Investerings- och finansieringsdelen innefattar en investeringsplan och en finansieringsplan. Anslaget och inkomstbudgeten kan tas i budgeten som brutto eller som netto.

Fullmäktige antar i budgeten räkenskapsperiodens resultat och

verksamhetsmål på samkommunens nivå samt ökningen av långfristiga lån och investeringarnas sammanlagda summa.

Om budgetens övriga bundenhet kan föreskrivas i dess motiveringar.

Budgeten ska följas i samkommunens verksamhet.

I samband med att fullmäktige antar budgeten ska den anta en ekonomiplan som gäller tre eller flera år och där samkommunens verksamhets- och ekonomimål antas. Ekonomiplanens första år är budgetåret.”

Det föreslås att Soites budget godkänns på så sätt att fullmäktige godkänner resultatet för redovisningsperiodens driftsekonomi och verksamhetsperiodens mål (som bindande nivå hela

samkommunens bsc-kort och de allmänna prestationsmålen) samt finansieringsanalysen, ökningen av långfristiga lån samt

investeringarnas totala mängd. I verksamhets- och ekonomiplanen godkänns dessutom verksamhetsområdenas verksamhetsmål (bsc) samt ändringarna i verksamheten som ingår i

anslagsreserveringarna för vilkas genomförande varje chef för ett verksamhetsområde ansvarar under planeringsperioden.

Investeringsgränsen är 10 000 euro.

(17)

Styrelsen § 140 11.11.2016

Protokolljustering

Anslagsreserveringarna för verksamhetsområdena, serviceområdena och ansvarsområdena fastställs i

dispositionsplanen som baserar sig på den totala budgetramen och som styrelsen godkänner senare.

Budgetutkastet 30.10.2016

För styrelsen presenteras på detta sammanträde budgetens beredningssituation samt det preliminära budgetutkastet. Utkastet finns som bifogat material.

Budgetutkastet baserar sig på den sammanlagda bokslutsprognosen för år 2016 för de organisationer som ska förenas. I

medlemskommunfaktureringen har man i enlighet med ramen tillsatt en 2,5 procents ökning. I det här skedet av budgetberedningen är budgetnivån för Soites externa kostnader drygt 320 miljoner euro.

Avkastningens mängd är drygt 330 miljoner euro.

Medlemskommunfaktureringens totala mängd är cirka 266 miljoner euro.

Parallellt med budgetberedningen fortsätter man med beredningen som baserar sig på dispositionsplanen i vilken de enhetsvisa anslagsreserveringarna preciseras på så sätt att budgetramen kan förverkligas på utkastets nivå.

Styrelsen beslutar att anteckna för kännedom verksamhets- och ekonomiplanens utkast samt att ge anvisningar för dess fortsatta beredning.

Beslut:

Det beslöts att ärendet antecknas för kännedom.

Styrelsen § 140

Beredning: Ekonomidirektör, ekonomichef, redovisningssekreterare 7.11.2016

Verksamhets- och ekonomiplanens beredning har fortsatt för att säkra förutsättningarna för budgetramens förverkligande. Man har särskilt specificerat lönebudgeten till vilken det största ökningstrycket har riktats i beredningsskedet. Dessutom har investeringsbudgetens innehåll specificerats.

(18)

Styrelsen § 140 11.11.2016

Protokolljustering

Den mest väsentliga delen i verksamhets- och ekonomiplanens fortsatta beredning har varit preciseringen av ändringarna i verksamheten, den informativa diskussionen samt riktande av ändringarna i verksamheten som besparingar i euro i

budgetutkastet. I samband med den fortsatta beredningen har man varit tvungen att komprimera verksamhetsområdenas förslag till budget med 6 miljoner euro för att förverkliga budgetramen. För att förstärka totalinkomsterna har man i specialsjukvårdens prislista gjort en kalkylmässig förhöjning på + 2,5 %.

Verksamhets- och ekonomiplanen har behandlats i

samarbetskommittén 1.11.2016. För kommunledningen har verksamhets- och ekonomiplanen presenterats 3.11.2016.

Som bifogat material finns Verksamhets- och ekonomiplanen för år 2017 samt för planeringsperioden 2018-2019.

Styrelsen beslutar föreslå för fullmäktige att den

1. Antar som verksamhets- och ekonomiplanens bindande nivå:

 målen för verksamheten och målen ifråga om prestationsmängderna på hela samkommunens nivå

 målen i fråga om verksamheten och förändringarna i verksamheten på

verksamhetsområdenas nivå (bsc-kortet och verksamhetsplanen)

 resultaträkningen (externa verksamhetsintäkter, externa verksamhetskostnader,

räkenskapsperiodens resultatmål)

 investeringar (totala mängden, netto)

 finansieringsanalysen (mängden budgetlån) 2. Godkänner budgeten och ekonomiplanen för åren 2016-2018 enligt bilagan.

 Målen för verksamheten och målen ifråga om

prestationsmängderna på hela samkommunens nivå

 Målen i fråga om verksamheten och förändringarna i verksamheten på verksamhetsområdenas nivå

(19)

Styrelsen § 140 11.11.2016

Protokolljustering

 Resultaträkningen

 externa verksamhetsintäkter 322 649 381 €

 externa verksamhetsutgifter 315 384 381 €

 räkenskapsperiodens resultat 1 100 000 €

 Investeringar, netto 15 210 000 €

 Finansieringsanalysen

Ökningen av långfristiga lån 10 000 000 €

3. Styrelsen befullmäktigar ekonomidirektören att göra tekniska korrigeringar och kompletteringar i verksamhets- och ekonomiplan- dokumentet före fullmäktigebehandlingen.

Beslut:

Under diskussionen föreslog Mauri Lahti understödd av Seija Haapalehto att tandvården i Ullava, Kelviå och Lochteå inte

centraliseras till välfärdsservicecentret som grundas i Kelviå (hälso- och sjukvårdens verksamhetsområde, sidan 31 i

verksamhetsplanen).

Marja Hylkilä föreslog att frågan om serviceenhetsuppdelningen inte behandlas i samband med denna budgetbehandling utan skilt senare (hälso- och sjukvårdens verksamhetsområde, 4.1.2.

verksamhetsplanens sida 31). Förslaget förföll i brist på understöd.

Eftersom det framställts ett förslag som avvek från verkställande direktörens förslag var man tvungen att genomföra en omröstning.

Till omröstningssätt godkändes omröstning genom namnupprop. De som stöder verkställande direktörens förslag röstar Ja och de som stöder Mauri Lahtis förslag röstar Nej. I omröstningen gavs 4 Ja- röster och 7 Nej-röster. På basis av omröstningen blev beslutet förslaget som framställts av Mauri Lahti. På basis av den

centraliseras inte tandvården till välfärdsservicecentret i Kelviå.

Beslut:

(20)

Styrelsen § 140 11.11.2016

Protokolljustering

Förslaget godkändes med en ändring i enlighet med röstningsbeslutet.

Sfullm § 30 Styrelsens förslag för fullmäktige:

Fullmäktige

1. Antar som verksamhets- och ekonomiplanens bindande nivå:

 målen för verksamheten och målen i fråga om prestationsmängderna på hela samkommunens nivå

 målen i fråga om verksamheten och förändringarna i verksamheten på

verksamhetsområdenas nivå (bsc-kortet och verksamhetsplanen)

 resultaträkningen (externa verksamhetsintäkter, externa verksamhetskostnader,

räkenskapsperiodens resultatmål)

 investeringar (totala mängden, netto)

 finansieringsanalysen (budgetlånens mängd) 2. Godkänner budgeten och ekonomiplanen för åren 2016-2018 enligt bilagan.

 Målen för verksamheten och målen i fråga om

prestationsmängderna på hela samkommunens nivå

 Målen i fråga om verksamheten och förändringarna i

verksamheten på verksamhetsområdenas nivå enligt bilagan dock så att ändringen i enlighet med röstningsbeslutet, särskilt i organiseringen av munhälsovården, beaktas

 Resultaträkningen

 externa verksamhetsintäkter 32 649 381 €

 externa verksamhetsutgifter 315 384 381 €

 räkenskapsperiodens resultat 1 100 000 €

 Investeringar, netto

15 210 000 €

 Finansieringsanalysen

Ökningen av långfristiga lån 10 000 000 € Bilaga A30, Verksamhets- och ekonomiplan för år 2017 och för planeringsperioden 2018-2019

(21)

Styrelsen § 140 11.11.2016

Protokolljustering

Bilaga B30, Omröstningsprotokoll

Bilaga C30, Avvikande mening/Mauri Lahti Beslut:

1. Fullmäktige beslöt enhälligt att godkänna verksamhets- och ekonomiplanens bindningsnivåer.

2. Under diskussionen framställde Lauri Perttula ett förslag som understöddes av Centerns grupp om att verksamhetsplanen, till skillnad från styrelsens förslag till beslut, återställs till den form den var i verkställande direktörens förslag till beslut (organiseringen av munhälsovården i Lochteå, Kelviå och Ullava). Eftersom det

framställts ett understött förslag som avvek från styrelsens förslag, var man tvungen att genomföra en omröstning. Som omröstningssätt valdes omröstning genom namnupprop på så sätt att de som stöder styrelsens förslag röstar Ja och de som stöder Lauri Perttulas förslag röstar Nej. Medlemskommunernas representanter deltog i

omröstningen. I omröstningen gavs 10 Ja-röster och 14-Nej-röster (omröstningsprotokollet finns som bilaga). I enlighet med

omröstningsresultatet godkändes verksamhets- och ekonomiplanen i den form den var i verkställande direktörens förslag till beslut för styrelsen. På basis av den centraliseras munhälsovården i Lochteå, Kelviå och Ullava till välfärdsservicecentret i Kelviå.

Det beslöts att det till protokollet bifogas representant Mauri Lahtis skriftliga avvikande mening (bilagan) om centraliseringen av Lochteå tandvård.

Det beslöts att det till protokollet bifogas klämmen som Kai-Eerik Känsälä framfört: "Kontrollerna inom skolelevernas munhälsovård ordnas på Soites hela verksamhetsområde genom att utnyttja s.k.

rörliga pop up–apparater.”

När det gäller de övriga delarna i verksamhets- och ekonomiplanen som finns som bilaga godkändes de enhälligt i den form som

styrelsen föreslagit.

Bilagor Verksamhets- och ekonomiplan 2017-2019 Omröstningsprotokoll fullmäktige §30_161128 Avvikande mening/Mauri Lahti

(22)

Protokolljustering

BESTÄMMANDET AV ÖVRE GRÄNS FÖR TILLFÄLLIG KREDIT ÅR 2017 Styrelsen § 121

Beredning: Ekonomidirektör 1.10.2016

Enligt 95 § i förvaltningsstadgan beslutar fullmäktige om principerna gällande låntagande och långivande och annan

placeringsverksamhet. Finansförvaltningen ska skötas produktivt och ekonomiskt. Anskaffandet av främmande kapital bör vara befogat ur verksamhetens och ekonomins synvinkel.

I enlighet med 95 § i förvaltningsstadgan beviljas fullmakterna i fråga om upplåning och placeringsverksamhet av fullmäktige i samband med budgetbehandlingen. I samband med godkännandet av budgeten och ekonomiplanen beslutar fullmäktige om ändringar i fråga om utlåningen och det främmande kapitalet. Styrelsen beslutar om övriga frågor som gäller finansieringen. Styrelsen kan överföra sina befogenheter i fråga om upplåning och placeringsverksamhet till andra förvaltningsorgan och tjänsteinnehavare.

De i budgeten godkända nettoinvesteringarna som är större än avskrivningarna finansieras i första hand med budgetlån. Det årliga behovet av långfristiga lån framförs i finansieringsanalysen.

Styrelsen beslutar på basis av detta med skilt beslut om lyftande av budgetlån.

Utöver långfristig främmande kapital förutsätter finansierings- och kassahanteringen inom samkommunen i vissa situationer

användning av tillfällig kredit. Den tillfälliga finansieringen kan vara t.ex. användning av olika kontolimiter eller finansieringsformer som motsvarar det s.k. kommuncertifikatprogrammet. Styrelsen kan besluta om ibruktagande av olika finansieringsinstrument som är ämnade för tillfällig finansiering. Ekonomidirektören beslutar om användningen av tillfällig kredit.

För att säkra likviditeten föreslås befogenheter upp till 19 miljoner euro för år 2017. Den föreslagna summan motsvarar ca 2/3 av de kassautgifter samkommunen har under en månad.

Styrelsen föreslår för fullmäktige att den beviljar styrelsen

befogenheter att uppta tillfällig kredit upp till 19 miljoner euro år 2017 enligt villkoren som nämnts ovan.

Beslut:

(23)

Protokolljustering

Sfullm § 31 Styrelsens förslag för fullmäktige

Fullmäktige beslutar att bevilja styrelsen befogenheter att år 2017 uppta tillfällig kredit upp till 19 miljoner euro enligt villkoren som nämnts ovan.

Beslut:

(24)

Protokolljustering

DE FÖRTROENDEVALDAS ARVODEN ÅR 2017 Styrelsen § 120

Beredningen: Ekonomidirektören 1.10.2016

Enligt de förtroendevaldas arvodesstadga beslutar fullmäktige årligen på förhand om mötesarvodena som erläggs för möten som samkommunens organ har samt om ersättning för inkomstbortfall.

Arvodesstadgan (förvaltningsstadgans 9:e kapitel):

123 § Tillämpningsområde

Åt förtroendevalda erläggs arvode för skötseln av

förtroendeuppdraget och ersättning för förlust av förtjänst eller av något annat motsvarande skäl samt ersättning för resekostnader och dagtraktamente i enlighet med denna stadga.

124 § Sammanträdesarvoden

Fullmäktige beslutar årligen på förhand om arvoden för samkommunens förvaltningsorgans möte.

Åt en förtroendevald som agerar som ordförande betalas medlemmens arvode förhöjt med 50 %.

Åt fullmäktiges ordförande och vice ordförande betalas samma arvode som styrelsemedlemmarna för deltagande i styrelsens sammanträden.

Åt styrelsens ordförande och annan medlem betalas samma arvode som fullmäktigeledamöterna för deltagande i fullmäktiges och dess utskotts sammanträde.

En styrelsemedlem som deltar i ett annat förvaltningsorgans möte som representant som styrelsen utsett betalas samma arvode som ifrågavarande förvaltningsorgans medlem.

För sammanträde som varar längre än tre timmar erläggs den förtroendevalda utöver sammanträdesarvodet 50 % av sagda arvodesbelopp för varje påbörjad timme efter de tre timmarna.

125 § Sammanträden som hålls under samma dag

Om ett förvaltningsorgan har i sin helhet eller som sektion flera en ett sammanträde under samma dag, betalas endast ett arvode för sammanträdena om tiden mellan sammanträdena inte överskrider två timmar.

(25)

Protokolljustering

Om tiden mellan sammanträdena inte överskridit två timmar men sammanträdena varar i över tre timmar, betalas arvode genom att tillämpa det som föreskrivs ovan i 124 § 6 mom.

126 § Årsarvoden

För förtroendeuppdrag utanför sammanträdena betalas för

fullmäktiges och styrelsens ordförande ett årsarvode som fullmäktige fastställt.

Om fullmäktiges eller styrelsens ordförande är förhindrad att sköta sitt uppdrag, upphör hens rätt till årsarvode då hindret varat

kontinuerligt i en månad. Efter det har vice ordförande rätt att få sin proportionella andel av årsarvodet.

127 § Försättningsarvode

En förtroendevald som utsetts till att företräda samkommunen i annat än i denna stadga avsett sammanträde, förhandling eller förrättning erhåller ett förrättningsarvode som motsvarar

sammanträdesarvodet för medlemmarna i det uppdragsgivande förvaltningsorganet utan höjningen som avses i 122 § 6 mom.

Detsamma gäller även deltagande i informationsmöten som samkommunen ordnar.

128 § Ersättning för förlust av förtjänst

Åt förtroendevald erläggs för varje påbörjad timme, dock för högst åtta timmar per kalenderdygn, ersättning för förlust av förtjänst samt för kostnader som förtroendeuppdraget medför i form av avlönande av vikarie, anordnande av barnvård eller annan motsvarande orsak.

Maximibeloppet ifråga om timersättning och dagtraktamente

fastställs av fullmäktige i samband med att sammanträdesarvodena fastställs.

För att erhålla ersättning bör den förtroendevalda förete

arbetsgivarens intyg om förlust av förtjänst samt en godtagbar redogörelse om kostnaderna. Av arbetsgivarens intyg bör även framgå att tiden som användes för skötseln av förtroendeuppdraget skulle ha varit hens arbetstid och att hen inte betalats lön för den tiden.

En förtroendevald som utför förvärvs- eller annat arbete utan att stå i arbetsförhållande eller i tjänste- eller annat offentligrättsligt

befattningsförhållande bör skriftligen förete tillräcklig redogörelse över förlust av förtjänst och över kostnader som skötseln av förtroendeuppdraget medfört.

129 § Protokoll som arvodesgrund

(26)

Protokolljustering

De i denna stadga nämnda arvodena ska i regel basera sig på sammanträdesprotokoll eller promemorior som utarbetats om handhavande av förtroendeuppdrag. Förvaltningsorganets sekreterare eller uppdragsgivaren ska lämna rapporter om utbetalningen av arvoden en gång per kvartal.

130 § Ersättning för resekostnader

Beträffande den förtroendevaldas rätt att på grund av skötseln av förtroendeuppdrag erhålla resekostnadsersättning, dagtraktamente, måltidsersättning, logiersättning, nattreseersättning,

kursdagtraktamente och ersättning för tjänsteresa till utlandet samt beträffande det förfarande som ska iakttas vid utbetalningen av ersättningarna gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i det allmänna kommunala tjänstekollektivavtalet.

Samtidigt kan man bestämma om mötesarvodena som betalas för tjänstemännen för möten utanför tjänstetid. Vid erläggandet av arvoden iakttas i första hand principerna i de förtroendevaldas arvodesstadga ovan.

Utöver arvodesstadgan föreslås att följande villkor godkänns:

Mötesarvoden

Det föreslås att mötesarvodena fastställs på följande sätt, i parentes finns det nuvarande arvodet:

- fullmäktiges sammanträde och dess utskott 100 € (100 €) - styrelsens sammanträde och dess sektioner 100 € (100 €)

- andra organ 100 €

(100 €)

Ordförandes arvoden är 50 % större än medlemmarnas.

För tjänstemännen erläggs mötesarvoden för möten som ordnas utanför tjänstetid.

Mötesarvode betalas också för officiella sammankomster inom samkommunen som kan jämställas med möten (t.ex. styrelse- och fullmäktigeseminarium).

Fullmäktiges ordförande har ett årligt arvode på 2 500 € (1 500 €), styrelsens ordförande 4 500 € (3 000 €) och revisionsnämndens ordförande 1 500 €.

Tillvägagångssätt gällande dagpenning och reseersättning När det gäller dagpenning och reseersättning iakttas principerna i AKTA:s bilaga om reseersättningar.

(27)

Protokolljustering

Reseersättning betalas i regel enligt det billigaste ändamålsenliga fortskaffningsmedlet. Vid resor utnyttjas samåkning.

Dagpenning kan inte betalas om mötesarvode betalas.

Ersättning för förlust av förtjänst

Ersättning för förlust av förtjänst kan betalas till en förtroendevald för tiden som använts till ett organs möte eller till deltagande i

sammanträde i egenskap av en för samkommunen utsedd

representant. Dessutom betalas ersättning för förlust av förtjänst för sådana seminarier och samarbetsmöten som organet beslutat att man deltar i.

Den högsta ersättningen för förlust av förtjänst är 40,00 € per timme.

Det ovannämnda intyget eller redogörelsen krävs inte om

ersättningen är högst 11,50 € per timme. Den förtroendevalda bör dock då ge en skriftlig försäkran om förlusten av förtjänst och för utgifterna som orsakats av förtroendeuppdraget.

Styrelsen föreslår att fullmäktige fastställer mötes- och övriga arvoden för år 2017 enligt förslaget.

Beslut:

Mauri Lahti föreslog med understöd av Seija Haapalehto att som årsarvode för fullmäktiges ordförande fastställs 2 000 euro och som årsarvode för styrelsens ordförande 3 500 euro.

Sari Innanen föreslog med understöd av Max Björkskog att gränsen för maximal ersättning 40 euro/timme stryks från avsnittet om

ersättning för förlust av förtjänst.

Eftersom det framställts förslag som avvek från verkställande direktörens förslag var man tvungen att genomföra en omröstning.

Till omröstningssätt valdes handuppräckning.

I omröstningen som gällde årsarvoden röstade 8 medlemmar för verkställande direktörens förlag, 2 röstade för Mauri Lahtis understödda förslag och en röst var blank. I enlighet med

röstningsresultatet godkändes verkställande direktörens förslag.

I omröstningen som gällde strykandet av övre gräns vid ersättning för förlust av förtjänst röstade 3 medlemmar för verkställande

direktörens förslag, 7 röstade för Sari Innanens understödda förslag och en röst var blank. I enlighet med röstningsresultatet beslöt man

(28)

Protokolljustering

stryka den övre gränsen 40 euro/timme vid ersättandet för förlust av förtjänst.

Fullmäktige beslöt att föreslå att fullmäktige fastställer mötes- och övriga arvoden för år 2017 i enlighet med styrelsens förslag dock så att den övre gränsen vid ersättandet för förlust av förtjänst stryks.

Sfullm § 32

Styrelsens förslag för fullmäktige:

Fullmäktige beslutar att fastställa mötes- och övriga arvodena för år 2017 i enlighet med styrelsens förslag dock så att den övre gränsen vid ersättandet för förlust av förtjänst stryks.

Beslut:

(29)

Styrelsen § 128 31.10.2016

Styrelsen § 141 11.11.2016

Protokolljustering

JUSTERING AV BESLUTET GÄLLANDE FÖRSTAVÅRDENS SERVICENIVÅ Styrelsen § 107

Beredning: förstavårdschef Oskar Hagström, förstavårdens ansvariga läkare Jukka-Pekka Koskela, ekonomidirektör Minna Korkiakoski-Västi

Bakgrund

Beslutet om förstavårdens servicenivå som styr förstavårdsservicens verksamhet och som är lagstadgad samt fastställd av fullmäktige gäller åren 2013-2016. Beslutet om servicenivån har under dess giltighetstid med fullmäktiges beslut justerats både år 2013 och 2014. Justeringar har gjorts både med verksamheten och med produktionen som utgångspunkt när faktisk statistik fåtts om det regionala förstavårdsservicesystemet som fungerar över

kommungränserna. När förstavårdsservicesystemet och beslutet om dess servicenivå har uppdaterats har det totala antalet

förstavårdsenheter (ambulanser) medvetet minskats, men

beredskapen dygnet runt har förbättrats och förstavårdsenheternas beredskap har gjorts om till omedelbar startberedskap. Dessutom har det geografiska läget för förstavårdsenheternas (ambulansernas) stationeringsställen granskats på nytt på basis av larm- och

händelseinformation, med beaktande av uppdragen i regionen, befolkningen, vårdinrättningarna och vägarna.

I sin nuvarande form når servicesystemet (7 förstavårdsstationer och 10 förstavårdsenheter) patienterna väl, på sina ställen t.o.m. utmärkt väl, med lagstadgade mätare mätt, och justeringarna av beslutet om servicenivån kan på så sätt ur klienternas och patienternas synvinkel anses ha varit mycket lyckade. Det nuvarande nätverket möjliggör även ett integrerat servicesystem där samma servicesystem och samma förstavårdsenheter (ambulanser) sköter förutom den lagstadgade akuta förstavårdsservicen även flytten mellan

vårdinrättningarna och s.k. stödtjänstuppdrag som riktar sig till andra enheter inom hälso- och sjukvården. Det här är möjligt tack vare den jourhavande fältchefen och hens arbetspar: förstavårdsenheternas verksamhet leds och deras användning koordineras och optimeras dygnet runt från förstavårdens lägescentral. Lägescentralen finns på stationeringsstället i Karleby, i MÖCS samjours omedelbara närhet.

Trots att förstavårdsservicesystemets årliga antal uppdrag ökar i Mellersta Österbottens område med ca 1,5-2 procentenheter per år (i hela landet är ökningen 1,3-8,5 %) kan servicesystemet med de nuvarande resurserna även sköta flytt mellan vårdinrättningar (cirka 30 % av det totala antalet uppdrag) samt s.k. stödtjänstuppdrag i fråga om vilka ökningen är t.o.m. 30 % år 2016. Ökningen av antalet

(30)

Styrelsen § 128 31.10.2016

Styrelsen § 141 11.11.2016

Protokolljustering

uppdrag är en riksomfattande trend som beror bl.a. på att antalet vårdplatser på hälsovårdscentraler och inom serviceboendet har minskats och att öppenvårdens användning därmed ökat i

betydande grad. Den riksomfattande ökningen av antalet uppdrag har dessutom skett samtidigt med stark sammanslagning av nödcentralsområden och minskandet av antalet nödcentraler. I fortsättningen torde man kunna förutse att när vissa specifika

vårdformer koncentreras till större enheter, kan det ske en eventuellt t.o.m. stark ökning av speciellt flytt mellan vårdinrättningar.

Det framkomna behovet av att justera servicenivån

Personalkostnaderna utgör största delen av servicesystemets utgifter. För närvarande tillämpar man i förstavården

arbetstidsformen som Regionförvaltningsverket gett ett s.k.

undantagstillstånd för för åren 2015-2016. Denna arbetstidsform innebär 24 timmars operativa arbetsskift enligt rotationen 1+3. I denna arbetstidsform är antalet arbetstimmar per vecka i medeltal 42. Denna modell är mycket vanlig inom förstavårds- och

räddningsbranschen i Finland. Förutom att arbetstidsformen är klart kostnadseffektiv i fråga om arbetstid per vecka, gör den dessutom att antalet byten av arbetsskift minskar till ett per dygn och därmed att övertiden som eventuellt samlas vid skiftbyten minskar.

Förstavårdscentralens sjukfrånvaron har minskat och välbefinnandet i arbetet har ökat i och med arbetstidsformen som man haft ett s.k.

undantagstillstånd för.

Samkommunen har 11.7.2016 ansökt om ett nytt s.k.

undantagstillstånd för åren 2017 och 2018 hos

Regionförvaltningsverket. Under ansökningsprocessen har Regionförvaltningsverket bett Förstavårdscentralen om en tilläggsrapport och denna har skickats 5.8.2016.

Regionförvaltningsverket har fattat sitt beslut i ärendet 22.8.2016 och har avslagit ansökan. Det har inte skett så betydande

förändringar i förstavårdsservicen eller arbetets belastning att man inte hade kunnat förvänta sig ett godkännande för ansökan på basis av de kriterier enligt vilka Regionförvaltningsverket tidigare beviljat tillståndet. Enligt ny riksomfattande riktlinje har förutsättningarna för beviljandet av tillståndet skärpts avsevärt, vilket har även på andra håll i Förstavårdsservicen lett till avslag av ansökan om tillstånd.

När undantagstillståndet upphör att gälla, torde man vara tvungen att övergå till allmän arbetstid och veckoarbetstiden 35,15 h. Det här leder till ett avsevärt kostnadstryck i fråga om personalkostnader.

Förhandlingarna om den nya arbetstidsformen och ett lokalt avtal är på väg att starta tillsammans med fackorganisationerna.

(31)

Styrelsen § 128 31.10.2016

Styrelsen § 141 11.11.2016

Protokolljustering

Förstavårdscentralen har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda ärendet.

I praktiken innebär ändringen av arbetstidsformen en ökning av cirka 1 personarbetsår per varje dygnet runt (24/7) -förstavårdsenhet (ambulans). Kostnaderna ökar ännu när utgifterna för vikarier räknas med. Därmed måste man avgöra om avsevärda tilläggsresurser riktas till förstavården och Förstavårdscentralen för

personalkostnader för att på så sätt garantera ett gott och

funktionellt integrerat servicesystem (såsom beskrivits i avsnittet Bakgrund), eller om man anpassar verksamheten p.g.a. de ekonomiska realiteterna och godkänner att servicenivåns kvalitet försämras i hela området.

Den eventuella justeringen av servicenivån förutsätter snabba beslut, för övergången till den nya arbetstidsformen sker 1.1.2017 när undantagstillståndet upphör att gälla. Ändring i

Regionförvaltningsverkets beslut kan sökas hos arbets- och näringsministeriets arbetsråd, men detta har ingen inverkan på verkställigheten av beslutet: arbetstiden som är i enlighet med undantagstillståndet kan inte tillämpas under den eventuella processen i fråga om sökning om ändring.

Möjliga alternativ

Om det beslutas att det görs ändringar i förstavårdens verksamhet eller servicestruktur, krävs ändring av det s.k. beslutet om

servicenivån. Det är samkommunens fullmäktige som beslutar om servicenivån.

Fastställandet av förstavårdens servicenivå styrs av hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och social- och hälsovårdsministeriets förordning om prehospital akutsjukvård (340/2011). När beslutet om servicenivå fattas ska sjukvårdsdistriktet enligt de ovannämnda delas in i kvadratkilometer stora områden och dessa ska

klassificeras i s.k. riksområdesklasser på basis av hur ofta det förekommer förstavårdsuppdrag i ifrågavarande område. Det konstateras vidare att den befolkning som hör till samma

riskområdesklass ska få jämlik service inom hela sjukvårdsdistriktets område oberoende av hur förstavården ordnas. Därför kan beslutet om förstavårdssystemets servicenivå, dvs. i praktiken stationer och enheter (ambulanser) inte betraktas som skilda enheter. I stället bör hela systemet ses som en helhet som fungerar över

kommungränserna. Eventuella anpassningsalternativ bör sålunda alltid bedömas som en helhet och deras inverkan bör alltid bedömas

(32)

Styrelsen § 128 31.10.2016

Styrelsen § 141 11.11.2016

Protokolljustering

i hela sjukvårdsdistriktets område, med beaktande av riskklasserna och insatstiderna i fråga om dem.

På Förstavårdscentralen har det i snabb takt utarbetats alternativa modeller för att lösa situationen. Förstavårdschefen presenterar på styrelsens sammanträde 26.9.2016 tre alternativa modeller för

serviceproduktionens struktur samt deras kostnader. Modellerna och kostnadsberäkningarna har presenterats i dokumenten som finns som kompletterande material (kompletterande material). På basis av presentationen av beredningen och på basis av diskussionen ger styrelsen anvisningar för den fortsatta beredningen på så sätt att tjänstemannaberedningen kan fortsätta med en

servicestrukturmodell som bas. I och med den fortsatta beredningen lämnas det nya beslutet om förstavårdens servicenivå till styrelsen för beslut på sammanträdet 31.10. och till fullmäktige för beslut på sammanträdet 28.11.

Styrelsen beslutar att anteckna för kännedom den redogörelse som fåtts samt att på basis av diskussionen ge anvisningar för den fortsatta beredningen av ärendet.

Beslut:

På basis av diskussionen beslöt man att två alternativa riktlinjer beaktas i den fortsatta beredningen av ärendet: den nuvarande servicenivån eller en kompromiss.

Det konstaterades att man under beredningen bör söka funktionella lösningar genom vilka besparingar kan nås i fråga om alla alternativa lösningar. I beredningen beaktas förstavårdens alternativa kostnader i proportion till hela social- och hälsovårdens totala kostnader med beaktande av förstavården som en del av social- och hälsovårdens servicehelhet och av vårdkedjorna. Förstavårdens eventuella tilläggskostnader beaktas som en del av konkurrenskraftsavtalets effekt.

Styrelsen § 128

Beredning: förstavårdschef Oskar Hagström, förstavårdens

ansvariga läkare Jukka-Pekka Koskela, serviceområdets chef Kaija- Riitta Suonsyrjä

Ärendets fortsatta beredning har fortsatt med

tjänstemannaberedning i enlighet med styrelsens beslut § 107,

(33)

Styrelsen § 128 31.10.2016

Styrelsen § 141 11.11.2016

Protokolljustering

26.9.2016. Ur den fortsatta beredningen har man i enlighet med styrelsens beslut lämnat bort alternativet som skulle ha inneburit minskning med en enhet och lett till den mest betydande direkta ekonomiska besparingen i förstavårdsenhetens

verksamhetskostnader.

I den fortsatta beredningen har man beaktat två olika slags alternativ:

I Modellen (den s.k. nuvarande servicenivån, den nuvarande beredskapen) där enheternas antal, beredskap och styrka förblir oförändrad och målet är den nuvarande servicenivån.

II Modellen (den s.k. kompromissen) där beredskapen hos enheten (EKP532) på Reisjärvi stationeringsställe minskas till beredskap en del av dygnet 12/7 och styrkan hos enheten (EKP131) på Karleby stationeringsställe som har beredskap en del av dygnet (12/7) minskas till en man. Alternativet förutsätter en övergångsperiod.

Modellerna presenteras mer specifikt i det kompletterande materialet som delas ut till styrelsemedlemmarna. Om beslutet om

förstavårdens servicenivå ändras från det nuvarande, förutsätts fullmäktiges beslut.

Servicenivån

I alternativet som strävar efter nuvarande servicenivå behålls målnivån i fråga insatstiderna oförändrad:

Riskområdes- klass

Beslut Beslut Beslut Beslut

A/B A/B C D

En enhet som minst klarar av livräddande första hjälp

En enhet på

vårdnivå Ambulans Ambulans

8 min. 15 min. 30 min. 30 min 2 h

Klass 1 90 95 95 95 95

Klass 2 75 90 90 90 95

Klass 3 60 80 80 85 95

Klass 4 25 50 75 80 95

Klass 5 FASTSTÄLLS EJ

(34)

Styrelsen § 128 31.10.2016

Styrelsen § 141 11.11.2016

Protokolljustering

Den genomförda analysen gällande servicenivån visar att det nuvarande systemet och den nuvarande beredskapen klarar av insatstider som är i enlighet med målet trots ett ökande antal uppdrag. Det ökande antalet uppdrag samt en allt mer betydande produktion av stödtjänster kan genomföras bl.a. på så sätt att fältledningsenheten (EKP021) utför avsevärt mycket mer patient- och fältarbete. Det här förutsätter en justering av resurserna för förstavårdscentralens chefsarbete.

I kompromissalternativet är man tvungen att i väsentlig grad sänka målet i fråga om insatstiderna. I praktiken bör man vara beredd på att detta leder till att insatstiderna försämras speciellt vid

överlappande uppdrag. I alternativet sker reducering i sjukvårdsdistriktets mest hektiska område, dvs. Karleby stationeringsställe. Reducering skulle även ske på Reisjärvi

stationeringsställe på så sätt att enheten skulle i fortsättningen vara i beredskap kl. 07.00-19.00 i stället för att vara i beredskap dygnet runt. Användningsgraden hos Reisjärvi stationeringsställe är (enligt det pågående årets och föregående årets verksamhetsstatistik): kl.

07.00-19.00: 31,5 % samt kl. 19.00-07.00: 24,4 %.

Målnivån sänks till den nivå den var på åren 2012-2013, dvs. så att den är i enlighet med det kommunvisa systemet. Motiveringen för detta är att effekterna (de överlappande uppdragens och av flytten mellan vårdinrättningar) torde enligt uppskattningen synas speciellt i Karleby. Under det tidigare kommunvisa systemet hade man två dygnet runt-enheter i Karleby. Till följd av förändringen vore

situationen densamma även fr.o.m. år 2017. I och med en mer aktiv användning av enheten i Nedervetil (bl.a. vid flytt av patienter) torde effekten synas även i Kronoby och längs med riksväg 13. Effekten kan dock kompenseras med effektiv fältledning och speciellt en mer aktiv användning av fältledningsenheten (EKP021). En mer aktiv användning av fältledningsenheten förutsätter tilläggsresurser för förstavårdscentralens (personal)förvaltning.

Centralt är dock att från den lagstadgade servicenivåns synvinkel kan reducering inte endast göras i Karleby där områdets största befolkningskoncentration finns och som därmed är det mest hektiska området. Med tanke på hela landets och

befolkningskoncentrationens utveckling i fråga om uppdragsmängden är Karlebynejden snarare i behov av tilläggsresurser än ett ställe där man kan minska resurserna. I

(35)

Styrelsen § 128 31.10.2016

Styrelsen § 141 11.11.2016

Protokolljustering

kompromisslösningen kunde man nå följande nivå i fråga om servicenivån:

Riskområdes- klass

Beslut Beslut Beslut Beslut

A/B A/B C D

En enhet som minst klarar av livräddande första hjälp

En enhet på

vårdnivå Ambulans Ambulans

8 min. 15 min. 30 min. 30 min. 2 h

Klass 1 85 90 85 95 95

Klass 2 65 85 75 85 95

Klass 3 40 65 65 80 95

Klass 4 15 40 50 75 95

Klass 5 FASTSTÄLLS EJ

Övergångsperioden

Om kompromisslösningen väljs, bör den nya verksamhetsmodellen med enheter som bemannas av person startas kontrollerat och planmässigt. Startandet av den nya verksamhetsmodellen förutsätter bl.a. identifiering av personalens lämplighet och utbildning,

utveckling av samarbetet med nödcentralen samt utveckling av lägescentralens verksamhet samt lösande av frågor i fråga om arbetssäkerheten och materielen. Med beaktande av ovannämnda faktorer är det realistiskt att planera verksamheten så att den nya modellen är i bruk tidigast i augusti 2017. Tills dess bör

verksamheten hos enheten (EKP131) på Karleby stationeringsställe som har beredskap en del av dygnet förbli oförändrad. Övergången till beredskap en del av dygnet i Reisjärvi förutsätter inte en

övergångsperiod och kan genomföras 1.1.2017.

Alternativet med nuvarande beredskap förutsätter inte heller en övergångsperiod utan kan genomföras 1.1.2017.

Personalen

Båda alternativen kräver tilläggsresurser för förstavårdscentralens (personal)förvaltning. Antalet anställda har ökat redan nu med 58 % från det att chefsresursen ursprungligen dimensionerades, och antalet kommer att öka, beroende på alternativen, till t.o.m. 86 %

(36)

Styrelsen § 128 31.10.2016

Styrelsen § 141 11.11.2016

Protokolljustering

(kompromissen) eller 102 % (den nuvarande beredskapen). En följd av detta är att förmännen arbetar mycket övertid, har en stor mängd arbetsbankstimmar och framför allt att fältledningsenheten (EKP021) har en nedåtgående trend i fråga om uppdrag på fältet. I praktiken hinner fältledningsenheten inte sköta både operativt och kliniskt fältarbete eftersom förmansuppgifterna (personalförvaltningen) tar största delen av arbetstiden i anspråk.

Båda alternativen innefattar ett förslag om att inrätta en tjänst som avdelningsskötare på Förstavårdscentralen. Med

avdelningsskötarens arbetsinsats fås fältchefernas övertid och arbetsbankstimmar under kontroll och fältchefsenheten (EKP021) kan mobiliseras till patienterna på fältet. I kompromissalternativet nås inte ens servicenivån år 2012-2013 utan denna arbetsinsats.

Även om man fortsätter med nuvarande beredskap, är situationen, med tanke på målet, riskfylld utan denna arbetsinsats. När antalet uppdrag ökar årligen med ca 1,5-2 % förutsätter nåendet av den nuvarande servicenivån att fältledningsenheten har en aktivare roll på fältet.

I de båda alternativen möjliggör avdelningsskötarens arbetsinsats en betydande utveckling av personalförvaltningens processer, vilket leder till att man kan minska den slutliga personalstyrkan med ca 8- 10 personarbetsår. Den föreslagna personalstrukturen baserar sig på att denna nya allokering av resurser verkställs.

De olika alternativen förutsätter följande tilläggsresurser för personalstrukturen:

I Nuvarande beredskap

Avdelningsskötare: en (1) tjänst Sjukskötare: sju (7) befattningar Närvårdare: sju (7) befattningar II Kompromissen

Avdelningsskötare: en (1) tjänst Sjukskötare: sju (7) befattningar Närvårdare: en (1) befattning

Rekryteringen av ny personal kan genomföras genom att göra om nuvarande vikariat till ordinarie befattningar.

Ekonomisk inverkan

Alternativens ekonomiska inverkan baserar sig på kostnaderna för tilläggspersonal.

(37)

Styrelsen § 128 31.10.2016

Styrelsen § 141 11.11.2016

Protokolljustering

I alternativet där beredskapen hålls på nuvarande nivå höjs

kostnaderna med cirka 450 000 euro och i kompromissalternativet med cirka 250 000 euro. Denna jämförelse baserar sig på det pågående årets uppskattade bokslut. Det är värt att

uppmärksammas att redan under det pågående året är ökningen i fråga om förstavårdstjänsternas personalkostnader cirka 500 000 euro jämfört med det pågående årets budget. När

kompromissalternativet bedöms bör det beaktas att när enheternas antal minskas, leder det till att förstadelvårdsenheternas användning ökar, vilket också innebär tilläggskostnader. Det är svårt att

uppskatta dessa kostnaders totala mängd på förhand. Det bör konstateras att de eventuellt ökande vårdkedjekostnaderna och de stigande kostnaderna för förstadelvård gör att det är tvivelaktigt hur mycket mer kostnadseffektiv kompromissalternativet är i

verkligheten jämfört med alternativet med den nuvarande beredskapen.

Det är värt att uppmärksammas att det är fullt möjligt och befogat att även inom alternativet med den nuvarande beredskapen genomföra de nya funktionsmodellerna med en enhet som är bemannad av en person (startandet av en jourhavande förstavårdares verksamhet och utvecklandet av bedömningen av tillståndet på plats och

utvecklandet av vården). Sålunda innehåller kompromissalternativet inga sådana förnyelser genom funktionella förändringar som inte skulle genomföras även inom alternativet med den nuvarande beredskapen.

Med tanke på förstavårdsservicens ekonomi är det centralt att konstatera att det i den nuvarande trepartsfinansieringen, där kilometerersättningarna som FPA betalar utgör största delen av penningflödet som kommer från utanför distriktet, är

ersättningssystemet sådant att det uppmuntrar enheterna att

transportera alla patienter. Det här är dock inte bra för patienten och de övriga social- och hälsovårdstjänsterna. På så sätt syns

förstavårdsservicens utveckling som tillförare av kostnadseffektivitet för hela social- och hälsovårdens servicefält aldrig direkt i

förstavårdsservicens ekonomi som önskad förändring. Lösningar som är funktionellt befogade och som för med sig samarbete och besparingar snarare försvagar förstavårdscentralens ekonomi.

Helheten bör alltså, från ekonomins synvinkel, betraktas via vårdkedjorna och via stödandet av patientens öppenvård.

Om ärendets behandlingsordning