Tid 29.11.2017 klo 12:00 - 15:25 Plats Centralsjukhusets auditorium INNEHÅLLSFÖRTECKNING
§ Sidan
26 SAMMANTRÄDETS ÖPPNANDE 5
27 NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV
RÖSTLÄNGD
6
28 KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS
LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET
7
29 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 8
30 VAL AV SVENSKA SEKTIONEN 9
31 FASTSTÄLLANDE AV ÖVRE GRÄNS FÖR TILLFÄLLIG
KREDIT ÅR 2018
11
32 GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN I
SAMKOMMUNEN BUDGETÅRET 2018 SAMT FÖR FÖRDELNINGEN AV KOSTNADERNA MELLAN MEDLEMSKOMMUNERNA
13
33 VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2018-2020 19
34 DE FÖRTROENDEVALDAS ARVODEN 2018 30
35 BESLUTET OM FÖSTAVÅRDENS SERVICENIVÅ 2018 38
36 FÖR KÄNNEDOM / ÖVRIGA ÄRENDEN 43
37 PÖYTÄKIRJAN KÄÄNNÖS / ÖVERSÄTTNINGEN AV
PROTOKOLLET
44
Namn Kl. Uppgift
Närvarande Karhulahti Jussi 12:00 - 15:25 ledamot, Halso Haaponiemi Pauli 12:00 - 15:25 ledamot, Kannus Kykyri Katri 12:00 - 15:25 ledamot, Kannus Känsälä Kai-Eerik 12:00 - 15:25 ledamot, Kaustinen Seppä Eija 12:00 - 15:25 ledamot, Kaustinen Hiltunen Raimo 12:00 - 15:25 ledamot, Karleby Pajunpää Tapio 12:00 - 15:25 ledamot, Karleby Rahkola Riitta 12:00 - 15:25 ledamot, Karleby Harju-Karhula Tarja 12:00 - 15:25 ledamot, Karleby Kant Esa 12:00 - 15:25 ledamot, Karleby Teerikangas Kristiina 12:00 - 15:25 ledamot, Karleby Nurmi-Lehto Anna 12:00 - 13:54 ledamot, Karleby Snellman Hans 12:00 - 15:25 ledamot, Karleby Wikman Camilla 12:00 - 14:32 ledamot, Karleby Korvela Pertti 12:00 - 15:25 ledamot, Karleby Forsell-Tast Milla Marika 12:00 - 15:25 ledamot, Karleby Dalvik Sixten 12:00 - 15:25 ledamot, Kronoby Svartsjö Peter 12:00 - 15:25 ledamot, Kronoby Hakala Susanna 12:00 - 15:25 ledamot, Lestijärvi Peltokangas Tapio 12:00 - 15:25 ledamot, Perho Piispanen Ilkka 12:00 - 15:25 ledamot, Toholampi Torppa Jussi 12:00 - 15:25 ledamot, Vetil
Paavola Kaarlo 12:00 - 14:20 ledamot, Reisjärvi, partiell medlem
Sipilä Annikki 12:00 - 15:25 representant, Alavieska, avtalskommun
Alkio Juha 12:00 - 15:25 representant, Evijärvi, avtalskommun
Niemelä Kullervo 12:00 - 15:25 repsesentant, Kalajoki, avtalskommun
Toikkanen Manu 12:00 - 15:25 representant, Kinnula, avtalskommun
Kangas Esko 12:00 - 14:18 representant, Nivala Laitila Veikko 12:00 - 15:25 styrelsens ordförande Nurmi Pekka 12:00 - 15:25 styrelsens I vice ordförande Kivelä Tomi 12:00 - 15:25 styrelsens II vice
ordförande Palosaari Anneli 12:00 - 15:25 styrelsemedlem Törmä Anja 12:00 - 15:25 styrelsemedlem Hietaniemi Antti 12:00 - 15:25 styrelsemedlem Lahti Mauri 12:00 - 15:25 styrelsemedlem Kallio Jaana 12:00 - 15:25 styrelemedlem Brandt Mats 12:00 - 15:25 styrelemedlem
Känsälä Kai-Eerik 12:00 - 15:25 styrelsen, representant för Kaustby kommun
Kronoby kommun
Parkkila Sirpa 12:00 - 15:25 styrelsen, representant för Lestijärvi kommun
Lintilä Jukka 12:00 - 15:25 styrelsen, representant för Toholampi kommun
Torppa Jussi 12:00 - 15:25 styrelsen, representant för Vetil kommun
Dabnell Pirjo 12:00 - 15:25 cheföverläkare Hautala-Jylhä Pirjo-Liisa 12:00 - 15:25 cheföverskötare Oikarinen-Nybacka Tarja 12:00 - 15:25 socialdirektör Blanco-Sequeiros
Andreas
12:00 - 15:25 verksamhetsområdets chef, Familjernas tjänster
Witick Tanja 12:00 - 15:25 verksamhetsområdets chef, Omsorgen för utveckl.häm Korkiakoski-Västi Minna 12:00 - 15:25 ekonomidirektör,
verksamhetsomr.chef, protokollför
Heikkilä Eija-Liisa 12:00 - 15:25 personaldirektör Harjunpää Anne 12:00 - 15:25 jurist, protokollförare Hankaniemi Tapani 12:00 - 15:25 ersättare, fullmäktige Muuraiskangas Teija 12:00 - 15:25 ersättare, fullmäktige Puolimatka Pekka 12:00 - 15:25 ersättare, fullmäktige Lassila Erkki 12:00 - 15:25 ersättare, styrelsen
Frånvarande Innanen Sari ledamot, Karleby
Häli Pirkko ledamot, Karleby
Palosaari Tarja ledamot, Karleby
Suojoki Marcus representant, Jakobstad,
avstaldkommun
Rautiola Piia styrelsemedlem
Salmi Marjo styrelsemedlem
Pärkkä Timo styrelsen, repsesentant för
Halså kommun
Luoma Ilkka verkställande direktör
Rahkonen Marko verksamhetsområdets chef,
Hälso- och sjukvård
Juola Maija verksamhetsområdets chef,
Vården och omsorgen
Salminen Jussi utvecklingsdirektör
26 - 37 Underteckningarna
Kristiina Teerikangas Anne Harjunpää
Ordförande Protokollförare
Protokolljustering
Datum ___/___ 201 Datum ___/___ 201
Protokollet framlagt till allmänt påseende
Efter protokolljusteringen har protokollet lagts fram i enlighet med det sätt som föreskrivs
__/__ 201
Anne Harjunpää Protokollförare
SAMMANTRÄDETS ÖPPNANDE Fullmäkt § 26
Samkommunfullmäktiges ordförande öppnar sammanträdet.
Beslut:
Fullmäktiges 1. vice ordförande Kristiina Teerikangas öppnade sammanträdet och fungerade som ordförande i och med att ordförande Sari Innanen hade förhinder.
NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖSTLÄNGD Fullmäkt § 27
Enligt fullmäktiges arbetsordning inleds sammanträdet med nam- nup prop som förrättas kommunvis i alfabetisk ordning.
I sam kom munens grundavtal stadgas om fullmäktigeledamöternas antal och rös te tal.
Enligt 8 § i grundavtalet väljer medlemskommunerna och de partiella med lem mar na ledamöter till samkommunfullmäktige på basis av in- vånaran ta let i slutet av det år som föregår kommunens val så att var je medlemskommun har en representant för varje påbörjat in- vånaran tal av tretusenfemhundra (3 500-tal) invånare. De partiella med lem mar na har en representant för varje påbörjat invånarantal på sju tu sen (7 000) invånare. För varje ledamot i sam kom mun full mäk ti- ge väljs en personlig ersättare. Samkommunfullmäktiges ledamöter och ersättare väljs för en period som motsvarar mandatperioden för kom muner nas fullmäktige.
Varje ledamot har en (1) röst. Om en ledamot har förhinder eller är frånvarande, överförs hens rösträtt till den personliga ersättaren.
Fullmäktigeledamöterna, deras personliga ersättare och röstetalen framgår av bilagan som samtidigt fungerar som röstlängd.
Bilaga A27, Lista på ledamöter och röstetal Beslut:
Namnupprop förrättades och röstlängd godkändes.
KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Fullmäkt § 28
Enligt 21 § i samkommunens förvaltningsstadga är full mäk ti ge bes- lut för då minst två tredjedelar av samkommunens med lems kom- muner är representerade vid sammanträdet och in vånaran ta let i de kom muner som är representerade vid sammanträdet är minst hälf- ten av det sammanlagda invånarantalet i samkommunens med lems- kom muner. För beslutförhet krävs att 7 (av det totala an ta let 10) kom muner är representerade vid sammanträdet och att le da mö ter na rep resen te rar ett invånarantal på minst 39 247 invånare (av det to ta- la antalet 78 494, enligt information från 31.12.2016).
Kallelsen till fullmäktiges sammanträde ska utfärdas och sändas minst 14 dagar före sammanträdet till fullmäktigeledamöterna och sty rel se med lem mar na samt för kännedom till med lems kom muner- nas kommunstyrelser.
De partiella medlemmarnas representanter har rätt att delta i bes- luts fatt ning i ärenden som hör till det partiella medlemskapets verk- sam hets fält.
Avtalskommunerna har rätt att utse en representant med närvaro- och yttranderätt men utan rösträtt till fullmäktige.
Beslut:
Sammanträdet konstaterades vara lagligt och beslutfört.
VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Fullmäkt § 29
Enligt fullmäktiges arbetsordning justeras fullmäktiges protokoll av två för varje enskilt sammanträde valda protokolljusterare om inte fullmäktige i samband med något ärende beslutat att protokollet justeras på annat sätt.
För sammanträdet väljs två protokolljusterare.
Beslut:
Fullmäktige valde ledamöterna Riitta Rahkola och Tarja Harju-Karhula till protokolljusterare.
VAL AV SVENSKA SEKTIONEN Fullmäkt § 30
Styrelsen § 119
Beredning: ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna Kor kiakos ki-Väs ti
Enligt förvaltningsstadgan lyder under fullmäktige en svensk sektion med sju medlemmar som fullmäktige utsett. Varje medlem har en personlig ersättare. Svenska sektionens medlemmar representerar de svenskspråkiga invånarna i samkommunens tvåspråkiga
medlemskommuner.
Samkommunens tvåspråkiga avtalskommuner kan utse en person med yttrande- och närvarorätt till svenska sektionen.
Verkställande direktörens förslag:
Styrelsen föreslår fullmäktige att fullmäktige väljer svenska
sektionen för sin mandatperiod och utser en ordförande och en vice ordförande.
Beslut:
Förslaget godkändes enhälligt.
Sfullm § 19 Styrelsen föreslår fullmäktige:
Fullmäktige förrättar val av svenska sektionen för sin mandatperiod och utser en ordförande och en vice ordförande.
Beslut:
Fullmäktige beslutar att ärendet behandlas på fullmäktiges följande sammanträde.
Sfullm Styrelsen föreslår fullmäktige:
Fullmäktige förrättar val av Svenska sektionen för sin mandatperiod och utser en ordförande och en vice ordförande.
Beslut:
Fullmäktige valde följande ledamöter till Svenska sektionen:
egentlig medlem: ersättare:
Hans Snellman (ordf.) Christer Sourander
Susanne Hongell Liane Byggmäster
Jesper Sundström (vice ordförande) Maria Södergård-Sundell Tapani Myllymäki Anne-Maria Hästbacka Carita Söderbacka Ulla-Maria Åstrand
Max Björkskog Pekka Nokso-Koivisto
Teija Muuraiskangas Johan Candelin
FASTSTÄLLANDE AV ÖVRE GRÄNS FÖR TILLFÄLLIG KREDIT ÅR 2018 Fullmäkt § 31
Styrelsen § 160 Beredning: ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna Korkiakoski-Västi
Enligt 95 § i förvaltningsstadgan beslutar fullmäktige om principerna för upplåning och långivande samt annan placeringsverksamhet.
Finansförvaltningen ska skötas lönsamt och ekonomiskt.
Anskaffandet av främmande kapital ska vara befogat ur verksamhetens och ekonomins synvinkel.
I enlighet med 95 § i förvaltningsstadgan beviljas fullmakterna i fråga om upplåning och placeringsverksamhet av fullmäktige i samband med budgetbehandlingen. I samband med godkännandet av budgeten och ekonomiplanen beslutar fullmäktige om ändringar i fråga om utlåningen och det främmande kapitalet. Styrelsen beslutar om övriga frågor som gäller finansieringen. Styrelsen kan överföra sina befogenheter i fråga om upplåning och placeringsverksamhet till andra förvaltningsorgan och tjänsteinnehavare.
De i budgeten godkända nettoinvesteringarna som är större än avskrivningarna finansieras i första hand med budgetlån. Det årliga behovet av långfristiga lån framförs i budgetens finansieringsanalys.
Styrelsen beslutar på basis av detta med skilt beslut om lyftande av budgetlån. Vid anskaffningen av apparater används utöver
finansiering med lån även leasing-arrangemang eller andra
motsvarande finansieringsarrangemang som riktas som utgift direkt till enhetens driftsekonomi.
Utöver långfristigt främmande kapital förutsätter finansierings- och kassahanteringen inom samkommunen i vissa situationer
användning av tillfällig kredit. Den tillfälliga finansieringen kan vara t.ex. användning av olika kontolimiter eller finansieringsformer i enlighet med det s.k. kommuncertifikatprogrammet. Styrelsen kan besluta om ibruktagande av olika finansieringsinstrument som är ämnade för tillfällig finansiering. Ekonomi- och förvaltningsdirektören beslutar om användningen av tillfällig kredit.
För att säkra likviditeten föreslås befogenheter upp till 19 miljoner euro för år 2017. Den föreslagna summan motsvarar ca 2/3 av de kassautgifter samkommunen har under en månad.
Verkställande direktörens förslag:
Styrelsen föreslår för fullmäktige att den beviljar styrelsen
befogenheter att uppta tillfällig kredit upp till 19 miljoner euro år 2018 enligt villkoren som nämnts ovan.
Beslut:
Förslaget godkändes enhälligt.
Sfullm
Styrelsens förslag för fullmäktige
Fullmäktige beslutar att bevilja styrelsen befogenheter att år 2018 uppta tillfällig kredit upp till 19 miljoner euro enligt villkoren som nämnts ovan.
Beslut:
Förslaget godkändes enhälligt.
GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN I SAMKOMMUNEN BUDGETÅRET 2018 SAMT FÖR FÖRDELNINGEN AV KOSTNADERNA MELLAN MEDLEMSKOMMUNERNA
Fullmäkt § 32
Styrelsen § 161 Beredningen: ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna Korkiakoski-Västi
I 21 § i grundavtalet fastställs principerna för samkommunens finansiering. En väsentlig del i paragrafen är principerna för fördelningen av kostnader mellan medlemskommunerna.
21 § i grundavtalet:
”Kostnaderna som ansvfaret för ordnandet och produktionen av tjänster medför finansieras med den ersättning
medlemskommunerna betalar till de delar som inte kan täckas med försäljning utanför medlemskommunerna, med övrig försäljning av tjänster, med intäkter från avkastning av klientavgifter eller bidrag och stöd eller andra jämförbara intäktsposter.
Budgeten som godkänts på basis av den budgetram beretts under ledning av kommunernas gemensamma ägarstyrning är bindande för samkommunen.
Underskott täcks i samband med bokslutet genom utjämning mellan medlemskommunerna så att kostnaderna riktas till varje
medlemskommun i proportion till dess proportionella användning av tjänster på så sätt att den proportionella användningen räknas från bokslutsåret och två föregående år. Överskottet till de delar som inte fonderas eller används till amorteringsprogrammet eller till att täcka andra finansieringsansvar, returneras till medlemskommunerna i proportion till varje medlemskommuns proportionella användning av tjänster under bokslutsåret.
Kostnaderna fördelas mellan medlemskommunerna på så sätt att kriterierna för fördelningen av de faktiska kostnaderna i första hand är användningen av tjänster samt orsaksprincipen. De allmänna och gemensamma kostnaderna fördelas i proportion till invånarantalet 31.12. under det kalenderår som föregår räkenskapsåret.
Grunden för faktureringen som baserar sig på prestationsprincipen och användningen av tjänster är självkostnadspriset som baserar sig på kostnadsberäkning samt de faktiska kostnaderna.
I fråga om försäljningen utanför medlemskommunerna följs prissättning som baserar sig på kostnadsberäkning och självkostnadspriset.
Samkommunfullmäktige beslutar årligen före budgetbehandlingen om de mer specifika grunderna för budgetårets prissättning och fördelningen av kostnaderna mellan kommunerna.”
När Soites verksamhet startade beslöt man att som förfarande i fråga om faktureringen och fördelningen av kostnader använda en kombination där i huvudsak den traditionella
specialsjukvårdsverksamheten faktureras av alla
användarkommuner som fakturering enligt prestationsprincipen i enlighet med kommunprislistan som förenas i
medlemskommunernas kommunfakturering i huvudsak för grundtjänsternas del i fördelningen av kostnader som
Maisema-lösning. En väsentlig princip är att orsaksprincipen
förverkligas i fördelningen av kostnader samt att prissättningen, som utnyttjas även vid faktureringen av kommuner som inte hör till
medlems- eller avtalskommuner, sker enligt prestationsprincipen och baserar sig på självkostnadspriset och kostnadsberäkningen.
I Soites kontokarta och struktur i fråga om kostnadsställen har man försökt beakta de särskilda behoven som förverkligandet av
orsaksprincipen innebär, behovet av statistikföring samt behoven i fråga om specificerad kostnadsberäkning.
Det är ändamålsenligt att rikta en del av kostnaderna till
medlemskommunerna och de partiella medlemmarna på basis av kapitation. Invånarantal-principen används när den motsvarar
orsaksprincipen. Så här agerar man i fråga om vissa jourfunktioner, i förvaltningen eller i fråga om projektens kommunandelar. I regel baserar sig orsaksprincipen och faktureringen dock på klient- och patientspecifik användning.
Specialsjukvård enligt prislistan
Specialsjukvårdens serviceavgifter bestäms enligt
specialitet/sjukdomsgrupp, utöver vilka separata priser betalas för separat specificerade ingrepp, dyra undersökningar, läkemedel, hjälpmedel och vård. Inom specialsjukvården används även s.k.
paketprissättning där vårdperioden faktureras som ett paket, inklusive ingreppet och vårddygnen som ingår i vårdperioden (t.ex.
förlossningar och operationer). Faktureringen baserar sig på prislistan som godkänns årligen av styrelsen. Prislistan är
densamma för alla kommuner och används både vid faktureringen av medlemskommunerna och vid faktureringen av kommuner som inte är medlems- eller avtalskommuner.
Specialsjukvård utanför distriktet faktureras av patientens
hemkommun i enlighet med de faktiska kostnaderna. Det är fråga om en betalningspost i enlighet med ”genomfaktureringsprincipen”.
Genomfaktureringsprincipen kan utnyttjas även i fråga om andra patient- eller klientspecifika köpta tjänster där summan i fakturan för de köpta tjänsterna riktas direkt till patientens hemkommun.
Prislistan innehåller även vissa andra kommunavgifter som samkommunen bär upp och som prissatts enligt
prestationsprincipen samt preciseringar bl.a. i fråga om faktureringen för dyra läkemedel och undersökningar.
Förstavårdens förverkligade nettokostnader delas mellan
medlemskommunerna i proportion till invånarantalet. Enheten som beställer tjänsten faktureras för de transporter mellan
vårdinrättningar som förstavårdsenheterna gör. De beställande enheterna faktureras för stödtjänstuppdragen som beställts via fältcheferna samt övrigt arbete som gjorts i enheterna. Som
faktureringsgrund används FPA-ersättningsgrunden. Grunderna för prissättningen i fråga om transporter mellan vårdinrättningar har antecknats i prislistan som även gäller faktureringen av kommuner som inte är medlems- eller avtalskommuner.
Fördelningen av grundtjänsternas kostnader med Maisema Det föreslås att fördelningen av grundtjänsternas kostnader mellan medlemskommunerna sker enligt den s.k.
KuntaMaisema-fördelningen. Maisema-lösningen utnyttjas förutom som verktyg för fördelningen av kostnader även i den riksomfattande Maisema-jämförelsen som är i första hand ett statistiskt verktyg för ledningen samt ett redskap för rapporteringen som beskriver verksamheten och volymerna samt servicens täckning.
Den primära principen vid fördelningen av kostnader är förverkligandet av orsaksprincipen. Maisema kan fördela de
kostnadsställvisa kostnaderna enligt olika kriterier. Dessa kan t.ex.
vara klienternas antal, besökens antal, vårddygnens antal eller kapitation. Kostnadsställvis bestäms vilken fördelningsprincip förverkligar orsaksprincipen på det mest transparanta sättet. De kostnadsställvisa fördelningsgrunderna godkänns av
ekonomidirektören.
Utjämningssystemen i specialsjukvården
Utjämningssystemet i fråga om patientspecifika höga kostnader används i fråga om specialsjukvården utanför distriktet som faktureras enligt prestationsprincipen och som genomfaktureras.
Som utjämningsgräns för dyr vård fastställs 100 000 euro/patient/år.
Kostnader som är högre än så utjämnas gemensamt av medlemskommunerna. Utjämningssystemets kommunandelar uppbärs av kommunerna i proportion till hur många invånare kommunen haft 31.12. det föregående året. Det patientspecifika utjämningssystemet beaktas månatligen under faktureringsåret, och utjämningssystemet beaktas i den månatliga faktureringen.
Det årliga utjämningssystemet gällande höga kostnader gäller specialsjukvården på samma sätt som det patientspecifika utjämningssystemet. Som utjämningsgräns för de stora årliga höjningarna av kommunandelarna fastställs höjningsprocenten för medlemskommunernas andelar under budgetåret i medeltal plus 5 procent. I den här beräkningen tas ett avdrag från föregående års (2017) bokslut som är större än 5 procent inte i beaktande när utjämning av årlig höjning görs för faktureringsåret (2018). Om någon medlemskommuns kostnadsökning är, vid den årliga
utjämningen av kostnader som görs i samband med bokslutet, mer än 5 % högre än det kalkylmässiga medeltalet, utjämnas de totala andelarna gemensamt av medlemskommunerna.
Utjämningssystemets kommunandelar uppbärs i proportion till invånarantalet såsom vid utjämningen av dyr vård.
Fakturering och indrivning
Medlemskommunernas serviceavgifter för specialsjukvård, utjämningsavgiften för dyr vård och vård utanför distriktet samt grundtjänsternas uppskattade månatliga totala kostnader som baserar sig på orsaksprincipen faktureras som en
uppskattningsfaktura i 12 lika stora poster. Som bas finns den kommunvisa kostnadsprognosen som baserar sig på proportionell användning.
Medlemskommunernas förskottsfakturering som består av fakturering av specialsjukvården enligt prestationsprincipen och allokering av vård utanför distriktet samt i grundtjänsterna av kostnadsfördelning mellan kommunerna på basis av
Maisema-rapporten korrigeras vid behov i enlighet med
orsaksprincipen och utfallet i delårsrapporterna och vidare senast i samband med bokslutet.
De kommunvisa förskottens storlek kan justeras i samband med delårsrapporterna om skillnaden mellan förskott och utfallsprognos är betydande. Om förskotten justeras, fattas beslutet om detta i samband med godkännandet av delårsrapporten, och justeringen av förskotten gäller alla medlemskommuner.
De partiella medlemmarna, avtalskommunerna och de kommuner som inte är medlems- eller avtalskommuner faktureras enligt det
månatliga utfallet som är i enlighet med orsaksprincipen.
Förskottsfakturering används inte.
Kommunen betalar 50 % av avgifterna före månadens 5:e dag och 50 % före månadens 15:e dag. Avgift för upprätthållande av
beredskap uppbärs inte. Dröjsmålsräntan bestäms enligt 4 § 3 mom.
i räntelagen
Verkställande direktörens förslag:
Styrelsen föreslår fullmäktige att
1. grunderna för avgifterna fastställs och fördelningen av kostnader mellan medlemskommunerna godkänns enligt förslaget ovan 2. utjämningssystemet gällande patientspecifika dyra behandlingar och kommunandelarnas stora årliga höjningar iakttas (gränsen 100 000 €/patient) i specialsjukvården medlemskommunerna emellan 3. utjämningssystemet gällande årliga höga kostnader iakttas i specialsjukvården medlemskommunerna emellan
4. dröjsmålsräntan bestäms i enlighet med räntelagen.
Beslut:
Förslaget godkändes enhälligt.
Sfullm
Styrelsen föreslår fullmäktige:
Fullmäktige beslutar att
1. grunderna för avgifterna fastställs och fördelningen av kostnader mellan medlemskommunerna godkänns enligt förslaget ovan 2. utjämningssystemet gällande patientspecifika dyra behandlingar och kommunandelarnas stora årliga höjningar iakttas (gränsen 100 000 €/patient) i specialsjukvården medlemskommunerna emellan 3. utjämningssystemet gällande årliga höga kostnader iakttas i specialsjukvården medlemskommunerna emellan
4. dröjsmålsräntan bestäms i enlighet med räntelagen.
Beslut:
Förslaget godkändes enhälligt.
Ant. Ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna Korkiakoski-Västi framlade ärendet på sammanträdet.
VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2018-2020 Fullmäkt § 33
Beredning: ekonomi- och förvaltningsdirektören Om beredningen och ramen
Styrelsen har på sitt sammanträde 19.6.2017 godkänt budgetramen för verksamhets- och ekonomiplaneringen år 2018 samt
verksamhetens strategiska mål. Individen, humaniteten och innovativiteten ligger i centrum för Soites verksamhet och utvecklingsarbete.
Styrelsen har som budgetram godkänt en +1 procents ökning i medeltal i medlemskommunsfaktureringen år 2018 (som jämförelseuppgifter budgeten 2017) samt år 2019 och 2020 en ökning på +-0 %. Samtidigt beslöt styrelsen godkänna, för möjliggörande av genomförande av budgetramen, principen och förutsättningen att ändringarna i verksamheten och strukturerna som godkänts i verksamhetsplanen för år 2017 verkställs och att det till planeringsperioden riktas nya förnyelser av servicestrukturer och verksamhetsformer som ramen förutsätter.
Styrelsen godkände för planeringsperioden 2018-2020 målen för verksamheten på hela samkommunens nivå. Dessa mål som specificeras senare till ett styrkort ur BSC-synvinklarna är
Individen i centrum
Social- och hälsovårdens funktionella integration
Stöd för boendet och livet hemma
Strukturer som är hållbara med tanke på verksamheten och ekonomin
Ett jourhavande centralsjukhus i området
Sambandet mellan verksamheten och ekonomin - kunskapsledning
Via verksamheten till ramen
Budgeten och verksamhetsplanen har beretts under ledning av ledningsgruppen och ekonomiförvaltningsenheten under sommaren och hösten. Budgetförhandlingarna har förts serviceområdesvis med ekonomiförvaltningsenheten. Ramen som ställts upp för budgeten har i beredningsskedet visat sig vara svår att verkställa. Till
budgeten har föreslagits ett flertal förnyelser gällande verksamheten som primärt har en kostnadsökande effekt. Ramen förutsätter emellertid även nedskärningar i verksamheten för att kunna verkställas.
I ledningsgrupperna har man bearbetat BSC-kort och verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna presenteras för medlemskommunernas ledning på de regionala kommunmötena och i delegationen för ägarstyrning i början av oktober. Före budgetbehandlingen läggs utkastet först fram för behandling i samverkansorganet tillsammans med personalgrupperna. Styrelsen behandlar verksamhets- och ekonomiplanen på så sätt att för styrelsen läggs först fram för behandling BSC-korten (hela
samkommunen, verksamhetsområdena) som ingår i ändringarna i verksamheten och riktlinjerna i fråga om verksamheten samt verksamhetsområdenas verksamhetsplaner. Sedan behandlar styrelsen samkommunens totala budget och till slut de kommunvisa kostnadsprognoserna. Verksamhets- och ekonomiplanen läggs fram för fullmäktige för behandling på sammanträdet i november.
Om budgeten
Målet i fråga om budgeten är en realistisk men stram budget som styr ledningen i vardagen på ett uppmuntrande och realistiskt sätt.
91 § i förvaltningsstadgan:
”Fullmäktige antar samkommunens budget för följande kalenderår. I budgeten ingår en del om driftsekonomi och resultaträkning samt en del om investeringar och finansiering.
Delen om driftsekonomin och resultaträkningen innefattar anslagen samt inkomstbudgeten och resultatmålen som verksamhetsmålen förutsätter.
Investerings- och finansieringsdelen innefattar en investeringsplan och en finansieringsplan. Anslaget och inkomstbudgeten kan tas i budgeten som brutto eller som netto.
Fullmäktige antar i budgeten räkenskapsperiodens resultat och
verksamhetsmål på samkommunens nivå samt ökningen av långfristiga lån och investeringarnas sammanlagda summa.
Om budgetens övriga bundenhet kan föreskrivas i dess motiveringar.
Budgeten ska följas i samkommunens verksamhet.
I samband med att fullmäktige antar budgeten ska den anta en ekonomiplan som gäller tre eller flera år och där samkommunens verksamhets- och ekonomimål antas. Ekonomiplanens första år är budgetåret.”
Som verksamhets- och ekonomiplanens bindande nivå föreslås:
målen för verksamheten och de med dessa förknippade målen gällande prestationsmängderna på hela samkommunens nivå
målen i fråga om verksamheten och ändringarna i
verksamheten på verksamhetsområdenas nivå (BSC-kort och verksamhetsplan)
resultaträkningen (externa verksamhetsintäkter, externa verksamhetskostnader, räkenskapsperiodens resultatmål)
investeringar (totala mängden, netto)
finansieringsanalysen (mängden budgetlån)
Om finansieringen av samkommunens verksamhet och behandlingen av resultatet:
I 21 § i grundavtalet fastställs det följande om samkommunens finansiering:
"Kostnaderna som ansvaret för ordnandet och produktionen av tjänster medför finansieras med den ersättning medlemskommunerna betalar till den del som inte kan täckas med intäkterna från försäljning utanför medlemskommunerna, från övrig försäljning av tjänster eller från klientavgifter eller med bidrag och stöd eller liknande intäktsposter.
Budgeten som godkänts på basis av den budgetram som beretts under ledning av kommunernas gemensamma ägarstyrning är bindande för samkommunen.
Underskott täcks i samband med bokslutet genom utjämning mellan medlemskommunerna och allokering av kostnaderna till varje medlemskommun proportionellt i förhållande till dess andel av
användningen av tjänsterna på så sätt att den proportionella användningen räknas från bokslutsåret och två föregående år. Överskottet till den del som inte fonderas eller används för amorteringsprogrammet eller till att täcka andra finansieringsansvar, returneras till medlemskommunerna proportionellt i förhållande till varje medlemskommuns andel av användningen av tjänsterna under bokslutsåret.
Kostnaderna fördelas mellan medlemskommunerna på så sätt att kriterierna för fördelningen av de faktiska kostnaderna i första hand är användningen av tjänster samt orsaksprincipen. De allmänna och
gemensamma kostnaderna fördelas i proportion till invånarantalet den 31 december året närmast före räkenskapsåret.
Grunden för faktureringen som baserar sig på prestationsprincipen och användningen av tjänster är självkostnadspris som baserar sig på kostnadsberäkning samt de faktiska kostnaderna.
I fråga om försäljning av tjänster utanför medlemskommunerna följs prissättning som baserar sig på kostnadsberäkning och självkostnadspris.
Samkommunfullmäktige beslutar årligen före budgetbehandlingen om de mer specifika grunderna för prissättningen och fördelningen av
kostnaderna mellan kommunerna under budgetåret."
Förslaget är att det till resultatet för år 2018 ska, i stället för
kapitalhyra, reserveras som överskottsreservering en summa som motsvarar H-Seitsikkos finansieringsandel. Till övriga delar betalas överskottet tillbaka till medlemskommunerna, och det eventuella underskottet (inkl. också H-Seitsikkos finansieringsandel) täcks med extra inkassering i proportion med användningen, med beaktande av förvaltningsstadgans krav.
Målen och verksamhetsplanerna
Samkommunens mål för verksamheten som baserar sig på de strategiska målen samt åtgärderna som behövs för att förverkliga dessa samt mätarna för målsättningarna dokumenteras i
BSC-korten. För samkommunen godkänns ett gemensamt BSC-kort och under denna "paraply" godkänns verksamhetsområdenas kort som konkretiserar funktionerna. BSC-korten utarbetas för
planeringsperioden 2018-2020.
Förutom BSC-kortet utarbetas för verksamhetsområdet en
verksamhetsplan som gäller budgetåret. I denna ingår preciceringar för planeringen som gäller ändringarna i verksamheten.
Verksamhetsplanen godkänns som en del av budgetbeslutet, och de godkända ändringarna i verksamheten är verkställbara utan ett separat beslut.
Bifogat material:
BSC-kortet (hela samkommunen)
BSC-korten och verksamhetsplanerna (Hälso- och sjukvårdens verksamhetsområde, Vårdens och omsorgens verksamhetsområde, Verksamhetsområdet för familjernas tjänster, Verksamhetsområdet för handikapptjänsterna och omsorgen om utvecklingshämmade, Stödtjänsternas verksamhetsområde).
Verkställande direktörens ställföreträdare föreslår:
Styrelsen beslutar anteckna för kännedom för planeringsperioden 2018-2020 BSC-kortet (utkast) i vilket ingår mål för verksamheten och som är bindande för hela samkommunen samt
verksamhetsområdenas BSC-kort (utkast) och utkasten till
verksamhetsplan som finns som bifogat material till denna paragraf.
Styrelsen för en diskussion på basis av utkasten och ger instruktioner för deras fortsatta beredning. BSC-korten och verksamhetsplanerna kommer för godkännande i
samband med beslutsfattningen om Verksamhets- och
ekonomiplan-dokumentet.
Beslut:
Styrelsen beslöt anteckna detta för kännedom.
Styrelsen § 166
Beredning: ekonomi- och förvaltningsdirektören, ekonomichefen och controllrarna, ledningsgruppens medlemmar
Beredningen av verksamhets- och ekonomiplanen har fortsatt i ledningsgruppen tillsammans med ekonomiförvaltningsenheten. För genomförandet av ramen har det fortfarande sökts åtgärdsförslag med hjälp av vilka den ekonomiska tillväxten kan begränsas till den nivå som ramen förutsätter. I beredningen har man sökt realistisk följdriktighet till verksamhetsplanerna och den eurobaserade budgeten. Följaktligen är verksamhetsplanen den faktiskt mest betydande delen i budgeten. I det här skedet av beredningen är den totala budgeten inom ramen och visar ett överskott på 1,1 miljoner euro. För att trygga dess genomförande behövs dock ännu
preciseringar i fråga om genomförandet av dispositionsplanen och verksamhetsplanen. Genomförandet av en stram budget kräver särskilt noggrann uppföljning under verksamhetsåret.
Efter den senaste behandlingen har verksamhets- och
ekonomiplanen presenterats för delegationen för ägarstyrning 2.10.2017 samt under medlemskommunernas kommunrunda 9-10.10.2017. Enligt ställningstagande från delegationen för
ägarstyrning kan ramen + 1 % inte utökas, även om genomförandet skulle förutsätta ändringar i servicestrukturen.
Under kommunrundorna upplevdes ramen i huvudsak vara ändamålsenlig. I presentationerna betonades ramens stramhet, vilken förutsätter förverkligande av ändringarna i verksamheten och servicens täckningsnivå som ingår i planen. På kommunrundan uttrycktes oro bl.a. i fråga om tryggandet av närtjänster och områdenas inbördes jämställdhet. Efter kommunrundan skickade Kannus stad ett ställningstagande enligt vilken Kannus stadsstyrelse förutsätter att planeringen av vårdens och omsorgens
avdelningsplatser ska vara långsiktig och sträcka sig åtminstone till år 2020. Vad är målläget när social- och hälsovårdstjänsterna flyttas över till landskapet. Kannus stadsstyrelse förutsätter att det inom Soites vård- och omsorgstjänster utreds först vilken inverkan de redan år 2017 genomförda platsminskningarna har och hur den påbörjade hemsjukhusverksamheten betjänar. Även Vetil kommun har 23.10.2017 skickat till Soite ett ställningstagande med samma
innehåll, men med särskild fokus på Tunkkari. Den begärda redogörelsen presenteras på sammanträdet.
Investeringsprogrammet innehåller för år 2017 ett
investeringsprogram på nästan 18 miljoner euro för år 2017. Det uppskattas att ungefär 12,7 miljoner euro används för byggande, 2,5 miljoner euro för sjukhusapparatur samt 1,7 miljoner euro för
dataförvaltning. I investeringarna ingår dessutom en
finansieringsandel på 1,1 miljoner euro för Fastighetsbolag
H-Seitsikko. De mest betydande objekten i fråga om byggandet är samkommunens andel i byggandet av MY-flygeln, II skedet i operationssalsrenoveringen samt som det enskilt största objektet parkeringshuset som kostar 5 miljoner euro.
Samverkansgruppen behandlar verksamhets- och ekonomiplanen på sitt sammanträde 2.11.2017.
Utkastet till verksamhets- och ekonomiplan 2018-2020 har utarbetats till ett helhetsdokument som består av två delar: en bindande del som fullmäktige godkänt samt dess informativa del.
Utkastet finns som bifogat material.
Bifogat material: Toiminta- ja taloussuunitelma 2018-2020
LUONNOS (Verksamhets- och ekonomiplan 2018-2020 UTKAST) Verkställande direktörens förslag:
Styrelsen beslutar anteckna utkastet till verksamhets- och ekonomiplan för kännedom samt för en diskussion på basis av utkastet och ger anvisningar för fortsatt beredning.
Beslut:
Utkastet och den mottagna redogörelsen antecknades för
kännedom.Beredningen fortsätter, och ärendet ges till styrelsen för beslutsfattning på följande sammanträde.
Styrelsen
Beredning: ekonomi- och förvaltningsdirektören, ekonomichefen, controllrarna och ledningsgruppen
Efter föregående sammanträde har verksamhets- och
ekonomiplanen behandlats bl.a. i samverkansgruppen 2.11.2017.
På sammanträdet var man bl.a. oroad över personalresursernas tillräcklighet.
Verksamhets- och ekonomiplanen presenterades 6.11.2017 för delegationen för ägarstyrning. Under diskussionen uttrycktes oro bl.a. över kortsiktigheten i planerna gällande minskning av antalet vårdplatser inom älvdalarnas primärvård samt de oskäligt höga kostnaderna i fråga om byggandet av centralsjukhusets
parkeringshus. Alternativa lösningar önskades för centralsjukhusets parkeringsproblem.
I den fortsatta beredningen har inga väsentliga ändringar gjorts i utkastet. När det gäller den totala investeringsreserveringen (18 miljoner euro) är det ändamålsenligt att i samband med
dispositionsplanen ännu på nytt bedöma och granska användningsändamålet för anslaget (5,1 miljoner euro) som
reserveras för byggandet av centralsjukhusets parkeringshus för att eventuellt hitta en alternativ och förmånligare lösning.
Som bifogat material Toiminta- ja taloussuunnitelma vuodelle 2018 ja suunnitelmakaudelle 2019-2020 (Verksamhets- och ekonomiplan för år 2018 och planeringsperioden 2019-2020).
Verkställande direktörens förslag:
Styrelsen beslutar föreslå styrelsen att den
1. antar som verksamhets- och ekonomiplanens bindande nivå:
målen för verksamheten och de med dessa förknippade målen ifråga om
prestationsmängderna på hela samkommunens
nivåmålen i fråga om verksamheten och ändringarna i verksamheten på verksamhetsområdenas nivå (BSC-kortet och verksamhetsplanen gällande ändringarna i verksamheten)
resultaträkningen (externa verksamhetsintäkter, externa verksamhetskostnader,
räkenskapsperiodens resultatmål)
investeringar (totala mängden, netto)
finansieringsanalysen (mängden budgetlån)
2. godkänner budgeten och ekonomiplanen för åren 2018-2020 enligt bilagan.
Målen för verksamheten och målen ifråga om
prestationsmängderna på hela samkommunens nivå
Målen i fråga om verksamheten och ändringarna i verksamheten på verksamhetsområdenas nivå
Resultaträkningen
externa verksamhetsintäkter 326.071.064 €
externa verksamhetsutgifter 318.228.472 €
räkenskapsperiodens resultat 1.100.000 €
Investeringar, netto 17.977.000 €
Finansieringsanalys
Ökningen av långfristiga lån 12.000.000 €
3. Styrelsen befullmäktigar förvaltnings- och ekonomidirektören att göra tekniska korrigeringar och kompletteringar i verksamhets- och ekonomiplan-dokumentet före fullmäktigebehandlingen.
Beslut:
På sammanträdet kompletterade verkställande direktören sitt förslag som följer:
Minskningen av antalet vårdplatser på vårdavdelningarna inom Tunkkari och Kannus primärvård sker tidigast fr.o.m. 1.10.2018.
Förutsättningen för verkställandet av beslutet är att styrelsen före verkställandet godkänner, för tryggande av ordnande av nödvändig vård, den preciserade planen för stärkande av
öppenvården samt godkänner bedömningen av effekterna gällande sätten att ordna vård och omsorg. Eftersom minskningen av
vårdplatserna på vårdavdelningarna uppskjuts, skjuts även stärkandet av hemvården upp med resursgrunder. Genom detta täcks en del av det nödvändiga inbesparingspotentialet i fråga om medlemskommunfaktureringen.
Parkeringsproblemet på sjukhusbacken kan i stället för byggande av ett parkeringshus lindras t.ex. genom att använda en del av
investeringsbudgetens anslagsreservering till köp av mark av Karleby stad i sjukhusbackens område. Genom ifrågavarande markköp kunde man påskynda Välfärdscentralprojektet som är i enlighet med Soites strategi. Tack vare markköpet kunde den nuvarande huvudhälsostationsfastigheten tas ur bruk, och ifrågavarande mark kunde användas för parkering för att lindra parkeringsproblemet.
Styrelsen beslöt godkänna verkställande direktörens kompletterade förslag till beslut till förslag för fullmäktige.
Sfullm
Styrelsen föreslår fullmäktige:
Fullmäktige
1. antar som verksamhets- och ekonomiplanens bindande nivå:
målen för verksamheten och de med dessa förknippade målen ifråga om
prestationsmängderna på hela samkommunens
nivåmålen i fråga om verksamheten och ändringarna i verksamheten på verksamhetsområdenas nivå (BSC-kortet och verksamhetsplanen gällande ändringarna i verksamheten)
resultaträkningen (externa verksamhetsintäkter, externa verksamhetskostnader,
räkenskapsperiodens resultatmål)
investeringar (totala mängden, netto)
finansieringsanalysen (mängden budgetlån)
2. godkänner budgeten och ekonomiplanen för åren 2018-2020 enligt bilagan.
Målen för verksamheten och målen ifråga om
prestationsmängderna på hela samkommunens nivå
Målen i fråga om verksamheten och ändringarna i verksamheten på verksamhetsområdenas nivå
Resultaträkningen
externa verksamhetsintäkter 326.071.064 €
externa verksamhetsutgifter 318.228.472 €
räkenskapsperiodens resultat 1.100.000 €
Investeringar, netto 17.977.000 €
Finansieringsanalys
Ökningen av långfristiga lån 12.000.000 €
3. Styrelsen befullmäktigar förvaltnings- och ekonomidirektören att göra tekniska korrigeringar och kompletteringar i verksamhets- och ekonomiplan-dokumentet före fullmäktigebehandlingen.
4. Dessutom beslutar fullmäktige att minskningen av antalet vårdplatser på vårdavdelningarna inom Tunkkari och Kannus primärvård sker tidigast fr.o.m. 1.10.2018. Förutsättningen för verkställandet av beslutet är att styrelsen före verkställandet godkänner, för tryggande av ordnande av nödvändig vård, den preciserade planen för stärkande av öppenvården samt godkänner bedömningen av effekterna gällande sätten att ordna vård och omsorg. Eftersom minskningen av vårdplatserna på
vårdavdelningarna uppskjuts, skjuts även stärkandet av hemvården upp med resursgrunder. Genom detta täcks en del av det
nödvändiga inbesparingspotentialet i fråga om medlemskommunfaktureringen.
Parkeringsproblemet på sjukhusbacken kan i stället för byggande av ett parkeringshus lindras t.ex. genom att använda en del av
investeringsbudgetens anslagsreservering till köp av mark av Karleby stad i sjukhusbackens område. Genom ifrågavarande markköp kunde man påskynda Välfärdscentralprojektet som är i enlighet med Soites strategi. Tack vare markköpet kunde den nuvarande huvudhälsostationsfastigheten tas ur bruk, och ifrågavarande mark kunde användas för parkering för att lindra parkeringsproblemet.
Bilaga A33, Toiminta- ja taloussuunnitelma vuosille
2018-2020 (Verksamhets- och ekonomiplan för åren 2018-2020)
Beslut:
Under diskussionens gång föreslog ledamot Ilkka Piispanen
understödd av Susanna Hakala att fullmäktige beslutar ändra texten på sidan 32 i verksamhets- och ekonomiplanen på följande sätt:
"För att trygga servicens kvalitet och tillräckligheten av resurserna för verksamheten på Soite-stationerna och i Soite-kioskerna utnyttjas vid behov tidsbestämt inskränkt verksamhet på
Soite-stationerna och stängningar av Soite-kioskerna." Eftersom det hade framställts ett understött förslag som avvek från styrelsens, förrättades omröstning. Som omröstningssätt godkändes
namnupprop på så sätt att de som stöder styrelsens förslag röstar JA och de som stöder Piispanens understödda förslag röstar NEJ. I
omröstningen röstade 12 personer JA och 11 personer NEJ.
Fullmäktige godkände styrelsens förslag till beslut i enlighet med omröstningsresultatet.
Ilkka Piispanen föreslog understödd av Susanna Hakala att fullmäktige beslutar ändra texten på sidan 34 i verksamhets- och ekonomiplanen så att Soites radiologiska enhet har
verksamhetsställe även i Toholampi, utöver de ställen som nämnts i planen. Eftersom det framförts ett understött förslag som avviker från styrelsens, förrättades omröstning. Som omröstningssätt godkändes namnupprop så att de som stöder styrelsens förslag röstar JA och de som stöder Piispanens understödda förslag röstar NEJ. I omröstningen röstade 12 personer JA och 11 personer NEJ.
Fullmäktige godkände styrelsens förslag till beslut i enlighet med omröstningsresultatet.
Piispanen anmälde muntlig avvikande åsikt.
Pauli Haaponiemi understödd av Katri Kykyri och Ilkka Piispanen föreslog att fullmäktige godkänner punkt 4 i förslaget med följande ändring: "Förutsättningen för verkställandet av beslutet är att
styrelsen framlägger för fullmäktige för godkännande en specificerad plan för stärkande av den öppna vården"; samt med följande tillägg:
"Följaktligen beslutar fullmäktige om minskningen av
vårdavdelningsplatser inom Tunkkari och Kannus primärhälsovård."
Eftersom det framförts ett understött förslag som avviker från
styrelsens, förrättades omröstning. Som omröstningssätt godkändes namnupprop så att de som stöder styrelsens förslag röstar JA och de som stöder Haaponiemis understödda förslag röstar NEJ. I
omröstningen röstade 8 personer Ja och 15 personer NEJ. I enlighet med omröstningsresultatet blev Haaponiemis förslag fullmäktiges beslut i fråga om punkt 4.
Punkterna 1-3 godkändes i enlighet med styrelsens förslag.
Peter Svartsjö lämnade, understödd av Sixten Dalvik, in en kläm som finns som bilaga till protokollet.
Ant. Ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna Korkiakoski-Västi framlade ärendet på sammanträdet.
Ant. Anna Nurmi-Lehto, Esko Kangas, Kaarlo Paavola och Camilla Wikman avlägsnade sig från sammanträdet under behandlingen av detta ärende och före beslutsfattningen.
DE FÖRTROENDEVALDAS ARVODEN 2018
Fullmäkt § 34 Beredningen: Ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna Korkiakoski-Västi
Enligt de förtroendevaldas arvodesstadga beslutar fullmäktige årligen på förhand om mötesarvodena som erläggs för möten som samkommunens organ har samt om ersättning för inkomstbortfall.
Arvodesstadgan (förvaltningsstadgans 9:e kapitel):
123 § Tillämpningsområde
Åt förtroendevalda erläggs arvode för skötseln av
förtroendeuppdraget och ersättning för förlust av förtjänst eller av något annat motsvarande skäl samt ersättning för resekostnader och dagtraktamente i enlighet med denna stadga.
124 § Sammanträdesarvoden
Fullmäktige beslutar årligen på förhand om arvoden för samkommunens förvaltningsorgans möte.
Till en förtroendevald som agerar som ordförande betalas medlemmens arvode förhöjt med 50 %.
Till fullmäktiges ordförande och vice ordförande betalas samma arvode som styrelseledamöterna för deltagande i styrelsens sammanträden.
Till styrelsens ordförande och annan ledamot betalas samma arvode som fullmäktigeledamöterna för deltagande i fullmäktiges och dess utskotts sammanträde.
En styrelsemedlem som deltar i ett annat förvaltningsorgans möte som representant som styrelsen utsett betalas samma arvode som ifrågavarande förvaltningsorgans medlem.
För sammanträde som varar längre än tre timmar erläggs den förtroendevalda utöver sammanträdesarvodet 50 % av sagda
arvodesbelopp för varje påbörjad timme efter de första tre timmarna.
125 § Sammanträden som hålls under samma dag
Om ett förvaltningsorgan har i sin helhet eller som sektion flera en ett sammanträde under samma dag, betalas endast ett arvode för sammanträdena om tiden mellan sammanträdena inte överskrider två timmar.
Om tiden mellan sammanträdena inte överskridit två timmar men sammanträdena varar i över tre timmar, betalas arvode genom att tillämpa det som föreskrivs ovan i 124 § 6 mom.
126 § Årsarvoden
För förtroendeuppdrag utanför sammanträdena betalas för
fullmäktiges och styrelsens ordförande ett årsarvode som fullmäktige fastställt.
Om fullmäktiges eller styrelsens ordförande är förhindrad att sköta sitt uppdrag, upphör hens rätt till årsarvode då hindret varat
kontinuerligt i en månad. Efter det har vice ordförande rätt att få sin proportionella andel av årsarvodet.
127 § Försättningsarvode
En förtroendevald som utsetts till att företräda samkommunen i annat än i denna stadga avsett sammanträde, förhandling eller förrättning erhåller ett förrättningsarvode som motsvarar
sammanträdesarvodet för medlemmarna i det uppdragsgivande förvaltningsorganet utan höjningen som avses i 122 § 6 mom.
Detsamma gäller även deltagande i informationsmöten som samkommunen ordnar.
128 § Ersättning för förlust av förtjänst
Åt förtroendevald erläggs för varje påbörjad timme, dock för högst åtta timmar per kalenderdygn, ersättning för förlust av förtjänst samt för kostnader som förtroendeuppdraget medför i form av avlönande av vikarie, anordnande av barnvård eller annan motsvarande orsak.
Maximibeloppet ifråga om timersättning och dagtraktamente
fastställs av fullmäktige i samband med att sammanträdesarvodena fastställs.
För att erhålla ersättning bör den förtroendevalda förete
arbetsgivarens intyg om förlust av förtjänst samt en godtagbar redogörelse om kostnaderna. Av arbetsgivarens intyg bör även framgå att tiden som användes för skötseln av förtroendeuppdraget skulle ha varit hens arbetstid och att hen inte betalats lön för den tiden.
En förtroendevald som utför förvärvs- eller annat arbete utan att stå i arbetsförhållande eller i tjänste- eller annat offentligrättsligt
befattningsförhållande bör skriftligen förete tillräcklig redogörelse över förlust av förtjänst och över kostnader som skötseln av förtroendeuppdraget medfört.
129 § Protokoll som arvodesgrund
De i denna stadga nämnda arvodena ska i regel basera sig på sammanträdesprotokoll eller promemorior som utarbetats om handhavande av förtroendeuppdrag. Förvaltningsorganets sekreterare eller uppdragsgivaren ska lämna rapporter om utbetalningen av arvoden en gång per kvartal.
130 § Ersättning för resekostnader
Beträffande den förtroendevaldas rätt att på grund av skötseln av förtroendeuppdrag erhålla resekostnadsersättning, dagtraktamente, måltidsersättning, logiersättning, nattreseersättning,
kursdagtraktamente och ersättning för tjänsteresa till utlandet samt beträffande det förfarande som ska iakttas vid utbetalningen av ersättningarna gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i det allmänna kommunala tjänstekollektivavtalet.
Samtidigt kan man bestämma om mötesarvodena som betalas för tjänstemännen för möten utanför tjänstetid. Vid erläggandet av arvoden iakttas i första hand principerna i de förtroendevaldas arvodesstadga ovan.
Utöver arvodesstadgan föreslås att följande villkor godkänns:
Mötesarvoden
Det föreslås att mötesarvodena fastställs på följande sätt, i parentes finns det nuvarande arvodet:
- fullmäktiges sammanträde och dess utskott 100 € (100 €) - styrelsens sammanträde och dess sektioner 100 € (100 €)
- andra organ 100 € (100 €)
Ordförandes arvoden är 50 % större än ledamöternas.
För tjänstemännen erläggs mötesarvoden för möten som ordnas utanför tjänstetid.
Mötesarvode betalas också för officiella sammankomster inom samkommunen som kan jämställas med möten (t.ex. ett styrelse- och fullmäktigeseminarium).
Fullmäktiges ordförande har ett årligt arvode på 2 500 € (2 500 €), styrelsens ordförande 4 500 € (4 500 €) och revisionsnämndens ordförande 1 500 € (1 500 €).
Tillvägagångssätt gällande dagpenning och reseersättning När det gäller dagpenning och reseersättning iakttas principerna i AKTA:s bilaga om reseersättningar.
Reseersättning betalas i regel enligt det billigaste ändamålsenliga fortskaffningsmedlet. Vid resor utnyttjas samåkning.
Dagtraktamente kan inte betalas om mötesarvode betalas.
Ersättning för förlust av förtjänst
Ersättning för förlust av förtjänst kan betalas till en förtroendevald för tiden som använts till ett organs möte eller till deltagande i
sammanträde i egenskap av en för samkommunen utsedd
representant. Dessutom betalas ersättning för förlust av förtjänst för sådana seminarier och samarbetsmöten som organet beslutat att man deltar i.
Ett intyg eller en redogörelse i enlighet med 128 § i arvodesstadgan krävs inte om ersättningen är högst 11,50 € per timme. Den
förtroendevalda bör dock då ge en skriftlig försäkran om förlusten av förtjänst och för utgifterna som orsakats av förtroendeuppdraget.
Verkställande direktörens förslag:
Styrelsen föreslår att fullmäktige fastställer mötes- och övriga arvoden för år 2018 enligt förslaget.
Beslut:
Ärendet återremitterades för ny beredning.
Styrelsen Beredning: ekonomi- och förvaltningsdirektören 3.11.2017 I samband med ärendets nya beredning har presidiet för Soites styrelse och fullmäktige på sitt möte 3.11.2017 föreslagit en ändring i de förtroendevaldas arvodesstadga. Förslaget har varit som grund vid ärendets tjänstemannaberedning.
Presidiets förslag:
Fullmäktiges ordförande arvodet ändras inte Fullmäktiges vice ordförande årsarvode 1 000 euro Styrelsens ordförande arvodet ändras inte Styrelsens vice ordförande årsarvode 1 500 euro Revisionsnämndens ordförande arvodet ändras inte Mötesarvode (styrelsen, fullmäktige) 160 euro
Presidiets förslag till ändring innebär samtidigt ett behov av att ändra och precisera Soites förvaltningsstadga. Den gällande
förvaltningsstadgan känner inte till årsarvode för vice ordförandena utan endast årsarvode för fullmäktiges och styrelsens ordförande.
Ett citat ur den gällande förvaltningsstadgan:
126 § Årsarvoden
För förtroendeuppdrag utanför sammanträdena betalas för
fullmäktiges och styrelsens ordförande ett årsarvode som fullmäktige fastställt.
Om fullmäktiges eller styrelsens ordförande är förhindrad att sköta sitt uppdrag, upphör hens rätt till årsarvode då hindret varat
kontinuerligt i en månad. Efter det har vice ordförande rätt att få sin proportionella andel av årsarvodet.
Alltså föreslås att 126 § i förvaltningsstadgan ändras som följer:
För förtroendeuppdrag utanför sammanträdena betalas för fullmäktiges och styrelsens ordförande och vice ordförande ett årsarvode som fullmäktige fastställt.
Om fullmäktiges eller styrelsens ordförande är förhindrad att sköta sitt uppdrag, upphör hens rätt till årsarvode då hindret varat kontinuerligt i en månad. Efter det har vice ordföranden rätt att i stället för vice ordförandens arvode få sin proportionella andel av ordförandens årsarvode.
I och med presidiets förslag om höjning av mötesarvoden är det eventuellt motiverat att granska förvaltningsstadgans arvodesstadga när det gäller förhöjt arvode för långa möten som varar i över tre timmar.
Citat ur den gällande förvaltningsstadgan:
124 § Sammanträdesarvoden ....
För sammanträde som varar längre än tre timmar erläggs den förtroendevalda utöver sammanträdesarvodet 50 % av sagda
arvodesbelopp för varje påbörjad timme efter de första tre timmarna.
Den gällande bestämmelsen om arvoden för långa möten är delvis exceptionell och har stött förfarandet med relativt låga arvoden i samkommunen. Om arvodena höjs är det motiverat att föreslå att förvaltningsstadgans bestämmelse om grunderna för höjning av arvoden för långa möten ändras till den form som är mer sedvanlig i kommunerna och samkommunerna.
Alltså föreslås att 124 § 6 mom. i förvaltningsstadgan ändras som följer:
Om mötet varar längre än tre timmar, erläggs den förtroendevalda utöver sammanträdesarvodet 50 % av sammanträdesarvodet för varje påbörjad period på tre timmar.
Utöver arvodesstadgan som finns med i förvaltningsstadgan föreslås att följande villkor godkänns:
Mötesarvoden
Det föreslås att mötesarvodena fastställs på följande sätt, i parentes finns det nuvarande arvodet:
- fullmäktiges sammanträde och dess utskott 160 € (100 €) - styrelsens sammanträde och dess sektioner 160 € (100 €) - revisionsnämndens sammanträde 160 € (100 €)
- andra organ 100 € (100 €)
Ordförandes arvoden är 50 % större än ledamöternas.
Om mötet varar längre än tre timmar, erläggs den förtroendevalda utöver sammanträdesarvodet 50 % av sammanträdesarvodet för varje påbörjad period på tre timmar.
För tjänstemännen erläggs, på samma grunder som för de förtroendevalda, mötesarvoden för möten som ordnas utanför tjänstetid.
Mötesarvode betalas också för officiella sammankomster inom samkommunen som kan jämställas med möten (t.ex. ett styrelse- och fullmäktigeseminarium).
Fullmäktiges ordförande har ett årligt arvode på 2 500 € (2 500 €), fullmäktiges vice ordförande ett årligt arvode på 1 000 € (inget arvode), styrelsens ordförande 4 500 € (4 500 €), styrelsens vice ordförande 1 500 € (inget arvode) och revisionsnämndens ordförande 1 500 € (1 500 €).
Tillvägagångssätt gällande dagpenning och reseersättning När det gäller dagpenning och reseersättning iakttas principerna i AKTA:s bilaga om reseersättningar.
Reseersättning betalas i regel enligt det billigaste ändamålsenliga fortskaffningsmedlet. Vid resor utnyttjas samåkning.
Dagtraktamente kan inte betalas om mötesarvode betalas.
Ersättning för förlust av förtjänst
Ersättning för förlust av förtjänst kan betalas till en förtroendevald för tiden som använts till ett organs möte eller till deltagande i
sammanträde i egenskap av en för samkommunen utsedd
representant. Dessutom betalas ersättning för förlust av förtjänst för sådana seminarier och samarbetsmöten som organet beslutat att man deltar i.
Ett intyg eller en redogörelse i enlighet med 128 § i arvodesstadgan krävs inte om ersättningen är högst 11,50 € per timme. Den
förtroendevalda bör dock då ge en skriftlig försäkran om förlusten av förtjänst och för utgifterna som orsakats av förtroendeuppdraget.
Verkställande direktörens förslag:
Styrelsen föreslår fullmäktige att
1. 124 § 6 mom. i förvaltningsstadgan ändras som följer: För sammanträde som varar längre än tre timmar erläggs den förtroendevalda utöver sammanträdesarvodet 50 % av sagda arvodesbelopp för varje påbörjad timme dock så att höjning betalas för högst två timmar.
2. 126 § i förvaltningsstadgan ändras som följer: För
förtroendeuppdrag utanför sammanträdena betalas för fullmäktiges och styrelsens ordförande och vice ordförande ett årsarvode som fullmäktige fastställt.
Om fullmäktiges eller styrelsens ordförande är förhindrad att sköta sitt uppdrag, upphör hens rätt till årsarvode då hindret varat
kontinuerligt i en månad. Efter det har vice ordförande rätt att i stället för vice ordförandes arvode få en proportionell andel av
ordförandens årsarvode.
3. Styrelsen föreslår att fullmäktige fastställer mötesarvodena och de övriga arvodena för år 2018 enligt förslaget.
Beslut:
Förslaget godkändes enhälligt.
Sfullm
Styrelsen föreslår fullmäktige:
1. 124 § 6 mom. i förvaltningsstadgan ändras som följer: För sammanträde som varar längre än tre timmar erläggs den förtroendevalda utöver sammanträdesarvodet 50 % av sagda
arvodesbelopp för varje påbörjad timme dock så att höjning betalas för högst två timmar.
2. 126 § i förvaltningsstadgan ändras som följer: För
förtroendeuppdrag utanför sammanträdena betalas för fullmäktiges och styrelsens ordförande och vice ordförande ett årsarvode som fullmäktige fastställt.
Om fullmäktiges eller styrelsens ordförande är förhindrad att sköta sitt uppdrag, upphör hens rätt till årsarvode då hindret varat
kontinuerligt i en månad. Efter det har vice ordförande rätt att i stället för vice ordförandes arvode få en proportionell andel av ordförandens årsarvode.
3. Styrelsen föreslår att fullmäktige fastställer mötesarvodena och de övriga arvodena för år 2018 enligt förslaget.
Beslut:
Förslaget godkändes enhälligt.
Ant. Ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna Korkiakoski-Västi framlade ärendet på sammanträdet.
BESLUTET OM FÖSTAVÅRDENS SERVICENIVÅ 2018 Fullmäkt § 35
Styrelsen § 163 Beredning: serviceområdets chef Kaija-Riitta Suonsyrjä, förstavårdschef Oskar Hagström, förstavårdens ansvarsläkare Jukka-Pekka Koskela, ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna Korkiakoski-Västi
Social- och hälsovårdsministeriet nya förordning om prehospital akutsjukvård (585/2017) har utfärdats 24.8.2017. Förordningen träder i kraft 1.1.2018. Det mest centrala i uppdateringen är att förordningen föreskriver en ny modell för utarbetandet av beslutet om servicenivån. De mest väsentliga förändringarna i fråga om beslutet om servicenivån, jämfört med modellen som trädde i kraft år 2013, är en starkare samordning på specialupptagningsområdets nivå samt en helt ny definiering av riskområdesklassificeringen och tillgången på service. Det centrala målet med ändringen är att göra tillgången till förstavård ännu jämlikare. I samband med
förordningsuppdateringen har Social- och hälsovårdsministeriet 1.9.2017 publicerat en anvisning för utarbetande av beslut om servicenivå för prehospital akutsjukvård (2017:14).
Enligt förordningen ska det i beslutet om servicenivån bestämmas hur den prehospitala akutsjukvården ska organiseras,
serviceinnehållet, vilken utbildning som krävs av dem som medverkar i den prehospitala akutsjukvården, insatstiderna per specialupptagningsområde som beskriver hur snart befolkningen på lika villkor ska få vård, samt andra omständigheter som behövs för ordnandet av prehospital akutsjukvård i området.
I enlighet med givna anvisningar gör beslutet om servicenivån att:
1. för områden som har samma servicebehov tryggas service på samma nivå, inklusive hur snabbt vården inleds
2. med de tillgängliga resurserna produceras förstavårdsservice så effektivt som möjligt
3. största delen av patienterna i området som behöver förstavård nås i deras vanliga livsmiljö (hem, arbetsplats m.m.) inom de insatstider som fastställts regionalt
Enligt den nya riskområdesklassificeringen delas områdena i
sjukvårdsdistriktens samkommuner i specialupptagningsområdet in i celler på en kvadratkilometer. Dessa klassificeras i
riskområdesklasser på basis av Finlands miljöcentrals (SYKE) tätortsklassificering. Ett enskilt område kallas för cell, och nätet som cellerna bildar kallas för rutverk.
I riskanalysen tar man utöver områdesklassificeringen i beaktande trafikrelaterade frågor, områdets särskilda olycksrisker och antalet personskador som sannolikt kan uppkomma på grund av dem samt andra faktorer som har en inverkan på efterfrågan på
förstavårdsservice. I beslutet om förstavårdens servicenivå ska man beakta olika myndigheter synvinklar och riskanalyser.
Riskområdesklass Definition Exempel
Centralort Cellen hör delvis eller helt till Finlands miljöcentrals stadskärneområde ELLER i cellens område har under föregående kalenderår förekommit mer uppdrag än i 99
% av sjukvårdsdistriktets bebodda celler ELLER i cellens område har under föregående kalenderår bott fler personer än i 99 % av sjukvårdsdistriktets bebodda celler.
En stor stads centrum
Annan tätort Cellen hör delvis eller helt till Finlands miljöcentrals tätortsområde, men uppfyller inte kriterierna för centralort.
En stads förort, en liten stads centrum
Glesbygd Cellen hör inte ens delvis till Finlands miljöcentrals tätortsområde, men i dess område bor permanent minst en (1) person.
Bebodd landsbygd
Övriga områden Ingen bor permanent i cellens område, och det hör inte till ett tätortsområde.
Obebott område
Inom Uleåborgs universitetssjukhus specialupptagningsområde (ungefär halva Finland) finns hälften av Finlands
riskområdesceller/-rutverk. I varje sjukvårdsdistrikt finns exempel på alla riskområdesklasser. En särskild utmaning är insatstiderna i stadskärnorna, eftersom det i dem är typiskt att det finns mycket överlappning i fråga om behovet av förstavårdsenheter, och den faktiska beredskapen är därför ofta sämre (lediga enheter).
Annan tätort-områden finns förutom i kommuncentra också i större byar utanför dem. Cellerna är särskilt vitt utspridda speciellt i
glesbygden, och ofta på mycket långt avstånd från kommuncentrens förstavårdsstationer. I klassificeringen hör övriga områden (ingen permanent bosättning) till ett rutverk dit förstavårdsservice ska
produceras, men insatstider fastställs inte separat.
Grunderna för tillgången till förstavårdsservice och målen gällande insatstiderna har att göra med hur kritiskt det är att den nödställda patientens vård inleds. De mest kritiska patientgrupperna är livlösa patienter, men även andra patientgrupper som t.ex. patienter med akut hjärtinfarkt, akut störning i hjärnans blodcirkulation, svår skada eller ett epileptiskt anfall som dragit ut på tiden hör till förstavårdens brådskande uppdrag.
Det centrala i Beslutet om förstavårdens servicenivå är att i specialupptagningsområdets sjukvårdsdistrikt med enhetliga grunder fastställa hur förstavårdssystemet bör nå områdena i de olika klasserna.
När det gäller uppdrag som hör till angelägenhetsklasserna A och B fastställs den tid inom vilken 50 % och 90 % av uppdragen ska nås inom de olika riskområdesklasserna. I alla sjukvårdsdistrikten är målet i fråga om bebodda celler att 90 % av befolkningen ska vid uppdrag i angelägenhetsklass C nås inom 30 minuter och vid uppdrag i angelägenhetsklass D inom 120 minuter. Inom ett
sjukvårdsdistrikt kan det finnas alla områdesklasser. I områden som hör till samma områdesklass ska servicens målnivå vara densamma i hela sjukvårdsdistriktet oberoende av hur servicen organiseras.
När det gäller uppdragen i angelägenhetsklasserna A och B bildar cellerna som hör till samma riskområdesklass en helhet i
riskanalysen i sjukvårdsdistriktets område när det gäller målet. När det gäller C- och D-uppdragen bildar hela sjukvårdsdistriktets bebodda celler en helhet i riskanalysen.
För celler som hör till riskområdesklassen "övriga områden"
fastställs ingen insatstid, men förstavårdsservice ska ordnas även i dessa områden.
Insatstiderna i fråga om att nå befolkningen är i Uleåborgs
universitetssjukhus specialupptagningsområde år 2018 som följer:
