KOMMISSIONENS BESLUT av den 5 oktober 2005
om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget mot Automobiles Peugeot SA och Peugeot Nederland NV
(Ärende COMP/E2/36623, 36820 och 37275 – SEP m. fl./Automobiles Peugeot SA) [delgivet med nr K(2005) 3683]
(Endast den franska texten är giltig) (Text av betydelse för EES)
(2006/431/EG)
Den 5 oktober 2005 fattade kommissionen ett beslut om att inleda ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget. I enlighet med bestämmelserna i artikel 30 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 (1) offentliggör kommissionen nedan namnen på parterna och huvuddragen i beslutet samt eventuella påföljder de ålagts. Kommissionen beaktar företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshem- ligheter. En icke-konfidentiell version av beslutets fullständiga text finns på de giltiga språken i ärendet och på kommissionens arbetsspråk på GD Konkurrens webbplats http://europa.eu.int/comm/competition/
index_en.html
1. SAMMANFATTNING AV ÖVERTRÄDELSEN
1.1 Inledning
(1) På grundval av de klagomål som några franska mellan- händer framställt antog kommissionen den 5 oktober ett beslut enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1/2003 (ne- dan kallat ”beslutet”) om överträdelse av artikel 81 i fördraget. Beslutet riktades till biltillverkaren Automo- biles Peugeot SA och till dess helägda dotterbolag Peu- geot Nederland NV, som ansvarar för importen av bilar av märket Peugeot till Nederländerna (nedan kallat
”PNE”). Företagen i fråga har, i samförstånd med åter- försäljarna inom Peugeot-distributionsnätet i Nederlän- derna, gjort sig skyldiga till en överträdelse av artikel 81 genom att genomföra två åtgärder i syfte att hindra försäljningen av bilar med ursprung i Nederländerna till slutkonsumenter i andra medlemsstater, särskilt i Frank- rike. Den första åtgärden, som genomfördes mellan 1997 och 2003, gällde ett system med betalning av bonusar till återförsäljare som diskriminerade försäljning av bilar avsedda för export. Objektivt sett gick detta system längre än vad som var nödvändigt för att sporra de nederländska återförsäljarna att maximera sina försälj- ningsinsatser inom det område som omfattas av återför- säljaravtalet. Den andra åtgärden, som genomfördes mel- lan 1997 och 2001, innebar att de återförsäljare som bedrev export utsattes för påtryckningar av Automobiles Peugeot SA. Det var en direkt åtgärd som stärkte effek- ten av det diskriminerande bonussystemet.
1.2 Sakförhållanden
1.2.1 Företagen och den berörda produkten 1.2.1.1 F ö r e t a g e n
(2) Peugeot SA (nedan kallat”PSA”) är den näst största bil- tillverkaren i Europa med 15,5 % av försäljningen 2002 (personbilar och lätta nyttofordon) och omfattar mär- kena Peugeot och Citroën. Biltillverkaren Automobiles Peugeot SA är ett helägt dotterbolag till PSA och utveck- lar, tillverkar och distribuerar bilar av märket Peugeot.
Distributionen av Peugeots produkter och tjänster sköts i alla 25 medlemsländer av ett nationellt detaljistnät. I Nederländerna organiseras och drivs Peugeot-nätet av en importör som fullständigt kontrolleras av Automo- biles Peugeot SA., dvs. PNE i Utrecht i Nederländerna.
(3) I Nederländerna består Peugeot-nätet av återförsäljare och av underåterförsäljare som är bundna till dem ge- nom avtal. Antalet återförsäljare och underåterförsäljare inom Peugeot-nätet i Nederländerna minskade betydligt mellan 1995 och 2003.
1.2.1.2 D e n r e l e v a n t a m a r k n a d e n
(4) Marknaden för personbilar består av olika segment. Den begränsning av konkurrensen som beslutet gäller har uttryckligen till syfte att begränsa konkurrensen. Be- gränsningen är avsevärd inte bara när marknaden (1) EGT L 1, 4.1.2003, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning
(EG) nr. 411/2004 (EUT L 68, 6.3.2004, s. 1).
granskas utifrån de enskilda marknadssegmenten, utan också när man beaktar att ett segment som är relevant för detta ärende och två angränsande segment delvis överlappar varandra och bildar en enda relevant mark- nad, eller om sistnämnda marknad anses bestå av alla de segment som nämns i skälen till beslutet. Därför är det inte nödvändigt att fatta ett slutligt beslut om vilket segment som skall betraktas som den relevanta markna- den eller att avgöra frågan om huruvida marknaden för personbilar omfattar hela gemenskapen eller om varje medlemsstat utgör en separat geografisk marknad.
(5) Mellan 1995 och 2002 ökade antalet nya personbilar som registrerades årligen inom EU och EES från 12 034 316 till 14 398 718. Peugeot-märkets andel av nyregistreringarna var sammanlagt 861 696 år 1995 och 1 277 738 år 2002. Peugeot avancerade från sjätte till tredje plats på listan över mest sålda bilmärken i EU och marknadsandelen ökade från 7,2 % 1995 till 8,9 % 2002 (1). Peugeots marknadsandel ökade i jämn och snabb takt också i Nederländerna, från 6,5 % 1997 till 10,7 % 2003 när det gäller personbilar.
1.2.2 Det berörda avtalet
(6) Beslutet avser en överträdelse som begicks i samband med exklusiva, selektiva distributionsavtal som reglerar förhållandet mellan Peugeot och dess nederländska åter- försäljare. Överträdelsen grundade sig på två specifika åtgärder som begränsade parallellhandel: ett system för betalning av ersättning till återförsäljare på grundval av fordonets bestämmelseort samt påtryckningar på återför- säljare som bedrev exportverksamhet.
1.2.2.1 D i s k r i m i n e r a n d e b o n u s
(7) I Nederländerna bestod ersättningen till återförsäljarna av en fast komponent (marginal på fakturan (2)) och en komponent som var kopplad till återförsäljarens resultat (eller bonus (3)), som återförsäljaren behövde för att få ut
en vinst av sin verksamhet. De nederländska återförsäl- jarna kunde dock få denna bonus endast på det villkoret att de bilar de sålt registrerades i deras egen medlemsstat.
I det system som Peugeot infört särskildes två faser som styrde beviljandet av bonusen: I den första fasen fastställ- des det på grundval av en progressiv skala över upp- nåendet av ett mål som satts i början av räkenskapsåret (dvs. ett mål för försäljningen inom återförsäljarens av- talsområde) om återförsäljaren hade rätt till bonus. I den andra fasen, när försäljningsmålet nåtts, grundade sig utbetalningen av bonusen även på antalet bilar som sålts inom området i fråga. Automobiles Peugeot SA krävde att registreringarna skulle äga rum inom medlemsstatens territorium 1. som villkor för uppnående av försäljnings- mål som ger rätt till bonus och fastställandet av rabatten per bil och 2. för att identifiera varje bil som sålts av Automobiles Peugeot SA och som omfattas av en sådan ersättning (betalning av bonus).
(8) Under perioden 1 januari 1997 till den 31 december 1999 tillämpade Automobiles Peugeot SA ett system för ersättningar till återförsäljare som innebar att åter- försäljaren betalades en extra schablonersättning (”bonus”
och ”superbonus”) för försäljning av alla personbilsmo- deller som registrerades i Nederländerna från och med den 1 januari 1997. Därefter ändrade Automobiles Peu- geot SA systemet för ersättning till återförsäljare under perioden 1 januari 2000 till 1 oktober 2003 genom att införa en variabel marginalkomponent. Samtidigt bibe- hölls en kvantitetsbaserad bonus som betalades till åter- försäljare som nådde sina mål i fråga om registreringen av bilar av märket Peugeot i Nederländerna. Principen för den kvantitetsbaserade bonusen varierade föga under dessa två perioder. För tillämpningen av bonusen har återförsäljarna delats upp i kategorier utifrån antalet bilar i deras försäljningsmål. Bonusen fastställdes på grundval av bilmodell, kategori av återförsäljare och hur stor andel av målet som nåtts.
(9) Från och med januari 1997 föreskrevs det i de årliga cirkulären till alla återförsäljare gällande införandet av ett nytt bonussystem att i regel skulle endast personbilar som registrerats på den nederländska marknaden beaktas vid betalningen av bonusen. Detta bekräftades av annan bevisning.
1.2.2.2 P å t r y c k n i n g a r p å å t e r f ö r s ä l j a r n a (10) Den andra åtgärden gäller Automobiles Peugeot SA:s
påtryckningar på återförsäljarna, vilket förstärkte effekten av det diskriminerande bonussystemet genom direkta åtgärder mot återförsäljare, eller försök att med hot om leveransbegränsningar begränsa den exportverksam- het de alldeles uppenbart hade utvecklat.
(1) PSA hade med märkena Peugeot och Citroën en ökande marknads- andel på mellan 12 % (1995) och 15,3 % (under de sex första må- naderna av 2003) på grundval av antalet nyregistreringar, och sedan 1999 har PSA varit den näst största leverantören av personbilar i Europa efter Volkswagen-koncernen.
(2) Återförsäljarens marginal är skillnaden mellan det rekommenderade katalogpriset för en viss modell och det pris till vilket återförsäljaren köper bilen av leverantören. Detta belopp finansierar återförsäljarens distributionskostnader och omkostnader samt de rabatter som denne oftast måste ge slutkonsumenterna.
(3) Bonusen består av en schablonersättning som leverantören regelbun- det betalar till återförsäljaren för varje fordon som säljs enligt till- lämpliga villkor. Utbetalningen av bonusen förutsätter att återförsäl- jaren uppfyller vissa kvalitets- och kvantitetskrav.
(11) Det bör noteras att Automobiles Peugeot SA:s strategi att begränsa exporten från Nederländerna var känd för med- lemmarna i distributionsnätet, som oroade sig för expor- tens konsekvenser för deras vinst på lång sikt, och som vid tre möten med importören uppgett att de godkände syftet med de åtgärder som denne begärde. Peugeot ville försäkra sig om rättning i ledet hos medlemmarna i det nederländska distributionsnätet genom att låta importö- ren ingripa med direkta hot och leveransbegränsningar för att upprätthålla disciplinen om export ägde rum.
(12) PNE utsatte återförsäljarna för direkt press genom att då och då ingripa för att begränsa vissa återförsäljares ex- portförsäljning. PNE utsatte återförsäljarna för påtryck- ningar bland annat via Account Managers Dealernet (AMD), som bestod av anställda vid enheten för fordons- försäljning. I en del av AMD:s inspektionsrapporter nämns försäljning av fordon till konsumenter som bor utomlands. Dessa kommentarer från AMD som nämns i beslutet skall ses mot bakgrund av att export enligt Au- tomobiles Peugeot SA:s uppfattning endast kunde bedri- vas i undantagsfall. Andra exempel bekräftar att också andra påtryckningar utövades i samma syfte, och de påtryckningarna skedde inte via AMD. De direkta åtgär- derna gällde åtta återförsäljare mellan 1997 och 2001.
(13) Från och med 1997 utövades påtryckningar också i form av hot om leveransbegränsningar, särskilt när det gällde de mest exporterade modellerna, t.ex. Peugeot 806. Un- der räkenskapsåret 1997 begränsades försäljningen av vissa modeller, t.ex. 406 Airlines och 106 Accent-mo- dellerna, strikt till den nederländska marknaden: Expor- ten av dessa modeller utgjorde en överträdelse som den exporterande återförsäljaren ställdes till svars för. Hoten om leveransbegränsningar, åtföljda av sporadiska be- gränsningar, gällde bland annat kombimodellen av Peu- geot 306. Det framgår av flera mötesprotokoll att sam- manslutningen för Peugeot-återförsäljare i Nederländerna (VPDN) från och med 1997 understödde åtgärder för att begränsa leveranserna av vissa modeller och för att ta bort de mest exporterade modellerna från urvalet. År 1998 konstaterade återförsäljarna i den västra delen av landet att det låg i deras intresse att exporten av model- len Peugeot 206 upphörde.
2. RÄTTSLIG BEDÖMNING 2.1 Avtalet om de berörda åtgärderna (14) När Automobiles Peugeot SA genomförde åtgärder för
att begränsa exportförsäljningen och konkurrensen inom varumärket var det inte fråga om ensidiga åtgärder. Tvär- tom omfattades de av artikel 81.1 i fördraget. Åtgär- derna var en del av avtalsförhållandet mellan Automo- biles Peugeot SA å ena sidan och återförsäljarna inom
dess selektiva och exklusiva distributionsnät i Nederlän- derna å andra sidan, som har till syfte att sälja Peugeot- bilar och andra varor som omfattas av avtal.
(15) I det aktuella ärendet ingicks avtalet om den diskrimine- rande bonusen mellan Automobiles Peugeot SA och medlemmarna i dess nederländska nätverk. De praktiska arrangemangen för driften av Peugeot-nätverket mellan 1997 och 2003 visar att Peugeot-återförsäljarna i Neder- länderna underförstått gav sitt samtycke och att det där- för rådde samförstånd vid varje försäljningstransak- tion (1).
(16) Vad påtryckningarna på återförsäljarna beträffar uppma- nade Automobiles Peugeot SA åtminstone från och med 1997 via VPDN sina nederländska återförsäljare att be- gränsa exporten till andra medlemsstater. De påtryck- ningar på återförsäljarna som beskrivs i beslutet visar att alla återförsäljare i princip följde den uppmaning som Automobiles Peugeot SA/PNE riktade till dem för att försäkra sig om att de skulle bedriva exportverksam- het bara i undantagsfall. Tillverkaren kunde se till att disciplinen upprätthölls genom punktvisa åtgärder.
2.2 Syftet med överträdelsen
(17) Automobiles Peugeot SA och PNE antog en strategi som hade till syfte att begränsa exportförsäljningen från Ne- derländerna. Strategin, som genomfördes i samförstånd med återförsäljarna och tillsammans med VPDN, hade i likhet med alla de åtgärder den bestod av till syfte att begränsa konkurrensen i den mening som avses i artikel 81.1.
2.2.1 En diskriminerande bonus som begränsar exporten (18) I sitt svar på meddelandet om invändningar hänvisade
Automobiles Peugeot SA till att den kvantitetsbaserade bonus som tagits i bruk i Nederländerna var konkurrens- främjande. Enligt Automobiles Peugeot SA hade bonusen till enda och uppenbart syfte att motivera återförsäljarna genom att ge dem nödvändiga ekonomiska incitament i form av bonus för att koncentrera sina maximala försälj- ningsinsatser till det område som omfattas av återförsäl- jaravtalet och därmed göra det möjligt för Automobiles Peugeot SA att öka sin marknadsandel i Nederländerna.
(1) Tillverkarens vilja uttrycktes genom det cirkulär som skickades ut till återförsäljarna i början av året. I cirkuläret fastställdes villkoren för återförsäljarens ersättning (marginal och bonus). Återförsäljaren god- kände villkoren varje gång han ville att ett fordon han beställt skulle räknas in i försäljningsmålet (som var ett villkor för bonusen) och när han krävde att bonus skulle betalas för varje fordon som regi- strerats (efter det att försäljningsmålen nåtts). I det aktuella ärendet godkände återförsäljaren villkoren genom att mata in referensuppgif- terna för beställningen av bilen i den programvara som tillverkaren använder för att sköta kontakterna med distributionsnätet (DIA- LOG). De berörda återförsäljarna godkände således åtgärden i fråga eftersom de sålde bilar inom ramen för detta system.
(19) Det bör noteras i detta sammanhang att beslutet inte fråntar tillverkaren möjligheten att anpassa sina affärs- metoder till kraven på de olika nationella marknaderna för att få en så stark ställning som möjligt på dessa marknader. I beslutet ifrågasätts varken biltillverkarens rätt att med sina återförsäljare komma överens om för- säljningsmål för det område som omfattas av återförsäl- jaravtalet och inte heller biltillverkarens rätt att vidta lämpliga säljfrämjande åtgärder, bland annat i form av resultatbaserade bonusar för att få återförsäljarna att öka sina försäljningsvolymer inom det område de tilldelats.
Denna möjlighet, som främjar konkurrensen mellan olika märken, föreskrivs för övrigt uttryckligen i kom- missionens förordning (EG) nr 1475/95 (1) (gruppundan- tagsförordningen).
(20) Men från och med januari 1997 föreskrevs det i de årliga cirkulären till alla återförsäljare gällande införandet av ett nytt bonussystem att endast personbilar som registrerats på den nederländska marknaden skulle beaktas vid betal- ningen av bonusen. Detta bekräftades av annan bevis- ning. Varje återförsäljare som fullständigt uppnått försälj- ningsmålen för sitt område och som därmed förvärvat rätt till bonus förvägrades därför bonus för försäljning till konsumenter som bor i andra medlemsstater. Med hänsyn till sitt syfte gick detta system längre än vad som var nödvändigt för att sporra de nederländska åter- försäljarna att maximera sina försäljningsinsatser inom det område deras avtal omfattade. Det var fråga om en av de konkurrensbegränsningar som nämns i förordning (EG) nr 1475/95 och en överträdelse av punkt 8 i artikel 6.1. I den punkten föreskrivs det att undantaget inte skall gälla om ”leverantören utan saklig grund beviljar försäljare ersättning beräknad på grundval av bestämmel- seorten för de återförsålda motorfordonen eller köparens hemort”. Dessutom minskade PNE återförsäljarnas möj- lighet att kringgå systemet genom att kontrollera att de referensuppgifter för beställningen av bilen som återför- säljaren matat in i den programvara som tillverkaren använde för att sköta kontakterna med distributionsnätet (DIALOG) och uppgifterna från den nationella registre- ringsmyndigheten stämde överens.
(21) I sitt svar på meddelandet om invändningar ifrågasatte Automobiles Peugeot SA om en sådan åtgärd var effektiv och vidhöll att bonusbeloppet var för litet för att avhålla återförsäljarna från att exportera.
(22) Det bör dock noteras att den bevisning som Automo- biles Peugeot SA lagt fram är inbördes motstridig. Å ena sidan gör Automobiles Peugeot SA gällande att nivån på bonusen från 1997 till 2003 var alltför låg för att ha kunnat påverka återförsäljarnas agerande. Å andra sidan betonar Automobiles Peugeot SA att systemet i fråga, särskilt de rabatter som beviljats de återförsäljare som nått sina försäljningsmål, var nödvändigt för att ge åter- försäljarna sådana ekonomiska incitament att de maxi- merade sina försäljningsinsatser inom sina respektive för- säljningsområden. Dessutom bekräftar den bevisning som inkommit i samband med utredningen invändning- arna om att åtgärderna hade en betydande inverkan, eftersom den visar att bonusen var viktig för återförsäl- jarna under hela perioden och att förlusten av bonusen till följd av exportförsäljningen betydligt påverkade åter- försäljarnas intresse av att sälja till konsumenter som var bosatta utomlands.
2.2.2 Påtryckningar som bevis för Peugeots avsikt att bromsa exporten
(23) Från och med 1997 och fram till 2001 ingrep Auto- mobiles Peugeot SA emellanåt för att avskräcka vissa nederländska återförsäljare från att leverera fordon till slutkonsumenter i andra medlemsstater. Påtryckningarna på de nederländska återförsäljarna hade samma syfte som det bonussystem som diskriminerade exporterande återförsäljare, nämligen att hindra bilhandeln mellan ne- derländska återförsäljare och återförsäljare från andra medlemsstater i syfte att avskärma den nederländska marknaden mot andra EU-marknader. Det är mot bak- grund av denna strategi dokumentationen om påtryck- ningarna på återförsäljarna skall bedömas.
2.3 En betydande och mätbar effekt av åtgärderna (24) Det bör betonas att parallellimporten från Nederländerna
började minska efter 1997, då bonussystemet togs i bruk, och att den minskat med cirka 50 % efter 1999.
I sitt svar på meddelandet om invändningar hävdar Au- tomobiles Peugeot SA att minskningen beror på andra faktorer än det ifrågasatta bonussystemet, nämligen minskade prisskillnader. Flera omständigheter talar dock mot denna analys.
(25) För det första kunde ingen betydande variation i pris- skillnaderna på gemenskapsnivå noteras under den be- rörda perioden.
(26) För det andra kvantifierades i en intern PNE-promemoria från 2002 bonussystemets inverkan på parallellhandeln genom en bedömning av hur mycket försäljningen till slutkonsumenter från andra medlemsstater hade ökat om bonusen 2003 faktiskt hade betalats för bilar som sålts på export.
(1) EGT L 145, 29.6.1995, s. 25. Artikel 4.1: Undantaget gäller oavsett om försäljaren har ålagts skyldigheten att inom det avtalade området och inom en viss tidsperiod eftersträva att sälja den minimikvantitet av de varor som omfattas av avtalet och som fastställs av parterna gemensamt eller, om parterna inte är eniga om den minimikvantitet av varor som skall säljas årligen, av en oberoende expert, med särskilt beaktande av den tidigare försäljningen inom området samt av försäljningsprognoser för området och på nationell nivå.
(27) För det tredje, vad påtryckningarna på återförsäljarna be- träffar, klagade sammanlagt 22 franska konsumenter hos kommissionen över förluster till följd av försenade leve- ranser på grund av hotelserna från Peugeot.
3. BÖTER
(28) Kommissionen ansåg det därför nödvändigt att ålägga böter som utgör ett lämpligt straff för denna överträdelse och som har en avskräckande verkan som utesluter att överträdelsen upprepas. Vid fastställandet av bötesbelop- pet beaktar kommissionen alla relevanta omständigheter, särskilt hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den pågått, som är de kriterier som uttryckligen nämns i artikel 23.3 i förordning (EG) nr 1/2003.
(29) Mot denna bakgrund har den överträdelse av artikel 81 som Automobiles Peugeot SA och dess dotterbolag PNE gjort sig skyldiga till klassificerats som mycket allvarlig, både när det gäller bonussystemet och Automobiles Peu- geot SA:s övriga påtryckningar. Automobiles Peugeot SA:s agerande var avsiktligt, eftersom företaget måste ha vetat att de ifrågasatta åtgärderna hade till syfte att begränsa konkurrensen. Kommissionen och EG-domsto- len har redan haft tillfälle att ta ställning till diskrimine- rande ersättningssystem när det gäller destinationsorten för fordon (1). Bedömningen av överträdelsens allvar grundar sig på bestämmelserna i riktlinjerna för beräk- ning av böter (2).
(30) Det är också fråga om en överträdelse med lång varak- tighet. Från början av januari 1997 till slutet av septem- ber 2003 förlängde Automobiles Peugeot SA varje år det bonussystem som diskriminerade export genom sina år- liga cirkulär. Från 1997 till 2001 kompletterade Auto-
mobiles Peugeot SA också genomförandet av sin export- begränsande strategi med direkta varningar och tillsägel- ser till flera återförsäljare. Vad överträdelsen beträffar finns det ingenting i dokumentationen som gör det möj- ligt att fastslå att överträdelsen fortsatte efter november 2001 i fråga om påtryckningarna på återförsäljarna eller efter oktober 2003, då det ersättningssystem som är föremål för detta beslut ändrades.
(31) Det finns varken försvårande eller förmildrande omstän- digheter i detta ärende.
4. BESLUT
(32) Automobiles Peugeot SA och dess dotterbolag Peugeot Nederland NV har brutit mot artikel 81.1 i fördraget genom att med återförsäljarna i Peugeots distributionsnät i Nederländerna ingå avtal som haft till syfte och resultat att hindra försäljning till slutkonsumenter från andra medlemsstater på egen hand eller genom en mellanhand.
Överträdelsen inleddes i början av januari 1997 och pågick till slutet av september 2003.
(33) De företag som anges i artikel 1 skall se till att den överträdelse som konstateras i den artikeln upphör, om de inte redan har gjort det. De skall avstå från att i framtiden på nytt genomföra eller fortsätta att genom- föra åtgärder som denna överträdelse ingår i och från att vidta åtgärder som har motsvarande syfte eller resultat.
(34) Automobiles Peugeot SA och dess dotterbolag Peugeot Nederland NV, som är solidariskt ansvariga, åläggs böter på 49,5 miljoner euro för den överträdelse som anges i artikel 1.
(1) Kommissionens beslut 98/273/EG av den 28 januari 1998 i ärende IV/35.733 Volkswagen AG (EGT L 124, 25.4.1998, s. 60), skäl 129, och kommissionens beslut 2001/146/EG av den 20 september 2000 i ärende COMP/36.653– Opel Nederland BV/General Motors Neder- land BV (EGT L 59, 28.2.2001, s. 1), skäl 117.
(2) Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 15.2 i förordning (EG) nr 17 och artikel 65.5 i EKSG-fördraget, offentlig- gjorda i EGT C 9, 14.1.1998. I punkt A definieras mycket allvarliga överträdelser: ”Det är i huvudsak fråga om […] förfaranden som hindrar den inre marknadens funktion, såsom t.ex. förfaranden som syftar till att avskärma de nationella marknaderna”, vilket är fallet i detta ärende.
