Bilaga 2 – Olycks- och riskanalys
Handlingsprogram MRF 2012-2015
Upprättad av: Leif Staffansson, Jonas Höglund och Mats Bergmark.
Innehållsförteckning
1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde... 1
2. Olycksanalys... 2
2.1. Olycksstatistik... 2
2.1.1. Allmänt ... 3
2.1.2. Brand i byggnad... 4
2.1.3. Brand ej i byggnad... 6
2.1.4. Trafikolycka... 8
2.1.5. Utsläpp av farligt ämne... 9
2.1.6. Drunkning ... 9
3. Riskanalys... 11
3.1. Riskkartläggning... 11
3.2. Större olyckor ... 11
3.2.1. Olyckor med farliga ämnen ... 11
3.2.2. Olyckor vid farliga anläggningar... 12
3.2.3. Olyckor med personintensiva transportmedel ... 12
3.2.4. Naturolyckor ... 12
3.2.5. Brand i komplexa objekt... 13
3.2.6. Dammbrott... 13
3.2.7. Terrorhandling och sabotage ... 13
4. Sammanfattande analys/slutsats... 14
5. Referenser ... 14
1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde
Medelpads räddningstjänstförbund verkar för trygghet och säkerhet för närmare 125 000 kommuninvånare inom de tre medlemskommunerna Sundsvall, Timrå och Ånge, på en yta över 7000 km2. Riskbilden inom förbundsområdet är komplex med inslag av tätbefolkad höghusbebyggelse, glesbygd, hårt trafikerad infrastruktur, två stora genomströmmande älvar, samhällsviktiga industrier samt stora publika lokaler. För att lyckas i arbetet finns
räddningstjänstförbundet idag på 11 orter med heltidsstyrkor i Sundsvall och Timrå.
En principiell indelning av olyckors frekvens och konsekvens illustreras i figur 1. För att göra en fullständig kartläggning av de olyckor som kan leda till en räddningsinsats i
förbundsområdet måste analysen delas in i två delar. För de olyckor som inträffar mer frekvent finns ett bättre statistiskt underlag för att analysera dessa. För mer ovanliga olyckor krävs andra metoder för att analysera riskerna. Därför redovisas ”vardagsolyckor” i en olycksanalys och större, mer ovanliga olyckor i en riskanalys.
Figur 1. Frekvens och konsekvens av olika typer av olyckor.
2. Olycksanalys
Olycksanalysen syftar till att analysera de mer frekventa olyckorna som kan leda till en räddningsinsats. Olycksanalysen ska kunna utgöra ett underlag för att bedöma vilka vanliga olyckor och skador som inträffar inom förbundsområdet, var dessa inträffar samt vad det är som drabbas (liv, egendom, miljö).
MRF avser att framöver kontinuerligt analysera de olyckor som inträffar, vilka faktorer som påverkar att en olycka inträffar samt vilka faktorer som påverkar konsekvensen av en olycka.
Detta för att vi på ett bättre sätt kunna förebygga olyckor samt kunna anpassa vår förmåga till räddningsinsats utefter behovet.
2.1. Olycksstatistik
Om inget annat anges är statistiken hämtad från IDA som är Myndigheten för samhällsskydd
Exempelvis kan inte statistik över antalet larm för ”trafikolycka” användas för att dra några slutsatser om en säkerhetsåtgärd såsom cirkulationsplatser. En cirkulationsplats medför oftast en ökning av antalet kollisioner jämfört med en trafikljuskorsning, vilket skulle öka antalet larm för ”trafikolycka”. Men hastigheten vid kollisionen är oftast lägre vilket medför att konsekvensen av en olycka minskar med en sådan säkerhetsåtgärd.
Ytterligare en faktor som påverkar antalet larm är räddningsindex, det vill säga hur ett SOS- samtal ska bedömas och vilka styrkor som ska larmas för vissa givna händelser. En förändring i räddningsindex kan innebära att antalet larm förändras markant, även om antalet olyckor inte har ändrats.
2.1.1. Allmänt
I figur 2 redovisas sådana larm som faktiskt är eller skulle kunna vara en olycka som skulle kunna föranleda en räddningsinsats enligt LSO. Händelsetyper som uppenbarligen inte är olyckor som skulle kunna föranleda en räddningsinsats enligt LSO redovisas därför inte i figuren. Ett sådant exempel är ”Automatlarm, ej brand/gas”, som är den händelsetypen med flest antal larm men eftersom det är konstaterat ej brand/gas är sådana larm ointressanta för olycksanalysen.
Larm, per händelsetyp
0 50 100 150 200 250 300 350 400
Trafikolycka Brand i byggnad
Brand ej i byggnad
I väntan på ambulans
Utsläpp av farligt ämne
Annan olycka Nödställd person
Drunkning- /tillbud
Antal [st] 2007
2008 2009 2010
Figur 2. Fördelning av antalet larm per särskilt utvalda händelsetyper i Medelpads räddningstjänstförbund under 2007-2010.
Från figur 2 kan man utläsa att trafikolyckor har varit den vanligaste händelsetypen de två senaste åren. Man kan även se att ”brand ej i byggnad” har minskat kraftigt från 2007. I
”brand ej i byggnad” ingår vegetationsbränder, skogsbränder men även containerbränder och liknande som kan bero på anlagda bränder. Därför är det intressant att göra en mer fördjupad analys till varför ”brand ej i byggnad” har minskat stadigt under de senaste åren.
Händelsetypen ”brand i byggnad” ligger stadigt mellan 150-200 bränder per år i förbunds- området. Händelsetypen ”annan olycka” ligger högre än ”utsläpp av farligt ämne”, ”nödställd
person” och ”drunkning”. Analyserar man vilka typer av olyckor som ingår i ”annan olycka”
är den största delen ”sanering vägbana”, vilket är en olycksform som i stort sett endast påverkar miljön.
Händelsetypen ”i väntan på ambulans”, IVPA, är inte en olyckstyp som medför en
räddningsinsats enligt LSO, utan det sker istället via avtal. Därför görs ingen fördjupad analys av IVPA-larmen i denna olycksanalys.
Följande händelsetyper analyseras fördjupat i avsnitt 2.1.2-2.1.6:
Brand i byggnad
Brand ej i byggnad
Trafikolycka
Utsläpp av farligt ämne
Drunkning
2.1.2. Brand i byggnad
I figur 3 visas en jämförelse mellan antalet larm ”brand i byggnad” per 1000 invånare i MRF, i hela Västernorrlands län samt totalt i hela landet. Där kan man se att Västernorrlands län har fler larm ”brand i byggnad” per 1000 invånare än i övriga landet. Detsamma gäller för vårt eget förbund, som ligger strax över snittet i landet, förutom 2010 då förbundet till och med hade högre än snittet i länet.
Brand i byggnad per 1000 invånare
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8
2007 2008 2009 2010
År [-]
Antal [st/1000 invånare]
MRF Länet Riket
Figur 3. Antal larm ”brand i byggnad” per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren 2007-2010.
Brand i bostad
Figur 4 visar nationell statistik över räddningstjänstens insatser till byggnadsbränder under 2000-2010. Där kan man utläsa att bostadsbränder är den vanligaste typen av brand i
byggnad, med cirka tre gånger fler bränder per år än för den näst största byggnadstypen som är allmän byggnad. Statistik bekräftar även att bostadsbränder är den vanligaste
branddödsorsaken. Vad gäller miljö- och egendomsskador till följd av brand är det inte säkert att bostadsbränder har den största påverkan. Där kan möjligtvis industribränder ha en stor påverkan. Detta måste man i så fall analysera vidare.
Figur 4. Nationell statistik över räddningstjänstens insatser till byggnadsbränder 2000-2010. Källa: MSB, Räddningstjänstens insatser.
I figur 5 redovisas antalet larm för brand i bostad per 1000 invånare i Sundsvall och andra jämförbara kommuner under åren 2007-2010. Kommuner att jämföra med har valts ut utifrån SKL:s kommungruppsindelning, där Sundsvalls kommun ingår i kommungruppen ”större städer”. Därefter har jämförbara kommuner valts ut utifrån geografisk placering,
klimatförhållanden, förekomst av industrier samt några referenskommuner med andra förutsättningar.
Från figur 5 kan man se att Sundsvall har högt antal brand i bostad per 1000 invånare i jämförelse med övriga storstadskommuner. 2010 har man högst antal av alla redovisade kommuner i figuren. Vad detta beror på är i nuläget oklart och detta måste man analysera ytterligare framöver. Vid jämförelse mellan åren måste man beakta antalet händelser per år som ligger i storleksordningen 20 upp till 120 händelser för de största städerna. Naturlig variation kan därför ge intrycket att det skett en stor förändring, utan att förändringen behöver vara statistiskt fastställd.
Brand i bostad per 1000 invånare
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 1,00
2007 2008 2009 2010
År [-]
Antal [st/1000 invånare] SundsvallGävle
Jönköping Norrköping Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Östersund
Figur 5. Antal larm ”brand i bostad” per 1000 invånare i Sundsvall och andra jämförbara kommuner under åren 2007-2010.
2.1.3. Brand ej i byggnad
Som redan nämnts minskar antalet larm ”brand ej i byggnad” stadigt under perioden
2007-2010. Jämför man MRF:s larmstatistik per 1000 invånare med Västernorrlands län samt hela landet, vilket visas i figur 6, kan man se att MRF och länet låg högre än snittet i landet under 2007. Under 2008 och framåt har dock antalet larm i MRF och i länet minskat till en ungefärlig nivå med övriga landet.
En möjlig orsak till att antalet larm ”brand ej i byggnad” har minskat under åren kan vara att förbundet har varit relativt förskonade från skogsbränder under de senaste åren. Det skulle även kunna bero på att antalet anlagda bränder har minskat, som en följd av räddnings- tjänstens utbildning av skolungdomar. Därför redovisas även statistik över antalet larm där brandorsaken är angiven till ”anlagd med uppsåt” samt ”barns lek med eld” i figur 7
respektive figur 8. Där kan man se att från 2008 har båda dessa brandorsaker minskat stadigt, vilket skulle kunna tyda på att det förebyggande arbetet inom detta område har en effekt.
Brand ej i byggnad per 1000 invånare
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0
2007 2008 2009 2010
År [-]
Antal [st/1000 invånare]
MRF Länet Riket
Figur 6. Antal larm ”brand ej i byggnad” per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren 2007-2010.
Brand ej i byggnad, anlagd med uppsåt, per 1000 invånare
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60
2007 2008 2009 2010
År [-]
Antal [st/1000 invånare]
MRF Länet Riket
Figur 7. Antalet larm ”brand ej i byggnad”, med angiven brandorsak ”anlagd med uppsåt” per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren 2007-2010.
Brand ej i byggnad, barns lek med eld, per 1000 invånare
0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14 0,16 0,18 0,20
2007 2008 2009 2010
År [-]
Antal [st/1000 invånare]
MRF Länet Riket
Figur 8. Antalet larm ”brand ej i byggnad”, med angiven brandorsak ”barns lek med eld” per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren 2007-2010.
2.1.4. Trafikolycka
I figur 9 kan man jämföra MRF:s larmstatistik per 1000 invånare med Västernorrlands län samt hela landet. Där ligger vi ungefär lika över alla fyra åren med snittet i Västernorrlands län, medan man inte kan säga om vi ligger över eller under snittet i hela landet.
Trafikolycka per 1000 invånare
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
2007 2008 2009 2010
År [-]
Antal [st/1000 invånare]
MRF Länet Riket
2.1.5. Utsläpp av farligt ämne
För denna larmtyp är det relativt få händelser, vilket medför att det kan se ut som att det är stora skillnader över åren. Figur 10 visar dock att MRF har haft relativt få utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare i jämförelse med snittet i Västernorrlands län och hela landet.
Utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare
0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40
2007 2008 2009 2010
År [-]
Antal [st/1000 invånare]
MRF Länet Riket
Figur 10. Antalet larm ”utsläpp av farligt ämne” per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under 2007-2010.
2.1.6. Drunkning
Antalet drunkningslarm är endast ett fåtal per år och relativt konstant antal över åren
2007-2010. Figur 11 visar att MRF har fler drunkningslarm per 1000 invånare än snittet i hela landet. Detta skulle kunna förklaras av att förbundet både har närhet till havet, stora älvar och åar samtidigt som vi vintertid har sjöar där drunkning kan ske på grund av dåliga isar. Tittar man på antalet omkomna till följd av drunkning i hela landet fördelat över året, se figur 12, kan man se att flest drunkningar sker under sommarmånaderna juni, juli och augusti.
Observera dock att figur 12 redovisar antalet omkomna till följd av drunkning, medan övriga figurer i avsnittet redovisar antalet drunkningslarm. Det vill säga att alla larm inte behöver innebära att personen drunknar, samtidigt som en person kan drunkna även om inte
räddningstjänsten blivit larmad.
Drunkning per 1000 invånare
0,00 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,10
2007 2008 2009 2010
År [-]
Antal [st/1000 invånare]
MRF Länet Riket
Figur 11. Antalet larm ”drunkning” per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under 2007-2010.
Omkomna genom drunkning i Sverige
0 5 10 15 20 25 30
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Månad [-]
Antal [st] 2007
2008 2009 2010
Figur 12. Omkomna genom drunkning i Sverige under 2007-2010. Källa: Svenska Livräddningssällskapet (2011).
3. Riskanalys
Riskanalysen syftar till att analysera större och mer ovanliga olyckor. Riskanalysen ska kunna utgöra ett underlag för att bedöma vilka olyckor som skulle kunna medföra en stor
konsekvens i de fall de inträffar.
MRF avser att framöver mer omfattande analysera sannolikheten och konsekvenserna av stora olyckor. MRF ska kontinuerligt bevaka förändringar i riskbilden inom förbundsområdet samt anpassa vår förmåga efter behovet.
3.1. Riskkartläggning
Som underlag till riskanalysen har räddningstjänsten genomfört en riskkartläggning över förbundet (RST, 2008). I denna framgår vilka risk- och skyddsobjekt som finns inom
förbundsområdet samt vilka risker som är förknippade med respektive verksamhet. Resultatet från riskkartläggningen redovisas i nedanstående avsnitt.
3.2. Större olyckor
De mer sällan förekommande större olyckorna ställer, i motsats till de mer frekvent förekommande vardagsolyckorna, högre krav på räddningstjänstens förmåga avseende ledning, förmåga till effektiv samverkan, uthållighet etcetera. Exempel på olyckor av större omfattning inom förbundsområdet redovisas nedan:
Olyckor med farliga ämnen
Olyckor vid farliga anläggningar
Olyckor med personintensiva transportmedel
Naturolyckor
Brand i komplexa objekt
Dammbrott
Terrorhandlingar och sabotage 3.2.1. Olyckor med farliga ämnen
Mängden farligt gods som transporteras genom de tre medlemskommunerna är omfattande, transporterna sker i huvudsak på väg samt järnväg. Vägtransporterna är i huvudsak förlagda till europavägarna E4 och E14. Omlastning av farliga ämnen sker vid kombiterminalen i centrala Sundsvall. Inom förbundsområdet finns ett antal vattentäkter, förlagda i rullstensåsar i närheten av Ljungan samt Indalsälven. Utsläpp av föroreningar till dessa vattentäkter kan orsaka en långvarig negativ miljöpåverkan.
Inom räddningstjänstförbundets område finns två större hamnar, Vindskärsvarv och Tunadals- hamnen. Vindskärsvarv är områdets oljehamn, Tunadalshamnen är områdets mest frekvent trafikerade hamn. Vid dessa hamnar finns en förhöjd risk för oljeutsläpp från fartyg eller cisterner. Ett större utsläpp skulle åsamka stora skador på närliggande miljö samt orsaka en långvarig negativ miljöpåverkan.
3.2.2. Olyckor vid farliga anläggningar
Inom förbundsområdet finns ett antal verksamheter som omfattas av 2 kap. 4 § lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Dessa är anläggningar vars verksamhet har en sådan inneboende fara att en olycka skulle orsaka allvarliga skador på människor, egendom eller miljö. En
uppdaterad lista över vilka anläggningar som omfattas av kraven i 2 kap. 4 § LSO finns på räddningstjänstens hemsida, www.raddning.info.
3.2.3. Olyckor med personintensiva transportmedel
Olyckor med personintensiva transportmedel kan innebära att flertalet människor skadas eller omkommer vid ett och samma tillfälle, exempel på dessa transportslag är flyg, tåg, fartyg eller buss. Dessa händelser ställer stora krav på samhällets förmåga att hantera situationen,
samtliga ovan nämnda transportslag finns representerade inom förbundets insatsområde.
3.2.4. Naturolyckor
Översvämning sker vanligtvis till följd av intensiv nederbörd (lokala översvämningar på grund av skyfall) och/eller höga flöden i vattendrag. Skador till följd av översvämning omfattar vanligtvis egendomsskador samt infrastrukturpåverkan, dock kan även miljöskador, förorenade vattentäkter och personskador förekomma. Klimatförändringarnas påverkan medför sannolikt att den ökade nederbördsmängden orsakar mer egendomsskador samt större infrastrukturpåverkan.
Den största riskökningen på grund av klimatförändringar i Medelpad bedöms vara plötsliga lokala översvämningar på grund av skyfall under sommaren. Under de senaste 10 åren har skyfall med en intensitet som motsvarar nedan statistiska återkomsttid (utifrån historisk statistik) inträffat i Sundsvall:
27 augusti 2001 – ett 100-års regn
Sommaren 2004 – ett 60-års regn
12 juli 2011 – kraftigare än ett 100-års regn
Även risken för ras- och skred ökar i samband med både högre medelnederbörd, under främst hösten (högre portryck i marken), men även vid kraftiga skyfall under sommaren
(slamströmmar och moränskred).
Merparten av förbundets geografiska område täcks av skog, skogsnäringen är en stor sektor i regionen. En skogsbrand kan uppstå på flera sätt, exempel på dessa är, mänsklig oaktsamhet, skogsmaskiner åverkan vid avverkning eller åsknedslag. Det förändrade klimatet kommer sannolikt att medföra att skogsbrandsrisken ökar. I medeltal beräknas våren komma tidigare och bli torrare. Det gör att vi går in i sommaren på ett torrare sätt än historiskt, vilket gör att de år vi får en fortsatt torr väderlek under sommarmånaderna så kan risken för skogsbränder
(vindbyar) i samband med kraftiga åskväder inträffat på flera platser i norden under senare år, med egendomsskador och även dödsfall. Kraftiga åskväder kan också störa diverse
elektroniks system och kommunikationer.
Klimatförändringar innebär sannolikt en påtaglig ökning av vinternederbörden, med ökad risk för kraftig vinternederbörd. Lokalklimatet med nederbördshävning, vid ostliga/sydostliga vindar, kan ytterligare förstärka såväl kraftig vinternederbörd som kraftiga regn lokalt i Sundsvall. Lokal nederbördsstatistik i Sundsvall visar att denna effekt kan ge upp till 20-40 % förstärkning av nederbörden. Risken för olika typer av störningar vid kraftig vinternederbörd ökar.
Se även www.sundsvall.se/klimatanpassa och de rapporter och analyser som finns där om förändrade risker för olika naturolyckor.
3.2.5. Brand i komplexa objekt
Inom räddningstjänstförbundets verksamhetsområde finns flertalet komplexa objekt. Exempel på sådana är Sundsvalls sjukhus, flertalet objekt inom Birsta handelsområde, nöjeslokaler, idrottsanläggningar, större industrier etcetera. Med komplexa objekt avses sådana objekt som medför särskilda svårigheter i händelse av brand. Sådana särskilda svårigheter kan vara svårförutsägbar brandspridning, utrymningsproblematik eller långa inträngningsvägar för räddningstjänsten.
3.2.6. Dammbrott
Området har två stora genomströmmande älvar, Ljungan och Indalsälven. De skador som uppkommer vid dammbrott är av liknande art såsom de som uppkommer vid översvämningar.
Till skillnad från översvämningar kan ett dammbrott inträffa plötsligt utan någon förvarning.
De vattenmängder som frigörs vid ett dammbrott är i många fall avsevärt större än de högsta flöden som kan förekomma på naturlig väg.
3.2.7. Terrorhandling och sabotage
Det finns ingen entydig definition av vad terrorism är. Enligt svensk lag om terroristbrott, som baseras på EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism, är terrorism en gärning som
allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om denna syftade till att:
Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp
Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd
Destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.
Händelser som terrordåden i Oslo sommaren 2011 och självmordsbombaren i Stockholm julen 2010 sätter viss fokus på denna risk. Även i vårt län har förekommit hot om terror- handlingar, som hot om att förgifta Härnösands dricksvatten för att uppnå ett visst syfte.
Sabotage är förstörelse där syftena inte faller under terrorbegreppet och kan exempelvis vara anlagda bränder.
Terrorhandlingar och sabotage kan exempelvis rikta sig mot olika typer av samhällsfunktioner med en rad olika konsekvenser om de inträffar. En terrorhandling och sabotage skulle kunna medföra att andra stora olyckor som tas upp i riskanalysen inträffar, exempelvis dammbrott eller olyckor med farliga ämnen.
4. Sammanfattande analys/slutsats
Under programperioden kommer MRF att lägga kraft på att utveckla och fördjupa olycks- och riskanalysen mer i detalj:
• Studera och värdera olycksstatistik och sammanhang bakom olika siffrorna
• Värdera risker och konsekvenser från pågående RSA-arbeten i medlemskommunerna
• Bedriva en mer omfattande olycksundersökning med erfarenheter från inträffade händelser i samhället.
• Delta i forsknings- och utvecklingsarbeten
Syftet är att göra nödvändiga fördjupningar av olycks- och riskanalysen. Ett syfte är också att risk- och olycksanalysen ska hållas levande och vara uppdaterad under hela programperioden.
Analyserna kommer att utgöra ett löpande underlag för utveckling av MRF’s förmåga och löpande utgöra underlag för årliga målsättningar i MRP-arbetet.
De riskbilder, utifrån befintlig olycks- och riskanalysen i ovan avsnitt, som vi idag bedömer kräver de största insatserna i form av förebyggande arbeten och där MRF har en rådgivande roll är:
• Brand i byggnad/brand i bostad (underlätta)
• Fallolyckor och suicid (underlätta/samordna)
• Förebyggande arbeten och beredskap för extrema väderhändelser (underlätta/
samordna)
De områden där MRF, utifrån befintlig olycks- och riskanalysen, bedöms behöva förstärka sin egen förmåga (räddningstjänst) är:
• Naturolyckor
• Utsläpp av farliga ämnen
• Insatstider
• Samordna samhällets resurser vid större händelser
5. Referenser
Projekt Klimatanpassa Sundsvall Slutrapport (2011). Sundsvalls kommun Tillgänglig:
www.sundsvall.se/klimatanpassa
