LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21

(1)

LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL

DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21

(2)

-

Leksands kommun

- DJURÅN (LEKSAND) - Leksands kommun

DJURÅN (LEKSAND)

Åtgärdsområdets ID: BA Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 12

(3)

- DJURÅN (LEKSAND) -

Leksands kommun

-

Huvudman: Leksands kommun Vattendragslängd som målområde (km): 12

Kalkstart: 1983-08-15 Antal målsjöar (ha): 1 (450)

Huvudavrinningsområde: Dalälven (53000) Antal åtgärdssjöar (ha): 0

Åtgärdsområdets areal (ha): 8400 Bidragsprocent: 85%

Beskrivning

Djurån mynnar ut i Österdalälven strax norr om Gagnef. Vattenprover från Djurån saknas men prover tagna i Djursjön visade innan kalkning ett pH på 5,5. Kalkningen av Djursjön startade 1983 och denna kompletterades 1997 med att en sodadoserare sattes upp i Mörkån. Sodadoseraren togs ur drift och ersattes av en kalkdoserare 2003.

Motivet till kalkningarna är att det finns flodpärlmussla i Djurån. I Djursjön förekommer mört, abborre, öring, sik och siklöja (Fiskeriverket 2003b). Mörkån fungerar som reproduktionsområde för öringen i Djursjön.

Leksands kommun har genomfört vissa biotopåtgärder i Mörkån för att förbättra möjligheterna till öringlek (Leksands kommun 2003). Både Djursjön och den nedströms liggande Gyllingen är dämda.

Det har varit problem med alltför låga vattenflöden i Djurån, d v s Djursjöns utlopp. Detta bör ses över för att säkerställa ett tillräckligt vattenflöde för flodpärlmusslorna.

(4)

-

Leksands kommun

- DJURÅN (LEKSAND) -

Markförhållanden

Bergarter

Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten

Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur

Arkosisk sandsten Kvartsit

Sandsten och konglomerat Vulkanit, sur

Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten

Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän

Morän samt vittringsjord ovan trädgr.

Torv Vatten

Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark

(5)

- DJURÅN (LEKSAND) -

Leksands kommun

-

Målområden

Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år)

(ha/km) (pH) (ha) Sjö Våt Dos

MO01BA 6724270-1448600 DJURSJÖN Sjö 454 Mört 6,0 3 560 0 0 14 MO02BA 6720820-1456180 DJURÅN Vdr 9,8 Flodpärlmussla 6,2 8 390 0 0 6 MO03BA 6726540-1446650 MÖRKÅN Vdr 2,5 Öring 5,6 930 0 0 54

Försurningsbedömning

ObjID Koord ID Målområde Typ Bak pH Lägsta pHokalk Ali, uppmätt pH 

MO01BA 6724270-1448600 DJURSJÖN Sjö 5,6 6,6 0,16-0,13

MO02BA 6720820-1456180 DJURÅN Vdr 5,6* <10

MO03BA 6726540-1446650 MÖRKÅN Vdr 5,2*

* Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade.

Kalkningsplanering

Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos*

ID (X-Y) typ 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 metod medel (år) (g/m³/år) KD01 6728600-1446800 MÖRKÅN Dos 44,3 0 29,4 41,7 50 50 50 50 50 50 Dos KM 1 32,0

Kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos*

ID (X-Y) Objektnamn typ 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 metod medel (år) (g/m3/år) KS01 6724270-1448600 DJURSJÖN Sjö 40 40 Båt KM 4,0

Summa: 84 40 29 42 50 50 50 50 50 50

*Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering.

Doserarbeskrivning

Obj.

ID X-koord Y-koord Namn Inst.år Fabrikat Ev. Torr/ Drifttyp Flödes- Fjärrlarm Kap.

ombyggd år Våt styrd (ton)

KD01 6728600 1446800 MÖRKÅN 2004 Tomal skruvdos. Torr Sol/batteri Ja Ja 65

Tillsynen av kalkdoseraren sköts av personal från Leksands kommun. Antalet tillsynsbesök varierar något men ca 20 gånger per år besöks doseraren, besöksfrekvensen är betydligt högre under vår- och höstflödesperioder än under övriga delar av året. Larmövervakningen är kopplad till ett webbaserat system. Vid larm skickar systemet ett SMS till tillsynspersonalen som sedan kan åtgärda felet. Stora delar av doserarens system går att fjärrstyra via dator eller telefon.

(6)

-

Leksands kommun

- DJURÅN (LEKSAND) -

Effektuppföljning

Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens

(g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi

Vattendrag - vattenkemi

VK04 32,0 6728610-1446790 Mörkån uppstr doseraren (m1) VK 10 VK03 16,1 6726740-1446560 Mörkån uppstr vägen VK 10

VK01 3,1 6722160-1450140 Skebergsån VK 10

Sjöar - vattenkemi

VK02 4,0 6725210-1447090 Djursjön VK 1

Vattendrag - elfiske

EF01 2,6 6721210-1452420 Djurån uppströms Hisstjärnen EF 1 EF02 16,1 6726790-1446570 Mörkån uppströms bron EF 1

* Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering.

Vattenkemiska resultat

Figur 1.BA. pH- och alkalinitetsresultat åren 1975 – 2010 i Mörkån uppstr vägen, den heldragna linjen visar målgränsen för pH-värdet.

Figur 2.BA. pH- och alkalinitetsresultat åren 2000 – 2010 i Mörkån uppstr dos.

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

pH Målgräns pH Alkalinitet

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

(7)

- DJURÅN (LEKSAND) -

Leksands kommun

-

Figur 3.BA. pH- och alkalinitetsresultat åren 1975 – 2010 i Djursjön, den heldragna linjen visar målgränsen för pH- värdet.

Figur 4.BA. pH- och alkalinitetsresultat åren 2000 – 2010 i Skebergsån, den heldragna linjen visar målgränsen för pH- värdet.

Biologiska resultat

Nätprovfiske

Djursjön har nätprovfiskats vid ett tillfälle år 2000. Abborre, mört, sik, siklöja och öring fångades.

Abborre och mört uppvisade normala beståndsstrukturer med fiskar i ett brett storleksintervall och inga tecken på reproduktionsstörningar. Tillståndsklassning av fiskbeståndet enligt Naturvårdsverket (1999) bedömningsgrunder är 2, dvs liten avvikelse från förväntat värde. Den faktor som mest ger upphov till avvikelsen av det förväntade värdet är mängden fångad fisk. Det fångades mycket lite fisk, både antal- och viktmässigt, vid provfisket i Djursjön år 2000.

Elprovfiske

Mörkån har elprovfiskats standardiserat vid tolv tillfällen mellan åren 1989 och 2010 (figur 4.BA).

Reproduktionen tycks utifrån de fyra senaste fisketillfällena vara ojämn. 2009 var den beräknade tätheten 63 för att 2010 ha sjunkit till 4,4. Tätheten 2010 kan ha påverkats starkt av att man under året kalhuggit längs hela lokalen och halva lokalen nu var helt utan beskuggning. Utöver öring har även enstaka individer av bergsimpa och gädda fångats vid elfiske i Mörkån (Fiskeriverket 2003a). Vid ett tillfälle år 1999 som dock dokumenterades bristfälligt skall det även ha fångats bäckröding i Mörkån.

Två lokaler i Djurån har fiskats. Vid lokalen uppströms Hisstjärn har endast ett fåtal öringar fångats. I den andra lokalen som endast fiskats en gång var de beräknande tätheterna bättre. Beståndet är starkt påverkat av vattenregleringen från Djursjön.

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

(8)

-

Leksands kommun

- DJURÅN (LEKSAND) -

Figur 4.BA. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Mörkån uppströms bron.

Figur 4.BA. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Djurån uppströms Hisstjärnen.

Flodpärlmussla

Djurån inventerades standardiserat under 2003 och vid denna inventering återfanns strax under 1968 levande musslor på en sträcka av ca 1,2 km. Minsta levande mussla man hittade mätte 31 mm men man hittade även ett tomt skal som var < 20 mm.

Försurningsbedömning

Så länge Djursjön är dämd i utloppet behövs Mörkån som uppväxtlokal för Djursjöns öring och kalkningen av Mörkån fortsätter. Även nedströms Djursjön i Skebergsån är värdena långt under vad som krävs för flodpärlmusslorna i systemet trots att Djursjöns värden är goda.

Behov av biologisk återställning

Vissa biotopåtgärder för att skapa reproduktionsområden har genomförts. För att säkerställa goda förhållanden för öring och flodpärlmussla i Djurån måste det bli ordning på vattenföringen från Gyllingen ut i Djurån och även ställas krav på en gräns för minimitappning från Djursjön.

Inventering för att se över behovet av biologisk återställning bör genomföras.

Genomförda och planerade förändringar

Målområden

Målområdet har utökats så att även Skebergsån, Gyllingen och Djurån ned till Österdalälven numera ingår. Våren 2010 höjdes pH målet till 6,2 i Djurån p.g.a. flodpärlmussla, i enlighet med direktiven i nya kalkningshandboken.

Kalkningsplanering

Sodadoseraren i Mörkån byttes ut mot en kalkdoserare 2003. Mätningar nedströms sodadoseraren 2000 visade pH-variationer mellan 5,2 och 10,1 under drift. Dessa variationer var naturligtvis svåra att hantera för den vattenlevande floran och faunan. Soda användes också när Tösstjärn, nordväst om Djursjön, kalkades 1997. Även detta är ett avslutat kapitel.

Från och med 2005 började Djursjön kalkas med 100 ton var 3:e år för att få en jämnare kalkeffekt.

Men från och med 2007 avvaktas istället sjön då den inte verkar behöva mer kalk. Kemivärdena i Skebergsån har dock sjunkit under målpH under 2010. Ytterligare undersökningar behövs för att bedöma om några andra åtgärder behöver genomföras.

0 0

2,8

0 0 0

1,8

0 0

2 4 6 8 10

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

År Täthet (ind/100m2)

ÖRING >0+ ÖRING 0+

3,1 2 9,5 6,7 14,9

1,8

5,5 8,5

6 5,3

62,9

0 3,6

9,5 4 0 0

0,5

12,8 1,3 0

20 40 60

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

År Täthet (ind/100m2)

ÖRING >0+ ÖRING 0+

(9)

- DJURÅN (LEKSAND) -

Leksands kommun

-

Effektuppföljning

Effektuppföljningen utökades med en vattenkemipunkt i Skebergsån. Detta för att följa upp vattenkvaliteten vid flodpärlmussleområdet. Dock är det sällan så mycket vatten på den punkten att något prov går att tas. En ny punkt har därför lagts till under 2010 som tas inom arbetet med värdefulla vatten, Djurån uppströms Hisstjärnen där även fraktionerat aluminium har mätts. Vid den lokalen har alla värden varit goda. Bottenfaunaprov togs i Skebergsån och 2007 startades en ny elfiskelokal i Djurån.

Referenser

Fiskeriverket, 2003a. Elfiskedatabas. Hemsida: www.fiskeriverket.se, 2011-01-15.

Fiskeriverket, 2003b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: www.fiskeriverket.se, 2003-08-15.

Leksands kommun, 2003. Remissvar på Länsstyrelsens planförslag, opublicerat material.

(10)

-

Leksands kommun

- LIMÅN -

LIMÅN

(11)

- LIMÅN -

Leksands kommun

-

Åtgärdsområdets ID: CP Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 30 Huvudman: Leksands kommun Vattendragslängd som målområde (km): 21

Kalkstart: 1983-08-15 Antal målsjöar (ha): 7 (1220)

Huvudavrinningsområde: Dalälven (53000) Antal åtgärdssjöar (ha): 1 (39)

Åtgärdsområdets areal (ha): 23000 Bidragsprocent: 85%

Beskrivning

Limåns åtgärdsområde delas för enkelhetens skull upp i två delar; Limåns- och Jobsarboåns avrinningsområde.

Limån

Första kalkningen i detta område genomfördes 1984 och detta var i Ejen. pH-värdet innan kalkning varierade omkring 6. Motivet för kalkningarna är i de flesta fall förekomsten av öring men i Limån finns också flodpärlmussla och flodkräfta (Leksands kommun 2003). I Oppejen finns även röding (Leksands kommun 2003). Björntjärnsbäcken utgör ett reproduktionsområde för öringen i Ejen. I nedre delen av denna bäck har en del biotopåtgärder genomförts (Leksands kommun 2003).

I Draggsundet, Gryssåns utlopp i Ejen, finns en regleringsdamm. Tidigare fanns även en damm strax nedanför kalkdoseraren men den revs ut i samband med att doseraren togs bort. Dammar finns även vid Ejens och Brasjöns utlopp. Den senare av dessa finns det planer på att ta bort. Vid Limåns utlopp till Siljan finns också ett kraftverk som utgör vandringshinder för Siljansöringen. Tidigare håvades fisken och lyftes förbi kraftverket men om det fortfarande är så är dock oklart.

Tanken med doseraren i Draggsundet var att underhållskalka Ejen samt Brasån för att få ett stabilt pH- värde för det pågående utplanteringsarbetet samt för att förbättra förhållandena för öring och flodkräfta.

Det var dock inte särskilt ekonomiskt och därför doseraren rivits och istället kalkas Ejen med båt.

Jobsarboån

Vådsjön började kalkas 1983. Före kalkning hade sjön ett pH på strax under 6 och en alkalinitet på 0,01-0,02 mekv/l. I Vådsjön förekommer både öring och röding och Jobsarboån är ett potentiellt lekområde för Siljansöringen (Leksands kommun 2003). I övre delen av Vådån finns ett kraftverk där ån rinner genom en tub och där den gamla fåran delvis är torrlagd.

Sjön Lång började kalkas 1984 och 1993 placerades en doserare i Långsån. Lägsta uppmätta pH från vattenprover i området innan kalkning visar på 5,5 och uppåt. Motivet för kalkningarna är framför allt det öringbestånd som finns i vattensystemet.

I Yxen förekommer put and take fiske men det finns även ursprunglig öring i sjön som är nedströmslekande (Leksands kommun 2003). Ca 500 m nedströms sjön rinner Olars Perdalsbäcken, som för med sig surt vatten från myrarna vid Fjällberget, ihop med Yxbäcken. Den senare fortsätter sedan via en hel del forssträckor och fall, bäcken faller omkring 150 höjdmeter på fyra kilometer, för att slutligen rinna ihop med Långsån. Yxbäcken har kalkats av Företagarnas Folkhögskola som spridit kalken längs bäcken, på höjder och torr mark för att undvika våtmarkskalkning. Detta har dock inte haft tillräcklig effekt på vattenkemin i Yxbäcken. Kalkgivorna i Yxen kan inte ökas ytterligare. 2010 genomfördes därför en projektering av våtmarkskalkning i Olars Perdalsbäcken som kalkats vid ett tillfälle tidigare. Spridning enligt den nya planen genomfördes 2010. Yxbäcken är en av Leksands viktigaste lekbäckar för öring.

Långsån kalkas som nämndes ovan med en doserare vid Killingbacken. Sträckan mellan Stora

(12)

-

Leksands kommun

- LIMÅN -

Markförhållanden

Bergarter

Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten

Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur

Arkosisk sandsten Kvartsit

Sandsten och konglomerat Vulkanit, sur

Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten

Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän

Morän samt vittringsjord ovan trädgr.

Torv Vatten

Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark

(13)

- LIMÅN -

Leksands kommun

-

Målområden

Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds-

(ha/km) (pH) (ha) Sjö Våt Dos pH

MO01CP 6730430-1441610 EJEN Sjö 394 Flodkräfta 6,0 7 710 11 0 0 5,8 MO02CP 6733590-1441780 BRASÅN Vdr 3,3 Flodkräfta 6,0 8 460 10 0 0 5,8*

MO03CP 6739930-1441250 LIMÅN Vdr 5,6 Flodpärlmussla Flodkräfta

6,2 23 000 9 1 0 6,0*

MO04CP 6734300-1435990 LÅNG Sjö 134 Mört Elritsa 6,0 2 080 14 0 0 5,8 MO05CP 6737700-1438000 LÅNGSÅN Vdr 4,2 Mört 6,0 4 480 7 0 0 5,8*

MO06CP 6722110-1438760 OPPEJEN Sjö 91 Röding 5,6 620 0 0 0 5,7 MO07CP 6739390-1438130 ST ISRAELSJÖN Sjö 75 Mört Elritsa 6,0 5 920 6 4 0 5,8 MO08CP 6739800-1432750 VÅDSJÖN Sjö 420 Röding Elritsa 5,6 2 370 35 0 0 5,4 MO09CP 6738420-1440930 JOBSARBOÅN Vdr 3,6 Öring 5,6 12 540 10 2 0 5,8*

MO10CP 6737100-1437800 YXBÄCKEN Vdr 4,3 Öring 5,6 1 140 7 22 0 5,5*

MO11CP 6737580-1434700 YXEN Sjö 45 Fiske 5,6 290 26 0 0 5,4 MO13CP 6734870-1442030 BRASJÖN Sjö 64 Flodkräfta 6,0 9 330 9 0 0 5,8

* Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade.

Försurningsbedömning

ObjID Koord ID Målområde Typ Bak pH Lägsta pHokalk Ali, uppmätt pH 

MO01CP 6730430-1441610 EJEN Sjö 5,8 6,4 0,11-0,06

MO02CP 6733590-1441780 BRASÅN Vdr 5,8

MO03CP 6739930-1441250 LIMÅN Vdr 6,0 33

MO04CP 6734300-1435990 LÅNG Sjö 5,8 6,4 0,12-0,19

MO05CP 6737700-1438000 LÅNGSÅN Vdr 5,8 MO06CP 6722110-1438760 OPPEJEN Sjö 5,7

MO07CP 6739390-1438130 ST ISRAELSJÖN Sjö 5,8 6,4 0,2

MO08CP 6739800-1432750 VÅDSJÖN Sjö 5,4 6,2 0,25-0,11

MO09CP 6738420-1440930 JOBSARBOÅN Vdr 5,8 MO10CP 6737100-1437800 YXBÄCKEN Vdr 5,5

MO11CP 6737580-1434700 YXEN Sjö 5,4 6,4 0,3

MO13CP 6734870-1442030 BRASJÖN Sjö 5,8 6,5 0,18-0,27

Kalkningsplanering

Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos*

ID (X-Y) typ 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 metod medel (år) (g/m³/år) KS01 6730430-1441610 EJEN Sjö 80 80 80 80,2 80 80 80 80 80 80 Båt KM 1 3,1 KS02 6723800-1438670 GRÄNSEN Sjö 4,88 4,86 4,86 5 5 5 5 5 5 Heli KM 1 3,5 KS04 6734300-1435990 LÅNG Sjö 49,4 50 30 30 30 30 30 30 30 30 Båt KM 1 4,1 KS03 6739800-1432750 VÅDSJÖN Sjö 250 250 250 Båt KM 3 10,1 KV01 6737100-1437800 YXBÄCKEN Våt 75 75 75 50 Heli GR 2 8,1 KS06 6737580-1434700 YXEN Sjö 9,76 14,6 14,6 15 0 15 15 Heli KM 2 7,5

Kalkningsobjekt där kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos*

ID (X-Y) Objektnamn typ 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 metod medel (år) (g/m3/år)

KS05 6722110-1438760 OPPEJEN Sjö Båt KM 0,0

Summa: 129 145 380 130 205 440 190 130 415 130

(14)

-

Leksands kommun

- LIMÅN -

Effektuppföljning

Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens

(g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi

Vattendrag - vattenkemi

VK11 2,9 6733050-1441880 Brasån Brahammar VK 10 VK02 3,3 6738420-1440910 Jobsarboån innan Limån VK 10 VK01 2,9 6739150-1441200 Limån vägbron 1km före Siljan VK 10 VK07 2,6 6737000-1437750 Långsån före Yxbäcken VK 10 VK05 8,1 6737050-1437700 Yxbäcken vid fiskdammarna VK 10

Sjöar - vattenkemi

VK10 2,6 6734350-1441770 Brasjön VK 1

VK12 3,1 6727480-1442750 Ejen centrala VK 1

VK13 3,1 6729080-1441670 Ejen norra VK 1

VK14 3,5 6724270-1438600 Gränsen VK 1

VK09 4,1 6732960-1435540 Lång VK 1

VK15 0,0 6721400-1439020 Oppejen VK 1

VK04 3,1 6738460-1438360 St Israelssjön VK 1

VK03 10,1 6737970-1431180 Vådsjön VK 1

VK06 7,5 6737310-1434120 Yxen VK 1

Vattendrag - elfiske

EF04 2,4 6737180-1441550 Limån Nykvarn EF 1

EF03 2,8 6736400-1437390 Långsån Tällbergskroken EF 1 EF02 2,2 6737550-1437050 Yxbäcken kroken vid vägen EF 1

Vattenkemiska resultat

Figur 1.CP. pH- och alkalinitetsresultat åren 1975 – 2010 i Limån vägbron 1 km före Siljan, den heldragna linjen visar målgränsen för pH-värdet.

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

(15)

- LIMÅN -

Leksands kommun

-

Figur 2.CP. pH- och alkalinitetsresultat åren 1999 – 2010 i Jobsarboån innan Limån , den heldragna linjen visar målgränsen för pH-värdet.

Figur 3.CP. pH- och alkalinitetsresultat åren 1975 – 2010 i Yxbäcken vid fiskdammen, den heldragna linjen visar målgränsen för pH-värdet.

Figur 4.CP. pH- och alkalinitetsresultat åren 1975 – 2010 i Långsån före Yxbäcken, den heldragna linjen visar målgränsen för pH-värdet.

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

(16)

-

Leksands kommun

- LIMÅN -

Figur 5.CP. pH- och alkalinitetsresultat åren 1975 – 2010 i Vådsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för pH- värdet.

Figur 6.CP. pH- och alkalinitetsresultat åren 1975 – 2010 i St Isralessjön, den heldragna linjen visar målgränsen för pH- värdet.

Figur 7.CP. pH- och alkalinitetsresultat åren 1975 – 2010 i Yxen, den heldragna linjen visar målgränsen för pH-värdet.

Figur 8.CP. pH- och alkalinitetsresultat åren 1975 – 2010 i Lång, den heldragna linjen visar målgränsen för pH-värdet.

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

(17)

- LIMÅN -

Leksands kommun

-

Figur 9.CP. pH- och alkalinitetsresultat åren 1975 – 2010 i Brasjön, den heldragna linjen visar målgränsen för pH-värdet.

Figur 10.CP. pH- och alkalinitetsresultat åren 1975 – 2010 i Ejen centrala, den heldragna linjen visar målgränsen för pH-värdet.

Figur 11.CP. pH- och alkalinitetsresultat åren 1975 – 2010 i Ejen norra, den heldragna linjen visar målgränsen för pH- värdet.

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

pH

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

pH Målgräns pH Alkalinitet 4

4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

(18)

-

Leksands kommun

- LIMÅN -

Figur 13.CP. pH- och alkalinitetsresultat åren 1975 – 2010 i Oppejen, den heldragna linjen visar målgränsen för pH- värdet.

Figur 14.CP. pH- och alkalinitetsresultat åren 2000 – 2010 i Brasån Brahammar, den heldragna linjen visar målgränsen för pH-värdet.

Biologiska resultat

Nätprovfiske

Av sjöarna i åtgärdsområdet är det bara Vådsjön som nätprovfiskats. Sjön har provfiskats vid två tillfällen, 1984 och 1987. Ingen bedömning enligt Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder har gjorts eftersom näten vid de båda fisketillfällena varit kopplade två och två.

Anmärkningsvärt är att abborre i storleksintervallet 70 – 130 mm nästan helt saknades i fångsten år 1987. Antalet och den sammanlagda vikten av abborre som fångades år 1987 var också betydligt lägre jämfört med år 1984. På samma sätt saknades små sikar (<220 mm) nästan helt i fångsten år 1987 jämfört år 1984 då huvuddelen av de fångade sikarna var mindre än 220 mm. Antalet och den sammanlagda vikten sik som fångades var dock större år 1987 jämfört år 1984.

Möjligen kan väderförhållandena år 1987 ha påverkat resultaten. Sommaren år 1987 var nämligen ovanligt regnigt och kall. Dessutom har samtliga provfisken som genomfördes år 1987 i sjöar där det finns abborre (5 st), det gemensamt att andelen 2-somrig abborre (1+, 60 – 90 mm) nästan saknades helt i fångsterna från dessa sjöar. Mört saknas i Vådsjön och huruvida den funnits tidigare eller är ej känt. Förutom abborre och sik har det även fångats gädda, öring och bergsimpa vid provfiskena i Vådsjön.

Elprovfiske

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l

4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År

pH

-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Alkalinitet mekv/l