Teorier om lärande Tema: Jag fattar inte?

(1)

Teorier om lärande

Tema: ”Jag fattar inte?”

LKK11G Lärande, utveckling och didaktik 1 för ämneslärare

9hp – VT19 Catarina Player-Koro

Lärande, utveckling

& didaktik 1 för ämneslärare

Kursens tredje tema behandlar olika teorier om eller perspektiv på lärande. Därmed lyfts också svar på den didaktiska frågan om hur vi lär fram, ja hur dessa svar skiljer sig åt, har förändrats och alltid genomsyrats av värderingar.

Det tas upp utifrån tre olika perspektiv och med avstamp hos klassiska företrädare för respektive synsätt: 1) ett

individualkonstruktivistiskt (Jean Piaget), 2) ett behavioristiskt (B. F. Skinner), 3) ett sociokulturellt eller, som det också betecknas, kulturhistoriskt perspektiv (Lev Vygotskij).

Inom ramen för detta tema lyfts även de perspektiv på lärande som representeras av pedagogerna John Dewey, Paulo Freire respektive Maria Montessori fram.

Debatten om skolan

Katederundervisning - ”Flumpedagogik”

Ordning och reda - Kaos

Kunskap = Mätbara Resultat?

Vad är egentligen en bra skola och en god undervisning?

Korvstoppning - Problemformulering

Höga betyg – Lära för livet Mer kunskap i skolan!

(2)

…den process genom vilken en organism ändrar sitt beteende som ett resultat av erfarenhet (Gage &

Berliner 1992 i Den Lärande Människan s.253)

Lärande är att se sammanhang – hur man förstår genom att se mönster i världen. (Peter Gärdenfors - kognitionsforskare) Lärande har alltid ett innehåll

(Dewey)

Lärande handlar om att förstå likheter och skillnader framförallt skillnader (Ference Marton)

Förståelsen av termen ”lärande” beror på sammanhang och teoretiskt perspektiv och är alltid barn av sin tid!!!

År 0 1600 1800

René Descartes Marie Curie

Verklighetssyn èKunskapssyn è Vetenskapssyn (teorier, metoder)

Förankring i idéhistoria och kunskapsteori

Pedagogik Den moderna vetenskapens födelse

Jag tänker alltså finns jag

1700

http://hotel-project.eu/sites/default/files/Learning_Theory_v6_web/Learning%20Theory.html

(3)

Teorier om /Perspektiv på lärande och undervisning

• Behavioristiskt perspektiv (Skinner)

• Konstruktivistiskt perspektiv (Piaget)

• Sociokulturellt perspektiv (Vygotsky)

• Pragmatism (Dewey)

• Individens behov och vilja att lära

(Montessori)

• Medvetandegörande (Freire)

Teorier om lärande och undervisning

• Behavioristiskt perspektiv (Skinner)

• Konstruktivistiskt perspektiv (Piaget)

• Sociokulturellt perspektiv (Vygotsky)

• Pragmatism (Dewey)

• Individens behov och vilja att lära

(Montessori)

• Medvetandegörande (Freire)

Lärandeteorier med sitt ursprung i psykologi/biologi

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA- SIDHUVUD/SIDFOT)

(4)

• Behavioristiskt perspektiv (Skinner)

• Konstruktivistiskt perspektiv (Piaget)

• Sociokulturellt perspektiv (Vygotsky)

• Pragmatism (Dewey)

• Individens behov och vilja att lära

(Montessori)

• Medvetandegörande (Freire)

Teorier om /Perspektiv på lärande och undervisning

Utbildning och lärande som en samhällsvision

http://hotel-project.eu/sites/default/files/Learning_Theory_v6_web/Learning%20Theory.html

(5)

År 0 1600 1800 René Descartes Marie Curie

Verklighetssyn èKunskapssyn è Vetenskapssyn (teorier, metoder)

Förankring i idéhistoria och kunskapsteori

Pedagogik Den moderna

vetenskapens födelse

Kursens tredje tema behandlar olika teorier om eller perspektiv på lärande.

Därmed lyfts också svar på den didaktiska frågan om hur vi lär fram, ja hur dessa svar skiljer sig åt, har förändrats och alltid genomsyrats av värderingar.

Utgångspunkter – “Verklighetssyn”

Kunskapssyn

Lärandeteori

Forward

Lärandeteoretisk grund

Människosyn

• Kulturell

• Tidsepok

• Disciplin

• Psykologi

• Antropologi

• Biologi

• Lik andra däggdjur

• Unik pga av sitt medvetande

• Social

• Biologiska mekanismer

• Sinnes- erfarenheter (empirism)

• Förnuft (rationalism)

• Kognitiva processer

• Sociala processer

• Behavorism

• Konstruktio-

• Sociokulturellnism

• Neuro- vetenskapligt perspektiv

Nedslag i psykologins historia…

1800 1900 2000

Associationspsykologi (Tyskland)

Funktionalistisk psykologi (Amerika)

•Passivt mottagande av sinnesintryck som kopplas samman (associeras)

•Introspektion

•Utvecklingsbiologi - evolution

•Beteende utvecklas för att fylla en funktion.

•Learning by doing

Gestaltpsykologi (Europa)

•Förståelse utgår från helheter

•Aktivt gestaltande

Behavioristisk psykologi

•Studier av beteenden som elektrofysiologiska processer i nervsystemet

•Stimuli, respons

•Individen är en passiv mottagare

•Empirisk syn på lärande

Kognitiv psykologi

•Hur vi tar emot och bearbetar information samt hur vi reagerar på och använder denna information.

•Fokus på mentala processer

•Vilka processer leder till kunskap?

•Människan är rationell

•Rationalistisk syn på lärande

(6)

Gestaltpsykologi

Behaviorismen

Ivan Pavlov John B Watson B.F Skinner

• Lärandet är erfarenhetsbaseradoch kan observeras som förändring av beteende

• Empirism–Kunskap erhålls genom sinneserfarenhet

• Associationism– Företeelser som förekommer tillsammans kommer att förknippas med varandra

• Sammansatta beteenden är uppbyggda av komplexa betingade responser

Klassisk betingning

• Reflexologi fokus på stimuli

• Principen för klassisk betingning – inlärningens grundläggande byggsten – kräver en naturlig reflex.

– Obetingad (naturlig) stimuli obetingad reflex – Betingat (konstlad) stimuli betingad reflex

Ivan Pavlov (1849-1936)

(7)

Klassisk betingning

• Flyttade betingningen till att gälla mänskligt beteende - fortfarande naturliga reaktioner

• Erkände bara yttre observerbara beteenden

• Stimulusgeneralisering

• Little Albert

John B Watson 1878-1959

”Ge mig ett dussin friska barn, och låt mig uppfostra dem. Jag garanterar att jag kan få dem att bli vad jag vill, läkare eller advokat, tiggare eller tjuv.”

- John B. Watson 1930

Operand betingning

• Beteendeförändring (behaviour modification)

• Fokus på respons

• Djurförsök (råttor, duvor)

• Förstärkning

–Negativ (straff) –Positiv (belöning)

• Komplexa beteenden kan byggas upp med positiv förstärkning

B.F Skinner (1904-1990)

https://youtu.be/bDZCyObMfkA

Comparable results have been obtained with pigeons, rats, dogs, monkeys, human children, and psychotic subjects. In spite of great phylogenic differences, all these organisms show amazingly similar properties of the learning process … (http://www.schoolleadership20.com/profiles/blogs/education-technology-and- skinner-s-box-from-hack-education)

(8)

Teaching Machines

(Science 28 oktober 1958)

Exempel från the Teaching Machine

Utgångspunkter –

“Verklighetssyn”

Epsitemologi – Kunskapssyn

Lärandeteori

Forward

Lärandeteoretisk grund - behaviorism

Människosyn

• Tidsepok

• Industrialisering

• Disciplin

• Biologi

• Naturvetenskaplig revolution

• Lik andra däggdjur

• Lärande- Förändring av beteende

• Kunskap – rätt beteende

• Kunskap och färdighet är en helhet – atomism

• Individualism

• Betingning

• Stimuli

• Respons

• Utsläckning

• Empirisk lärandeteori

(9)

Behaviorism i dag?

• Undervisningsteknologi – programmerade läromedel

• Datorspel, spelautomater

• Träna djur och barn (nanny-program)

• Avvänjningsprogram

• Kognitiv beteendeterapi

Sammanfattning

• Förklarar lärandet som förändring av beteenden

• Grundidén: Fokusera positiv förstärkning av önskvärda beteenden, undvik negativ förstärkning. Dela upp i småportioner som kopplas i hop associativt.

• Förklarar inte lärande av komplexa resonemang. Exv: tänkande, kreativitet, reflektion

Samhällsutveckling

1800 1900 2000

Jordbrukssamhälle Industrisamhälle Kunskapssamhälle

Praktisk kunskap Arbetare – tjänsteman Löpande band

Teknik Kommunikation

(10)

Tidsandan

Nedslag i psykologins historia

1800 1900 2000

Associationspsykologi

Funktionalistisk psykologi

•Passivt mottagande av sinnesintryck som kopplas samman (associeras)

•Beteende utvecklas för att fylla en funktion.

•Learning by doing

Gestaltpsykologi

•Förståelse utgår från helheter

•Aktivt gestaltande

Behavioristisk psykologi

•Studier av beteenden som elektrofysiologiska processer i nervsystemet

•Stimuli, respons

•Individen är en passiv mottagare

•Empirisk syn på lärande

Kognitiv psykologi

•Hur vi tar emot och bearbetar information samt hur vi reagerar på och använder denna information.

•Fokus på mentala processer

•Vilka processer leder till kunskap

•Människan är rationell

•Rationalistisk syn på lärande

Kognitiv psykologi…

Amerikanska traditionen - 1950 Europeisk, Östeuropeisk tradition - 1920

(11)

Datamaskin - Människa

Automatisk databehandling – information processing Manuell databehandling - Kognitivism

Amerikanska traditionen - Informationsprocessteorin

Kognitivism – människan som en informationsbehandlande varelse

Amerikanska traditionen Europeisk, Östeuropeisk tradition

Jean Piaget

Lev Vygotskij

Human information processing

Neurovetenskaperna

Teorier om lärande och undervisning

• Behavioristiskt perspektiv (Skinner)

• Konstruktivistiskt perspektiv (Piaget)

• Sociokulturellt perspektiv (Vygotsky)

• Pragmatism (Dewey)

• Individens behov och vilja att lära

(Montessori)

• Medvetandegörande

(Freire)

(12)

Utgångspunkter –

“Verklighetssyn”

Epsitemologi – Kunskapssyn

Lärandeteori

Forward

Lärandeteoretisk grund - Konstruktivism

Människosyn

• Tidsepok - förändring

• Teknisk revolution

• Politisk revolution

• Kognitiv Psykologi

• Människan är en tänkande rationell varelse

• Mänskliga processer

• Individuell och social utveckling

• Hur kunskap uppstår och utvecklas

• Individual- konstruktivism

• Social- konstruktivism

Två reaktioner på Behaviorism

• Individualkonstruktivism (Piaget)

• Socialkonstruktivism (Vygotskij)

Jean Piaget 1896-1980

Lev Vygotskij 1896-1934

Individualkonstruktivism (Piaget)

Jean Piaget 1896-1980

• Studerade biologi

• Kallade sig själv kunskapsteoretiker – genetisk epistemologi

• Tänkande som en process

• Blev känd som utvecklingspsykolog

• Skrev mängder med böcker

(13)

Kognitiv utveckling

• Den sensomotoriska fasen som varar från 0 till ca 2 år – utveckling av objektskonstans

• Den för-operationella fasen från 2 till ca 6/7 år – konservation (förmågan att behålla

uppfattning om storlek och mängd )

• Den konkret-operationella fasen från 6/7 till ca 11/12 år – utveckling i att tänka orsak-verkan- mönster

• Den formal-operationella fasen från 11/12 år till ca 15 år – utveckling av logiskt-abstrakt tänkande

https://youtu.be/2ioa3K23RlI Behärska kroppen

Utveckla symboliskt och språkligt tänkande

Centrala begrepp –

lärande som kognitiv anpassning

• Mentalt schema

• Ekvilibrium - jämnvikt

• Adaption – kognitiv anpassning

– Assimilation – förändring av tänkande, utveckling av mentala scheman – Ackommodation – ta in

ny information

https://youtu.be/7qOpHy- 5Gqc

Assimilation

Accomodation

?

(14)

Sammanfattning - Piaget och skolan

• Rationalism (Västerlänsk), kognitiv konstruktivist

• Det aktiva barnet – Människor konstruerar sin egen bild av värden – ”den lille

vetenskapsmannen” (att förstå är att upptäcka)

• Utveckling (mognad) går före lärande

• Lyfter fram barnets perspektiv

• Poängterar förförståelsens betydelse och begreppsutveckling

Socialkonstruktivism (Vygotskij)

• Föddes 1896 i Orsja, Vitryssland

• Blev 37 år gammal (dog i tuberkulos)

• Kulturhistorisk och dialektisk teori

• Texterna förbjöds 1936

• Återupptäcktes på 60-talet i USA och 1989 i Ryssland

• Tänkande och språk (utkom efter hans död)

Lev Vygotskij 1896-1934

Kulturhistorik dialektisk teori

• Medvetandet är dynamisk och föränderligt och speglar den omgivande kulturen både till innehåll och form

• Kunskapsprocessen är en dialektisk utvecklingsprocess

• Tecken eller redskap är viktiga för

kunskapskonstruktionen

(15)

Tänkande och språk

Varje funktion i barnets kulturella utveckling uppträder två gånger: först på den sociala nivån och senare på den individuella nivån. Först uppträder den mellan människor som en (interpsykologisk) kategori och sedan inom barnet som en (intrapsykologisk) kategori/…/

Lärande föregår utveckling!!!

Centrala begrepp

• Kunskapsprocess=

Mediering

• Appropriering – Vardagliga

begrepp – Vetenskapliga

begrepp

• Den närmaste utvecklingszonen

Stimulus Respons

Mediering

Socialt plan Individuellt plan Internalisering

Externalisering (produktion, reproduktion) https://youtu.be/gYhOJc2r78M

(16)

Samhällsutveckling

1800 1900 2000

Behaviorism (Behavioristisk psykologi)

Individual- konstruktivism (Kognitiv psykologi)

Social-konstruktivism (Kognitiv psykologi) Vad? Förändring av

beteende

Tänkandets innehåll/mentala strukturer

Mediering Kulturella redskap Utveckla Hur? Stimuli/respons Kognitiv konflikt Interaktion

samspel Påvisas Beteende Begrepps-

bildning Mening

sammanhang

Samhällsutveckling

1800 1900 2000

(17)

• Behavioristiskt perspektiv (Skinner)

• Konstruktivistiskt perspektiv (Piaget)

• Sociokulturellt perspektiv (Vygotsky)

• Pragmatism (Dewey)

• Individens behov och vilja att lära

(Montessori)

• Medvetandegörande (Freire)

Teorier om /Perspektiv på lärande och undervisning

Samhällsutveckling

1800 1900 2000

Teorier om lärande 3

(18)

Utgångspunkt -

“Verklighetssyn” Epsitemologi –

Kunskapssyn

Demokratisk teori

Forward

Demokratiskt samhälle – förståelse och medvetenhet

Människosyn

• Tidsepok - förändring

• Teknisk revolution

• Politisk revolution

• Alla människors lika värde

• Människan formar sitt eget livsöde

• Pragmatism

• Människan kan förändra och skapa sin livssituation

• Alla ska få möjlighet att utveckla sin kapacitet/indivi dualitet för att kunna delta i samhällslivet

• Individuell och social utveckling

• Medvetenhet

• Användbarhet

• Dewey

• Montessori

• Freire

Pragmatism –Livserfarenheter och skolkunskaper ska befrukta varandra -

”Learning by doing”

• Föddes 1849, USA

• Filosof

• Pragmatism

• ”Progressivism”

• Övningsskola i Chicago

John Dewey 1849-1952

Aktivitetspedagogik med elevaktiva arbetsmetoder

• Kritik mot dåtidens skola för dess överdrivna och ensidiga betoning av verbala färdigheter och fokus på träning av dessa färdigheter

• Undervisningen måste aktivera eleven, vara omväxlande och betydelsefull och relevant för elevens vardag

• Lärande genom Inquiry

• Fyra ”naturtillgångar” hos eleverna som läraren har att ta vara på: kommunikation, undersökning, tillverkning och kreativitet.

• Skolan ska vara en demokratisk organisation – Diskussioner

– Argumentationer

• Demokrati och utbildning 1916

Artikel Den progressiva demokraten

(https://pedagogiskamagasinet.se/den-progressiva-demokraten/)

(19)

Dewey om lärande – i Demokrati och utbildning (1916)

Hur lärande förstås- 1. Lärandets teori har

sedan lång tid tillbaka underordnats en falsk psykologi[…] när man har fått ett lager av sinnesintryck antas associationer eller någon mental synteskraft kombinera dem till tankar, till något

meningsfullt (s.65) 4. …att vara

medlem i en social gruppär att uppfatta föremåls och handlingars mening på samma sätt som andra (s.66) 2. …att vara

medvetenär att veta vad man håller på med (s.144)

3. …medvetande är just förmågan att förstå saker genom det sätt på vilket de används (s.69)

5. …att förstå varandra innebär att objekten inklusive språkljuden har samma innebörd för de inblandade med avseende på den gemensamma syssla som skall utföras (s.50) 6. …hur kommer det sig

att

korvstoppningsmetoden och inlärning genom passiv absorbering, trots att metoderna är allmänt förkastade, fortfarande är så förhärskande i praktiken?(s.75)

”One cannot help but note that while John Dewey started one school, the Chicago Lab School, in 1896, which grew to enroll 1400 students by 1990, Maria Montessori started one school, La Casa dei Bambini , in 1907 and there are now over 3,000 Montessori schools in over 80 different countries. We recognize Dewey’s significant contributions to democratic theory but not Montessori’...”

Thayer-Bacon Barbara (2012). Maria Montessori, John Dewey, and William Kilpatrick.

Montessoripedagogik

• Första kvinnliga läkaren i Rom

• Nedsättning ett

pedagogiskt problem inte ett medicinskt

• ”Casa de Bambini”

• Utvecklade en pedagogisk metod genom vetenskaplig observation

Maria Montessori 1870-1952

(20)

Montessoripedagogiken

• Utgår från barnet och att varje barn är unikt och nyfiket

• Barnet genomgår vissa utvecklingsfaser

• Barn lär genom lek

• Anpassa omgivningen så att barnet har möjlighet att utveckla sin potential såväl, fysiskt, psykiskt, socialt, mentalt och spirituellt

• Läraren observerar och stimulerar

Medvetandegörande pedagogik – Pedagogy of the opressed

• Brasiliansk pedagog

• Utvecklade en undervisnings metod för lågutbildade vuxna (analfabeter)

• Medvetenhet leder till förändring

–Verklighetsuppfattning

– Människans roll i formandet av samhället (kulturen)

–Förståelse möjliggör förändring –Att läsa och skriva skapar möjlighet att

förändra

Paulo Freire 1921-1997

“The greatest humanistic and historical task of the oppressed: to liberate themselves...”

― Paulo Freire

(21)

SAMMANFATTNING

Vad formar undervisningen?

”Verklighets- syn”

Människosyn -

kunskapssyn Undervisning

Skinner Piaget Vygotsky Dewey Montessori Freire

• Eleven tränas

• Läraren tränar

• förändring av beteenden

• positiv förstärkning

• Eleven upptäcker

• Läraren stimulerar

• Utveckling går före lärande

• begreppsbil dning

• Eleven interagerar

• Läraren möter eleven

”Scaffholdning”

• Interaktione n är central

• ZPD

• Elever lär genom att erfara/Inquiry

• Läraren skapar meningsfulla lärandesituatio ner

• Erfarenheter ska stimulera till experiment och tänkande

• Lära för livet

• Lära demokrati genom att praktisera demokrati

• Eleven lär genom en inre drivkraft

• Läraren är forskare

• Miljön anpassas till eleven

• Eleven upptäcker i sen egen takt och efter eget intresse

• Avbryt inte

• Eleven lär genom att bli medveten

• Läraren medvetandegör

• Politisk medvetenhet om underordning överordning

• Dela upp i

småportioner • Laboration • Samarbete

interaktion • Utbildning och samhälle är relaterade

• Demokrati

• Tillgång till redskap och material som övar förmågor

• Läraren anpassar sig till eleven

• Specifik metod som utgår från bilder och ord

(22)

Samhällsutveckling

1800 1900 2000

Psykologiska/Pedagogiska teorier om lärande

Pedagogiska/metodologiska/sociologiska teorier om lärande