• No results found

Sampers användardagar Christian Nilsson WSP

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sampers användardagar Christian Nilsson WSP"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

sentation v 1.0

Sampers användardagar 2019-10-22

Christian Nilsson

WSP

(2)

Inriktningsplanering

• Bakgrund

• Genomförda analyser inom ”inriktningsplaneringen”

• Utmaningar

(3)

Bakgrund

(4)

Politisk cykel och transportprognoser

inriktningsplanering riksdagsval

analyser för åtgärdsplanering nationell plan

fastställande av

nationell plan

(5)

Principer för tidigare Basprognoser

”Det är centralt att de prognoser för trafikutveckling som ligger till grund för kommande åtgärdsplanering utgår från nu beslutade förutsättningar, styrmedel och planer för transportinfrastrukturen.”

• Vad är beslutade förutsättningar?

• Vad är beslutade styrmedel?

• Vad är beslutade planer?

(6)

Vad är egentligen beslutat?

• EU-krav på reduktion av CO

2

-utsläpp

– Personbilar

• Max 95 g/km 2021 (beslut 2009)

• Reduktion med 37,5 procent mellan 2021 och 2030 (beslut 2019)

– Tunga fordon

• Minskning med 30 procent mellan 2019 och 2030

• Reduktionsplikt

– Beslutade nivåer 4,2% för bensin, 21% för diesel

• Uppräkning drivmedelsskatter

– Real ökning med 2% per år

• Höghastighetsbanor?

• Klimatmål?

• 73-punktsprogrammet?

(7)

Genomförda analyser

(8)

Tre prognoser

• Prognos A - beslutad politik

– Basprognosen med ”de vanliga förutsättningarna”

• Prognos B - beslutad och aviserad politik samt att klimatmålen skall nås

– Högre krav på fordon – Biodrivmedel

• Prognos C - beslutad och aviserad politik plus styrmedel samt att klimatmålen skall nås

• Högre drivmedelsskatter

• Max 20 TWh biodrivmedel (idag används ca 15 TWh)

• Differentierad kilometerskatt – Högre för tunga fordon – Högre i större tätorter

(9)

Förutsättningar för prognoser

2017 2040

Prognos A Prognos B Prognos C

Priser (kr/liter) Bensin

Diesel

14 15

21 23

29 27

36 32 Genomsnittlig kilometerskatt

(kr/mil) Person

Gods

-

- -

-

- -

10 20 Körkostnad (kr/mil)

Genomsnittlig körkostnad är beräknad genom ett viktat medelvärde av olika

fordonstyper. Övrig körkostnad är 10 kr/mil

Lätta fordon, Bensin/diesel/el Genomsnitt

21/21/13 21

20/21/14 18

22/22/14 18

34/33/24 29 Tung trafik

Diesel/el Genomsnitt

37/- 37

37/22 35

46/26 40

73/46 65

Andel elbilar Lätta fordon

Tunga lastbilar

1-2%

0%

28%

18%

46%

39%

49%

37%

Högre drivmedelspriser, men lägre körkostnader i A och B

Skillnader i körkostnader beroende på drivmedel Högre körkostnader i C

Dessa värden togs fram våren 2019 och har senare uppdaterats pga nya och ändrade förutsättningar inför arbetet med Basprognos

(10)

Övergripande resultat från gjorda prognoser

• Övergripande resultat

– Prognos A

Ca 58% reduktion av CO2-utsläpp till 2040 (-45% till 2030).

– Prognos B

Mer biodrivmedel, mer eldrivna fordon, det händer inte så mycket med trafiken. Klimatmålet nås.

– Prognos C

Ökade körkostnader, minskad trafik jämfört med A och B. Klimatmålet nås.

(11)

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

2010 2014 Prognos A, år 2040 Prognos B, år 2040 Prognos C, år 2040

Utsläpp av CO2 (miljoner ton per år)

Lätta fordon Tung lastbil Buss

(12)

Hur påverkas den samhällsekonomiska lönsamheten?

Typ av objekt

Påverkan på den samhällsekonomiska lönsamheten för en analys baserad på….

… prognos B istället för A … prognos C istället för A

Järnvägsinvesteringar Liten påverkan Ökad lönsamhet

Väginvesteringar

Påverkar

vägtrafikarbetet

(men inte trängseln) Något ökad lönsamhet

Minskad lönsamhet Stor påverkan på

trängseln Liten påverkan

(13)

Utmaningar i analysarbetet

(14)

Utmaningar i analysarbetet

• Antaganden

– Hur skapar man scenarier?

– Vad är ”beslutad politik”?

– Hur skall en kilometerskatt utformas? Vad är ”rättvist”?

• Skilja mellan lätt och tung trafik?

• Storstäder – tätorter – landsbygd?

• Fossildrivna – eldrivna fordon?

– Hur stor andel elfordon?

– Kan elfordon laddas ”överallt”?

(15)

Utmaningar i analysarbetet (forts)

• Interpolering och extrapolering

– Klimatmål för 2030 och 2045, trafikprognoser 2040

– Linjär utveckling?

• Hur mycket trafik finns det på vägarna?

– Det skiljer mellan Trafas statistik och Trafikverkets basprognos

• Analyser transportefterfrågan ”Sampers”

– Hur ser framtidens fordonsflotta ut?

– Högre körkostnader, påverkar bilinnehav – Större skillnader i körkostnader

– Implementering av differentierad km-skatt

• Effektberäkningar, ”Samkalk”

– Andra emissionsfaktorer

• Högre andel el

• Annan andel biodrivmedel – Andra modelluttag

• Biodrivmedel

(16)

Frågor?

christian.nilsson@wsp.com

References

Related documents

I resultatdelen introduceras först de olika slagen av relevans. Jag redogör därefter för: 1) Ämnesrelevans, som baseras på användarens bedömning av ifall informationen handlar om

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle. ”varierande tolkningar och bruk” mellan shiitisk och sunnitisk islam.).. • Huvuddragen

Också i passagerna om Proust är väl egentligen nyhetsvärdet inte så stort om man går till den internationella litteraturen, men för en svensk läsekrets erbjuder sig

För det femte tar Andersson och Nilsson upp mitt och min kollega Bo Söderbergs förslag (2008) att låta de regioner som drar största nytta av en väg

Med antagandet att både Samlok och Dynlok är teoretiskt och beräkningsmässigt tillfredsställande för sina respektive syften, och utan att ta ställning till den

Syftet med vår studie är att granska de olika fastighetsbolagen som behandlas i vår uppsats och gå djupare in på vilka parametrar som är viktigast när dessa fastighetsbolag

I denna rapport redovisas de prognosförutsättningar som har använts samt resultat för det s k jämförelsealternativet, JA, för år 2030 och 2050 samt i vissa fall även för