PM
UPPDRAG
Allmän naturinventering av områden i Rudbo på Lidingö
UPPDRAGSLEDARE
Kaj Almqvist
DATUM
2014-01-29
UPPDRAGSNUMMER
1616156000
UPPRÄTTAD AV
Kaj Almqvist
GRANSKAD AV
Elke Myrhede
Allmän naturinventering av områden i Rudbo, Lidingö
Bakgrund
SWECO Environment har på uppdrag av Lidingö stad genomfört en allmän naturinventering inklusive naturvärdesbedömning norr om Lojovägen på Lidingö. Syftet är att inventeringen ska vara ett underlag i arbetet med att pröva en detaljplan för området. Redovisningen av
naturvärden grundar sig på fältinventering samt befintlig information från Lidingö kommun, Skogsstyrelsen och Artportalen. Fältinventeringen utfördes 9-10 januari 2014.
Metodik
Redovisningen av naturvärden grundar sig på fältinventering samt befintlig information från Lidingö kommun, Skogsstyrelsen och Artportalen. Från kommunen erhölls en
granskningsversion av ”Biologisk mångfald på Lidingö – Underlagsrapport till Grönplan (Ekologigruppen 2013-12-19), där det större området var omnämnt. Inga data om området påträffades hos vare sig Skogsstyrelsen eller Artportalen. Fältinventeringen utfördes 9-10 januari 2014.
Inventeringen har utförts med en metodik baserad på skogsbiologernas naturvärdesbedömning.
Metodiken går ut på att förutsättningarna för biologisk mångfald och höga naturvärden
inventeras, snarare än naturvärdena i sig. Det handlar bland annat om att bedöma förekomst av biologiska naturvärdesindikerande strukturer som äldre, grova träd, döda träd, lågor i olika nedbrytningsstadier eller riklig lav- eller svamppåväxt. Områdets fysiska förutsättningar och variationsrikedom ingår också i bedömningen, till exempel blockrikhet, berg i dagen, luckor, bryn mm. Resultatet ger en indikation på områdets värde ur naturvårdssynpunkt.
Naturvärden har klassats enligt följande skala:
1. Unika naturvärden/värde av nationellt intresse 2. Höga naturvärden/värde av regionalt intresse 3. Naturvärden/värde av kommunalt intresse 4. Vissa naturvärden/värde av lokalt intresse
Områden utan några särskilda värden avgränsas eller beskrivs inte.
Osäkerhetsfaktorer i denna inventering är framför allt tidpunkt för inventeringen. Vintern begränsar möjligheterna att upptäcka flera arter, samt omöjliggör upptäckt av flera
organismgrupper, vilka inte uppträder alls eller sparsamt under den säsong som inventeringen har utförts. Detta gäller t ex fåglar, groddjur och insekter. Vi försöker att kompensera detta genom att peka ut potentiella substrat, mikrohabitat eller liknande för olika arter.
Översiktlig beskrivning av inventerat område
Det inventerade området är beläget på norra Lidingö i Rudbo väster om Lojovägen samt norr om Rudboda kyrka. Den sammanlagda arealen är 2,6 ha.
Tre delområden åtskilda av vägar har inventerats. Samtliga områden domineras av tallskog med mer eller mindre stor dominans av gammal tall.
Figur 1. Översiktskarta. Röd prick visar läget för det inventerade området vid Rudbo i Lidingö stad.
Redovisning av områden med naturvärden
Figur 2. Inventerat område där delarna A-C bedömts ha naturvärden.
Område A – Tallskog Naturvärdesklass 3
Naturvärdesbedömning
Tallskogen nordväst om Lojovägen är ganska varierad med olika tallmiljöer. Tall med hög ålder är rikligt förekommande och två olika signalarter, varav en rödlistad, knutna till gammal tall påträffades. Området har naturvärden och ett högt värde för insektsfaunan. Med åtgärder kan områdets värden stärkas.
Beskrivning
Området utgörs av två höjdryggar med mellanliggande dalgång och domineras till stor del av tall, dalgången undantagen med mer blandade trädslag. Hälften av området är bergbundet med tunt jordtäcke och uppstickande hällar. Övriga delar varierar från frisk mark till fuktigt/blöt mark i den lilla dalgången.
I den friska delen dominerar riktigt grov och gammal tall med diametrar mellan 50-80 cm.
A.
B.
C.
Skala 1:3000
Teckenförklaring Inventerat område Område med naturvärde
även senvuxna granar, medelålders björk och yngre ek förekommer. Mellan de gamla tallarna är det bitvis gott om yngre tall. Blåbärsris är vanligt förekommande i fältskiktet. Grynig blåslav, som är en signalart på gammal tall, påträffades i denna del. På två gamla granar syntes också gott om utgångshål från skalbaggen granbarkgnagare som är en signalart för kontinuitet av gammal gran.
Figur 3. Grova tallar i område A, Rudbo.
På de mera bergbundna delarna är tallarna fortfarande gamla men mer senvuxna och därmed inte så grova. Men barkens grova struktur, plattade kronor och knotiga grenar avslöjar att det rör sig om gamla träd. Bitvis finns även en hel del yngre tall, men överlag är skogen av naturliga skäl gles i denna magra del. Även här påträffades grynig blåslav.
I områdets nordvästra del avtar tätheten av gammal tall något och yngre tall samt triviallöv blir mer dominerande.
I dalgången mellan de båda höjdryggarna är skogen, utöver de gamla tallarna, yngre och mer blandad. Gran, asp och björk är tillsammans med tall vanligast. Här finns också fuktig och blöt mark som bildar en liten vattenspegel mitt i dalgången. Dominansen av blåbärsris bryts här och bl a olika starrarter förekommer.
Dalgången mynnar i en sänka mellan höjdryggen med motionsspåret och Lojovägens bankning.
Här finns en ganska ung blandlövskog med asp, björk, klibbal och enstaka ek. Några gamla och grova tallar utgör också ett betydande inslag. Blåbärsris dominerar i fältskiktet på frisk mark, starr i fuktiga delar.
Död grövre ved förekommer sparsamt i hela området i form av enstaka stående död tall och gran samt en del död björk med påväxt av björkticka. Några av björkarna kan säkerligen fungera som hålträd. Tillgången på död ved och hålträd kan ökas på genom att skada och fälla en del träd.
I områdets västra delar påträffades spår av den rödlistade (nära hotad, NT) signalarten reliktbock på några solexponerade gamla tallar. Reliktbock visar på att det är gott om gammal solexponerad tall i ett större område.
Område B – Brynmiljö med ek Naturvärdesklass 4
Naturvärdesbedömning
Området vid Bosövägen är en brynmiljö med visst naturvärde tack vare de ganska vidkroniga ekar som står här.
Beskrivning
Mellan Bosövägen och västra foten av de två höjdryggarna i område A finns ett flackt mindre område med brynmiljö. Området domineras av ganska ung ek med diameter 30-60 cm. Flera av ekarna är förhållandevis vidkroniga men är ännu för unga för att ha blivit murkna eller fått grov bark, vilket är viktiga egenskaper för många arter. Betydande inslag finns också av medelgrov asp. Även björk, sälg, gran och tall förekommer. En gallring bland yngre löv och gran har gjorts under senare år. I det ganska glesa buskskiktet finns asp, ek samt några hasselbuketter i en bergbunden sluttning. Fortsatt gallring och frihuggning gynnar ekvärdena.
Figur 4. Ekar i område B, Rudbo.
Område C – Tallskog Naturvärdesklass 4 Naturvärdesbedömning
I den lilla talldungen vid Norra Kungsvägen finns gammal tall varav några riktigt grova. Några tallar bär spår av en rödlistad art knuten till gammal tall. De gamla tallarna har ett högt värde för insektsfaunan. Området har sammantaget vissa naturvärden.
Beskrivning
Längs en bergknalle vid Norra Kungsvägen finns en liten gles tallskog på mestadels mager hällmark där ung tall dominerar. I hela området finns äldre tallar spridda, minst 150 år gamla varav en del senvuxna, samt enstaka björk. Mellan en lekplats och vägen är jorden mer bördig, vilket visar sig i att här står fem riktigt grova gamla tallar med grov bark och knotiga grenar. Död ved är sparsamt förekommande.
Längs brynet mot Lojovägen står några unga ekar som är på väg att bli vidkroniga.
Flera tallar längs Norra Kungsvägen bär spår av reliktbock som är rödlistad (nära hotad, NT) och en signalart som visar på att det är gott om gammal solexponerad tall i ett större område.
Områdets funktion som spridningskorridor
I rapporten Biologisk mångfald på Lidingö (Ekologigruppen AB på uppdrag av Lidingö stad, granskningsversion dec 2013) redovisas öns ekologiska grönstruktur. Där konstateras att Lidingö är med sina kilområden Sticklinge och Långängen-Elfvik en del av Järvakilen på fastlandet. Direkt norr om Lidingö finns också Bogesundskilen (SWECO:s kommentar). För tallmiljöer finns ett antal kärnområden med ekologiska samband inom ön. Samband finns även till ovanstående områden på fastlandet över sunden.
Det nu aktuella området i Rudbod ligger inom just ett sådant kärnområde (figur 5) som
karaktäriseras av barrskogar/blandskogar med mer eller mindre stort inslag av gammal tall men med sparsam förekomst av död ved. Dessa områden är alltså inga naturskogar men har ett stort värde för arter som är beroende av äldre skog. Riktigt gammal (>150 år) tall är inte vanlig i det ordinarie produktionsskogsbruket vilket gör att dessa kärnområden bör behandlas med varsamhet.
Olika arter har olika egenskaper och levnadssätt vilket gör att det finns ett stort spektrum av respons på den fragmentering av skogsområden som produktionsskogsbruk eller en växande stad förorsakar. Allt från de arter som t o m gynnas till de som försvinner helt. Det är givetvis de arter som är svårspridda och känsliga för störningar som är en utmaning i arbetet med fysisk planering.
Tofsmes kan väljas som exempel på en art med vissa krav på sin livsmiljö, utan att på något sätt vara extrem. Tofsmesen har använts som fokusart i rapporten Landskapsekologisk analys i Stockholms stad (Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Gontier, M. 2007. Miljöförvaltningen,
Stockholms stad.).
Figur 5. Pilarna i kartan pekar på en långsträckt spridningskorridor av barrblandskog mellan Askrike och Södergarn som fragmenteras vid en exploatering inventerat område (röd avgränsning). Kartan är ett utdrag från rapporten ”Biologisk mångfald på Lidingö” (Ekologigruppen AB på uppdrag av Lidingö stad, granskningsversion dec 2013).
I rapporten redovisas bl a följande forskningsresultat om tofsmes:
Revirstorleken varierar mellan årstiderna från att under häckningstid vara några få hektar till att under vintern vara 10-20 ha då tofsmesarna ingår i meståg.
Viktiga företeelser i reviret är bl a död ved samt skiktad och halvöppen skog.
Tofsmes är i viss mån känslig för fragmentering. Det tycks finnas ett minimimått för hur stor och sammanhängande en skog måste vara för att tofsmes ska kunna finnas. I en belgisk studie visades att fragmentering och ett ökande avstånd till sammanhängande skog påverkade ungspridningen negativt, samt att fragmenterade skogspartier utgjorde andrahandsval av habitat.
Arten uppträder ytterst sällan i avverkade områden. Tofsmesen flyger ogärna över öppna fält om sträckan är mer än några 100 meter och sällan över halvöppna ytor även om det finns enstaka stora träd. En slutsats av en studie var att avverkade områden, jordbruksmark och mycket ung planterad skog fungerar som barriärer för tofsmes.
En fragmenteringsstudie av talltita visade att revirstorleken ökade med fragmenterings-
Rött område del av spridnings- korridor mellan Askrike och Södergarn
Spridningskorridor
öppna och halvöppna områden. Om man beaktar likheterna i både habitat och beteende mellan tofsmes och talltita är det troligt att tofsmesen reagerar på liknande sätt på fragmentering.
Skogen vid Rudbo är en del av ett smalt och långsträckt kärnområde, ca 1500 x 50-150 m, (figur 5) med ganska nära kontakt med områden både norrut och österut. Vid det inventerade området är bredden ca 150 m. De inventerade områdena söder om Lojovägen, som ingår i ett annat inventeringsuppdrag med PEAB Bostad som beställare, ökar på bredden med ca 100 m, alltså summa ca 250 m(figur 6).
Vid en exploatering både norr och söder om Lojovägen minskar korridorbredden i detta avsnitt till ca 50 m. Funktionaliteten i just detta avsnitt kommer att minska, framförallt som livsmiljö.
Förutom att bredden minskar beror detta även på att miljön i kvarvarande område norr om stigen är mer ensartat och saknar t ex flerskiktning, trädslagsvariation och fuktiga delar. Som korridor för förflyttning och spridning kan kvarvarande område fortfarande ha en funktion, om än reducerad.
Figur 6. Område med vissa naturvärden, inventerat på uppdrag av PEAB Bostad AB söder om Lojovägen, som bidrar till spridningskorridorens bredd i detta avsnitt.
