Åtgärdsprogram för Hargsvikens, Ortalavikens, Singöfjärdarnas, Skeboån och Edebovikens samt Östhammarsfjärdens åtgärdsområden

(1)

Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås

Telefon 010-224 90 00

Åtgärdsprogram för Hargsvikens, Ortalavikens, Singöfjärdarnas, Skeboån och Edebovikens samt Östhammarsfjärdens

åtgärdsområden

-samrådsmaterial

(2)

Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås

Telefon 010-224 90 00

Utgiven av: Länsstyrelsen Västmanlands län Ansvarigt distrikt: Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län

(3)

Förord

Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av fem av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS¹ och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna.

Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Hargsvikens, Ortalavikens, Singöfjärdarnas, Skeboån och Edebovikens samt Östhammarsfjärdens åtgärdsområden samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här.

Enligt miljöbalken² ska ett åtgärdsprogram innehålla:

 uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta,

 vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna,

 när åtgärderna behöver vara genomförda,

 uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt

 uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs.

Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram.²

1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar. www.viss.lansstyrelsen.se

2 5 kap. 6§ om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning

(4)

Sammanfattning

Av områdets 50 vattenförekomster (13 sjöar, 13 vattendrag, 15 kustvattenförekomster och 9 grundvattenförekomster) uppnår endast åtta ytvatten god ekologisk status och åtta grundvatten god kemisk status. De flesta ytvattenförekomster i området har problem med övergödning och flera är kraftigt påverkade av fysiska förändringar. Samtliga vattendrag är påverkade av rätning, kanalisering och dikning. I flera av vattendragen finns även vandringshinder som påverkar deras ekologiska status negativt.

Den största övergödningspåverkan kommer från jordbruk och utsläpp från industri, men enskilda avlopp, avloppsreningsverk och dagvatten kan ha stor betydelse lokalt. För

kustvattenförekomsterna kommer den största påverkan från omgivande havsbassänger, men för avsnörda eller trånga havsvikar som till exempel Edeboviken utgör dock landpåverkan en betydande andel av belastningen. I Östhammarsfjärden är internbelastning den dominerande påverkanskällan. För att minska närsaltbelastningen på övergödda ytvattenförekomster behöver en rad åtgärder genomföras inom jordbruket, på Hallstaviks pappersbruk, för enskilda avlopp och dagvatten. För att minska påverkan från omgivande havsbassänger krävs dessutom att Sverige uppfyller sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan. Att genomföra de här föreslagna åtgärderna är en viktig del i att nå det målet.

Edeboviken, Östhammarsfjärden, Hargsviken och Järsjöviken uppnår inte god kemisk status på grund av för höga halter av tributyltenn (TBT) och antracen. Skeboån uppnår inte god status på grund av höga halter av ammoniak. De åtgärder som föreslås för att nå god kemisk status är efterbehandling av förorenade områden (i riskklass 1 och 2 samt båtuppläggningsplatser, marinor och varv), ställa ytterligare krav på dagvattenrening, anlägga båtbottentvättar och verka för utsläppsminskning från miljögifter från miljöfarlig verksamhet (exempelvis avloppsreningsverk) genom att bedriva tillsyn eller omprövning av tillstånd.

En grundvattenförekomst uppnår inte god kemisk status på grund av bekämpningsmedel och för att kunna föreslå åtgärder krävs mer utredning. Fyra grundvattenförekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 på grund av miljögifter, klorid och potentiellt påverkanstryck. I en av dessa har maxvärdet för kadmium överstigit riktvärdet. För att uppnå och behålla god kemisk status när det gäller grundvatten är det viktigt att kommuner utövar tillsyn av miljöfarlig verksamhet och potentiellt förorenade områden och att trafikverket genomför vägåtgärder för att minska tillförsel av vägsalt och minska olycksrisker.

För att nå miljökvalitetsnormerna i Hargsvikens, Ortalavikens, Singöfjärdarnas, Skeboån och Edebovikens samt Östhammarsfjärdens åtgärdsområden behöver senast 2018 framför allt:

För miljöproblemet övergödning:

 Länsstyrelsen i Stockholms län bedriva nödvändig tillsyn och prövning av Hallstaviks pappersbruk så att utsläppen av närsalter reduceras,

 Åkermark strukturkalkas samt våtmarker, anpassade skyddszoner och tvåstegsdiken anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruksmark,

 Norrtälje, Uppsala och Östhammar kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning,

 Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning,

 Norrtälje, Uppsala och Östhammar kommuner tillse att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar. Havs- och

(5)

 Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning,

 Norrtälje, Uppsala och Östhammar kommuner i samråd med länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län tillse att fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät minskar och

 Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor.

För miljöproblemet miljögifter:

 Norrtälje, Uppsala och Östhammar kommun bedriva nödvändig tillsyn så att utsläpp av miljöfarliga ämnen minskar och att miljökvalitetsnormer följs,

 Östhammar och Norrtälje kommun bedriva nödvändig tillsyn av båtklubbar och marinor i avrinningsområden där miljökvalitetsnormerna för TBT överskrids så att utsläpp av giftiga båtbottenfärger minskar och

 Norrtälje, Uppsala och Östhammar kommun inom sin tillsyn av föroreningsskadade områden särskilt prioritera och ställa krav på åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs.

För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan:

 Länsstyrelsen i Stockholm behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid nio vandringshinder. Hav- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Vidare behöver Riksantikvarieämbetet och Hav- och vattenmyndigheten utveckla riktlinjer och vägledning kring hur värdering och prioritering av bevarandevärda kulturmiljöer som påverkar vattenförekomster ska göras.

 Länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att ett vattendrag som rensats eller rätats restaureras.

 Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs på nio platser utmed strandzoner i sjöar och vattendrag.

Otillräcklig dricksvattenskydd:

 Norrtälje och Östhammar behöver se över sina vattenskyddsområden som är upprättade innan miljöbalken trädde i kraft då de kan vara i behov av revidering.

(6)

Åtgärdsprogram för Hargsvikens, Ortalavikens, Singöfjärdarnas, Skeboån och Edebovikens samt

Östhammarsfjärdens åtgärdsområden -samrådsmaterial... 1

Förord ... 3

Sammanfattning ... 4

1 Beskrivning av åtgärdsområdet ... 7

1.1 Status och miljöproblem... 10

1.2 Miljökvalitetsnormer ... 17

2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten ... 21

2.1 Övergödning ... 21

2.2 Försurning ... 27

2.3 Miljögifter ... 27

2.4 Främmande arter ... 31

2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar ... 32

3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten ... 40

3.1 Näringsämnen ... 40

3.2 Miljögifter ... 40

3.3 Klorid ... 41

3.4 Förändrade grundvattennivåer ... 41

4 Otillräckligt dricksvattenskydd ... 42

4.1 Nulägesbeskrivning ... 42

4.2 Åtgärder ... 42

5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning ... 43

5.1 Natura 2000-områden ... 43

5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet ... 43

5.3 Nitratkänsliga områden ... 43

6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 44

(7)

1 Beskrivning av åtgärdsområdet

I åtgärdsområdena Hargsviken, Ortalaviken, Singöfjärdarna, Skeboån, Edeboviken och

Östhammarsfjärden (figur 1) finns 41 ytvattenförekomster fördelade på 13 sjöar, 13 vattendrag, 15 kustvattenförekomster och 9 grundvattenförekomster (figur 2). I området finns även 61 sjöar och 75 vattendrag som klassificeras som övrigt vatten. Markanvändningen i det över 1 200 km² stora området domineras av skog (75 procent av landytan) följt av jordbruk (12 procent) och öppen mark (6 procent). Öppet vatten utgör drygt 200 km². Området är glesbefolkat, med 16 000 invånare vilket är ungefär 16 personer per kvadratmeter landyta. De kommuner som representeras i området är Norrtälje, Uppsala och Östhammar.

(8)

Figur 1. Översiktskarta för Hargsviken, Ortalaviken, Singöfjärdarna, Skeboån, Edeboviken och Östhammarsfjärden.

(9)

Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar.

(10)

1.1 Status och miljöproblem

1.1.1 Ytvatten

Ekologisk status och miljöproblem

På grund av övergödning så når ingen av de 15 kustvattenförekomsterna god ekologisk status (figur 3). Sex har måttlig status, sex har otillfredsställande status, två har dålig status

(Östhammarsfjärden och Edeboviken) och en har måttlig ekologisk potential (Hargsviken).

Hargsviken är ett så kallat KMV (kraftigt modifierat vatten) på grund av de fysiska förändringar som hamnen i Hargshamn har medfört. Det finns en tydlig påverkansgradient i havsområdet från de innersta fjärdarna ut mot öppet hav, som återspeglas i bland annat minskande halter av

växtnäringsämnen och växtplankton.

Nio av de 13 vattendragen har måttlig ekologisk status och en (Skeboån) har otillfredsställande. Fyra har problem med övergödning och sex med konnektivitet eller morfologiska förändringar.

Åtta av de 13 sjöarna har sämre än god ekologisk status. Samtliga har problem med övergödning.

För höga halter av ammoniak i en förekomst gör att inte heller god ekologisk status med avseende på särskilda förorenande ämnen (SFÄ) uppnås där.

(11)

Figur 3. Ekologisk status i ytvatten

Kemisk status och miljöproblem

Samtliga vattenförekomster har klassificerats till sämre status än god på grund av kvicksilver, precis som i resten av Sverige. Många miljögifter har en stor spridning i naturen, och i de flesta

vattenförekomsterna saknar vi mätningar. Enligt bedömningsgrunderna bedöms status som god tills motsatsen kan visas genom mätningar. Exklusive kvicksilver uppnår alla vattenförekomster i åtgärdsområdet utom en god kemisk status.

(12)

Tre vattenförekomster uppnår inte god kemisk status på grund av för höga halter av antracen och tributyltenn (TBT) (figur 4).

Figur 4. Kemisk status i ytvatten.

(13)

1.1.2 Grundvatten

Kemisk status och risk

Av nio grundvattenförekomster har en förekomst otillfredsställande status, Östhammar (SE668378- 164072), på grund av bekämpningsmedel (figur 5). Ytterligare fyra stycken riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 utifrån klorid, konduktivitet och kadmium, sulfat och potentiellt

påverkanstryck från misstänkt förorenade områden och saltade vägar (figur 6).

Figur 5. Grundvattenförekomsternas kemiska status.

(14)

Figur 6. Grundvattenförekomster i risk för att inte uppnå god kemisk status 2021.

Längst norrut i åtgärdsområdet finns Östhammarsfjärden avrinningsområde återfinns tre grundvattenförekomster varav en bedöms vara otillfredsställande status med avseende på bekämpningsmedel, Atrazin. I Hargsviken, längre ner i åtgärdsområdet, återfinns en förekomst Marka-Ruddun, som löper risk att inte uppnå god status 2021 med avseende på klorid. Förekomsten är långsmal och nedre delen innehåller minst en vattentäkt därför är bedömningen osäker.

(15)

I Grundvattenförekomsten Sandören-Ågalma delas med Östhammarfjärden avrinningsområde och beskrivs i Bilaga SE 133, Östhammarsfjärdens åtgärdsområde.

Kvantitativ status och risk

Den kvantitativa status är i överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, t ex om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag.

Inga förekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom åtgärdsområdet. Den direkta närheten till Östersjön och förhöjda salthalter kan vara en indikation på att det finns problem med saltvatten inträngning. Mer verifierande och kartläggande provtagning och analys behövs.

1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning

Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas.

Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker,

biotopskydd etc.).

Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I

åtgärdsområdena Hargsviken, Ortalaviken, Singöfjärdarna, Skeboån och Edeboviken och Östhammarsfjärden finns 9 vattenförekomster som är klassade till dricksvattentäkter och som omfattas av dricksvattendirektivet.

Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. De områdena i denna bilaga som tillhör Stockholms län omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed.

Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp och alla kustvatten från Skåne och upp till Stockholms län, har pekats ut som känsliga för kväveutsläpp.

Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområdena Hargsviken, Ortalaviken, Singöfjärdarna, Skeboån och Edeboviken och

Östhammarsfjärden finns 2 badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet. Samtliga har bra kvalitet eller bättre, och inga åtgärder krävs för att nå miljökvalitetsnormen.

Fiskvattendirektivet (78/659/EEG) avser kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden. Inga vattenförekomster i åtgärdsområdena

Hargsviken, Ortalaviken, Singöfjärdarna, Skeboån och Edeboviken och Östhammarsfjärden ingår i fiskvattendirektivet.

Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och

habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad

”gynnsam bevarandestatus”. I urvalet av Natura 2000-områden (tabell 1) är endast inkluderat de områden som avsatts till skydd av akvatiska organismer som lever i ytvatten och habitat som består av ytvatten enligt kriterier i Handboken för kartläggning och analys av ytvatten (Naturvårdsverket, handbok 2007:3).

(16)

Tabell 1. Natura 2000-områden i åtgärdsområdena Skeboån och Edeboviken, Ortalaviken, Singöfjärdarna, Hargsviken och Östhammarsfjärden

Vatten som ingår i Natura 2000 (EUID)

Vatten som ingår i Natura 2000 (Namn)

Natura 2000- området (EUID)

Natura 2000 området (NAMN)

Akvatiska naturtyp och arter, samt fåglar enligt

fågeldirektivet

SE601000-183510 Galtfjärden SE0210279 Själgrynnorna Inga utpekade naturtyper.

Utpekade arter:

Vitkindad gås, fisktärna, silvertärna

SE665256-164134/

SE666036-164166 Skeboån/

Vällen SE0210155 Pansarudden Vattendrag med

flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260)

Ingen Vfk.

(Uppsala kommun)

SE0210157 Kroppsjön Dystrofa sjöar och småvatten (3160)

SE665138-164175 Norrsjön SE0210163 Hästhagen-

Kilholmen Vattendrag med

flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260)

Ingen Vfk.

(Uppsala kommun)

SE0210162 Dammen-

Edsjön Vattendrag med

flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260),

Dystrofa sjöar och småvatten (3160)

SE665768-164748/

SE665457-165323/

SE665690-164904

Aspdalssjön/

Skeboån/

Storklinten

SE0110108 Aspdalssjön Inga vattenrelaterade naturtyper.

Utpekade arter:

Utter, bivråk, järpe, slaguggla, spillkråka

SE601000-184030 Singöfjärden SE0110299 Katthavet Laguner (1150) SE664484-165119/

SE664506-165230/

SE664380-165261/

SE664461-164984/

SE664508-165231

Edsbro-Kyrksjö/

Söderängsån/

Vagnbo- strömmen/

Skeboån-

Vagnboströmmen- uppstr Närdingen

SE0110223 Edsbro Kyrksjö Inga utpekade naturtyper.

Utpekade arter:

Utter, citronfläckad kärrtrollslända

Ingen Vfk.

(Norrtälje kommun)

SE0110238 Kvicksalshagen-

Igelsjön Dystrofa sjöar och småvatten (3160)

SE665517-166624 Bornan SE0110212 Balet Oligo- mesotrofa sjöar med strandpryl,

braxengräs eller annuell vegetation på

exponerade stränder (3130) Ingen Vfk.

(Östhammar kommun)

SE0210274 Grundsjön Inga vattenrelaterade naturtyper är utpekade för denna våtmark/sjö SE664233-165437 Långsjön SE0110103 Långsjön Dystrofa sjöar och småvatten

(3160)

SE664233-165437 Långsjön SE0110122 Karlsdalsmossen Dystrofa sjöar och småvatten (3160)

Ingen Vfk.

(Norrtälje kommun)

SE0110179 Grundsjön Dystrofa sjöar och småvatten (3160);

Utpekade arter:

(17)

Vatten som ingår i Natura 2000 (EUID)

Vatten som ingår i Natura 2000 (Namn)

Natura 2000- området (EUID)

Natura 2000 området (NAMN)

Akvatiska naturtyp och arter, samt fåglar enligt

fågeldirektivet

Citronfläckad kärrtrollslända, järpe, tjäder, trana, sparvuggla, slaguggla, pärluggla, spillkråka, tretåig hackspett, orre

SE601660-183550/

SE603870-181301 Ängsfjärden sek namn/ Öregrunds kustvatten

SE0210256 Idön Stora grunda vikar och sund (1160); Skär och små öar i Östersjön (1620)

SE601250-182570/

SE601360-182510/

SE601190-182870/

SE601070-182870/

SE601204-182670

Dragsfjärden/

Sandikafjärden/

Norra Hargsviken/

Hargsviken/

Mjölkfjärden

SE0210052 Fagerön Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1140); Stora grunda vikar och sund (1160)

SE601660-183550 Ängsfjärden sek

namn SE0210045 Hovön-Alnön Laguner (1150); Skär och små öar i Östersjön (1620)

1.2 Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. För alla vatten gäller dessutom icke-

försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Icke- försämringskravet gäller per kvalitetsfaktor.

Miljökvalitetsnormer för vatten formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt andra direktiv, till exempel art- och habitatdirektivet (Natura 2000) och nitratdirektivet ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall.

I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Beslut om miljökvalitetsnormer tas av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt.

Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive

vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats

www.vattenmyndigheterna.se.

1.2.1 Ytvatten

Miljökvalitetsnormer för ytvatten och tidsundantag framgår av tabell 2.

(18)

Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015

Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Ortalaviken SE600565-

184600

God ekologisk status 2027

Övergödning (Naturliga förhållanden)

Edeboviken SE600740- 183460

Järsjöviken SE600920- 183090

Galtfjärden SE601000- 183510

Singöfjärden SE601000- 184030

Hargsviken SE601070- 182870

Norra Hargsviken SE601190- 182870

Mjölkfjärden SE601204-

182670 God ekologisk

status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Dragsfjärden SE601250-

status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Östhammarfjärden

sek namn SE601300-

status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Norrfjärden SE601300-

status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Raggaröfjärden SE601310-

183700

Sandikafjärden SE601360- 182510

Kasfjärden sek namn

SE601440- 184000

Ängsfjärden sek namn

SE601660- 183550

Långsjön SE664233-

165437

Sottern SE664445-

164905

Övergödning (Tekniskt omöjligt)

Skeboån-

Vagnboströmmen- Edsbro

SE664461- 164984

Edsbro-Kyrksjö SE664484- 165119

(19)

Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Edsbro-Kyrksjö SE664506-

165230 Skeboån-

Vagnboströmmen- uppstr Närdingen

SE664508- 165231

Närdingen SE665309-

165696

Skeboån- Harbroholmsån

SE665457- 165323

Konnektivitet (Tekniskt omöjligt)

Hålldammsån SE665505- 166677

Skeboån SE665800-

165636

Konnektivitet (Tekniskt omöjligt)

Vällen SE666036-

status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt)

Gisslaren SE666394-

164380

Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Tulkaströmmen SE666620-

166001

Bergbofjärden SE666973- 166238 Gullströmsån SE667687-

163966

Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader)

Miljökvalitetsnormer för kemisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status framgår av tabell 3. Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Identifierade

punktutsläpp av kvicksilver som bidrar till sänkt kemisk status ska dock åtgärdas så fort det går.

TBT utgör ett så kallat persistent, bioackumulerande och toxiskt ämnen (PBT-ämnen) vilket medför att dess nedbrytning i miljön sker väldigt långsamt. Huvuddelen av belastningen av TBT är

punktkällabetonad. Detta sammantaget motiverar ett allmänt tidsundantag 2021 för TBT för nå god kemisk status. Ett allmänt tidsundantag 2027 får även alla de ämnen som inte uppnår god kemisk status utifrån uppmätt halt i sediment (expertbedömning av kemisk status) och där ursprunget till belastning av ämnena är svåra att identifiera. Detta motiveras av att haltförändringar i sediment sker mycket långsamt även om belastningen skulle upphöra helt och hållet tillsammans med att det kan vara svårt att identifiera varifrån belastningen kommer.

(20)

Tabell 3. Miljökvalitetsnormer för kemisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status 2015

Vatten- förekomst

ID Miljökvalitets -norm

Undantag Ämne År Motivering

God kemisk status 2015

Sänkt krav Tidsundantag Tidsundantag

Hg TBT Antracen

2021 2027

Förhöjd bakgrundshalt PBT-ämne

Halt i sediment Östhammarfj

ärden sek namn

SE601300- 182880

Sänkt krav Tidsundantag

Hg

TBT 2021

Sänkt krav Tidsundantag

Hg

TBT 2021

Sänkt krav Tidsundantag Tidsundantag

Hg TBT Antracen

2021 2027

Halt i sediment

1.2.2 Grundvatten

Alla grundvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status 2015. Enbart en förekomst (Östhammar) kommer troligtvis få undantag med avseende på bekämpningsmedel, atrazin, till 2021 eller 2027.

1.2.3 Kompletterande krav för skyddade områden

Idön och Alnön-Hovön berör kustvattenförekomsten Ängsfjärden. Två av bevarandemålen för området berör direkt de akvatiska värdena: Inga muddringar får företas inom dessa områden. Minst tre av dessa typiska arter ska förekomma i var och en av de båda vikarna: ålnate,särv, tång (Fucus sp.) och kransalger (Chara sp.).

Aspdalssjön berör vattenförekomsterna Aspdalssjön, Storklinten och Skeboån-Harbroholmsån.

Bevarandemålen för utter berör vattenmiljön: Utter ska ha goda förutsättningar att finnas kvar i sjösystemet och populationsutvecklingen ska vara stabil eller ökande. Befintliga zoner av skyddande strandvegetation skall inte minska i areal.

Dessa bevarandemål står inte i konflikt med vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer.

Kompletterande krav enligt nitratdirektivet redovisas i kapitel 5.3.

(21)

2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten

2.1 Övergödning

Övergödning orsakas av för stora mängder av växtnäringsämnena fosfor och kväve i vattnen.

I sjöar och vattendrag är det vanligen för mycket fosfor som är den största orsaken till

miljöproblemet övergödning. Detta beror på att fosfor oftast är det ämne det råder störst brist på och som därför styr tillväxten av växtplankton och påväxtalger. Övergödning bedöms därför i första hand av halten totalfosfor i vattnet. Halten av kväve har dock visat sig vara av betydelse för primärproduktionen i många sjöar under framförallt högsommaren. För rotade vattenväxter är dessutom tillgången på kväve av större betydelse än fosfor. Även om kvävehalten inte är begränsande för algerna så kan den ha betydelse för artsammansättningen, eftersom t ex cyanobakterier gynnas av låga kvävehalter. Förutom halterna av fosfor och kväve kan vissa biologiska kvalitetsfaktorer användas för att bedöma om ett vatten har övergödningsproblem.

Växter visar en direkt respons på ökad mängd fosfor och kväve i vattnet. I sjöar görs därför en bedömning av makrofyter och växtplankton och i vattendrag bedöms kiselalger. Förändringar i växtsammansättningen kan i sin tur påverka djursamhället. Övergödningsproblem kan därför även bedömas genom att undersöka bottenfauna och fisksamhället.

Effekterna av övergödning är på många sätt likartad i sjö och hav men i kustvattnet påverkar både halterna av fosfor och kväve övergödningssituationen. Detta eftersom både kväve och fosfor

begränsar tillväxten av växtplankton, dock vid olika tidpunkter på året. Generellt är vårblomningen av växtplankton begränsad av kväve och blomningarna sommartid begränsade av fosfor. Till skillnad från i sjöar och vattendrag är bedömningen av miljöproblemet övergödning i kustvatten därför baserad på halter av såväl kväve som fosfor. Förutom halter av näringsämnen används även ett antal biologiska kvalitetsfaktorer som visar på övergödning.

2.1.1 Tillstånd

Övergödning är ett omfattande miljöproblem i området, vilket har medfört sänkt ekologisk status i samtliga 15 kustvatten, i åtta av de 13 sjöarna samt i fyra av 13 vattendrag (figur 7). I havsområdet finns en tydlig påverkansgradient från de innersta fjärdarna ut mot öppet hav, vilket återspeglas i bland annat minskande halter av växtnäringsämnen och växtplankton. Östhammarsfjärden och Edeboviken är mest påverkade och har dålig ekologisk status. Problemen med övergödning

storskaliga och i stort sett hela kustvattnet från södra Bottenhavet och söderut har måttlig ekologisk status eller ännu sämre tillstånd i många inre fjärdar. Ett stort vattenutbyte med yttre kustvatten och utsjön räcker därför inte för att nå god status med avseende på övergödningsindikatorer i detta kustområde.

Sjöarna Vällen, Gisslaren och Norrsjön har klassats till måttlig status trots att påverkan bedöms som liten på dessa vatten. Sjöarna är både humösa och relativt alkalina och det kan därför inte uteslutas att dessa sjöar är naturligt näringsrika. Det faktiska referenstillståndet behöver därför utredas för denna typ av vatten (alkalin, humös). Den ekologiska statusen behöver även verifieras med mer biologiska data, till exempel växtplankton.

Sjöarna Närdingen, Edsbro-Kyrksjön och Sottern är tydligt eutrofierade och antropogent påverkade genom stor tillförsel av näringsämnen och genom sjösänkning.

De vattendrag som har bedömts ha miljöproblemet övergödning ligger i Skeboåns huvudfåra (Skeboån, Vagnboströmmen) förutom Tulkaströmmen som mynnar direkt i Edeboviken.

(22)

Figur 7. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning.

2.1.2 Förbättringsbehov

För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela områdets inlandsvatten behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca 770 kg (figur 8). Det motsvarar knappt 10 procent av den totala belastningen på området. Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattendraget och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta ”koncentrations-beting” till ett reduktionsbehov i kg fosfor så har modellerade

(23)

fosfortransporter från SMED använts³. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. Det är framförallt utmed Skeboåns huvudfåra (Skeboån och Vagnboströmmen) som åtgärder behöver genomföras för att sjöar och vattendrag ska uppnå god status. Även i Kolarmoraåns övre delar finns behov men här föreligger en osäkerhet kring klassificeringen med avseende på näringsämnen (se kapitel 2.1.1). Det kan inte uteslutas att

förbättringsbehovet är betydligt mindre i detta område.

Kustvattnet har ett stort förbättringsbehov med avseende på både fosfor och kväve för att nå god status och behovet är särskilt omfattande i de inre fjärdarna. Behovet för hela havsområdet är inte beräknat, utan endast för några av vattenförekomsterna. För Hargsviken, Edeboviken och

Ortalaviken behöver landtillförseln av fosfor minska med ca 50 procent och av kväve med ca 25 procent. För Singöfjärden finns behov av att minska kvävetillförseln med ca 9 procent. Sammanlagt ger detta ett reduktionsbeting för fosfor av ca 3,5 ton per år och för kväve av ca 55 ton.

I Östhammarsfjärden är näringshalterna exceptionellt höga och förbättringsbehovet är omfattande.

3 Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56.

http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/10/SMED-56-20111.pdf

(24)

Figur 8. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status.

2.1.3 Källor till påverkan

Fosforbelastningen från avrinningsområdet är cirka 10 ton. Som framgår av figur 9 så är

fosforförluster från jordbruksmark den dominerande fosforkällan i området. Även enskilda avlopp,

(25)

dagvatten och avloppsreningsverk ger betydande bidrag till belastningen från land. Pappersbruket i Hallstavik och några avloppsreningsverk är de största punktkällorna.

I Östhammarsfjärden är läckage från bottensediment den helt dominerande fosforkällan och bidrar uppskattningsvis med ca 5 ton fosfor årligen⁴. Sedimenten i huvudbassängen (Östhammarsfjärden) innehåller ca 13 ton fosfor som kan läcka ut i vattnet.⁵ Den lokala näringsbelastningen från land är förhållandevis liten, men bidrar både till ökade halter i vattnet och till förrådet av fosfor i sedimenten på grund av den långsamma vattenomsättningen i fjärden. Avloppsreningsverket, enskilda avlopp och dagvatten bidrar med ungefär 0,1 ton fosfor vardera. För kväve är avloppsreningsverket den största källan med 25 ton per år, medan 2 och 3 ton beräknas komma från enskilda avlopp respektive dagvatten. Från jordbruket är bidraget 13 ton kväve och 6 ton fosfor.

Det största vattendraget är Skeboån som mynnar i Edeboviken, som även är recipient för ett pappersbruk. Edeboviken tar därför emot merparten av den fosfor och kväve som når kustvattnet från landbaserade källor i åtgärdsområdet.

Även för kväve är jordbruket den största källan på land. Utöver landtillförseln så kommer enligt SMHI:s Vattenwebb 100 ton kväve per år via atmosfärisk deposition på havsytan, vilket inte kan åtgärdas lokalt.

Kustvattenförekomsterna i den yttre delen av området tillförs mest näring genom import från omgivande kustvatten, medan den direkta landpåverkan är relativt liten.

Figur 9. Källfördelning av fosfor.

4 Karlsson m fl 2011, Karlsson 2013

5 Rydin och Wänstrand, 2012

5% 4%

45%

15%

4%

18%

9%

Enskilda avlopp Dagvatten

Jordbruk Skog

Avloppsreningsverk Industri

Övrigt

(26)

2.1.4 Åtgärder

Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015

I Östhammarsfjärden kommer anläggandet av en våtmark för efterpolering av spillvatten från reningsverket att påbörjas under 2015 och en latrintömningsstation är nyligen installerad i båthamnen i Östhammar.

Föreslagna åtgärder

Det finns över 4500 enskilda avlopp i området. Om de som inte uppfyller kraven på normal

skyddsnivå åtgärdas kan fosforbelastningen minska med 740 kg. De flesta av dessa enskilda avlopp finns i Skeboåns och Singöfjärdarnas åtgärdsområden. Om avloppen åtgärdas så att de uppfyller kraven för hög skyddsnivå kan belastningen kunna minska med ytterligare ca 100 kg. Vid dessa beräkningar har ingen hänsyn till anläggningens avstånd till vatten eller retention i mark tagits. Vid prioritering av vilka avlopp och reningsverks som ska åtgärdas behöver hänsyn tas till retentionen i mark och hur stor lokal påverkan anläggningen har.

Åtgärder inom jordbruket skulle kunna reducera fosforbelastningen med sammanlagt 1700 kg/år. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är

strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning om de totala kostnaderna ska minimeras (tabell 4).

Strukturkalkning är en både effektiv och billig åtgärd på lerhaltiga jordar. Den förbättrar åkermarkens struktur och kan ge högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning.

Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor.

I Östhammarsfjärden behöver dessutom belastningen från dagvatten minska med hjälp av till exempel dagvattendammar eller minskning av andelen hårgjord yta. Reningsverket kan genom effektivare rening minska utsläppen av fosfor med ca 100 kg. För Östhammarsfjärden räcker det inte att minska den externa belastningen på grund av en mycket stor internbelastning. För att minska denna föreslås kemisk fällning av fosfor. Internbelastningen beräknas kunna minskas med 3,5 ton per år.

Ett stort antal hästar finns i området. I den del som ligger i Stockholms län finns uppskattingsvis över 350 hästar, ganska jämnt fördelade över landsbygden i området. Under vissa omständigheter kan hästhållning generera ett stort läckage av närsalter och kraftig erosion. Tillsyn av hästgårdar kan därför vara en effektiv åtgärd för att minska erosion och närsalttransport till sjöar och vattendrag.

Om föreslagna åtgärder genomförs beräknas de flesta inlandsvatten nå god ekologisk status. Ett undantag är Vällen, men stor osäkerhet råder beträffande detta på grund av osäkerheter i klassningen. Närdingen beräknas dock inte nå upp till betinget även om de åtgärder som föreslås skulle genomföras. Därför behöver ytterligare åtgärder genomföras. En möjlighet som behöver utredas är att restaurera sjön genom att kemiskt binda fosfor i sedimenten eller att fiska ut vitfisk.

Innan en sjörestaurering kan bli aktuell måste dock belastningen från tillrinnande vattendrag och omgivande land minska till en nivå som inte leder till att näringshalterna ökar igen efter en restaurering.

(27)

Tabell 4. Åtgärder^a för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (endast fosfor) rangordnade efter kostnadseffektivitet

Åtgärdskategori Åtgärds-

storlek

Enhet storlek

Effekt (kgP/år)

Kostnad (kr/år)

Kostnadseffektivitet (kr/kgP år)

Vidarepumpa till effektivare

avloppsreningsverk 0 Kilometer 18 0 0

Strukturkalkning 1 500 Hektar 230 0 0

Anpassade skyddszoner på åkermark

300 Antal 230 89 000 390

Våtmark - fosfordamm 4,4 Hektar 430 220 000 510

Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel

150 240 000 1 600

Skyddszoner, 0-2 meter 18 Hektar 7,7 37 000 4 800

Tvåstegsdiken 18 000 Meter 150 790 000 5 400

Kalkfilterdiken 550 Hektar 63 350 000 5 600

Dagvattendamm 5,8 Hektar 180 1 000 000 5 800

Ökad rening av P till 0,1 mg/l

vid avloppsreningsverk 4,5 Ton 450 3 000 000 6 700

Skyddszoner, 10-15 meter 43 Hektar 3,4 88 000 26 000 Våtmark för näringsretention 300 Hektar 170 4 700 000 27 000 Skyddszoner, 15-20 meter 41 Hektar 0,84 84 000 100 000

SUMMA 2 100 11 000 000

aFör information om enskilda vattenförekomster, se beskrivning i texten eller VISS

2.2 Försurning

Försurade sjöar och vattendrag förekommer inte i området. Buffertförmågan mätt som är ANC och alkalinitet är genomgående mycket hög.

2.3 Miljögifter

Samtliga vattenförekomster har sänkt status med avseende på parametern kvicksilver. Detta beror på att det, i direktiv 2013/39/EU, angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota utifrån en nationell analys anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver undantas så uppnås inte god kemisk status i vattenförekomsten Edeboviken, Östhammarsfjärden, Järvsöviken och Hargsviken.

(28)

Denna bedömning baseras på haltmätningar av TBT i sediment för Edeboviken av TBT (1

mättillfälle år 2011), Östhammarsfjärden (1 mättillfälle år 2011), Hargsviken (4 mättillfällen mellan år 2010 till 2011) och Järsjöviken (1 mättillfälle år 2008) samt haltmätningar av antracen i sediment för Edeboviken (2 mättillfällen år 2012) och Hargsviken (6 tillfällen år 2010).

I Östhammarsfjärden och Hargsviken har även Benso(g,h,i)perylen uppmätts i sediment i halter över gränsvärdet men då HaV bedömer gränsvärdet som osäkert har statusen inte sänkts med avseende på PAH:er.

God status med avseende på SFÄ uppnås inte i vattenförekomsten Skeboån.

Denna bedömning baseras på framräknade halter av ammoniak (från uppmätt halt

ammoniumkväve) i vatten från år 2007 till 2012 för Skeboån (65 mättillfällen) överskridande halt för akut exponering.

Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS (http://www.viss.lansstyrelsen.se/).

I dagsläget finns det oklarheter i vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god kemisk status i området. Vilka källor som kan kopplas till påvisade föroreningar och vilka åtgärder som är rimliga att utföra behöver utredas.

2.3.2 Förbättringsbehov

Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnaden i uppmätt halt och gränsvärdet för god status (tabell 5).

Tabell 5. Förbättringsbehov, förutom kvicksilver, för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde (tv = torrvikt)

Vattenförekomst Param eter/

kvalitet sfaktor

Uppmätt halt Gränsvärde/

klassgräns

Matris Förbättrings- behov

Antrac en TBT

0,0324 mg/kg tv 289 µg/kg tv

0,024 mg/kg tv 10 µg/kg tv

Sediment Sediment

0,0084 mg/kg tv 0,28 mg/kg tv

Östhammarsfjär den SE601300- 182880

TBT 59 μ g/kg 10 µg/kg tv Sediment 49 µg/kg tv

TBT 62 μ g/kg 10 µg/kg tv Sediment 52 μ g/kg tv

TBT 29,5 μ g/kg 10 µg/kg tv Sediment 19,5 µg/kg tv

Skeboån SE665800- 165636

Ammo niak

9,53 µg/l 6,8 µg/l1 Vatten Beräknas ej2

1) Gränsvärde/klassgräns för maximalt tillåten uppmätt halt i vatten.

2) Beräknas inte p.g.a sänkt status är ett resultat av att gränsvärde för maximalt tillåten halt överskridits.

(29)

2.3.3 Källor till påverkan

Förhöjda halter av miljögifter i miljön, både organiska och oorganiska, är i huvudsak ett resultat av antropogen påverkan. Orsaken kan vara långväga diffus spridning eller en lokal spridning från punktkällor. Ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden, kan även leda till förhöjda halter. Det är internationella luftnedfall som är den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga. Inom åtgärdsområdet finns det diffusa källor som dagvattenutsläpp, förorenade sediment och förorenade områden, men även punktkällor som industrier, reningsverk, hamnverksamhet, varv, båtuppläggningsplatser och marinor.

Tillståndspliktiga miljöfarliga A- och B-verksamheter och EBH-objekt med riskklass 1 är troliga påverkanskällor (tabell 6).

Inom arbetet med förorenade områden är objekt med riskklass 1 och 2 prioriterade för fortsatta utredningar och undersökningar för att utreda om ett område är konstaterat förorenat eller inte. (mer information om arbetet med förorenade områden finns på

www.lansstyrelsen.se/stockholm/fororenade-omraden)

Vidare påverkansanalyser med avseende på miljögiftsbelastning från dagvatten, miljöfarliga verksamheter och förorenad mark/sediment bör utföras för att mer precist kvantifiera eventuella påverkan på vattenförekomsternas vattenkvalitet.

(30)

Tabell 6. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor

Vattenförekomst Parameter/

kvalitetsfaktor

Betydande potentiell påverkanskälla

(RK=riskklass)

Kommentar Ytterligare potentiell Påverkanskälla

(RK=riskklass) Edeboviken

SE600740-183460

Antracen TBT

Diffusa – Förorenad mark/gammal

industrimark EBH-objekt¹, RK 1: 1

st Punktkällor Miljöfarlig A- och B-

verksamhet:

IPPC: 2st

EBH-objekt¹; 22 st oklassade Okänt antal C- och U-verksamheter

(t.ex. båtuppläggningsplatser, marinor, varv)

Östhammarsfjärden SE601300-182880

TBT Diffusa – Förorenad mark/ gammal

industrimark EBH-objekt, RK 1: 4

st, Punktkällor Miljöfarlig A- och B-

verksamhet: 2 st

EBH-objekt¹; 5 st RK2 Okänt antal RK3-, RK4- och

oklassade EBH-objekt Okänt antal C- och U-verksamheter

(t.ex. båtuppläggningsplatser, marinor, varv)

Järsjöviken SE600920-183090

industrimark Punktkällor Miljöfarlig A- och B-

verksamhet: 1 st

(t.ex. båtuppläggningsplatser, marinor, varv) Hargsviken

SE601070-182870

industrimark Punktkällor Miljöfarlig A- och B-

verksamhet: 2 st

(t.ex. båtuppläggningsplatser, marinor, varv) Skeboån

SE665800-165636

Ammoniak Punktkällor Reningsverk: 1st

Diffusa Jordbruksmark Enskilda avlopp

Okänt antal C- och U-verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk)

1) Uttag från Länsstyrelsens EBH-stöd 2014-09-01. Databasen innehåller information om hur EBH-objekt (EBH är en förkortning av efterbehandling). EBH-objektens status kan förändras med tid. Databasen är inte heltäckande och mer information kan finnas hos andra tillsynsmyndigheter som t.ex. kommuner och generalläkaren. Databasen innehåller främst uppgifter om nedlagda verksamheter.

2.3.4 Åtgärder

Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Inga noterade.

Föreslagna åtgärder

Föreslagna fysiska åtgärder är att arbeta förebyggande vid utsläppskällan med utsläppsreduktion av miljögifter, rening av dagvatten och anläggande av båtbottentvättar (tabell 7). För att minska belastningen av närsalter föreslås dagvattendammar motsvarande 5,8 ha i området (se kap 2.1.4).

Dagvattenåtgärder är även viktiga för att minska belastningen av miljögifter. De bör därför planeras för kostnadseffektiv reducering av både övergödande ämnen och miljögifter.

(31)

Tabell 7. Föreslagna fysiska åtgärder för att nå god status för miljögifter

Vattenförekomst Parameter/

kvalitetsfaktor

Åtgärd Kostnad (kr/år)*

Edeboviken SE600740-183460

Antracen Efterbehandling miljögifter

1 400 000

TBT Anläggande av båtbottentvätt

1 200 000

Östhammarsfjärden SE601300-182880

1 200 000

Järsjöviken SE600920-183090

1 200 000

Hargsviken SE601070-182870

1 200 000

Skeboån

SE665800-165636

Ammoniak Utsläppsreduktion av miljögifter

* Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent.

2.4 Främmande arter

Främmande arter är arter som avsiktligt eller oavsiktligt inplanterats i våra vatten. De kan utgöra ett hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och sprider sig ohämmat.

I Stockholms läns sjöar och vattendrag finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräfta, vandrarmussla samt smalbladig och vanlig vattenpest är vanligt förekommande arter i länet och som ofta bildar täta bestånd där de förekommer. Signalkräftan är allmänt spridd i länet och flodkräfta återfinns numera endast i litet antal vatten. Vandrarmusslan förekommer framförallt i kalcium- och magnesiumrika vatten i Mälaren samt i Märstaån, Oxundaån och Broströmmens avrinningsområde. Vanlig vattenpest och smalbladig vattenpest förekommer i 57 respektive 30 av länets 60 sjöar som är större än 1 km².

I våra kustvatten är havsborstmasken Marenzelleria och nyzeeländsk tusensnäcka allmänna. Fisken svartmunnad smörbult är påträffad vid Muskö och är sannolikt på frammarsch i Svealands

kustvatten. Ett stort antal främmande arter har påträffats i Östersjön. Många arter har spridits genom utsläpp av barlastvatten från fartyg. Alla arter förekommer dock inte allmänt och endast ett mindre antal arter har troligtvis en betydande påverkan på ekosystemet.

Främmande arter som bildar starka populationer påverkar de ekosystemen de förekommer i.

Inhemska arter kan t.ex. minska i antal och utbredning och i drastiska fall bli helt utkonkurrerade.

Spridningen av signalkräfta har t.ex. varit förödande för den svenska förekomsten av den inhemska flodkräftan. Gräskarp och karp kan om de planteras ut i stort antal fullständigt förändra ett

sjöekosystem genom att vattenväxter helt försvinner och ersätts av växtplankton och

cyanobakterier. Spridning av sjukdomar kan ha förödande konsekvenser. Det är dock inte alltid självklart att påverkan av främmande arter uppfattas som negativ. T.ex. bidrar sannolikt havsborsmasken Marenzelleria genom sitt grävande levnadssätt till att syresätta bottnar och

vandrarmusslan medför genom sin stora filtreringskapacitet till att växtplanktonbiomassan minskar och siktdjupet ökar.

(32)

De bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningen är inte eller mycket lite anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Det är därför i nuläget inte möjligt att bedöma huruvida en främmande art sänker eller höjer den ekologiska statusen.

2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar

Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett

vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför.

För vattenförekomster på kusten har hydromorfologiska kvalitetsfaktorer inte klassats på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. De biologiska kvalitetsfaktorerna i kustzonen är ofta påverkade av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik osv. Klassning av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver.

I sammanfattningsområdet är miljöproblem avseende Förändrade habitat genom fysisk påverkan framförallt kopplade till vattendragsförekomsterna (figur 10). Alla vattendrag är mer eller mindre påverkade av rätning, kanalisering och dikning. Därtill kommer att flera av vattendragen har vandringshinder i form av till exempel dammar som påverkar deras ekologiska status (figur 10).

(33)

Figur 10. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan är ett miljöproblem.

Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd.

(34)

Konnektivitet

Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas.

De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk.

Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende.

I området finns 20-tal artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav ca 10 st i vattenförekomster.

Statusklassificeringen i området visar att sex vattenförekomster har sämre än god status, med avseende på konnektivitet (figur 11).

När konnektivitet på ett betydande sätt är påverkad betyder det att en del populationer blir påverkad av fragmenterade eller/och minskade habitat. Detta i sin tur kan leda till genetiskt

selektionstryck, inavel, minskade eller förlorade uppväxt eller födoområde. I sämsta fall leder det till att populationen inte kan fullborda sin livscykel. Resultatet av försämrad konnektivitet kan

innefatta utdöende av eller mindre starka populationer, ändrade populationsstrukturer och förlust av ekosystemfunktioner i en sådan omfattning att den ekologiska statusen blir sämre än god.

(35)

Figur 11. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt⁶. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns.

6Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden.

Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynnsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring.

(36)

Hydrologisk regim

Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva.

Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och

högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de

underliggande parametrarna: volymsavvikelse, flödets förändringstakt samt vattenståndets förändringstakt, samt specifik flödesenergi. Klassificeringarna har utförts av SMHI och baseras på beräkningar av dygnsvärden av vattenföring för vattendrag respektive vattenstånd för sjöar, för perioden 1981-2010. Beräkningarna har utförts med den hydrologiska modellen S-HYPE.

Modellberäkningarna fångar årsregleringen i landets större magasin men tar inte hänsyn till korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering.

Ytterligare kartläggning behövs för att öka tillförlitlighet verifiera modellresultaten. Data om hur regleringen genomförs i praktiken är en viktig information för en korrekt klassificering.

Statusklassificeringarna från SMHI visar att inga sjöar i åtgärdsområdet har sämre än god status avseende hydrologisk regim. God status avseende innebär att flöde och volym avviker mindre än 15 procent från naturliga förhållanden och att vattenståndet inte förändras snabbare än 0,15 m per timme. För sjöar får avvikelsen mellan reglerat och naturligt vattenstånd inte vara större än 0,25 meter om statusen ska betraktas som god.

För vattendrag har Länsstyrelsen gjort en mer djupgående analys där effekten av

markavvattningsföretag vägts in varför dessa i större utsträckning än sjöarna fått sämre än god status. Samtliga vattendrag har sämre än god status med avseende på hydrologisk regim.

Morfologiskt tillstånd

Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en

vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. När det gäller att beskriva morfologin i en vattenförekomst används flera beskrivande parametrar. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Till omgivningen räknas närmiljön och svämplanet. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand- eller vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Svämplanet är den flacka ytan intill vattendraget eller sjön, vilket bildas genom återkommande översvämningar.

För vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har de hydromorfologiskaparametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, samt information från markavvattningar använts vid bedömningen. De morfologiska parametrarna har sammansvägts till morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19. Statusklassificeringen är genomförd utifrån GIS-analyser. Analyserna visar att

Statusklassificeringen visar att många av vattendrag i området är mer eller mindre påverkade av rätning, kanalisering, dikning och dylikt varför områdets morfologiska tillstånd i stor utsträckning är sämre än god (figur 12). De flesta vattendragslevande organismer är dock anpassade till de ständiga förändringar i strand- och bottenmiljön som sker i naturliga vattendrag. Den variation som uppstår genom ständig förändring skapar förutsättningar för biologisk mångfald bland såväl insekter som fiskarter. Rensning, rätning och kanalisering av vattendrag leder till förlust av den naturliga variationen i vattnets strömningsmönster, djupförhållanden och bottensubstrat. När ett slingrande vattendrag rätas ut effektiviseras vattentransporten så vatten leds bort snabbare. Detta leder dels till en mer ensartad botten med liten variation och försämrade förutsättningar för insektsliv och

biologisk mångfald och till ökad partikeltransport och ökad transport av näringsämnen. Den omfattande jordbruksverksamheten i området har också medfört att ekologiskt funktionella

kantzoner saknas i stor utsträckning. Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av

(37)

närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För måttlig status är 15-35 procent av marken påverkad och för otillfredsställande status 35-75 procent.

Figur 12. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag.