• No results found

7.3 Bilaga 3 Sollentuna - Årlig rapport (3) - mars 2015

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "7.3 Bilaga 3 Sollentuna - Årlig rapport (3) - mars 2015"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

   

Årlig rapport nummer 3 för Sollentuna i Pilotomgången 2012 av SKL  Matematik PISA 2015, avser tiden 2014 01 20­ 2015 03 01 

   

1.  Sammanfattning 

Sollentunas deltagande i det arbetande nätverket SKL Matematik PISA 2015 har hjälpt  oss att inse vilka faktorer som höjer resultaten i vår kommun.  

I. Vi har ett fåtal mätbara mål som politiker i Barn­ och ungdomsnämnden beslutat,  och samma mål har gällt sedan 2008. Målen är förankrade på alla nivåer och  genomsyrar verksamheten i samtliga skolor. 

II. Samarbetet mellan ledningsnivåerna är levande och fokuserar på det som kan  fortsätta förbättra våra elevers lärande och trygghet. Vi ser många exempel på  att ledningsnivåerna är sammanlänkade med en tydlig uppdrags­ och 

rollfördelning. 

III. Det är en förmån att få ha kritiska vänner som kan hjälpa oss att granska det vi  gör och att få oss att se på våra verksamheter ur andra perspektiv. Vi försöker  ständigt utmana oss själva genom att öppet berätta om det vi gör, vilket skapar  möten med andra där vi får tillbaka mycket som bidrar till nya förbättringar. 

Modellen tillämpas också även inom skolor och mellan skolorna i Sollentuna. 

IV. Öppenhet, transparens, mål­ och uppgiftsfokusering, samarbetskultur och  långsiktighet är faktorer som gör att allt fler i vår kommun av egen kraft och vilja  driver sitt eget och organisationens förbättringsarbete.  

V. Fortsatt arbetet med att förstärka analys­ och åtgärdsprocessen med ett  gemensamt system för resultatrapportering som stödjer den kravprofil vi har  formulerat. 

     

   

(2)

2.  Kommunens organisation av hemmaplansarbete 

A Hur har kommunen organiserat arbetet? Hur många träffar brukar  kommungruppen ha på hemmaplan mellan nätverkskonferenserna (nvk)? 

  2  3  4  >4 

Antal träffar    x         

 

B Vad behandlas på kommungruppsträffarna? 

Exempel på vad som behandlas på kommungruppen  Rangordna 1­6  Återkoppling från senaste nätverkskonferens  5 

Genomgång och formulering av det egna missivet.  2 

Genomgång av de andra kommunernas missiv.  6 

Uppföljning av beslutade åtaganden från nvk  4 

Planering av åtgärder som ska genomföras  1 

Annat alternativ (beskriv i kommentarer under tabellen)  3   

 

C Vilka befattningshavare ingår i kommungrupp resp nätverksgrupp? 

  Kommungrupp  Nätverksgrupp 

Politiker antal  1  1 

Förvaltningsledning * antal  1  1 

Förvaltningspersonal antal  1  1 

Rektorer antal  3  3 

Lärare antal  3  3 

Andra funktioner antal  0  0 

Summa deltagare  9  9 

 

* Ange befattning för den person med högst befattning i förvaltningsledningen  som deltagit regelbundet i kommungruppen 

Förvaltningschef 

* Ange befattning för den person med högst befattning i förvaltningsledningen  som deltagit regelbundet i nätverksgruppen 

Förvaltningschef 

(3)

 

D Vem har ansvaret för att kommunen har rätt bemanning vid  nätverkskonferenser om förhinder uppstår? 

  Om förhinder uppstår 

Politiker  Gruppen gemensamt/kontaktpersonen  Förvaltningsledning  Gruppen gemensamt/kontaktpersonen  Rektor  Gruppen gemensamt/kontaktpersonen  Lärare  Gruppen gemensamt/kontaktpersonen 

Kontaktperson  Vi har två kontaktpersoner som delar på ansvaret. 

   

E Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet  lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta? 

Genom förvaltningschef ­ Daniel Broman. 

 

F Vilka svårigheter har identifierats i arbetet på hemmaplan?  

1=enkelt och 4=svårt 

Inse vad som behöver göras  1 

Inse hur man ska genomföra beslutat åtgärd  2  Kommunikation om satsningen i den egna organisationen  3 

Uppnå gemensam syn mellan nivåerna  1 

Hålla igång den fleråriga satsningen   2 

   

G Vilka glädjeämnen som påverkat det interna samarbetsklimatet har  identifierats i arbetet på hemmaplan?  

De tre som varit mest positiva 

Givande att träffa olika nivåer   

Dialogen mellan de olika nivåerna  x 

Stort engagemang  x 

Tydliggjort kommunens styrkor och svagheter  x  Större förståelse för de olika rollerna    Fått pröva på en fungerande arbetsmodell   

(4)

3. Nätverksarbetet 

A Hur har det valda arbetssättet med arbetande nätverk upplevts? 

1=inte alls givande, 6=mycket givande 

 

    ​ 1       2      3     4    5     6 

 

B Vad har varit mest positivt med nätverksarbetet? 

De tre som varit mest positiva 

Givande att träffa olika nivåer   

Dialogen mellan de olika nivåerna   

Stort engagemang  x 

Tydliggjort kommunens styrkor och svagheter  x  Större förståelse för de olika rollerna    Fått pröva på en fungerande arbetsmodell  x   

 

C På vilket sätt har samarbetet i det egna nätverket med andra kommuner  influerat arbetet på hemmaplan under 2014? 

  Inte alls  I viss mån  I hög grad 

Tagit del av goda exempel    x   

Delat erfarenheter      x 

Blivit kritiskt granskade    x   

Tagit med sig tankar hem      x 

   

D Ge exempel på sådant som ni blivit mest intresserade av från andra  kommuner. 

Område   Kommun  Konkret exempel  Systematisk 

uppföljning 

Umeå  Umeå har rutin för snabb återkoppling till skolorna  gällande resultat. 

Förstelärartjänster  Landskrona  Vi inspirerades av detta avvikelseavtal och har infört  det på några skolor och för alla förstelärartjänster.  

   

(5)

E Risker med arbetande nätverk 

Hur upplever ni att Ert nätverk med de andra kommunerna fungerar? 

Varje kommun avger sin egen bedömning av hela nätverkets arbete  1=mycket dåligt,  6= mycket bra 

  5   6 

Ambitionsnivån        x     

Kritiska hållningen      x       

Kontaktpersonernas mandat      x 

Kontinuiteten      x   

Arbetet på hemmaplan      x   

Fokuseringen      x   

  Kommentar: ​Nätverkskonferenserna har varierat i kvalitet och resultat.    F Hur bedömer ni er egen kommuns insatser inom nedanstående områden  1=mycket dåligt, 6= mycket bra    5   6  Ambitionsnivån      x 

Kritiska hållningen      x   

Kontaktpersonernas mandat      x 

Kontinuiteten      x 

Arbetet på hemmaplan      x   

Fokuseringen      x     

       

   

(6)

4.  Kommunens operativa mål  Redovisning av de operativa målen   

A Var är de operativa målen beslutade? 

 

Nämnd/utskott/KF/KS    

Förvaltning  

Kommentar: ​De operativa målen beslutades av BUN i december 2012. Förslag till  operativa mål har utformats i samarbete mellan samtliga kommunala rektorer,  förvaltningschef och kommunens PISA 2015­grupp. 

 

B Hur långt har ni kommit vad gäller måluppfyllelsen av de operativa målen? 

Operativa målet  Resultat vt 2014  Kommentar till resultatet  Alla elever, både pojkar 

och flickor i Sollentunas  kommunala skolor ska  vara 

godkända på ämnesprov i  matematik år 3, och minst  kravnivå E i år 6 och 9. 

Åk 3: 58,5%:  

Åk 6: 95,8 %:  

Åk 9: 92,9%:  

Åk 3: 58,5%: Medelvärde av  andel elever som nått 

kravgränsen på samtliga  delprov i matematik. 

Medelvärdet sjunker för fjärde  året.  

När jämförelse görs med riket  (SIRIS) ligger vi i linje med  dessa resultat, något över. 

Avvikelse är i provet om  skriftliga räknemetoder/ 

symmetri S: 80,1% mot R: 

82,0%, ska jämföras med  2013 då S: 84,2% och R: 

77,9%. 

 

Åk 6: 95,8% : Stabilt, pojkarna  visar tendens till sämre 

resultat. 

I jämförelse med riket (SIRIS)  ligger Sollentuna över 

rikssnittet som är på 91%. 

 

Åk 9: 92,9%: Stabilt 

I jämförelse med riket (SIRIS)  ligger Sollentuna över 

rikssnittet som är på 87,5%. 

Andelen elever som når  högsta nivån på 

ämnesprov i årskurs 6 och  9 (betyg B/A) ska uppnå 

Åk 9: 24,0% 

Åk 6: 35,5% 

Åk 9: 2012 till 2013 ökning  med 19,4 procentenheter. 

2013:s nivå är 36,5%. Från 

(7)

till minst 35 % senast  2016 och 40 % år 2018. 

2013 till 2014 sänkning med  12,5 procentenheter.  

 

Åk 6: Från 2013 till 2014  sänkning med 7,5 

procentenheter.  

Förskola: 

MÅL 1: Vi skall arbeta  fram ett 

kartläggningsmaterialA för  kartläggning av pojkar och  flickors färdigheter i  matematik. 

MÅL 2: Varje förskola har  aktiviteter i ALU kopplade  till analyser av resultaten i  kartläggningsmaterialet. 

Inget beslut om  kartläggningsmaterial. 

Analys saknas i skolornas  kvalitetsrapport (dock  framkommer aktiviteter  kopplade till matematik  tydligare i Stratsys) 

Varje förskola har aktiviteter i  aktivitetsplan kopplade till  analyser av resultaten i  kartläggningsmaterialet. 

Förskoleklass:  Förskoleklass genomför  den intervju som finns att  hämta i Förstå och  använda tal vid 

höstterminens start och gör  därefter en uppföljning i  anslutning till den 15 mars.  

Har tagits bort. 

Varje skola analyserar  resultat från FAT,  omdömen och betyg,  utifrån årskurs. Aktiviteter  kopplas till analyserna och  redovisas i arbetsplanen. 

Detta är gjort i Stratsys.  BUK har sammanställt och  analyserat resultaten från FAT  och betyg och kommit med  förslag till utvecklingsområden  och aktiviteter. 

Kvalitetsrapporter presenteras  under augusti/september för  förvaltningschef 

(utvecklingsdialog)  Alla elever, både pojkar 

och flickor i Sollentuna  kommunala skolor når  minst E i terminsbetyg  årskurs 6­9 samt i  slutbetyg. 

Åk 6: 95%  

Åk 7: 92%  

Åk 8: 89%  

Åk 9: 95 % 

Sollentunas åk 6­elever ligger  högre än riket (95% mot  91%). Vi ser en ökning mot  riket sedan 2013. 

 

Sollentuna åk 9­elever ligger  högre än riket (95% mot 91%)  och har så gjort åtminstone  sedan 2006.  

Andelen elever som når  terminsbetyg B eller A i åk  6 VT ska uppnå minst 40 

2014: 37%  2013: 39,9% 

2014: 37% 

(8)

% senast 2016 och 43% 

2018. 

Andelen elever som når  slutbetyg B eller A ska  uppnå till minst 35 %  senast 2016 och 40% 

2018. 

Andelen som når 2014  slutbetyg B eller A är 31% 

 

     

   

(9)

5. SKL:s satser för styrning och ledning 

Gemensam ledning ­ Ledningsnivåerna är sammanlänkade  Ange de tre viktigaste 

slutsatserna ni dragit  under arbetet fram till  nu 

Konkreta åtgärder som beslutats  utifrån slutsatserna 

Hur långt ni har  kommit i 

genomförandet? 

Det finns en samsyn om  vision, mål och uppgifter. 

Vi fortsätter värna om den kultur som  präglar alla skolor och samtliga nivåer ­  ofta genom dialoger i såväl fysiska som  digitala former. 

Ständigt  pågående 

Sharing is caring.  Vi organiserar och uppmuntrar delning  av erfarenheter och resultat, internt  inom kommunen och gentemot  omvärlden. 

Ständigt  pågående 

Framgång föder  framgång. 

Vi uppmärksammar och belönar  resultatförbättringar. 

Ständigt  pågående   

Gemensam ledning  ­ Det finns en tydlig uppdrags­ och rollfördelning  Ange de tre viktigaste 

slutsatserna ni dragit  under arbetet fram till  nu 

Konkreta åtgärder som beslutats  utifrån slutsatserna 

Hur långt ni har  kommit i 

genomförandet? 

Lärarna ska prioritera  arbete som gynnar  elevernas lärande. 

Satsning på PRIO, Matematiklyftet,  erbjudanden om avvikelseavtal, samt  alla former av kollegialt lärande inom  varje skolenhet och mellan skolor. 

Påbörjat 

Skolledare ska förstärka  sitt pedagogiska 

ledarskap. 

Nya funktioner inrättas på 

förvaltningsnivå som tar över en del  icke­pedagogiska arbetsuppgifter från  skolledarna, och stöttar i andra. 

Klara 

För att uppdrags­ och  rollfördelning ska vara  tydlig över tid så behöver  den underhållas. 

Utbildning för nya nämndpolitiker. Samt  gemensam utbildning för 

nämndpolitiker, förvaltningsledning och  rektorer inom aktuella 

utvecklingsområden. 

Påbörjat 

 

   

(10)

Gemensamma rutiner ­ Det finns fungerande rutiner för en systematisk  uppföljning och återkoppling 

Ange de tre viktigaste  slutsatserna ni dragit  under arbetet fram till  nu 

Konkreta åtgärder som beslutats  utifrån slutsatserna 

Hur långt ni har  kommit i 

genomförandet? 

Det systematiska  kvalitetsarbete som har  bedrivits på 

skolenheterna har varit  avgörande för 

Sollentunas ständiga  resultatförbättringar. 

Förbättrad modell för det systematiska  kvalitetsarbetet. 

Påbörjad 

Vi vill bli bättre på att  analysera resultaten som  stöd för beslut om 

förbättringsåtgärder. 

Enhetlig modell för 

resultatsammanställningar, 

analysunderlag och resultatdialoger. 

Påbörjad 

Nationella prov ska  bedömas på ett rättsäkert  sätt och användas 

formativt. 

Vi organiserar sambedömning av  Nationella prov inom och mellan  skolenheter. 

Klara 

 

Gemensamma rutiner ­ Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av  stöd 

Ange de tre viktigaste  slutsatserna ni dragit  under arbetet fram till nu 

Konkreta åtgärder som beslutats  utifrån slutsatserna 

Hur långt ni har  kommit i 

genomförandet? 

Ser olika ut på enheterna.  Gemensamma standardiserade tester i  matematik och svenska. 

Klara 

Vi ska systematiskt arbeta  med åtgärdsprogram och  anpassningar. 

Gemensamma rutiner för utformning av  åtgärdsprogram, och samsyn om  tillämpning av åtgärdsprogram och  anpassningar. 

Klara 

Specialpedagoger är  viktiga funktioner. 

Nätverk för specialpedagoger.  Påbörjade 

   

   

(11)

Gemensam syn ­ Höga förväntningar på alla elever och övriga  Ange de tre viktigaste 

slutsatserna ni dragit  under arbetet fram till  nu 

Konkreta åtgärder som beslutats  utifrån slutsatserna 

Hur långt ni har  kommit i 

genomförandet? 

Lärares kompetens och  kunskapssyn är 

avgörande. 

Alla lärare som undervisar i matematik  deltar i Matematiklyftets samtliga  moduler i en flerårig satsning. 

Pågående 

Särskilt begåvade elever  behöver uppmärksammas  och få möta en 

undervising som möter  deras behov och  förutsättningar. 

Pizzaklubben för elever i åk 1­9, och  implementering på skolenheterna av  handlingsplanen för särskilt begåvade. 

Påbörjade 

Lärmiljöer som ska  byggas på vetenskaplig  grund och beprövad  erfarenhet kräver  långsiktiga satsningar. 

Vi har gemensamma utbildningar som  årligen erbjuds kommunens lärare. 

Utbildningarna revideras och förbättras  ständigt. 

Pågående 

 

Gemensam syn ­ Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande 

Eftersom vi har identifierat detta område som det mest centrala för att förbättra resultaten i  matematik följer här ett antal specificerade frågor 

A Kartläggning av läget för Lärarlegitimation i matematik 

  Andel i % 

undervisande lärare  i matematik med  legitimation 

Andel i %  undervisande  lärare i matematik  utan legitimation 

Andel i % 

undervisande lärare i  matematik med oklar  legitimationsstatus 

Lågstadiet  85%  15%  ­ 

Mellanstadiet  84%  16%  ­ 

Högstadiet  77%  23%  ­ 

 

● Vilka slutsatser har ni dragit av denna kartläggning? 

Kommunen har några lärare som behöver komplettera sin utbildning för att erhålla utökad  behörighet. 

● Vilka åtgärder avser ni att vidta? 

Rektorerna analyserar varje lärares behörighet och kompetens, och beslutar om organisation, 

(12)

 

B Matematiklärarnas utbildningsbakgrund utifrån vår gemensamma kartläggning? 

● Vilka slutsatser har ni dragit av kartläggningen av antalet Hp­poäng för 

undervisande matematiklärare? (T.ex. skillnader mellan skolenheter, stadier etc)  En sådan analys har inte gjorts i Sollentuna. Ett omfattande förändringsarbete har påbörjats  gällande inrapportering och analys av resultat och förväntas vara klart under våren 2015. 

 

● Vilka åtgärder avser ni att vidta? 

Vi kartlägger lärarnas behörigheter i samtliga ämnen. 

 

C Matematiklyftet 

● Hur många lärare deltog i Matematiklyftet lå 2013/14, hur många av dessa  fortsätter kommande läsår tillsammans, hur många nya gick in i 

matematiklyftet 2014/15 och hur många återstår till lå 2015/16. 

 

  Deltar lå 

13/14 

Fortsätter  lå 14/15 

Börjar lå  14/15 

Fortsätter  lå 15/16 * 

Börjar lå  15/16 ** 

Lågstadiet  95  58  5  63  0 

Mellanstadiet  65  35  1  36  0 

Högstadiet  50  37  0  37  0 

 

* Utgångspunkten är att alla grupper som är igång under läsår 14/15 ska fortsätta under läsår  15/16. 

** I dagläget finns inga planer på att starta nya grupper. Nyanställda kan komma att ingå i  befintliga grupper under läsår 15/16, men inga uppgifter finns ännu om exakt antal. 

● Vem beslutar om fortsättning efter första året, centralt eller lokalt beslut? 

Förvaltningschef beslutar tillsammans med rektorsgruppen om fortsättning efter första året. 

 

D Vilka exempel finns det i kommunen på organiserat lärarsamarbete, t.ex. PRIO,  Lesson study/Learning study etc.? (Ange antalet enheter samt antal berörda  lärare) 

Under 2014 startade PRIO på två enheter i Sollentuna kommun. Antal berörda lärare på enhet  1 är 47st och på enhet 2 är 18st. Beslut taget om att två till enheter ska starta under 2015. 

(13)

Synligt lärande har skolorna har som kompetensutvecklingsområde under läsåret. Lesson  study/learning study finns som del av detta kompetensutvecklingsområde. 

 

E Vilka beslut finns för att sprida pågående samarbetsprojekt alternativt starta,  enligt ovan? 

Det mesta vi gör är transparent. Nedan är en översikt av de kommungemensamma projekt  som samordnas av förvaltning och rektorsgrupp. Sollentuna står även inför ett arbete där vi  ska samordna kompetenscentra utifrån varje enskild ämne. 

  (Siffrorna är antal terminer en insats varit igång.) 

 

F Hur har förstelärare använts för att lyfta matematikundervisningen och vilka  tankar finns inför framtiden? 

Sollentunas förstelärare deltar i arbetet med att utforma Sollentunas framtida  kompetenscentra i samtliga ämnen. 

Pizzaklubb ­ bedriva matematikklubb för elever med särskild fallenhet för matematik. 

Pilotomgång genomförs under våren 2015 med fyra träffar för elever åk 1­9. 

Fortsätta handleda matematiklyftsgrupper. 

Förstelärare inom matematik föreläser på gemensamma fortbildningsdagar som t ex  SETT. 

   

(14)

6 Handlingsplan särbegåvade elever  

Hur har den framtagna handlingsplanen behandlats? 

Under läsåret 2014/15 kommer Sollentuna kommun implementera den handlingsplan  som har till syfte att uppmärksamma särskilt begåvade elever. Följande aktiviteter har  genomförts: 

 

1. Presentation av handlingsplan ​har genomförts till rektorer, nämndpolitiker,  tjänstemän på förvaltningsnivå, förskolechefer, representanter från skolornas  elevhälsa, spec.ped/lärare, lärare 

2. Temadag  3. Pizzaklubben 

 

   ​   Följande framtida aktiviteter är planerade: 

● Redovisning i rektorsgruppen av goda exempel hur skolor lokalt har  implementerat handlingsplan. 

● Utvärdering och revidering av handlingsplan samt Pizzaklubben   

 

   

(15)

7 Sammanfattande bedömningar 

A Gör en skattning av i vilken mån deltagandet i SKL Matematik PISA 2015  gett förutsättningar att förbättra matematikundervisningen? 

1=inte alls givande, 6=mycket givande 

 

     ​ 1        2      3     4    5     6 

 

B Mervärde 

Deltagande i SKL Matematik PISA 2015 har säkert inneburit merarbete. I vilken  mån har detta motsvarats av det mervärdet deltagandet inneburit? 

1=inte alls givande, 6=mycket givande 

 

     ​ 1        2      3     4    5     6 

 

C Helhetsintryck 

Vilket är ert helhetsintryck av deltagandet i SKL Matematik PISA 2015? 

1=inte alls givande, 6=mycket givande 

 

    ​ 1       2      3     4    5     6 

 

References

Related documents

[r]

[r]

kan åtgärder för att höja rekreationsvärden vidtas inne i reservatet för att man tar mark i anspråk för etableringsyta till arbetstunnel mm.. Nr Åtgärder

De samhällsekonomiska kostnader och andra olägenheter som kan uppkomma om ianspråktagandet av tillstånd fördröjs ett år eller mer bedöms enligt ovanstående beräkningar vara

Ett föreläggande kan också ligga till grund för andra tvångsåtgärder som tillfälligt verksamhetsförbud, återkallande av tillståndet för en fristående skola eller

Vi grundutbildar inte bara de nya, för det är också viktigt att upprätthålla de redan utbildades kompetens och intresse med fortbildning och övningar.. Detta kan också ske genom

Det är möjligt att det inte är vettig strategi att på förhand ställa upp villkor för att ingå i en regering, det vet jag inget om, men bör de villkor som där

Utifrån utkast till havsplan för Bottniska viken (planskiss och planbeskriv- ning) samt de samlade synpunkter som redan lämnats i Länsstyrelsens PM daterat 2017-02-08,