Gården
Vi påverkar i hela värdekedjan från
jord till bord
En ökad effektivisering av jordbruket har gjort det möjligt, men det har också haft påverkan på klimatet och naturen
1990 1970
1950 1960 1980 2000 2010
30
12
% av disponibel inkomst spenderad på livsmedel
Skördarnas avkastning har mångdubblats och givit billigare mat
Hektarskörd av höstvete 1913 till 2017, kilo per hektar
Tre perspektiv som jordbruket och samhället måste anpassa sig utifrån
Klimatfrågan Hållbarhetsutmaningar och SDG
Resursknapphet
och åkermark
2020 2030 2040 2050
40 miljarder
ton CO
220 miljarder
ton CO
210 miljarder ton CO
25 miljarder ton CO
2En global Carbon Law Halverade
utsläpp varje
decenium
Jordbruket är den viktigaste delen av livsmedelsvärdekedjan
Den huvudsakliga delen av nyttan, näringsinnehållet och energin skapas i odlingsledet - men också den största delen av klimatpåverkan.
Exempel: produktion av vetemjöl
Precisionsodling, digitalisering och optimal management
Hållbar växtnäring
Växtförädling
Fossilfritt jordbruk
Odlingssystem
Kolinlagring och förnybar energi från åkermark
Minskade kväveförluster
Minskat växtnäringsläckage
Hållbart växtskydd
Jordbrukets anpassning till ett förändrat klimat
Biologisk mångfald
Viktiga fokusområden för framtidens
jordbruk
Vi kan öka skördarna…
Potential för höstvete
…och samtidigt minska
klimatpåverkan
Potential för höstvete
Klimatsmart
växtnäring: Lärkruta:
Sparsam körning:
Fossilfritt bränsle:
Termisk behandlat
utsäde:
Blommande zoner:
Precisions- odling:
-15%
CO
2e.
-10%
CO
2e.
-2%
CO
2e.
Gynnar biologisk mångfald.
Gynnar biologisk mångfald.
Gynnar biologisk mångfald.
-3%
CO
2e.
Tillverkat enligt metoder med lägre klimatpåverkan.
Förnybart bränsle i tanken och torken.
Utsädet värmebehandlas för att begränsa mängden
bekämpningsmedel.
Planterade zoner som skapar utrymme för blommor och pollinerare
att frodas.
Möjliggör ökad effektivisering av resurs- förbrukandet på gården.
Bättre resursutnyttjande leder till minskad bränsleanvändning.
Osådd ruta på åkern där sånglärkan kan landa
för att hitta mat.
Våra åtgärder på gården
Ungefärlig CO2e-besparing för höstvete, jämfört med genomsnittlig svensk odling 2015 Ny
2020
Ny 2020
11
… och genom partnerskap skapas nya möjligheter till fler steg framåt
• Innovation och teknologi
• Produktionsinfrastruktur
• Världsledande position
• Hållbarhetsambitioner
• Värdekedja från jord till bord
• Stark position livsmedelsmarknaden
• Innovationsfokus
• Hållbarhetsambitioner
Fossilfri
mineralgödsel: Lärkruta:
Sparsam körning:
Fossilfritt bränsle:
Termisk behandlat
utsäde:
Blommande zoner:
Precisions- odling:
-40%
CO
2e.
-10%
CO
2e.
-2%
CO
2e.
Gynnar biologisk mångfald.
Gynnar biologisk mångfald.
Gynnar biologisk mångfald.
-3%
CO
2e.
Grön el istället för naturgas Vid tillverkning av
mineralgödsel
Använder enbart förny- bart bränsle i tanken.
Utsädet värmebehandlas för att begränsa mängden
bekämpningsmedel.
Planterade zoner som skapar utrymme för blommor och pollinerare
att frodas.
Möjliggör ökad effektivisering av resurs- förbrukandet på gården.
Bättre resursutnyttjande leder till minskad bränsleanvändning.
Osådd ruta på åkern där sånglärkan kan landa
för att hitta mat.
Framtiden är här 2023
CO2e-besparing gäller för höstvete, jämfört med genomsnittlig svensk odling 2015
Vår resa har redan börjat!
Ungefärlig CO2e-besparing för höstvete, jämfört med genomsnittlig svensk odling 2015
15
Tekniken finns- affärsmodellen saknas
”….Problemet är matens låga pris och jakten på billigaste råvaran.
Det är dags att införa ”Sveriges hållbaraste matkasse”.
Miljöförbättringar kan åstadkommas med små medel. Om en vanlig brödlimpa skulle kosta 50 öre mer kan våra lantbrukare få råd med fossilfri mineralgödsel producerad av sol, vind och vattenkraft.
Vilket klimatsteg!...”
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/MR4A3J/ge-oss-mojligheten-att-utveckla-jordbruket
