SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen
2013 -08- 2 7
I
Redovisa hela kostnaden på kommunens fakturor
Varje månad skickar Sollentuna kommun ut fakturor till kommuninvånarna för offentliga tjänster som exempelvis förskola, hemtjänst eller fritidsverksamhet. Kostnaden för dessa tjänster är ofta starkt subventionerade. Ett exempel är kostnaden för förskola och fritids där den så kallade maxtaxan medför att brukaren aldrig betalar mer än x antal kronor för att ha sitt barn full tid i verksamheten. Det pris som kommunen fakturerar brukaren är därmed mycket lågt i förhållande till vad tjänsten i realiteten kostar. Gott så. Den bakomliggande tanken - som utgör själva grundtanken med skattesystem och allmän välfärd - är att alla ska ha råd och att samhället ska ge stöd i de skeden i livet då det behövs som bäst.
Nacka kommun har redan i dag ett system som innebär att den verkliga kostnaden för tjänsten redovisas på fakturan. Det har klara fördelar när det gäller transparens och tydlighet, och är något som Sollentuna också bör kunna införa.
Det finnas flera poänger i att medvetande göra brukaren om vad tjänsten i realiteten kostar.
Dels är det en fråga om att på ett överskådligt sätt redovisa hur kommunen använder
skattepengarna och därigenom öka medvetenheten om vad offentliga tjänster verkligen kostar.
Exempelvis blir en satsning i form av en löneökning för personalen synlig även för brukaren.
En subvention på uppemot 90 procent av den verkliga kostnaden framgår då också tydligt.
Denna form av insyn är viktig för att på ett mer initierat sätt kunna delta i diskussionen om hur skattemedlen ska användas. Vidare skulle en redovisning på fakturan av den reella kostnaden för tjänsten även kunna stärka brukaren i hens möjligheter att ställa krav. Det blir tydligt för vederbörande att betalningen inte bara sker via fakturan, utan också via skattsedeln, och att förväntningarna på tjänsten därmed kan ställas i relation till den totala kostnaden för tjänsten.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag:
att Sollentuna kommun, i linje med vad som uttryckts i motionen, redovisar hela kostnaden för respektive tjänst på de fakturor som går ut till brukarna.
r$h} £tt hållbart uat
^ C E N T E R P A R T I E T
Anna Myrhed v
( j ^ C E N T E R P A R T I E T
SOLLENTUNA K O M M U f T ! Kommunstyrelsen
2013 -08- 2 7 f
Utveckla vänortssamarbetet tillsammans med det lokala näringslivet
Sollentuna kommun har sedan många år etablerade vänorts samarbeten med Hvidovre i Danmark, Oppegård i Norge, Tusby i Finland och Saue i Estland. Syftet med
vänortssamarbetena är att knyta kontakter, utbyta erfarenheter och öka förståelsen för
varandras kulturer. Samarbetet omfattar idag den tekniska verksamheten, socialtjänsten, samt verksamheter inom kultur och skola. Representanter från dessa verksamheter träffar
regelbundet sina motsvarigheter i vänorterna för att utbyta erfarenheter. Dessutom ordnas det vänskapsspel för ungdomar inom ramen för vänortssamarbetet. Det finns emellertid anledning att modernisera och ytterligare utveckla vänortssamarbetena. Exempelvis borde ett samarbete på miljöområdet vara givet. Vidare skulle vänortssamarbetet kunna fylla en viktig funktion för det lokala näringslivet. Nätverkande, erfarenhetsutbyte och förståelse för olika behov är många gånger avgörande för att lyckas med export.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag:
att Sollentuna kommun gör en översyn av vilka orter kommunen ska ha
vänortssamarbete med och utreder vilka områden vänortssamarbetet ska omfatta att Sollentuna kommun - som ett led i att sträva efter att ha Sveriges bästa
företagsklimat - frågar de lokala företagen och företagsorganisationerna vilka vänorter de skulle vilja se att kommunen upprättar ett vänortssamarbete med och sedan undersöker på vilket sätt vänortsaktiviteterna kan utvecklas i samarbete med det lokala näringslivet. Det lokala föreningslivet skulle också kunna tillfrågas om sina synpunkter och involveras i de direkta aktiviteterna.
Centerpartiet
CtthAUkartvaÅ
C E N T E R P A R T I E T
Sollentuna bör gå med i Sveriges Ekokommuner
Sveriges Ekokommuner är världens äldsta kommunnätverk för hållbar utveckling. Föreningen tar sin utgångspunkt i ett ekosystem i balans som basen för hållbar ekonomisk och social utveckling.
Sveriges Ekokommuner arbetar aktivt med att påverka beslutsfattare i viktiga frågor som rör det uthålliga samhället, men föreningen erbjuder också kunskap och erfarenhetsutbyte som medlemskommunerna - såväl politiker som tjänstemän - har nytta av i sitt hållbarhetsarbete.
Föreningen har beslutat om 12 gemensamma nyckeltal för att följa utvecklingen mot hållbarhet i medlemskommunerna. Som medlem får man stöd i arbetet med nyckeltalen och möjlighet att jämföra den egna kommunen med andra. Som medlemskommun får man också delta på föreningens utbildningar, möten och nätverksträffar.
Kravet för att bli medlem är att kommunen antar ett program med det uthålliga samhället som ett övergripande mål för kommunen verksamheter och bedriver sin verksamhet i enlighet med programmet samt beaktar hållbarhetsprinciperna i samtliga beslut.
Föreningens verksamhet finansieras av en årlig medlemsavgift. Avgiften för medlemskapet bestäms varje år av årsmötet. För närvarande är den fasta avgiften 3000 kr och den rörliga 20 öre per kommuninvånare med ett maxtak på 150 000 invånare. För Sollentunas del skulle det innebära en avgift på 16 400 kr/år.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag:
att Sollentuna söker medlemskap i föreningen Sveriges Ekokommuner
Anna Myrhed
SOLLENTUNA KOMMUN I Kommunstyrelsen
2013 -09- 0 5 I
Gör Väsjön till ett föregångsområde för miljövänliga kommunikationer
Väsjöområdet är tänkt att skapa ett helt nytt, naturnära bostadsområde med sammanlagt cirka 2800 nya bostäder. Här planeras för en blandad bebyggelse i form av villor och flerfamiljshus.
Området möjliggör, genom närheten till Väsjöbacken och flera grönområden, en god
livsmiljö. Tanken är också att miljöperspektivet ska genomsyra projektet. Planerna innebär att problematiken med ett överbelastat avloppsnät och övergödning ska kunna hanteras. Området ska också planeras med särskilt fokus på energi och hållbarhet.
Kommunikationer och mobilitet är avgörande förutsättningar för att åstadkomma
miljövänliga stadsplaneringsprojekt. Till viss del kan man också säga att mobilitet och noder ofta legat bakom framväxande av bebyggelse. Det är vid hamnar, floder, järnvägar, vägar med mera som samhällen växt fram och människor valt att bosätta sig.
Väsjöområdet saknar i dag spårbunden kollektivtrafik. Så som planerna ser ut kommer kommunikationer till och från området i huvudsak att ske med bil. Så hur gör man då för att bygga ett bostadsområde i ett perifert läge i ett storstadsområde utan att göra avkall på de höga miljöambitioner som ska prägla projektet? Hur kan man uppnå önskemål om hög tillgänglighet och rimliga restider för boende i området? Det är frågor som bör studeras.
Med anledning av ovanstående yrkar jag:
att Sollentuna söker medel (exempelvis strukturfondsmedel) för att genomföra ett projekt där man studerar hur Väsjöområdet kan bli ett föregångsområde ur kommunikationssynpunkt givet områdets geografiska förutsättningar
£tt hållbart \>ai
^ C E N T E R P A R T I E T
r $t> OthåÅUmrtvaÅ
^ C E N T E R P A R T I E T
SOLLENTUNA KOMMUN Kom munstyre Isen
2013 -09- o 5
;.öC
Inför "Solrätt"
Att bygga ett lågenergihus (passivhus, nollenergihus eller plusenergihus) medför vanligen tjockare ytterväggar. Isoleringen kan i någon mån sägas ske på bekostnad av boytan då den som bestämmer sig för att bygga ett lågenergihus får mindre bostadsyta än den som söker bygglov för motsvarande bygge men inte väljer att isolera enligt lågenergi standard. Som ett led i att motivera Sollentunaborna att bygga mer energismart föreslår Centerpartiet därför att kommunen utreder förutsättningar för att det för varje godkänt, beviljat bygglov medföljer en rätt för sökanden att isolera huset enligt
lågenergi standard och därmed utöka byggytan med den yta som isoleringen kräver utan att behöva ta boyta i anspråk.
Förslaget är inte är helt okomplicerat ur juridiskt hänseende och kanske kräver stöd i detaljplanen för att kunna genomföras. Det vore olyckligt eftersom det innebär att takten för att införa förslaget då sjunker betydligt. Förhoppningen är därför att utredningen tittar på vilka möjligheter som finns att införa förslaget även på bygglovsnivå.
Syftet är att frågan om att bygga enligt lågenergi standard blir intressant även i sådana områden där byggrätten är förhållandevis liten. Vidare innebär förslaget att lågenergi byggnation fortsätter vara intressant även sent i byggprocessen - kanske som ett tillval när det mesta redan är bestämt kring bygget. Förslaget gör det också mer tänkbart att bygga om ett redan befintligt hus till en
lågenergistandardiserad byggnad.
Fastigheter spelar en avgörande roll i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. För att ytterligare motivera Sollentunaborna att tänka miljömässigt hållbart föreslår Centerpartiet vidare att Sollentuna slopa krav på bygglov för solceller och solvärmepaneler i de fall då dessa integreras i byggnadsfasad eller takbeläggning.
Under de senaste åren har Fortum vid ett flertal tillfallen annonserat om sitt "sol-paket" i Sollentunas lokaltidningar (se bilaga). V i tycker att det är på tiden att Sollentuna Energi AB tar upp kapplöpningen och tar fram ett erbjudande om några olika "sol- och vindkraftpaket" till vettiga priser som bolaget erbjuder och kommunicerar ut till kommuninvånarna.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag:
att det med varje godkänt, beviljat bygglov medföljer en rätt för sökanden att isolera huset enligt lågenergi standard och därmed utöka byggytan med den yta som isoleringen kräver utan att behöva ta boyta i anspråk
att bygglov slopas för solceller eller solvärmepaneler som integreras i byggnadsfasad eller takbeläggning
att Sollentuna Energi AB tar fram ett erbjudande om några olika "sol- och vindkraftpaket"
till vettiga priser som bolaget erbjuder kommuninvånarna. Erbjudandet behöver också kommuniceras på ett tydligt sätt
Anna Myrhed
