Invånarna i Karlstads kommuns uppfattning av Inre hamn.
Med utgångspunkt i Webers klassteori, Harveys rumsteori och begreppet gentrifiering.
The residents' of Karlstads municipality perception of Inre Hamn.
Based on the Webers class theory, Harveys spatialt heory and gentrification concept.
Petra Eng och Cecilia Ellmark Tornberg
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Samhällsplaneringsprogrammet
B-Uppsats /7,5 HP Per Göransson Nina Christenson 2020-06-09
Förord
Uppsatsen är skriven under andra terminen på samhällsplanerarprogrammet vid Karlstads universitet. Alla delar av uppsatsen är genomförda tillsammans. Vi vill tacka alla respondenter som ställde upp och svarade på enkäten. Svaren gjorde det möjligt för oss att sammanställa uppsatsens frågeställningar. Vi vill även tacka varandra och handledningen vi
har fått.
Tack!
Petra Eng & Cecilia Ellmark Tornberg Karlstads kommun, juni 2020.
Sammanfattning
Syftet med uppsatsens var att undersöka hur invånarna i Karlstads kommun uppfattar området Inre hamns rumsmiljö och dess klasstatus. Frågeställningarna som besvaras var vilka processer som påverkar uppfattning av Inre hamns rumsmiljö och vilka processer som påverkar uppfattning av Inre hamns klasstatus hos invånarna i Karlstads kommun. Detta är intressant att titta på då det byggs många nya bostadsområden med blandade upplåtelseformer i Karlstad. Det byggs på mark som tidigare utnyttjats för bland annat fabriker och industrier. Inre hamn tillhör ett av dessa områden och förutom uppförandet av nya bostäder har man bevarat byggnader från det tidigare industriområdet i Inre hamn. Teorier som gentrifiering kan tolkas både negativt och positivt.
Begreppet gentrifiering har blivit ett aktuellt ämne inom urban forskning. Gentrifiering innebär att en stadsomvandlingsprocess sker, där en stadsdel eller ett område genomgår en omvandling och upprustning från lågstatus- till högstatusområde. Då är teorier om klass och rum intressanta att utgå ifrån då dessa belyser viktiga aspekter på tolkningar av människors uppfattning av ett område.
För att ta reda på hur invånarna i Karlstad uppfattar området Inre hamn, i förhållande till klasstatus och rumsmiljö, genomfördes en enkätundersökning som skickades ut till invånarna i Karlstad kommun. Majoriteten av respondenterna hade en positiv uppfattning och ansåg att det har skett en bra utveckling.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Problemformulering 1
1.2 Syfte och frågeställning 2
1.3 Avgränsningar 2
1.4 Disposition 3
1.5 Nyckelord 3
2. Teori 4
2.1 Rumsteori - David Harvey 4
2.2 Klassteorier - Max Weber 5
2.3 Begreppet gentrifiering 6
3. Tidigare forskning 8
3.1 Gentrifiering 8
3.2 Klass 9
3.3 Industriarv 11
4. Metod 12
4.1 Fallet Inre hamn 13
4.2 Urval 13
4.3 Datainsamling och bearbetning av enkätundersökningen 14
4.4 Metod och källkritik 14
4.5 Forskningsetik 15
5. Resultat 17
5.1 Fråga 1–3. Ort, kön och ålder 17
5.2 Fråga 4. Uppfattningen av Inre hamn 19
5.3 Fråga 5–6. Förnyandet av Inre hamn 19
5.4 Fråga 7–8. Klass- och områdets status 20
6. Analys 23
6.1 Miljön i Inre hamn 23
6.2 Förnyandet i Inre hamn 24
6.3 Klasstatusen i Inre hamn 24
6.4 Industribyggnadernas påverkan på områdets status 25
7. Slutsats 27
7.1 Rekommendationer för vidare forskning 27
Referenslista 29
Bilaga 32
Bilaga 1. Samtyckesformulär 32
Bilaga 2. Enkät 34
1. Inledning
Karlstad kommun har som mål att nå Livskvalitet Karlstad 100 000 (Karlstads kommun 2019).
Det innebär att Karlstad vill uppnå 100 000 invånare och även kunna ge dess invånare en hög livskvalitet. Man satsar därför i första hand på att upprusta och bebygga olika områden för att göra kommunen mer attraktiv och för att locka fler människor att vilja bo där (Sweco society 2020). Då Karlstad vill expandera och bli en större kommun så ökar även konkurrensen med andra kommuner. Enligt Gottfridsson (2019) är det viktigt för en stad att tänka på planeringen av den postmoderna staden när den konkurrerar med andra städer som har samma ambitioner. Det är därför viktigt att staden, enligt Gottfridsson (2019), lockar till sig ”rätt” invånare som man vill ska bosätta sig i området. För att locka “rätt” människor till staden krävs fokus på bland annat en unik arkitektur, image och profilstarka arrangemang. Det här blir en del av stadens attraktivitet eller som Gottfridsson (2019) skriver platskvalitet. Gottfridsson (2019) skriver även att det som bidrar till att en stad ska fungera på bästa sätt är en blandning av människor i olika socialgrupper och åldrar, att ha variationer i typ samt ålder på byggnader och ett brett urval av verksamheter såsom handel, restauranger och omsorg.
En central stadsdel i Karlstads kommun som de senaste åren genomgått en fysisk förändring i stadsplaneringen, är Inre hamn. Stadsdelen var förr ett område som innehöll industrier och hamnen var avsedd för gods som fraktades in och ut från Karlstad. Idag har de tidigare industrierna flyttats, rivits eller byggts om för att ge plats till bland annat flerfamiljshus,
restauranger och kontor. En av industribyggnaderna som står kvar än idag är Magasin 2 som man kan hitta på Tynäsgatan i Inre hamn (Karlstad kommun 2020). Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad invånarna i Karlstad tycker om stadsutveckling som har skett i stadsdelen Inre hamn.
1.1 Problemformulering
Karlstad vill, som tidigare nämnts, nå Livskvalitet Karlstad 100 000 invånare och för att uppnå det försöker man göra Karlstad till en attraktiv stad att bo och leva i. Under 2000-talets
stadsplanering av Karlstad valde kommunen att utveckla bland annat området Inre hamn
(Karlstads kommun 2003). Stadsdelen ligger sjö nära och centralt vilket gör den till ett attraktivt område för både företag- och bostadsbyggnader. Stadsdelen var innan utvecklingen skedde, ett
område för industri och transport och hade i och med det en låg status. Thörn och Holgersson (2014) beskriver hur industriområden förr hade lägre status och hur områdets status har höjt idag genom till exempel förnyandet av området. När det kommer till ett större samhällsperspektiv är det intressant att se hur den sociala och ekonomiska hållbarheten har förändrats i och med den stadsutveckling som skett i Inre hamn. Uppsatsen ska därför undersöka vilken påverkan den aspekt av gentrifiering, som handlar om individers uppfattning av klass i förhållande till område, har haft för Inre hamn. I detta område har det, de senaste åren byggts nya bostadshus och det har även skett en ombyggnad och upprustning av befintliga byggnader. Det är också intressant att få svar på om områdets status har förändrats och i så fall om det beror på ombyggnaderna som skett i området. Detta studeras i uppsatsarbetet genom att fråga invånarna i Karlstads kommun med en kvantitativ enkätundersökning. Frågor som ställdes var vad de anser om de äldre byggnaderna, vilken klasstatus området har och hur de uppfattar miljön i området. Det var även intressant att undersöka om industribyggnaderna har haft någon påverkan på områdets status.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur invånarna i Karlstads Kommun uppfattar rumsmiljön i stadsdelen Inre hamn samt vilka processer som bidragit till deras uppfattning. Uppsatsen har även undersökt om det skett en gentrifiering i området och om det har bidragit till den uppfattningen invånarna har av Inre hamn. Studien ska ge en förståelse om det finns något samband mellan stadsutveckling i Inre hamn och områdets klasstatus. Följande frågeställningar har besvarats i uppsatsen:
● Vilka processer påverkar uppfattning av Inre hamns rumsmiljö hos invånarna i Karlstads kommun?
● Vilka processer påverkar uppfattning av Inre hamns klasstatus hos invånarna i Karlstads kommun?
1.3 Avgränsningar
Uppsatsen innehåller geografiska avgränsningar eftersom studien primärt riktade sig till Karlstads kommuns invånare. Även området som undersöktes var geografiskt begränsad då fokuset för uppsatsen var stadsdelen Inre hamn.
En annan avgränsning var den begränsade tidsramen. Dels för den kvantitativa studien som genomfördes på några dagar och även den bestämda tidsramen som fanns för uppsatsskrivandet.
Tidsramen för uppsatsen gör att enbart två frågeställningar besvarades och analyserades.
1.4 Disposition
Uppsatsen kommer att inledas med teori och tidigare forskningsdel. Detta för att ge en
grundförståelse i vad som senare kommer att hänvisas till i analysen. Sedan följer en metod del som berättar vilka metoder som använts såsom urval och vid insamling av data. Därefter presenteras resultatet som inkommit på enkätundersökningen. Vidare kommer det insamlade materialet att diskuteras och analyseras tillsammans med teorin och tidigare forskning.
Avslutningsvis kommer uppsatsen knytas samman i en slutsats och några rekommendationer för vidare forskning kommer att ges.
1.5 Nyckelord
Klass, status, rum, gentrifiering och Inre hamn.
2. Teori
I detta kapitel kommer de valda teorierna, för besvarandet av uppsatsens frågeställningar, beskrivas.
2.1 Rumsteori - David Harvey
Enligt David Harvey (2011) kan definitionen av rum betyda flera olika saker allt beroende på vilket rum man befinner sig i och vem det är som befinner sig i rummet. Han menar även att rummets betydelse måste ses med hänsyn till tiden. Harvey beskriver tids- och rums begreppen utifrån två olika dimensioner. I den första dimensionen hittar man de tre begreppen det absoluta, det relativa och det relationella tidsrummet. Den andra dimensionens förespråkare är framförallt den franska filosofen och sociologen Henri Lefebvre som tittar utifrån det upplevda, det
föreställda och det levande tids rummet (Harvey 2011).
Harveys tids och rumsbegrepp kan beskrivas som:
1. Det absoluta rummet som “samhälleligt sett är det absoluta rummet ett utestängande rum, präglat av privategendom och andra avgränsade storheter (så som staten, [...] stadsplanen och det urbana rutnätet)” (Harvey 2011 s.23). Harvey (2011) menar också att man måste skilja på rummets historia från rummets geografi.
2. I det relativa rummet kan man inte skilja på rummets geografi och dess historia, det relativa rummet är rörelsens rum och rummet är på så sätt inte oföränderligt (Harvey 2011). Som exempel kan betydelsen av ett visst rum få en annan placering när man ställer det mot andra rum. Oftast är det svårt att kompromissa mellan två olika rum. Ibland blir ett rum mer lidande än det andra.
3. Det relationella rummet är öppen och obestämt, här möts olika uppfattningar, erfarenheter och drömmar som är svåra att göra mätningar på (Harvey, 2011).
Rummet är varken absolut, relativt eller relationellt i sig självt, men det kan bli något av detta eller allt på en gång beroende på omständigheterna. … Egendomsförhållandet skapar till exempel ett absolut rum som gör det möjligt att utöva monopolmakt. Cirkulationen av människor, varor, tjänster och information sker i ett relativt rum, eftersom det krävs pengar, tid, energi med mera för att övervinna avståndsfriktionen. Jordlotter kan inbringa vinster därför att det står i samband medan andra jordlotter … medan det relationella rummet blir en viktig aspekt av de mänskliga sociala praktikerna i kraft av jordräntan. (David Harvey, 2011 s.32-33)
Penningens frihet har olika betydelser för olika människor, Harvey (2011) skriver att det skiljer mellan politiska och sociala motiv beroende på en människas klasshörighet. Att man spenderar pengar olika, det finns de som är ekonomiskt oberoende och använder sina pengar för sin egen definierade frihet, allt går att köpa. Sedan finns de människor som säljer sin tid för pengar och för dessa köper de andra människor arbetskraft, i form av hushållsarbete och andra typer av tjänster, för att få tid med sin fritid. Sist finns den grupp som säljer sin tid för att överleva (Harvey 2011).
2.2 Klassteorier - Max Weber
Webers sociala skiktning kan delas in i tre olika delar; klasser, status och partier. När det kommer till klasser finns det tre aspekter som är viktiga. Första är om personen äger eller inte äger något och med det menar han är själva grunden för klassindelningen. Den andra delen handlar om hur personens sociala status är och den sista handlar om personen har stor kontroll för att kunna förse sig med inkomster (Weber 1983). Status beror på vilken klass man tillhör genom exempelvis sin familj eller sitt yrke men är oberoende av klassindelningen (Weber 1983). Partier kan förklaras med att människor kan ingå i en grupp oberoende av status och klass och drivs oftast av delade intressen i exempelvis föreningar och trossamfund (Giddens 2009).
Weber (1983) har även en klassteori som han delar upp i två olika indelningar; ägarklasser och yrkesklasser. Den första indelningen ägarklasserna består i sin tur av tre olika klasser;
ägarklassen, mellanklassen och lägsta klassen. I den högsta klassen är ägarklassen, inom den här klassen tjänar människor sina pengar genom att till exempel äga fabriker och värdepapper. Weber (1983) definierar mellanklass som personer som till exempel äger små företag eller är bönder.
Arbetarna tillhör den lägsta klassen, de arbetar oftast åt ägarklassen (Weber 1983).
Den andra klassindelningen han nämner är yrkesklasser. Även här finns det tre olika klassnivåer.
I den högsta nivån befinner sig de som är mest privilegierade. Människorna som tillhör den här klassen är de som har kontroll över produktionen och innehar ett starkt kapital att satsa i bland annat företag. I den här klassen ingår till exempel köpmän, bankirer och jordbruksföretagare. Den andra klassnivån är medelklassen. Människorna som ingår i medelklassen är tjänstemän och hantverkare. I tredje och lägsta klassen hittar man de negativt priviligierade personerna. Här ingår olika sorters arbetare och personerna i den här nivån har ingen kontroll över produktionen utan de tillför arbetskraft. Weber (1983) menar att beroende på i vilken klass man befinner sig i har man olika ekonomiska tillgångar. Dock så kan människor byta klass om den ekonomiska situationen
Ahrne et al. (2008) skriver om att människors klasstillhörighet och att den inte enbart beror på vilken yrkesställning man har utan även vilken familjesituation, uppväxt och utbildning man har (Arhne et al. 2008). Klasser ska därför inte ses som specifika grupper, utan som tillfälliga positioner som uppstår vid ett gemensamt handlande och formerna av det gemensamma
handlandet kan se olika ut beroende på intresse och ekonomiska villkor i klassituationen (Weber 1987). Weber (1983) likställer klassituationen med marknadssituationen, att en individ kan ha olika livschanser på marknaden beroende på sitt ägande, social ställning och en viss kontroll över sin prestationsförmåga (Weber 1983).
2.3 Begreppet gentrifiering
Enligt Despotović och Thörn (2015) myntades ordet gentrifiering av Ruth Glass på 1960-talet.
Redan under 1800-talet i England användes ordet Gentry som betyder “fint folk” för att beskriva dåtidens medelklass. Glass beskriver själv processen av renovering och upprustning av äldre bebyggelse, att upplåtelseformerna förändras och en bortträngning av områdets urinvånare som komplex (Thörn & Holgersson 2014).
Thörn och Holgersson (2014) hänvisar till Davidson och Lees argumentation om att definitionen av gentrifiering kan delas in i fyra olika delar;
1. Det investeras ett kapital i ett område.
2. Människor med betydligt högre inkomst flyttar in i området.
3. Områdets landskap förändras.
4. Det sker en undanträngning av ursprungsinvånarna i området (Thörn & Holgersson 2014).
Gentrifiering beskriver hur ett område som har låg status och förändras när kapitalstarka
människor flyttar in. Genom att tillföra kapital ökar områdets status. Kapitalet kan komma både från företag och privatpersoner. Det här leder till att de som inte kan hänga med i
kostnadsökningen är tvungna att flytta därifrån till ett område med lägre status där de har råd att leva och bo. Det här kan bero på prisökning och hyreshöjning eller att byggnader rivs bort och ersätts med nya finare hus (Despotović & Thörn 2015).
Eric Clark (2014) beskriver gentrifiering som;
Gentrifiering är en process som innebär att sammansättningen hos en grupp och markanvändare förändras så att den nya gruppen får högre socioekonomisk ställning än den tidigare, samtidigt som den byggda miljön också förändras genom nya investeringar i fast egendom. Ju större skillnaden i socioekonomisk ställning är, desto mer påtaglig blir processen, inte minst därför ju
mäktigare de nya användaren är, desto mer markant blir den åtföljande förändringen i den byggda miljön. Det spelar ingen roll var detta sker och det spelar ingen roll när. Alla förändringsprocesser som denna beskrivning stämmer in på är, som jag tolkar saken, exempel på gentrifiering (Eric Clark, 2014. s.39).
3. Tidigare forskning
I den här delen kommer tidigare forskning inom uppsatsens ämne att redogöras.
3.1 Gentrifiering
Ramberg (2019) skriver att gentrifiering är bland annat när miljöer som tidigare uppfattades som arbetarklassområden har byggts om till en miljö som är mer estetiskt tilltalande men som
innehåller bevarandet av historiska arv. Gentrifiering innehåller både ekonomiska, sociala och kulturella processer. Industrimiljöer som låg nära staden blev under mitten av 1980-talet viktiga att bevara och använda till nya syften (Ramberg 2019). Områden som oftast berörs i dessa “city branding”-processer är gamla arbetar- och industri stadsdelar i stadens centrala delar. Man vill skapa attraktiva områden med både bostäder, restauranger och kontor. De som driver dessa processer är oftast privat/offentliga partnerskap, och använder sig av ord som “stadsförnyelse”,
“stadsutveckling” och “social hållbarhet” (Thörn & Holgersson 2014).
Thörn & Holgersson (2014) skriver följande om Gentrifiering
… I själva verket är gentrifieringen av bostadsområden oupplösligt förbunden med processer där urbana hamnområden och flodstränder byggs om för nöjesliv och andra ändamål, med nedgången för det produktionsanläggningar som fortfarande finns kvar i innerstaden med framväxten av hotell- och mest komplex och centralt belägna kontorsfastigheter liksom uppkomsten av moderna trendiga butik- och restaurang distrikt… (Thörn & Holgersson, 2014. s.19).
Thörn och Holgersson (2014) skriver om geografen Richard Florida som fick under 2000-talet genombrott med sin bok The rise of the creative class, styrker detta då hans grundtanke är att staden måste vara attraktiv för att kunna locka till sig de kreativa klasserna, de som genom nytänkande idéer, bidrar till den ekonomiska utvecklingen i staden. För att kunna mäta hur stadens kulturliv och dess ekonomiska utveckling hängde ihop grundade Florida begreppet kreativitetsindex. Han menade på att de städer som haft störst framgång i detta var de städer som använt sin industrialismhistoria ”för att bygga en ny ikonografi där hamnkranar och skorstenar sätts i in i nya sammanhang och estetiseras” (Thörn & Holgersson 2014. s.22).
Enligt Loretta Lee (2014) så identifierade författaren Nicholas Schoon tre typer av argument i den politiska debatten om social blandning. Ett av dessa argument är “pengakarusellen” som bygger på att bostadsområden ska inneha en blandning av olika upplåtelseformer (bland annat hyresrätter och bostadsrätter) för att bidra till en starkare ekonomi lokalt i områden. Lee (2014)
hänvisar även till geografen Nicholas Bloomley som hävdar att vid en stadsomvandling
uppmuntras allt fler till att äga sina bostäder, för att på så sätt kunna försäkra sig om att området fylls med människor som är aktiva- och ansvarstagande boende och som bidrar till förbättring av området. Man använder sig inte av ordet gentrifiering i den politiska debatten för att på så sätt kunna undvika kritik och motstånd utan man använder sig oftast istället av ord som
stadsutveckling, hållbara städer och social blandning för ”att både neutralisera de negativa associationerna till gentrifiering processen” och undvika ”tala om processerna ur ett
klassperspektiv”. För som Lee (2014) skriver ”Det är svårt att vara för gentrifiering men vem kan vara emot social blandning” (Lee 2014, s.76). Så trots att det finns belägg för att social
segregation och bortträngning ur områden beror på gentrifiering så används begreppet oftast som beskrivning av att man vill skapa social blandning (Lee 2014).
Hur social blandning i ett område med olika befolkningsgrupper ska åstadkommas beskrivs inte av de politiska förespråkarna. Utan de utgår från att det räcker med att placera människor från olika ekonomiska klasser på samma område, så kommer dessa människor att interagera med varandra och en social blandning uppstår. Att enbart den rumsliga närheten skulle innebära social blandning mellan arbetarklass- och medelklassgrupper menar Tim Butler och Garry Robson, enligt Lee (2014), inte stämmer då de olika ekonomiska klasserna även skiljer sig i kulturella och sociala beteenden. Enligt Lee (2014) konstaterar Lance Freemen att de sociala banden inte överbryggar klassgränser och områdets nyinflyttade medelklass rörde sig sällan i samma rum som ursprungsinvånarna. Även Butler och Robson, som Lee (2014) tidigare nämnt, konstaterar att det inte finns mycket som visar på att vänskapsband mellan klassgränser är vanliga, detta kunde man tydligt se bland barnen då nyinflyttade medelklass umgås med andra nyinflyttade i medelklassen (Lee 2014).
3.2 Klass
”En innebörd av klass är att se det som ett slags samlingsnamn på samhällets totala materiella ojämlikheter” (Edling & Liljeros 2016. s.36) så menar New york-sociologen Dalton Conley, enligt Edling och Liljeros (2016), att man lättast kan beskriva det som gemene man kan tänkas tro att ordet klass betyder. Edling och Liljeros (2016) skriver om Stanford-sociologen David Grusky som menar att detta skapar en väldigt intressant diskussion, nämligen vilken kategorisering eller fördelning som bäst fångar de ojämlika strukturerna i samhället; är det när man pratar om klass som ”... en finfördelad yrkesindelning, eller genom att mäta människors livsinkomster, eller deras
uppnådda utbildning som vi bäst fångar samhällets ojämlikhetsstruktur.” (Edling & Liljeros 2016 s.36).
Edling och Liljeros (2016) skriver om Oxford-sociologen John Goldthorpe som menar på att Conley och Gruskys användning av klassbegreppet är alltför oprecist. Goldthorpe tycker man ska specificera betydelsen av klass på attityder hos olika positioner i arbetsfördelningen. Han menar att yrken och arbetsuppgifter som lätt kan detaljövervakas tillhör arbetarklassen, medan högre tjänstemäns yrken ofta kräver flera år av högre studier och är svåra att detaljövervaka. Goldthorpe uttrycker också att det finns ojämlikheter mellan arbetarklassen och tjänstemännens
karriärmöjligheter. Enligt Edling och Liljeros (2016) bygger den brittiska sociologen John Scott vidare på Goldthorpes klassbegrepp och menar på att man även måste se på klassbegreppet som en social kategori och det är bara när människor delar anställningsrelationer med vänner och familj man kan prata om klasskillnader (Edling & Liljeros 2016).
Enligt författarna Edling och Liljeros (2016) är att även om det finns olika definitioner av begreppet klass, så är kärnan i definitionerna gemensam, nämligen att: ”Klassförhållanden grundas i arbetsdelning och i materiella villkor, status handlar om vad vi gör, eller har
tillgängligt, för vår försörjning” (Edling & Liljeros 2016 s.37) Författarna tycker att det är viktigt att man klargör vad man definierar som klass när man pratar om begreppet då det har olika betydelser för olika människor (Edling & Liljeros 2016).
Det har gjorts en stor forskningsstudie om klassidentitet och när man frågade människor om vilken klass de betraktar sig själva tillhöra och forskningen visar att människor syn på vilken klass de tillhör har förändrats stort. När man tillfrågade människor under 1990-talet så var det nästan lika många som sa att de tillhörde ”arbetarklassen” som ”medelklassen” men under 2000- talet var det betydligt fler som tyckte sig tillhöra ”medelklassen”. Forskarna ställde sig frågan om vad som hade förändrats från 1950-talet, då de som definierade sig som ”vanliga svenssons” sa sig tillhöra arbetarklassen medan idag säger samma ”vanliga svensson” att de tillhör
medelklassen och skillnaden man är att industriarbeten inte finns kvar i samma utsträckning i Sverige idag (Edling & Liljeros 2016).
Även om begreppet status ofta blandas ihop med begreppet klass bör dessa skiljas åt då klass, som tidigare nämnts, refererar till arbetsfördelningen och vår försörjning, och begreppet status till vem som ses som under- och överordnade, vilka sitter på det kulturella kapitalet och vilka
grupper vill man och vill man inte beblandas med (Edling & Liljeros, 2016).
3.3 Industriarv
Arkitekturarvet visar hur samhället har manifesterat sig i byggnader. Under 1900-talet fick äldre stilideal en renässans samtidigt som nya formspråk, byggmetoder och material introducerades.
Nya tider innebar också ny användning och nya krav på äldre byggnader (Länsstyrelsen Värmland u.å.).
När industrialismen nådde sin kulmen under 1960-talet och när informationssamhället ersatt sysselsättningen och tillväxten till största delen så har det blivit viktigt att bevara karaktärsdrag från industrialismen. Regeringen tillsatte en delegation 1999 som hade i uppgift att stödja arbeten som “utgår från en helhetssyn på och samlad behandling av industrisamhällets kulturarv”
(Länsstyrelsen Värmland u.å.). För att göra detta har man samlat aktörer som bland annat;
Museer, myndigheter, organisationer, företag, näringsliv, allmänheten med brett skilda kunskaper och erfarenheter för att bevara och återanvända tidstypiska byggnader och platser (Länsstyrelsen Värmland u.å.).
4. Metod
I detta avsnitt presenteras tillvägagångssättet för denna studie. Först kommer valet av metod att presenteras. Vidare kommer urval, datainsamling, bearbetning, källkritik och forskningsetik att redogöras.
Undersökningen som utfördes var en fallstudie och i den här studien låg fokus på stadsdelen Inre hamn. En fallstudie kan innehålla flera olika metoder (David & Sutton 2016). I den här
fallstudien har ett frågeformulär i form av en enkät skickats ut. Målet med fallstudien var att undersöka hur invånarna i Karlstad ser på utvecklingen av Inre hamn. Undersökningen började med att en pilotstudie gjordes för att få en insikt i hur frågorna kan besvaras och vilka frågor som behövde omformuleras (David & Sutton 2016). För att få svar på de två frågeställningarna i uppsatsen valdes en kvantitativ metod. För att undersöka hur invånarna i Karlstads kommun uppfattar området och för att ta reda på vilken status Inre hamn har fått efter stadsutvecklingen, skickades en enkätundersökning ut. Enkätundersökningen har gjorts för att få ett så brett underlag som möjligt för att kunna besvara de två frågeställningarna. Med hänsyn till den begränsade tiden hade en kvalitativ metod givit oss ett smalare underlag. Frågorna i enkäten var utformade med avsikt att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar. Enligt David och Scott (2016) är en kvantitativ metod att föredra när man bland annat ska analysera resultatet. Det underlättar även vid bearbetning av data då resultaten kan uttryckas i numerisk form genom till exempel tabeller och procent. Det här gör det möjligt att studera förhållanden mellan olika variabler. Kvantitativ metod är även bra för att få en större bredd och gör det lättare att få respondenterna att svara inom samma tidsram (David & Sutton 2016).
Validiteten är en matchning mellan data och verklighet. Det mäter undersökningens relevans det vill säga att undersökningen mäter det som faktiskt ska undersökas. David och Sutton (2016) skriver att vid högre svarsfrekvens ökar validiteten. När det gäller reliabilitet har enkäten enbart skickats ut en gång och respondenterna har inte fått se varandras svar. De ombads att inte lämna ut någon personlig information vilket gör att det är svårt att identifiera respondenterna. David och Sutton (2016) skriver att för att få en bra reliabilitet måste man få ett konsistent mått över tid, det vill säga att undersökningen kommer ge samma svar om den genomförs igen. För att få en högre tillförlighet hade enkäten behövt skickats ut flera gånger. Detta hade gjort att analysen av
undersökningen hade resulterat i en högre reliabilitet. Syftet med att generalisera är att koppla det
till populationen. Enligt David och Sutton (2016) behöver urvalet vara tillräckligt stort för att kunna få ett generaliserbart svar. Därför var målet att få in minst 50 svar. Att målet var 50 svar var för att kunna få en bättre insikt i vad invånarna i Karlstad tycker och även ha en grund för tabeller och grafer. Syftet med den kvantitativa metoden var att kunna säga att ett visst antal procent av Karlstads invånare tycker det ena eller det andra på frågorna.
4.1 Fallet Inre hamn
Karlstad kommuns hamn, nuvarande Inre hamn, invigdes år 1861. Hamnbassängen var på den tiden större än vad den är idag. På den här tiden var det industribyggnader som var mest
framträdande i området och anledningen till att hamnen placerades i Inre hamn var att det skulle underlätta för att frakta bland annat gods och virke till och från Karlstad. (Larberg & Sallnäs 2005). I början på 2000-talet började man bygga om i områden som tidigare hade varit exempelvis industriområden, överdäckade trafikområden och sjukhusområden och områdena började bebyggas med bland annat bostäder. Hamnområden var särskilt attraktiva med sin sjö nära lägen (Björk et al. 2008). Inre hamn ligger både sjö nära och i centrala Karlstad och detta gör att stadsdelen är väldigt attraktiv. Inre hamn har under de senaste åren genomgått en gentrifiering där det gamla hamnområdet har blivit ett populärt bostadsområde och i de gamla magasinsbyggnaderna finner vi idag bland annat restauranger och kontorslokaler.
4.2 Urval
Urvalet för studien var internetanvändare då enkätundersökningen skedde via internet.
Pappersenkät var inte ett alternativ då tidsspannet vid utskick av enkäterna var under COVID-19.
Enkäterna skickades ut via mail till invånare i Karlstads kommun som sedan vidarebefordrade den vidare till sina vänner. Snöbollsurvalet användes för att få in svar på enkäterna.
Snöbollsurvalet gör också att man inte känner till bakgrunden på respondenterna (David & Sutton 2016). Respondenter som inte bodde i Karlstads kommun räknades bort. De borträknade
respondenterna har exkluderats i resultat- och analysdelarna. När det kommer till ålder så var det inga specifika åldrar som det har fokuserats på utan målet var att så många människor som möjligt skulle svara på enkäten.
4.3 Datainsamling och bearbetning av enkätundersökningen
Den primära data var en enkätundersökning. Enkäten gjordes via programmet Survey and report som är en tjänst som Karlstad Universitet erbjuder. Det var åtta frågor som skulle besvaras varav i fem av frågorna fanns det möjlighet för respondenten att kommentera sitt svar, se bilaga 2 för enkäten. David och Sutton (2016) skriver om slutna och öppna frågor där slutna frågor innehåller specifika svarsalternativ och öppna frågor är frågor som respondenten själv får fritt besvara. Det här gör att respondenterna får kommentera sina åsikter genom de öppna frågorna samtidigt som de slutna frågorna gör det lättare att analysera svaren. Majoriteten av frågorna var slutna. Den enda fråga som var öppen var frågan om vilken ålder respondenten hade. Dock hade
respondenterna möjligheter att uttrycka sin åsikt genom kommentarsfältet som fanns på fem av de åtta frågorna. Målet var att få in 50 enkätsvar och det kom in 57 svar.
Tematisk analys har använts för att analyser enkätsvaren. En tematisk analys är när man försöker hitta mönster i bearbetningen av resultatet (Braun & Clarke 2006). Detta har gjorts genom att sammanfatta i korthet svaren där man kodar och kategoriserar data. Syftet är att det ska underlätta vid tolkning av materialet från enkätsvaren. David och Sutton (2016) menar att det inte är själva antalet av en och samma kod som gör temat intressant utan det är om det är till någon relevans i förhållandet till forskningsfrågorna. Kodningen har gjorts genom ett tema där kombinationen av svar och kommentarer stämmer överens. För att koda den insamlade data på de slutna frågorna användes excel och filtreringsfunktionen. Att enkäten var internetbaserad underlättade då data redan fanns tillgänglig via programmet Survey and report. David och Sutton (2016) skriver att fördelen med internetbaserade enkäter är att det underlättar när grafer och tabeller ska göras då data redan finns på datorn. Detta underlättar även bearbetningen och kodningen av materialet.
4.4 Metod och källkritik
Nackdelen med att endast ha valt en kvantitativ metod är att om både kvantitativa och kvalitativa metoder använts hade det eventuellt gett en bättre validitet. Det negativa med snöbollsurvalet är att man inte vet hur många personer enkäten slutligen skickas till eller hur många som
vidarebefordrar den. Det är även svårt att veta vilket nätverk respondenterna som vidarebefordrar enkäten har. För att kunna sortera bort respondenter som inte är boende i Karlstads kommun var första frågan i enkäten om man bor där eller inte. Svarade respondenten att hen inte bor där sållades denne bort. En annan nackdel med snöbollsurvalet är att det inte går att kontrollera exakt
vilka personer som svarar på enkäten vilket man kan göra vid uppladdning av enkät på sociala medier. Där kan man gå in på olika grupper och välja ut vilken urvalsgrupp man riktar in sig på.
En nackdel med internetbaserade enkäter enligt David och Sutton (2016) är att urvalet endast blir de som har internettillgång. En annan nackdel är även den bristfälliga tekniska supporten till exempel att enkäten stängs ner utan att den ska göra det (David & Sutton 2016). En del respondenterna gav feedback på de ställda frågorna i enkäten. De ansåg att det var för komplicerade frågor och att frågorna skulle kunna ha varit mer tydligt formulerade.
Enkäten bestod av åtta enkla frågor varav svarsalternativen var bland annat ja, nej eller ingen åsikt. Utifrån frågornas svar var det svårt att koppla ihop de med teorin. Den djupgående analysen var svår att göra med så ytligt ställda frågor. Det här gör att det blir en bristande validitet då det empiriska underlaget inte är på samma nivå som det teoretiska underlaget. En av frågorna som ställdes var vilken klasstatus området har enligt respondenterna. Det här var en felformulerad fråga. Frågan om klasstatus är en komplex fråga som är svår att analysera då ordet klass kan tolkas och värderas på olika sätt. Det är svårt att veta vad respondenterna lägger för värdering i de olika klassnivåerna som frågan vill ha svar på, eftersom det är svårt att veta vilken klasstatus respondenterna själv anser sig tillhöra.
4.5 Forskningsetik
Genomgående har studien genomförts med ett reflekterande kring etiska frågor (David & Sutton 2016). Informationskravet uppfylldes då respondenterna fick information om projektet de skulle delta i. De fick information om villkoren för deras deltagande och även upplysningen att det var frivilligt att delta. De fick också information om att de hade möjlighet att avbryta sitt deltagande i enkätundersökningen, samt att enkäterna var anonyma och att ingen personlig information
kommer insamlas utan ett informerat samtycke. Respondenterna var tvungna att godkänna sitt samtycke och de fick även en informationstext om detta innan de fick besvara enkäten, se bilaga 1 för samtyckesformulär. För att inte bryta konfidentialiteten har endast uppsatsens författare tagit del av svaren. Respondenternas svar har inte rapporterats till andra. Lagring av data har skett så att det inte går att identifiera respondenterna. Att Survey & report användes var på grund av att data lagras säkert på universitetets server. Den insamlade data får inte användas för något annat forskningsändamål enligt nyttjandekravet. Det är även viktigt att följa vad det står i EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Den här förordningen ger personer bättre kontroll över sina personuppgifter till exempel personer måste ge samtycke vid utlämning av data
(Datainspektionen 2020). För att respondenterna skulle känna sig bekväma med att skriva sina åsikter och tankar behövde de inte lämna ut några personuppgifter. Det här gör att det inte går att identifiera personerna som deltog.
5. Resultat
I det här kapitlet kommer resultatet på alla frågorna i den kvantitativa enkätundersökningen att redovisas via diagram och tabeller.
Syftet med enkäten är att undersöka hur invånarna i Karlstad uppfattar Inre hamn när det kommer till gentrifiering, klasstatus och miljön i området. Det var 57 personer som besvarade enkäten.
Respondenterna som kommer från Karlstads kommun kommer att presenteras som 100 procent i redovisningen av resultaten på frågorna 4–8.
5.1 Fråga 1–3. Ort, kön och ålder
Av de 57 som svarade bodde 51 personer i Karlstad. Sex personer bodde på annan ort.
Diagram 1.1. Visar antal respondenter som bor i Karlstad, uppdelat på ja och nej svar.
I fråga 2 skulle respondenterna svara på vilket kön de hade. Av respondenterna som bodde i Karlstad var det 25 kvinnor och 26 män som svarade. Av samtliga respondenter var 47% av de svarande män och 53% var kvinnor.
Diagram 1.2. Visar antal män och kvinnor som svarat på enkäten.
I fråga 3 skulle respondenterna skriva in sin ålder i en textruta. Vid sammanställningen av resultatet har det skapats åldersgrupper för att underlätta sammanställningen. Nedan följer resultatet som redovisas i ett histogram.
Diagram 1.3. Visar åldersgrupper på respondenterna.
Medelåldern på de 57 respondenterna är 38,5 år. Kvinnornas medelålder var 37,1 år och männens medelålder var 40,7 år.
5.2 Fråga 4. Uppfattningen av Inre hamn
Av de 51 respondenterna svarade 74% att de upplevde Inre hamns miljö som bra. Alternativet att man upplevde miljön dålig ansåg 12% och 14% hade ingen åsikt. I den här frågan gavs även möjlighet att kommentera sitt svar.
Diagram 1.4. Visar respondenterna som bor i Karlstad när det gäller deras åsikt om miljön i Inre hamn
Genom en tematisk analys av kommentarerna kan man se att de respondenterna som ansåg att miljön i Inre hamn var bra speglades även i kommentarsfältet. Av dessa respondenter som bestod av 74% beskrev majoriteten att området var tryggt och trevligt att promenera runt i.
Restaurangerna och bryggan uppskattades extra mycket. Respondenterna som ansåg att miljön var dålig bestod av 12%. De saknade grönområden och tyckte området bestod av för mycket sten och asfalt. De tyckte även att det var trångt och hade byggts för många bostadshus. De
respondenterna som inte hade någon åsikt, 14%, hade inte skrivit några kommentarer.
5.3 Fråga 5–6. Förnyandet av Inre hamn
På frågan vad respondenterna ansåg om förnyandet av Inre hamn och om detta har bidragit till deras uppfattning om hur området ser ut idag svarade 80% ja. Det var 10% av respondenterna som svarade nej och 10% hade ingen åsikt. I frågan hade respondenterna möjlighet att
kommentera sitt svar.
Diagram 1.5. Visar vad invånarna i Karlstad anser om förnyandet av Inre hamn.
Genom den tematiska analysen kunde man se att de respondenter som svarade ja på frågan hade kommentarer om att stadsdelen hade blivit mer attraktiv än vad den var innan. Respondenterna som svarade nej tyckte att det hade byggts för mycket i området. De tyckte även att det var för få grönområden.
På frågan om respondenterna hade positiva eller negativa uppfattningar om Inre hamn svarade 88% av personer att de hade en positiv uppfattning. 12% personer hade en negativ uppfattning.
Här hade respondenterna även möjlighet att kommentera sitt svar.
Positiv Negativ
88% 12%
Tabell 1.1. Visar invånarnas positiva eller negativa uppfattning av förnyandet av Inre hamn.
Det var endast fyra respondenterna som hade skrivit kommentarer. Två av dem var positiva i både den slutna frågan och i kommentarsfältet och de ansåg att stadsdelen hade blivit mer attraktiv. De andra två hade en negativ inställning till förnyandet och de ansåg att det var för mycket asfalt i området.
5.4 Fråga 7–8. Klass- och områdets status
Resultatet visar att 75% ansåg att stadsdelen Inre hamn hade en hög klasstatus. Det var 24% som ansåg att området hade statusen mellanklass och 1% hade ingen åsikt. Ingen av respondenterna
ansåg att Inre hamn hade en låg klasstatus. Här hade respondenterna även möjlighet att kommentera.
Diagram 1.6. Visar invånarnas åsikt om klassnivå i Inre hamn.
Genom tematisk analys kan man se att respondenterna som ansåg att Inre hamn hade en hög klasstatus, hade uppfattningen att det är höginkomsttagare som bor i stadsdelen. De
kommenterade att det var dyrt att bo där på grund av de höga hyrorna. Respondenterna som tyckte det var mellanklass på stadsdelen kommenterade att området hade en hög- och mellan klasstatus.
På frågan om industribyggnaderna har haft någon påverkan på områdets status, här nämndes i frågan Magasin 2 som ett exempel på byggnad, svarade 45% ja och 29% svarade nej. Av
respondenterna svarade 20% kanske och 6% svarade vet ej. Den här frågan erbjöd respondenterna att kommentera sina svar.
Diagram 1.7. Visar invånarnas åsikt om industribyggnaderna har haft någon påverkan på området status.
På den här frågan var det 15 respondenter som hade valt att skriva en kommentar. De respondenter som skrev en kommentar var de som ansåg att industribyggnaderna har höjt områdets status. Kommentarerna visar att invånarna uppskattar bevarandet av
industribyggnaderna.
6. Analys
I det här kapitlet kommer uppsatsens teorikapitel och analys av undersökningens empiri att presenteras och analyseras.
6.1 Miljön i Inre hamn
Miljön i Inre hamn har genomgått en utveckling genom åren där man byggt nya bostäder men även bevarat gamla industribyggnader. Harvey (2011) skriver om det absoluta rummet, som avgränsande, där hela området Inre hamn ingår. Området innefattar bland annat bostäder med utegårdar och andra allmänna utrymmen samt förskolor och restauranger. I enkätundersökningen kom det fram att Karlstads kommuns invånare upplever Inre hamns miljö som bra. Det var hela 74% av respondenterna som upplevde detta. Det är intressant att se vad invånarna tycker om miljön då Inre hamn har genomgått en stadsutveckling från ett arbetsområde till ett bostads- och restaurangområde.
Harvey (2011) menar att det relativa rummet syftar på när två rum möts. I Inre hamn har två rum mötts, det historiska och det ekonomiska rummet. För att få till den utveckling som har skett i Inre hamn måste man ha satsat kapital, det är i det här fallet det ekonomiska rummet. Det historiska rummet har fått stå tillbaka och få industribyggnader har bevarats. Det ekonomiska rummet har blivit det ledande rummet då bland annat bostäder och verksamheter har prioriterats före bevarandet av industribyggnaderna. När det kommer till respondenternas intryck av miljön i det relationella rummet, Inre hamn, bildades det två grupper med olika åsikter. Den positiva gruppen ansåg att rummet Inre hamn var mysigt och trevligt, den negativa gruppen ansåg att det var mycket sten och asfalt. Trots förändringen i det relativa rummet där ekonomin har blivit det ledande rummet är det en bra miljö. Det är svårt att tolka vad detta beror på utifrån Harveys rumsteori. Edling och Liljeros (2016) nämner forskningsstudien där fler idag, 2000-talet, tycker sig tillhöra medelklassen än under 1950-talet så kan det vara så att respondenterna definierar sig själva mer med det ekonomiska och kapitalstarka rummet.
6.2 Förnyandet i Inre hamn
Ramberg (2019) skriver om hur gamla områden har byggts om till ett mer estetiskt tilltalande område. Det Ramberg skriver stärks av det Thörn och Holgersson (2014) skriver, nämligen att det områden som vanligtvis berörs är gamla arbetar- och industriområden. De här områdena är även belagda i stadens centrala delar. Björk et al (2008) skriver att det är attraktivt att bygga vid sjö nära lägen. Inre hamn har tidigare varit ett industriområde där en aktiv hamn har varit placerad. När städer lyckas använda sin industrialismhistoria är det enligt Richard Florida de städer som har störst framgång i positiv utveckling (Thörn & Holgersson, 2014). När det kommer till frågan om huruvida invånarna i Karlstad anser om förnyandet av Inre hamn har bidragit till deras uppfattning om området svarade hela 80% i undersökningen ja. På frågan om respondenterna hade en positiv eller negativ uppfattning om förändringen av Inre hamn svarade hela 88% att de hade en positiv uppfattning. Många respondenter menade att det var trevligt med restaurangerna i området. Thörn och Holgersson (2014) beskriver hur hamnområden har byggts om där ändamålet har varit att få till distrikt med restauranger och kontor. I Inre hamn finns det både ett restaurangdistrikt och kontor men den stora förändringen är de bostadskomplex som har byggts upp. Den här undersökningen visar att empirin som har samlats in stämmer överens med den tidigare forskningen som uppsatsen tar upp. Majoriteten av respondenterna beskriver Inre hamn som en mer attraktiv stadsdel vilket Ramberg (2019) skriver är själva målet med
gentrifiering. Det fanns även kommentarer från respondenter som har negativa uppfattningar.
6.3 Klasstatusen i Inre hamn
Inre hamn har under åren förändrats. Tidigare var Inre hamn ett industriområde med arbetare som arbetade åt olika företag. Kopplar man Webers (1983) klassteori till svaren i undersökningen kan man se att Inre hamn tidigare haft en låg klass. Här fanns det förr en hamn med olika
industriföretag som hade arbetare anställda. Idag har industrierna, tillsammans med arbetarna, som tidigare låg i Inre hamn flyttats till andra industriområden. Enligt Despotović och Thörn (2015) är det gentrifiering när man tar hand om ett lågstatusområde och rustat upp det till ett högre statusområde. När industrierna flyttades har kapital tillförts i området. Weber (1983) menar att de mest privilegierade yrkesklasserna i samhället är de som har möjlighet att investera med sitt kapital. Han menar att det är det materiella som är viktigt när det kommer till klassdefinitionen.
Även Edling och Liljeros (2016) är inne på samma spår. De skriver att det är grunden i den klass- definition som grundar sig i arbetsfördelningen och i det materiella. I undersökningen om vilken
klass Inre hamn har idag svarade hela 75% i undersökningen att det var en hög status på
stadsdelen. Det var 24% som ansåg att stadsdelen hade mellan status och endast 1% hade ingen åsikt.
Både Thörn och Holgersson (2014) och Despotović och Thörn (2015) skriver hur gentrifiering oftast bidrar till höjd hyra. Det här leder till, enligt Despotović och Thörn (2015) att personer som inte har ekonomi att bo kvar behöver flytta ut. Även om det inte tidigare har funnits bostäder i Inre hamn har markvärdet ökat då området har blivit mer attraktiv med sitt vattennära läge och närheten till Karlstad centrum. Det här medför höjda hyror. I och med att stadsdelen har
utvecklats från ett enklare hamn- och industriområde till en attraktiv stadsdel har områdets status ökat. Det här visar att Webers (1983) klassteori stämmer överens med undersökningen. Investerar kapitalister kapital i projekt så går det ut över, i det här fallet, arbetare som måste anpassa eller flytta från området. Med utgång från uppsatsens teorier så kan man se en liknelse mellan den höjda statusen och gentrifiering. Dock så är det viktigt att fundera över vilken klassnivå respondenterna tillhör. Edling och Liljeros (2016) skriver om att klassnivåerna har med åren ändrats. Därför kanske dagens klass nivåer inte stämmer överens med Webers (1983) klassteori.
Det är viktigt att ha i åtanke att alla respondenter inte har samma syn på klass. När det kommer till undersökningens respondenter är det svårt att veta vad de anser är hög, mellan eller låg klass.
6.4 Industribyggnadernas påverkan på områdets status
När det kommer till industribyggnaderna som finns kvar i Inre hamn skriver Gottfridsson (2019) att det är viktigt att blanda både äldre och nya byggnader i en attraktiv stad. Även Länsstyrelsen Värmland (u.å.) skriver om det viktiga i att bevara karaktärsdragen från industrialismen. Björk et al (2008) skriver hur man på 2000-talet började bygga om områden som tidigare har varit
industriområden och att man där bevarat de äldre byggnaderna och började bygga nya bostäder.
Han nämner även att sjö nära lägen var väldigt attraktiva vilket stämmer överens på området Inre hamn. Undersökningen visade att respondenterna som svarade på frågan om industribyggnaderna har haft någon påverkan på områdets status så ansåg 45% att den hade haft det. I den här frågan var det dock delade uppfattningar då 29% svarade nej, 20% svarade kanske och 6% vet ej. Det som kan ses i kommentarerna är att några respondenter anser att de upprustade
industribyggnaderna är “hippt och att industristilen är inne och modernt”. Ramberg (2019)
nämner hur gentrifiering bevarar de historiska arven i områden och ger en mer estetiskt tilltalande miljö än vad området hade innan. Även Thörn och Holgersson (2014) skriver om den typ av
“city-branding” som uppstår när man bevarar industribyggnader. Det här har skett i Inre hamn och respondenterna som lämnat kommentarer anser att det är bra av kommunen att bevara de äldre byggnaderna. Dock så var det några respondenter som ansåg att för få byggnader har bevarats. Upprustandet av industrilokalerna har bidragit till att området har blivit mer attraktivt.
Dock så finns det inget som säger att det är industribyggnaderna som höjt områdets status. Det som kan sägas är att områdets status har höjts genom stadsutvecklingen av området.
7. Slutsats
Syftet med studien var dels att undersöka hur invånarna i Karlstads kommun upplevde miljön och om gentrifiering har bidragit något till invånarnas uppfattning av Inre hamn. I analysdelen kan man se att teorierna och undersökningens empiri som tas upp i studien har tendens att stämma överens.
Empiri och analys avsnittet i uppsatsen visar att majoriteten av respondenterna svarade att Inre hamn har en bra miljö. Många ansåg att miljön var trevlig och mysig. De tyckte också att området var mysigt med restauranger och gångstråket längst bryggan. Minoriteten som ansåg att miljön var dålig tyckte att det var för få grönområden. Utifrån Harveys (2011) rumsteori, när det kommer till rummets uppfattning, ligger det i betraktarens ögon. Det relativa rummet som i det här fallet är Inre hamn har utvecklats till en miljö där människor gärna vistas i. Inre hamn var tidigare ett hamnområde där varor fraktades in och ut från staden. Det var förr ett område för arbetarna och området hade en låg status. Att områdets status har höjts från en lägre till högre klass nämner Weber (1983) i sin klassteori. Han menar att arbetarna tillhör den lägsta klassen och de som investerar kapital tillhör den högsta klassen. Idag har det investerats kapital till området Inre hamn vilket har resulterats i höjd status. Det tillförda kapitalet har bidragit till en
stadsutveckling av området vilket har lett till att miljön och klasstatus har höjts. Här kan man se tendenser till att gentrifiering har skett. Bevarandet av industribyggnaderna är enligt
respondenterna hippt och inne. Detta är vanligt vid gentrifiering då man blandar både äldre och nya byggnader. Gottfridsson (2019) skriver att en attraktiv stad som behöver konkurrera med andra städer behöver ha unik arkitektur och en bra image. Detta är det som har skett under processen av utvecklingen i området. Gentrifiering är en pågående process och än idag fortsätter stadsdelen Inre hamn att utvecklas.
7.1 Rekommendationer för vidare forskning
Som tidigare konstaterats så kan man se tendenser till att undersökningen stämmer med den tidigare forskningen när det kommer till gentrifiering och klass. Förhoppningsvis öppnar den här uppsatsen och undersökningen för ny och fortsatt forskning inom ämnet.
Det hade varit intressant att göra en dokumentanalys och intervjuer för att få en så bra validitet som möjligt. Detta hade även gjort att man fått en djupgående analys av ämnet. Det hade även blivit en mer tillförlitlig studie. För att få till en metodtriangulering hade det varit bra att
kombinera de olika metoderna. En annan viktig aspekt att ha med i framtida forskning skulle vara att göra enkätundersökning både via internet och i pappersformat. Detta för att nå ut till de
respondenterna som inte har tillgång till internet. Frågorna i enkäten hade behövts formuleras på ett annat sätt och varit flera. En fråga som hade behövts vara med i enkäten är vilken inkomst respondenterna hade. Detta för att kunna göra en koppling mellan deras inkomst och syn på klasstatus.
I den här studien var det inte relevant med frågorna om kön och ålder. Det hade dock varit intressant att göra en studie med hur invånarna i Karlstad upplever hur trygg miljön i stadsdelen är. Här hade det då varit intressant att undersöka skillnader i ålder och kön. Utifrån
kommentarerna från respondenterna var det några som inte kände sig trygga i miljön på kvällstid.
Det hade även varit intressant att jämföra med andra liknande stadsutvecklingsområden i Karlstad. Något annat som hade varit intressant är att jämföra med liknande områden i andra städer där det har skett en liknande utveckling.
Referenslista
Ahrne, G., Roman, C. & Franzén, M. (2008). Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. 4., omarb. uppl. Göteborg: Korpen.
Björk, C., Nordling, L. & Reppen, L. (2008). Så byggdes staden: stadsbyggnad, arkitektur, husbyggnad. Uppl 2. Fälth & Hässler: Värnamo.
Braun, V & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1191/1478088706qp063oa [2020-06-02]
Clark, E. (2014). Gentrifieringens ordning och enkelhet. I Holgersson, H & Thörn, C.
Gentrifiering. Uppl. 1. Lund: Studentlitteratur.
Datainspektionen. (2020). Dataskyddsförordningen GDPR
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/ [2020-05-20]
David, M & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Upplaga 1. Lund:
Studentlitteratur.
Despotović, K & Thörn, C. (2015). Den urbana fronten: en dokumentation av makten över staden. Uppl. 1. Stockholm: Arkitektur Förlag.
Edling, C. & Liljeros, F. (red.) (2016). Ett delat samhälle - makt, intersektionalitet och social skiktning. Uppl 2. Stockholm: Liber AB.
Giddens, A. (2009). Sociology. (6. ed.) Cambridge: Polity press.
Gottfridsson, HO. (2019). Visioner om god stadsplanering i historisk belysning. I Forsberg, G (red) Samhällsplaneringen i teori och praktik. Uppl. 1. Stockholm: Liber.
Harvey, D. (2011). Ojämlikhetens nya geografi. Falun: ScandBook AB.
Holgersson, H & Thörn, C (red.) (2014). Gentrifiering. Uppl. 1. Lund: Studentlitteratur.
Karlstad kommun, (2019). Livskvalitet Karlstad 100 000. https://karlstad.se/Kommun-och- politik/Kommunens-organisation/Kommunens-styrdokument/Vision/ [2020-06-03]
Karlstad Kommun, (2020). Områdesbeskrivning Viken med Kanikenäset.
https://karlstad.se/Bygga-och-bo/Bygglov-tillstand-och-fastighetsfragor/Kulturhistoriska- byggnader/Omradesbeskrivningar/Viken-med-Kanikenaset/ [2020-04-01]
Karlstad kommun, (2003). Planprogram för Inre hamn.
https://karlstad.se/globalassets/filer/bygga/samhallsutveckling_planering/planprogram/in re-hamn/planprogram-inre-hamn.pdf [2020-05-15]
Larberg, E & Sallnäs, Å. (2005). Sjöfartsstaden Karlstad: en guide vid Kulturhusens dag 2005.
Karlstad: Föreningen Karlstad lever
Lee, L. (2014). Gentrifiering och social blandning. I Holgersson, H & Thörn, C. Gentrifiering.
Uppl. 1. Lund: Studentlitteratur.
Länsstyrelsen Värmland. (u.å.). Industrisamhällets kulturarv i Värmland. Karlstad:
Länsstyrelsen.
Ramberg, K. (2019). Planerat kontra levt stadsliv. I Forsberg, G (red) Samhällsplaneringen i teori och praktik. Uppl. 1. Stockholm: Liber.
Sweco Society. (2020). Befolkningsprognos 2020-2029 Karlstad kommun med delområden.
https://karlstad.se/globalassets/filer/kommun-och-
politik/kvalitet_undersokningar_och_statistik/statistik/befolkningsprognos_2020- 2029_karlstad_med_delomraden.pdf [2020-05-12]
Weber, M. (1983). Ekonomi och samhälle: förståendesociologins grunder. 1, Sociologiska begrepp och definitioner. Ekonomi, samhällsordning och grupper. Lund: Argos.
Weber, M. (1987). Ekonomi och samhälle: förståendesociologins grunder. 3, [Politisk sociologi].
Lund: Argos.
Bilaga
Bilaga 1. Samtyckesformulär
Fakultet för humaniora och samhällsvetenskap
Samtyckesformulär
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Det är helt frivilligt att delta och du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Personuppgifterna kommer att behandlas i 60 dagar.
Enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Survey&Report som är en molntjänst utanför Karlstads universitet.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt dataskyddsförordningen har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade.
Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen.
Kontaktuppgifter till Karlstads universitets dataskyddsombud är dpo@kau.se. För mer
information om hur Karlstads universitet behandlar personuppgifter, se https://www.kau.se/gdpr Vid frågor om enkäten var vänlig kontakta;
Petra Eng, samhällsplaneringsstudent, kan nås via petrenge101@student.kau.se
Cecilia Ellmark Tornberg, samhällsplaneringsstudent, kan nås via ceciellm100@student.kau.se
Markera rutan för att delta i undersökningen och godkänna att Karlstads universitet behandlar personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information. Välj sedan knappen "Jag samtycker".
❏ Jag har läst och accepterar villkoren
Jag nekar samtycke Jag samtycker
