Ekonomihögskolan
Målkonflikter och lönsamhet
- Finns det något samband?
Kandidatuppsats i företagsekonomi Logistik, EKL 361, VT 2007 Författare: Vesna Gulevska Martina Hult Daniel Karlsson Handledare: Peter Berling Examinator: Petra Andersson
Förord
Äntligen kan vi plita ned de sista raderna på denna uppsats. Under de senaste tio veckorna har vi pendlat mellan hopp och förtvivlan, ibland har vi kunnat ta två stora steg framåt för att sedan ta tre bakåt. Men nu kan vi som sagt äntligen avsluta det som vi för tio veckor sedan såg som en stor utmaning och kastade oss in i med nyfikenhet och entusiasm.
Vi vill rikta ett stort tack till alla som har hjälpt och stöttat oss i såväl framgång som motgång.
Alla de personer på företagen som besvarat enkäten – Vad vore uppsatsen utan empiri!
Vår handledare, Peter Berling – För guidning längs en krokig väg.
Våra opponenter, Jessica, Jessica, Josefine och Malin – För kloka synpunkter.
Vår examinator, Petra Andersson – För bra kommentarer.
Varandra – För uppmuntran och engagemang.
Vi hoppas att denna uppsats kan väcka intresse och bidra till ökad kunskap.
Växjö, 28 maj 2007
Vesna Gulevska Martina Hult Daniel Karlsson
Sammanfattning
Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Logistik, EKL 361, VT 2007
Författare: Vesna Gulevska, Martina Hult och Daniel Karlsson Handledare: Peter Berling
Titel: Målkonflikter och lönsamhet - Finns det något samband?
Bakgrund: Företags primära mål är att uppnå lönsamhet. För att verksamheten ska bli effektiv krävs det att hela företaget strävar mot ett bestämt mål, målkonflikter gör dock ofta att problem uppstår. Ur ett helhetsperspektiv kan mål delas upp i tre så kallade målkomponenter som genom målkonflikter motverkar varandra, detta försvårar för företag att sträva mot ett enda övergripande mål för att uppnå lönsamhet. Förekomsten av målkonflikter i ett företag borde alltså påverka dess lönsamhet och företag som har olika övergripande mål för att uppnå lönsamhet borde uppleva att de tre målkomponenterna bör prioriteras i olika omfattning. Vår studie syftar till att undersöka just detta.
Syfte: Syftet är att undersöka hur företag som kan antas ha olika övergripande mål för att uppnå lönsamhet skiljer sig åt med avseende på hur de prioriterar mellan målkomponenterna, samt att undersöka om det finns överensstämmelse med vedertagen teori. Avsikten är också att utröna om det finns något samband mellan företagens prioriteringar och deras lönsamhet.
Metod: Studien bygger på en enkätundersökning som riktades till 65 tillverkande företag som drivs i aktiebolagsform. En hypotes som bygger på vedertagen teori har utformats för att jämföra teorin med det empiriska materialet.
Resultat, slutsatser: Undersökningen visade att olika företagskategorier verkar prioritera olika mellan hur mycket fokus som bör läggas på respektive målkomponent. Företag verkar i praktiken inte arbeta i enlighet med vad vedertagna teorier förespråkar. Undersökningen resulterade också i insikten om att de mest lönsamma företagen lägger störst fokus på tillverkningskostnader/ resursutnyttjande, de minst lönsamma tenderar att prioritera alla tre målkomponenterna i ungefär lika stor omfattning.
Förslag till fortsatt forskning: En ny studie inom samma område borde koncentreras till ett antal typexempel av företag för varje företagskategori.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING... 1
1.1BAKGRUND... 1
1.2PROBLEMDISKUSSION... 3
1.3PROBLEMFORMULERING... 5
1.4SYFTE... 5
1.6UPPSATSENS FORTSATTA DISPOSITION... 6
2 METOD... 7
2.1VETENSKAPLIG SYNSÄTT... 7
2.1.1 Positivism ... 7
2.1.2 Hermeneutik ... 7
2.1.3 Vårt val av vetenskapliga synsätt ... 8
2.2VETENSKAPLIG ANGREPPSSÄTT... 8
2.2.1 Induktion... 8
2.2.2 Deduktion ... 8
2.2.3 Hypotetisk- deduktiv ... 9
2.2.4 Vårt val av vetenskapliga angreppssätt ... 9
2.3FORSKNINGSMETODIK... 9
2.3.1 Kvantitativ ... 10
2.3.2 Kvalitativ ... 10
2.3.3 Vårt val av forskningsmetodik... 10
2.4DATAINSAMLING... 11
2.4.1 Primärdata ... 11
2.4.2 Sekundärdata... 12
2.4.3 Vårt val av datainsamling ... 12
2.5URVAL... 14
2.5.1 Vårt val av urval... 14
2.6SANNINGSKRITERIER... 14
2.6.1 Reliabilitet ... 15
2.6.2 Validitet ... 15
2.6.3 Objektivitet ... 15
2.6.4 Reliabilitet validitet och objektivitet i vårt fall... 15
2.7GENERALISERING... 16
2.7.1 Generalisering i vårt fall... 16
3 TEORETISK REFERENSRAM ... 17
3.1LÖNSAMHET... 17
3.1.1 Mätning av lönsamhet ... 17
3.1.2 Olika syn på lönsamhet ... 18
3.2MÅL OCH MÅLFORMULERINGAR... 19
3.2.1 Föränderliga mål ... 19
3.2.2 Övergripande mål ... 20
3.2.3 Målhierarkier ... 20
3.3MÅLKONFLIKTER/ SUBOPTIMERINGAR... 21
3.3.1 Leveransförmåga/ leveransservice... 23
3.3.2 Kapitalbindning i material ... 23
3.3.3 Tillverkningskostnader/ resursutnyttjande ... 24
3.4MÅLKONFLIKTERNAS INVERKAN PÅ LÖNSAMHET... 25
3.5FÖRETAGSKATEGORIER... 27
3.5.1 Kundfokuserande... 27
3.5.2 Masstillverkande ... 28
3.5.3 Processtillverkande ... 28
3.6PRODUKTLIVSCYKELN... 28
3.7TILLVERKNINGSPROCESSER... 30
4 HYPOTESUPPSTÄLLNING ... 32
4.1INLEDNING HYPOTES... 32
4.2FÖRETAGSKATEGORIERNAS KOPPLING TILL HYPOTESEN... 33
4.3VISUALISERING AV DET FÖRVÄNTADE RESULTATET... 36
5 EMPIRI ... 39
5.1SAMMANSTÄLLNING AV EMPIRIN FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGEN... 39
5.2BERÄKNING OCH SAMMANSTÄLLNING AV LÖNSAMHETSINFORMATION... 42
6 ANALYS ... 44
6.1KLUSTERBILDNINGAR I MÅLKONFLIKTSMODELLEN... 44
6.1.1 Företagens nulägesplacering i modellen ... 44
6.1.2 Företagens optimala placering i modellen ... 46
6.2SKILLNADER/ LIKHETER MELLAN NULÄGE, OPTIMALT LÄGE OCH HYPOTES... 47
6.3AVVIKELSER OCH LÖNSAMHET... 50
6.3.1 Avvikelser från kluster i nuläget... 53
6.3.2 Avvikelser från hypotes ... 54
6.3.3 Avvikelser mellan nuläge och optimalt läge ... 55
7 SLUTSATS ... 58
7.1RESULTAT... 58
7.2EGNA REFLEKTIONER... 60
7.3ANVÄNDBARHET... 60
7.4KRITIK TILL EGET ARBETE... 61
7.5FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 62
KÄLLFÖRTECKNING ... 63
BILAGOR
BILAGA 1ENKÄT
BILAGA 2FÖLJEBREV
FIGURFÖRTECKNG
FIGUR 1.1:MÅLKONFLIKTSMODELLEN... 3
FIGUR 1.2:UPPSATSENS FORTSATTA DISPOSITION... 6
FIGUR 3.1:MÅLKONFLIKTSMODELLEN... ………22
FIGUR 3.2:KOPPLING MELLAN EFFEKTIVITET OCH RÄNTABILITET... 25
FIGUR 3.3:FÖRETAGSKATEGORISERING... 27
FIGUR 3.4:PRODUKTLIVSCYKELN OCH DESS FASER... 29
FIGUR 4.1:VISUALISERING AV HYPOTES... 33
FIGUR 4.2:MODIFIERAD MÅLKONFLIKTSMODELL... 37
FIGUR 4.3:FÖRETAGSKATEGORIERNAS FÖRVÄNTADE PLACERING... 37
FIGUR 5.1:FÖRETAGSKATEGORIERNAS PLACERING I NULÄGET... 41
FIGUR 5.2:FÖRETAGSKATEGORIERNAS PLACERING I ETT OPTIMALT LÄGE... 41
FIGUR 5.3:DE OLIKA FÖRETAGENS LÖNSAMHET... 43
FIGUR 6.1:FÖRETAGENS NUVARANDE PLACERING I DEN MODIFIERADE MÅLKONFLIKTSMODELLEN... 45
FIGUR 6.2:FÖRETAGENS OPTIMALA PLACERING I DEN MODIFIERADE MÅLKONFLIKTSMODELLEN………..47
FIGUR 6.3:JÄMFÖRELSE MELLAN NULÄGE OCH OPTIMALT LÄGE... 50
FIGUR 6.4:FÖRETAGENSPLACERING I NULÄGET OCH DERAS LÖNSAMHET... 52
FIGUR 6.5:FÖRETAG SOM AVVIKER FRÅN KLUSTREN... 54
FIGUR 6.6:FÖRETAG SOM AVVIKER FRÅN VÅR HYPOTES... 55
TABELLFÖRTECKNG TABELL 5.1:SAMMANSTÄLLNING FRÅN SVAREN AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN... 40
TABELL 5.2:SAMMANSTÄLLNING AV LÖNSAMHETSINFORMATION... 42
TABELL 6.1:SAMMANSTÄLLNING AV PLACERING OCH LÖNSAMHET... 51
INLEDNING
1 Inledning
I det inledande kapitlet presenteras övergripande bakgrunden till uppsatsämnet. Bakgrunden följs av en problemdiskussion som sedan mynnar ut i en problemformulering, vilken följs av uppsatsens syfte. Kapitlet avslutas med en uppställning av uppsatsens fortsatta disposition.
1.1 Bakgrund
Dagens industriföretag verkar i en snabbt föränderlig och hårt konkurrensutsatt omvärld, detta innebär att det finns väldigt små marginaler för felaktiga beslut, dessutom måste företagen snabbt kunna anpassa sig till förändringar i omvärlden för att överleva på marknaden. 1 För att företag ska kunna leverera sina produkter i rätt tid till en låg kostnad krävs det en effektiv materialstyrning, betydelsen av detta har ökat kraftigt under senare tid. Detta beror bland annat på att företag måste hantera fler produktvarianter i en allt komplexare omvärld samt den allt mer extrema marknadsorienteringen. Detta har resulterat i bland annat ökade hanterings- och lagerkostnader och dålig leveransservice.2
Tre olika komponenter används för att beskriva den logistiska effektiviteten, dessa är tillverkningskostnader, kapitalbindning och leveransservice och är nära förknippade med ett företags lönsamhet. Det finns en nära koppling mellan dessa och ett räntabilitetstänkande med en helhetssyn på företagets verksamhet i fokus. Genom att vidta åtgärder för att förbättra en viss del av verksamheten riskerar andra delar att påverkas negativt, detta dilemma kallas för den logistiska målmixen och innebär att företag måste se till hela verksamhetens lönsamhet och inte försöka optimera de tre komponenterna var för sig.3
Även på en övergripande beslutsnivå är det svårt att göra en bra avvägning mellan de tre målkomponenterna. Problemet förstärks av att olika funktioner i ett företag baserar sitt beslutsfattande på enskilda målkomponenter, detta gör att risken för suboptimeringar som försämrar företagets totala lönsamhet är stor.4
1 Ljungberg, A. och Larsson, E., (2001), s.12
2 Lumsden, K., (2006), s.247
3 Lumsden, K., (2006), s.259
4 Olhager, J., (2000), s.47
På grund av de ökade kundkraven har fokus ändrats från att vara på låga logistikkostnader till att mer och mer riktas mot leveransservice. De stora konsekvenserna av felaktiga beslut gör att företag måste minimera konflikter mellan olika mål för att uppnå lönsamhet. Sammantaget innebär detta att många företag måste ändra fokus samtidigt som de riskerar försämrad lönsamhet på grund av målkonflikter. Detta är ett dilemma eftersom just förändringar ökar risken för målkonflikter om inte helheten beaktas.5
I ett större perspektiv kan alla olika mål delas in i komponenter gällande antingen:
leveransförmåga, kapitalbindning eller tillverkningskostnader. Dessa mål samverkar eller motverkar varandra, ofta kan två av dem optimeras men då på bekostnad av det tredje. För att uppnå god lönsamhet är det viktigt att företaget gör en avvägning mellan dessa mål så att sammansättningen av dem passar företagets övergripande mål.6
Som synes använder olika författare olika benämningar på de tre målkomponenterna. Vi kommer i fortsättningen att använda benämningarna leveransförmåga, kapitalbindning i material och tillverkningskostnader/ resursutnyttjande. Kombinationen av de olika målkomponenterna kallas bland annat för den logistiska målmixmodellen, fortsättningsvis kommer vi att benämna denna för målkonfliktsmodellen.
Lönsamma företag anpassar alltså sammansättningen av olika delmål till företagets övergripande verksamhet, detta borde innebära att olika kategorier av företag borde ha olika mix av de tre målkomponenterna.
5 Lumsden, K., (2006), s.259
6 Olhager, J., (2000), s.46
INLEDNING 1.2 Problemdiskussion
Det primära målet för alla vinstdrivande industriföretag är att skapa lönsamhet genom en effektiv produktförädling.7
Ett företags möjlighet att nå optimal lönsamhet är starkt förknippad med de målkonflikter som kan uppstå enligt den så kallade målkonfliktsmodellen.8 Se figur 1.1.
Figur 1.1. Figuren visar målkonfliktsmodellen och avvägning mellan de olika målkomponenterna.
Modifierad källa: Olhager, (2000), s.47
Företag måste göra en avvägning mellan de tre komponenterna i målkonfliktsmodellen så att kombinationen av leveransförmåga, kapitalbindning i material och tillverkningskostnad/
resursutnyttjande passar företagets övergripande mål för att uppnå lönsamhet.
Resonemanget om att den alltmer ökande konkurrensen leder till att företag måste öka fokuseringen på leveransförmåga för att uppnå lönsamhet borde innebära att företagen tvingas minska fokuseringen på tillverkningskostnader/ resursutnyttjande på grund av målkonflikterna enligt målkonfliktsmodellen. Är detta ett rimligt alternativ för alla typer av företag som möter en hårdnande konkurrenssituation? Vad ett företag bör fokusera på borde dock bero på vilken typ av verksamhet företaget bedriver.
En annan fråga som utifrån detta verkar motiverad är: Kan företag delas in i generella kategorier som sinsemellan har olika övergripande mål för att uppnå lönsamhet, och i så fall, har de olika sammansättning av de olika målkomponenterna? Beroende på verksamhet skulle olika företag kunna förväntas ha olika övergripande mål för att uppnå lönsamhet, och alltså
7 Olhager, J., (2000), s.39
8 Lumsden, K., (2006), s.259
Leveransförmåga
Tillverkningkostader/
resursutnyttjande
Kapitalbindning i material
utveckla olika kombinationer av målkomponenterna eftersom dessa enligt teorin bör ligga i linje med företagets övergripande mål.
Om nu dessa företagskategorier inbördes har liknande övergripande mål för att uppnå lönsamhet skulle följande fråga kunna bli relevant: Går det att urskilja något samband mellan sammansättningen av målkomponenterna och lönsamheten i de olika kategorierna av företag?
Om något företag skiljer sig från de andra i samma kategori med hänseende på kombinationen av målkomponenter, borde detta företag även skilja sig från resten ur ett lönsamhetsperspektiv.
Hur ska då företag kategoriseras för att antaganden ska kunna göras om att de olika företagskategorierna har skilda övergripande mål för att uppnå lönsamhet, men ungefär samma mål inbördes i grupperna? En generell indelning av företag skulle kunna vara i, kundfokuserande, masstillverkande, och processtillverkande.9 Företag i skilda kategorier kan antas ha olika övergripande mål för att uppnå lönsamhet genom att använda olika sammansättningar av de tre målkomponeterna. Inom grupperna skulle dock sammansättningen av målkomponenter kunna antas vara ganska likartad. Detta resonemang bygger vi på att företagen i respektive kategori historiskt sett bör ha blivit utsatta för ungefär samma marknadskrafter och därigenom blivit tvungna att anpassa sig till omgivningen genom att förändra kombinationen av målkomponenterna till marknadens krav.
Frågan är då, om något av företagen i en viss kategori har avvikande kombination av målkomponenterna i förhållande till de andra i samma kategori, kan det då urskiljas något samband mellan detta och företagets lönsamhet i förhållande till de andras?
Ovanstående resonemang och frågeställningar leder oss fram till vår slutliga problemformulering.
9 Lapide, L., (2006), s.22
INLEDNING 1.3 Problemformulering
Hur skiljer sig företag som kan antas ha olika övergripande mål för att uppnå lönsamhet åt vad gäller prioriteringar av målkomponenterna, stämmer detta överens med vedertagen teori och hur ser sambandet ut mellan olika företags prioriteringar och deras lönsamhet?
1.4 Syfte
Syftet är att undersöka hur företag som kan antas ha olika övergripande mål för att uppnå lönsamhet skiljer sig åt med avseende på hur de prioriterar mellan målkomponenterna, samt att undersöka om det finns överensstämmelse med vedertagen teori. Avsikten är också att utröna om det finns något samband mellan företagens prioriteringar och deras lönsamhet.
1.6 Uppsatsens fortsatta disposition
Figur 1.2. Uppsatsens fortsatta disposition. Källa: Egen.
Analys -Klusterbildningar -Jämförelse mellan empiri och hypotes -Avvikelser och lönsamhet
Metod -Vetenskapligt synsätt -Angreppssätt -Forskningsmetod -Undersökningsansats -Datainsamling -Urval
-Sanningskriterier -Generaliserbarhet Inledning
-Bakgrund
-Problemdiskussion -Problemformulering -Syfte
-Dispositionsmodell
Empiri -Sammanställning av enkätundersökning -Sammanställning av lönsamhetsinformation Teoretisk referensram -Lönsamhet
-Målformuleringar -Målkonflikter -Målkonflikternas inverkan på lönsamhet -Företagskategorier -Produktlivscykeln -Tillverkningsprocesser
Slutsats -Resultat -Användbarhet -Egna reflektioner -Kritik till eget arbete -Förslag till vidare forskning
Hypotesuppställning -Inledning hypotes -Företagskategoriernas koppling till hypotesen -Visualisering av det förväntade resultatet
METOD
2 Metod
I metodkapitlet behandlas vetenskapligt synsätt, vetenskapligt angreppssätt, forskningsmetodik, datainsamling, urval, sanningskriterier, och generalisering ur ett teoretiskt perspektiv samt hur dessa begrepp har använts under arbetets gång.
2.1 Vetenskaplig synsätt
Man brukar tala om två vetenskapliga huvudinriktningar positivism och hermeneutik. Med detta menas det sätt på hur forskaren ser på verkligheten. 10
2.1.1 Positivism
Positivismen har sitt ursprung i naturvetenskapen och vill gärna tro på absolut kunskap. Ordet syftar på att man vill bygga på positiv, det vill säga säker kunskap. Enligt positivismen har människor endast två källor till kunskap, det vi kan iaktta med våra sinnen och det vi kan räkna ut med vår logik, vi ska alltså inte ägna oss år spekulationer.11 Det positivistiska synsättet menar att forskaren alltid ska vara objektiv i sitt arbete, vilket innebär att resultatet ska vara oberoende av vilken forskare som gör studien.12
2.1.2 Hermeneutik
Hermeneutikens vetenskapliga synsätt är präglat av humanistisk inriktning och betonar betydelsen av tolkning och förståelse. Detta synsätt utgår ifrån att den bästa och riktigaste kunskapen om en människas handlingar nås genom att skapa förståelse och leva sig in i dennes situation. Forskare med ett hermeneutiskt synsätt har inte lika fast styrda metoder för insamling och analys av data som positivismen.13 Hermeneutiken representerar ett intuitivt sätt att nå kunskap vilket innebär att forskningsresultatet är beroende av forskaren som person.14
10 Thurén, T., (2002), s.14
11 Thurén, T., (2002), s.15
12 Björklund, M. & Paulsson, U., (2003), s.65
13 Björklund, M. & Paulsson, U., (2003), s.65
14 Rosengren, K-E. & Arvidsson, P., (2002), s.323
2.1.3 Vårt val av vetenskapliga synsätt
Vi anser att vi har ett positivistiskt synsätt eftersom vi har använt oss av redan utvecklad teori och logik för att skriva denna uppsats. Dessutom har vi byggt vår empiri på en enkätundersökning och jämfört resultaten kvantitativt med hjälp av en modell (hypotes) för att se om den kan verifieras eller falsifieras.
2.2 Vetenskaplig angreppssätt
Det finns två olika sätt att dra slutsatser, induktion som bygger på empiri och deduktion som bygger på logik. Dessa två kan kombineras till den så kallade hypotetisk- deduktiva metoden vilket är positivismens favoritmetod.15
2.2.1 Induktion
Induktion innebär att forskaren drar allmänna och generella slutsatser utifrån empiriska fakta.
En induktiv metod kan aldrig vara hundraprocentig eftersom det empiriska materialet sällan utgör en fullständig uppräkning.16
2.2.2 Deduktion
Vid deduktion arbetar forskaren tvärtemot induktion, det vill säga att man börjar behandla teorier innan man behandlar empirin. Därmed dras slutsatser utifrån teorin.17 Deduktion innebär att man drar en slutsats utifrån ett logiskt sammanhang, däremot behöver den inte vara sanningsenlig.18 En undersökning har ett deduktivt drag, då man formulerar problemställningen som en hypotes/ hypoteser, detta innebär att forskaren undersöker huruvida teorin överensstämmer med de faktiska förhållandena.19
15 Thurén, T., (2002), s.19
16 Thurén, T., (2002), s.19-20
17 Björklund, M. & Paulsson, U., (2003), s.62
18 Thuren, T., (2002), s.23
19 Halvorsen, K., (1992), s.43-44
METOD 2.2.3 Hypotetisk- deduktiv
I den hypotetisk- deduktiva metoden ställer forskaren upp hypoteser som han sedan deduktivt undersöker för att se om hypotesen stämmer med verkligheten. På detta sätt används både empiri och logik.20
En vetenskaplig hypotes är ett antagande som görs för att förklara relationen mellan ett antal olika begrepp, en hypotes kan också innebära att förutsägelser om det förväntade resultatet görs. De antaganden som görs i en hypotes ska kunna jämföras med verkligheten, detta innebär att iakttagelserna från verkligheten antingen kan verifiera eller falsifiera den aktuella hypotesen. En hypotes ska vara rimlig, detta innebär att gjorda antaganden och gissningar vid uppställandet av den bör vara rimliga, till exempel grundade på redan befintlig teori eller logiska tankar. En hypotes bör dessutom vara enkel och avse företeelser som är vanligt förekommande, alltså inte något mycket unikt för en speciell situation.21
Hypotesprövande undersökningar syftar till att frambringa förklarande kunskap. Utifrån teorier och redan befintlig kunskap formuleras hypoteser som sedan prövas empiriskt.
Verkligheten är ofta väldigt komplex, därför kommer hypotesen att innebära en väldigt förenklad modell av verkligheten.22
2.2.4 Vårt val av vetenskapliga angreppssätt
Vårt vetenskapliga angreppssätt anser vi vara hypotetiskt- deduktivt eftersom vi utgår från teori för att skapa en hypotes som vi sedan testar med hjälp av en praktisk undersökning. Vi jämför sedan empirin med den tidigare antagna hypotesen för att se om hypotesen kan verifieras eller falsifieras, alltså om hypotesen som bygger på vedertagen teori stämmer överens med det empiriskt insamlade materialet.
2.3 Forskningsmetodik
Studiens syfte avgör om en studie är kvalitativ eller kvantitativ. Det finns ingen absolut skillnad mellan kvantitativa och kvalitativa metoder, dessa är båda arbetsredskap som
20 Thuren, T., (2002), s.25
21 Patel, R. & Tabelius, U., (1987), s.15
22 Patel, R. & Tabelius, U., (1987), s.55
används i olika grad av diverse metodiska principer. Kvalitativa studier präglas av flexibilitet och kvantitativa av strukturering och man kan med fördel använda sig av båda två23
2.3.1 Kvantitativ
Kvantitativa metoden omfattar information som kan mätas och värderas numeriskt. Dock går inte allt att mäta kvantitativt vilket medför att möjligheterna till kunskapsgenerering blir avgränsade genom kvantitativa studier.24 Metoden baseras på användning av statistik, enkäter och matematiska formler. Vid genomförande av undersökningar används dessa främst för bearbetning och analys av datamaterialet. I kvantitativ forskning är syftet att skapa förklaring medan den kvalitativa syftar till att skapa förståelse.25
2.3.2 Kvalitativ
För den kvalitativa metoden är det forskarens uppfattningar och tolkningar som ligger till grund för resultaten. Man använder sig av kvalitativ metodik om man inte kan eller bör omvandla informationen till siffror.26 Metoden är mer lämpad för att användas vid genomförande av observationer och intervjuer.27 Målet med kvalitativa undersökningar är att få en djupare kunskap än vad som är möjligt med den kvantitativa metoden, då denna ofta saknar den helhetssyn som den kvalitativa metoden ger.28
2.3.3 Vårt val av forskningsmetodik
Vår studie bygger både på kvantitativ- och kvalitativ metodik, vi tolkar själva teorin kvalitativt för att utveckla hypotesen. Däremot samlar vi in datamaterial som vi sedan kvantitativt jämför i vår modifierade målkonfliktsmodell för att försöka se eventuella samband eller avvikelser. Den kvantitativa datan består av lönsamhetsinformation och sammanställning av svaren från enkätundersökningen. Dock är det vi själva som tolkar resultatet av denna sammanställning enligt våra egna antaganden, dessa tolkningar blir alltså av kvalitativ karaktär.
23 Holme, I.M. & Solvang , B.K., (1997), s.76-79
24 Börklund, M & Paulsson, U., (2003), s.63
25 Andersen, I., (1998), s.31
26 Holme, I.M. & Solvang, B.K., (1997), s.76
27 Börklund, M & Paulsson, U., (2003), s.63
28 Patel, R. & Tabelius, U., (1987), s.99
METOD 2.4 Datainsamling
Det finns en rad olika metoder som kan användas vid insamling av datainformation, till exempel observationer, intervjuer, frågeformulär och kombinationer av dessa. I dagens samhälle översköljs människor av stora mängder information, därför är det viktigt att kunna utvärdera vilken information som är relevant för det specifika ändamålet. Datainsamlingen är oftast det mest tidskrävande delen av ett uppsatsarbete. Vid rådatainsamling kan man skilja mellan primär- och sekundärdata.29
2.4.1 Primärdata
Primärdata är ny data, det vill säga data som samlats in till den aktuella studien, som forskaren själv samlar in genom att använda sig av en eller flera datainsamlingsmetoder.
Personliga intervjuer är en metod för insamling av primärdata.30 Olika former av intervjuer är:
• Strukturerade intervjuer innebär att frågorna kan var bestämda på förhand och tas upp i en bestämd ordning.
• Semi- strukturerade intervjuer används när ämnesområdet på förhand är bestämt och frågorna formuleras i efterhand.
• Ostrukturerade intervjuer är en intervju som har formen av ett samtal där frågorna uppkommer efter hand.31
Enkäter är en annan metod för att ta fram primärdata med en relativt liten arbetsinsats.
Enkäter består av ett antal standardiserade frågor och svarsalternativ. Svarsalternativen kan antigen bestå av ja och nej alternativ, vara graderade efter en skala eller ge utrymme för mer beskrivande svar.32 Enkäter kan skickas ut på många olika sätt, en enkel och snabb metod att skicka ut enkäter är via e-post. Detta innebär en enkel distribution med minimalt pappersarbete, via en länk till en hemsida kan enkäten besvaras och svaren samlas i ett dataregister.33
29 Börklund, M. & Paulsson, U., (2003), s.66
30 Halvorsen, K., (1992), s.72
31 Börklund, M. & Paulsson, U., (2003), s.68
32 Börklund, M. & Paulsson, U., (2003), s.68-70
33 Ejlertsson, G., (2005), s.10
Det är mycket viktigt att formulera enkäten på rätt sätt, andra personer än den som utformar enkäten kan lätt uppfatta frågorna på ett annat sätt än vad som är avsikten. På grund av detta är det viktigt att testa enkäten genom en provundersökning, en så kallad pilotstudie innan det riktiga utskicket. Syftet med pilotstudien är att få reda på om de svarande tolkar frågor och svar på samma sätt som frågekonstruktören samt att få reda på om frågan verkligen mäter det som den avser att mäta.34 I samband med att enkäten skickas ut ska också ett följebrev bifogas i syfte att förklara undersökningen.35
Då en person ur en population vägrar att, eller inte har möjlighet att delta i undersökningen talar man om externt bortfall, avsaknad av svar på enstaka frågor kallas för internt bortfall. Ju större bortfallet är desto större är risken för felaktiga generaliseringar. När det gäller enkätundersökningar kan bortfall lindras genom att ha ett väl genomarbetet frågeformulär och ett tillhörande följebrev samt att skicka påminnelse.36
2.4.2 Sekundärdata
Sekundärdata innefattar uppgifter som använts i ett annat syfte än den aktuella studien och omfattar litteratur i form av skrivet material. Sekundärdata kan vara både verbala och icke verbala och de är oftast redan bearbetade och analyserade.37
2.4.3 Vårt val av datainsamling
Vi har under arbetets gång använt oss av både primär- och sekundärdata. Primärdatan erhölls genom en webbaserad enkätundersökning. Enkäter skickades ut till 65 olika företag just för denna studies ändamål. Enkäten bestod av fyra frågor, se bilaga 1, vilka utformades utifrån denna uppsats problemformulering, detta för att göra det möjligt att uppnå syftet. I enkäten undvek vi att fråga om företagets lönsamhet, eftersom vi upplevde att det fanns en risk för att personen som besvarar enkäten vid de olika företagen räknar ut lönsamheten på olika sätt. Vi valde istället att fråga om företagsnamnet för att sedan själva räkna fram lönsamheten med hjälp av en konsekvent använd beräkningsmodell. Informationen som krävdes för att beräkna lönsamheten för de olika företagen skaffade vi genom att använda Växjö
34 Ejlertsson, G., (2005), s.35
35 Ejlertsson, G., (2005), s.39
36 Ejlertsson, G., (2005), s.25
37 Halvorsen, K., (1992), s.73
METOD
universitetsbiblioteks databaser. Resultat- och balansräkningar hämtades från databasen Affärsdata38.
Vid utformandet av enkäten upplevde vi att det fanns en risk för att personen som svarar på enkäten mer eller mindre omedvetet skulle markera den punkt i den modifierade målkonfliktsmodellen där de vill/ borde vara placerade om vi enbart frågade efter var de i dagsläget är placerade. Bland annat därför valde vi att ställa två frågor om företagets placering i modellen, placering i dagsläget och optimal placering, se bilaga 1, detta för att få den svarande personen att tänka en gång extra innan denne markerar en viss punkt i modellen.
Denna information användes också för att analysera skillnader mellan företagens nulägesplacering och optimala placering i modellen.
Enkäten utformade vi själva genom att konstruera den och lägga upp den på en egen hemsida via Artologik39 som vi kom i kontakt med via IT-ansvarig på Teknikhögskolan. Efter att ha utformat enkäten utfördes ett pilottest, det vill säga att enkäten skickades ut till ett antal testpersoner, detta för att vi skulle upptäcka eventuella svagheter med enkäten och dess utformning. Efter vissa justeringar skickades en länk till enkätens hemsida via e-post till kontaktpersonen på respektive företag. I följebrevet, se bilaga 2, föreslogs att produktionschef/ produktionsplanerare eller liknande person bör fylla i enkäten. Vi påpekade också i följebrevet att vi inte kommer att avslöja vilket företag som har svarat vad på frågorna, detta för att minska risken för att företagen avstår från att svara på enkäten.
Möjlighet gavs att besvara enkäten under 14 dagar mellan 23 april och 7 maj 2007, vi skickade också en påminnelse till de företag som inte hade besvarat enkäten fram till den 2 maj.
Anledningen till att just tillvägagångssättet enkätundersökning valdes var att vi ansåg oss behöva empiri från ett relativt stort antal företag för att kunna dra några eventuella slutsatser från det insamlade materialet. Genom att skicka ut enkäter till många olika företag ansåg vi att vi skulle kunna samla in en större mängd data under den tid som vi hade till förfogande, i jämförelse med att till exempel intervjua företagen.
38http://www.ad.se/index.php?serv=foretagsfakta (2007-05-03)
39http://asp.artologik.net/td_stud (2007-05-07)
Sekundärdata som använts under arbetets gång är diverse litteratur och information från Internet. Litteraturen bestod av böcker och vetenskapliga artiklar, främst inom områdena metod, lönsamhet, mål och målkomflikter samt företagsmiljö och marknad. Den valda litteraturen ansågs vara av relevans för uppsatsens ämne. Den information vi hämtade från Internet bestod främst av lönsamhetsinformation för de företag som svarat på enkätutskicket.
2.5 Urval
Ett urval görs för att bestämma vad som ska undersökas och hur många enheter som ska undersökas, summan av alla enheter kallas för en population. En population är alltså samtliga enheter man önskas få upplysningar om. Problemformuleringen ska klargöra vilka enheter som ska undersökas och vilka upplysningar som önskas fås från dessa. Det finns två olika typer av urval att välja mellan, dessa är sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval.40 Sannolikhetsurval sker slumpmässigt av alla enheter i en population. Icke-sannolikhetsurval innebär att forskaren själv kan välja ut vilka enheter ur populationen som anses vara intressanta att undersöka.41
2.5.1 Vårt val av urval
Vi har använt oss av icke- sannolikhetsurval eftersom vi själva har satt upp kriterier för vilka företag som ska väljas för studien. De företag som vi ser som intressanta för denna studie är olika typer av tillverkande företag som drivs i aktiebolagsform. Vid urvalet av företag utgick vi från fadderföretag till Teknik- och Ekonomihögskolan samt andra företag som vi själva har någon form av anknytning till. Det totala antalet företag som enkäten skickats till uppgick till 65 stycken. Anledningen till att just dessa företag valdes var att de har anknytning till Växjö universitet och på så sätt borde ha större incitament att svara på enkäten. Vi har valt att inte presentera företagsnamnen i uppsatsen.
2.6 Sanningskriterier
För att kunna bedöma en studies trovärdighet brukar man tala om reliabilitet, validitet och objektivitet.42
40 Holme, I. M. & Solvang, B.K., (1997), s.181
41 Halvorsen, K., (1992), s.98-100
42 Björklund, M. & Paulsson, U., (2003), s.59
METOD 2.6.1 Reliabilitet
Reliabilitet innebär att resultaten ska vara tillförlitliga. Med detta menas, att två mätningar av samma fenomen med samma metoder i upprepande undersökningar bör ge samma resultat för att ha hög tillförlitlighet.43
2.6.2 Validitet
Validitet klargör den koppling som görs mellan det teoretiska och empiriska planet och hur väl denna koppling görs. Validiteten innebär i vilken utsträckning man verkligen mäter det man avser mäta. I en undersökning brukar man skilja på en yttre och en inre validitet. Den inre validiteten handlar om att frågorna ställs till rätt grupp av population. Den yttre validiteten handlar om möjligheten att göra konkreta generaliseringar från ett urval till en population, dels mer abstrakt från en specifik studie till en allmän teori.44
2.6.3 Objektivitet
Objektivitet avser i vilken utsträckning forskarens egna värderingar har påverkat studien. Ett sätt att öka objektiviteten är att tydliggöra och motivera de olika val som görs i studien för att ge läsaren möjlighet att själv avgöra hur pass objektivt resultatet är.45
2.6.4 Reliabilitet validitet och objektivitet i vårt fall
För att förbättra reliabiliteten förklarades den modifierade målkonfliktsmodellen med ett exempel i enkäten, detta för att personen som fyllde i enkäten inte skulle missförstå modellen.
Vi valde också att själva räkna ut räntabiliteten för de olika företagen, detta på grund av risken för att olika företag räknar ut räntabilitet på olika sätt. Vi föreslog även att en person som är insatt i företagets helhet skulle fylla i enkäten, till exempel produktionschef/
produktionsplanerare eller liknande person, på så sätt borde svaren bli mer rättvisande och reliabiliteten öka.
Vi anser att validiteten förbättrades genom att vi ställde två frågor om var i den modifierade målkonfliktsmodellen företagen befinner sig eller vill befinna sig. En fråga om placering i
43 Svenning, C., (2003), s.67
44 Svenning, C., (2003), s.63-66
45 Björklund, M. & Paulsson, U., (2003), s.59-61
nuläget och en fråga om placering i ett optimalt läge, genom detta ”tvingas” den svarande personen tänka till en gång extra innan han/ hon markerar en punkt i modellen. På så sätt borde den markerade punkten i modellen stämma bättre överens med verkligheten. Genom att använda oss av vedertagen dokumentation som resultat- och balansräkningar för att beräkna räntabiliteten anser vi att denna har hög validitet.
Eftersom vi lät företagen välja vilken företagskategori de ansåg sig tillhöra och själva placera sig i den modifierade målkonfliktsmodellen har våra värderingar inte avspeglat sig på det empiriska materialet. Vi har även i största möjliga mån försökt motivera gjorda val under arbetets gång.
2.7 Generalisering
Generalisering innebär att man ser sitt resultat som allmängiltigt och att kunskapsbidraget eller resultatet kan användas av andra på andra områden.46 Om det inte går att undersöka en hel population måste forskaren göra ett urval som bara är en liten del av verkligheten. När urvalet görs på ett korrekt sätt är resultatet från undersökningen representativt för hela populationen.47 Att urvalet ses som representativt innebär att resultatet som erhållits utifrån urvalet anses vara detsamma som om man skulle ha undersökt samtliga enheter i populationen.48 Generalisering innebär att man generaliserar den teori som anses förklara det insamlade empiriska materialet, alltså att man formulerar en teori som fungerar som en förklaring till empiriskt upptäckta fenomen, detta innebär inte nödvändigtvis att den formulerade teorin är sann.49
2.7.1 Generalisering i vårt fall
Genom att bygga vår hypotes på allmänt vedertagen teori ansåg vi i inledningsskedet av arbetet att den borde gå att använda generellt, den måste dock testas först. Vi skickade ut enkäten till många olika företag för att förbättra chanserna att få många svar. Ju fler svar vi fick in för analys, desto bättre och mer generella slutsatser ansåg vi oss kunna dra.
46 Dannefjord, P., (1999), s.23
47 Patel, R. & Tabelius, U., (1987), s.44
48 Halvorsen, K., (1992), s.96
49 Dannefjord, P., (1999), s.25
TEORETISK REFERENSRAM
3 Teoretisk referensram
Teoriavsnittet kommer att behandla områden och begrepp som är av relevans för det studerade ämnet. Avsnittet behandlar bland annat lönsamhet, mål och målformuleringar, målkonflikter/ suboptimeringar, målkonflikters inverkan på lönsamhet samt företag och hur dessa kan delas in i kategorier.
3.1 Lönsamhet
Effektivitet är ett uttryck för hur pass väl ett företag lyckas uppnå sina mål, alltså hur bra eller dåligt ett företag bedriver sin verksamhet. Effektivitet mäts som förhållandet mellan värdet av det resultat som åstadkommits och värdet av de resurser som satsats för att åstadkomma resultatet i förhållande till ett mål. Hög måluppfyllelse ger hög effektivitet och tvärt om.
Effektivitet som lönsamhet mäts som resultat genom satsat kapital.50
3.1.1 Mätning av lönsamhet
Lönsamhet är ett relationsmått som anger hur bra eller dåligt ett företag bedriver sin verksamhet. Lönsamhetsmåttet sätter ett resultatmått i förhållande till det kapital som finns och används i företaget.51
Ett vanligt använt lönsamhetsmått är räntabilitet eller avkastning. Räntabilitet beräknas vanligtvis i förhållande till eget kapital, arbetande kapital eller totalt kapital utifrån företagets resultaträkning.52 Ett sätt att beräkna räntabilitet på totalt kapital uttryckt i resultat- och balansräkningens termer är: Räntabilitet på totalt kapital är lika med rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med totalt kapital, se formel nedan.53
Räntabilitet på totalt kapital = Rörelseresultat + Finansiella intäkter Totalt kapital
Målet med logistikarbete och normalt företags viktigaste mål är att öka eller minst bibehålla lönsamheten. Det är svårt att definiera lönsamhetsbegreppet, ett någorlunda bra mått är dock
50 Ax, C. m.fl., (2005), s.17
51 Ax, C. m.fl., (2005), s.583
52 Ax, C. m.fl., (2005), s.30
53 Greve, J., (2003), s.88
räntabilitet på totalt kapital. Ur ett logistikperspektiv finns det principiellt tre olika vägar att gå för att förbättra ett företags lönsamhet, kostnadsrationalisering, intäktsgenerering och kapitalrationalisering. Den bästa metoden för att uppnå lönsamhet är dock att fokusera på alla tre dimensionerna.54
Lönsamhetsmålet är oerhört betydelsefullt för företag i praktiken och alla företagets intressenter strävar mer eller mindre efter att uppnå lönsamhet. Lönsamhet utgör själva grunden för ett företags överlevnad på sikt. Det existerar dock situationer då avvägningar måste göras mellan lönsamhet och olika intressenters mål liksom vad som är lönsamt på kort och lång sikt.55
3.1.2 Olika syn på lönsamhet
Det finns ett flertal olika teoretiska modeller som beskriver vad företag har som mål med sin verksamhet. Enligt vinstmaximeringsmodellen har företag som mål att maximera sin vinst.
Detta sker genom att förädla input till output med ett högre värde och under förädlingen förbruka så lite resurser som möjligt. Enligt denna teori är effektivitet huvudproblemet, företagets vinst är målet och alltså måttet på effektiviteten. När skillnaden mellan de totala intäkterna och de totala kostnaderna är som störst är vinsten maximerad. Enligt vinstmaximeringsmodellen handlar företag rationellt för att uppnå vinstmaximering, detta är något som teorin har kritiserats för.56
Enligt intressentmodellen strävar företag efter att uppnå en tillfredsställande vinst samtidigt som det försöker skapa ett stabilt förhållande med sin omgivning, så kallad jämvikt.
Omgivningen består av ett antal intressenter, företaget strävar efter att skapa balans mellan de bidrag de olika intressenterna lämnar till företaget och de belöningar som företaget lämnar till intressenterna. Målet blir alltså att tillgodose intressenternas krav och kompromissa för att uppnå jämvikt. Det blir då naturligt att det uppstår konflikter mellan de olika intressenternas mål, och företaget får således flera olika delmål som måste uppfyllas.57 Lönsamhetsmålet är dock det mål som alla företagets intressenter på lång sikt har gemensamt.58
54 Lumsden, K., (2006), s.250
55 Ax, C. m.fl., (2005), s.44
56 Ax, C. m.fl., (2005), s.34
57 Ax, C. m.fl., (2005), s.38
58 Ax, C. m.fl., (2005), s.44
TEORETISK REFERENSRAM 3.2 Mål och målformuleringar
Ett företag utvecklar en vision för att beskriva hur ledningen vill att företaget ska utvecklas i framtiden, en slags framtidsbild. Visionen anger ramarna för utformandet av affärsidé, strategiska mål och strategi. Affärsidén är mer relaterad till ett enskilt affärsområde och anger hur företaget vill särskilja sig från sina konkurrenter. Mål finns på flera olika nivåer i ett företag, de viktigaste mest övergripande målen är strategiska mål, dessa är långsiktiga och berör företaget som helhet. Mål anger vad som är viktigt att uppnå, dock inte hur det ska uppnås. En strategi är en överordnad samordning av företagets viktigaste mål, riktlinjer och aktiviteter. En strategi ska fungera som ett rättesnöre och skapa underlag för företaget att genomföra viktiga aktiviteter. Riktlinjer är regler eller liknande som klargör och avgränsar handlingsutrymmet för olika aktiviteter, dessa är viktiga i situationer då det förekommer konflikter mellan olika delmål.59
3.2.1 Föränderliga mål
Om ett företags omgivning förändras måste organisationens mål omprövas, detta leder till att målen kommer att förändras över tiden. Denna förändring är nära förknippad med företagets affärsidés livscykel. Livscykeln består av fem faser, idé-, etablerings-, tillväxt-, mognads- och nedgångsfasen. I inledningsskedet är målet ofta mer allmänt hållet och kommer att följas av ersättningsmål. Därefter bör övergripande mål för företaget formuleras samt delmål för olika delar av verksamheten, dessa delmål måste formuleras så att de är i överensstämmelse med det övergripande målet. Målet och delmålen måste därefter övervakas för att upprätthålla dess relevans, när omgivningen förändras kan det bli aktuellt att omformulera målen. Beroende på omgivningens och affärsidéns utveckling bedöms olika faktorer vara av olika vikt vid formuleringen av delmål.60
Företags externa omgivning är normalt under ständig förändring, detta leder till att företag ständigt bör utvärdera sin omgivning utifrån ett antal nyckelfaktorer. Dessa är kunders och marknadens krav, förväntningar och möjligheter, teknologi och andra uppfinningar som kan påverka produkter och produktion, organisationens styrkor och svagheter, mänskliga och andra resurser, finansiering, sociala förhållanden, lagar och regelverk och andra potentiella risker till exempel förändringar i den globala och nationella ekonomin och företagsunika
59 Roos, G. m.fl., (2004), s.21-22
60 Ljung, J. m.fl., (1998), s.293
faktorer som relationer med olika intressenter och försörjningsbehov. Strategiska mål formuleras sedan utifrån detta för att ange företagets långsiktiga inriktning och fördelning av resurser, de relaterar normalt till kunder, marknad, produkt, service och teknologiska möjligheter och utmaningar.61
3.2.2 Övergripande mål
Övergripande långsiktiga mål bör formuleras inom, för företaget strategiskt viktiga områden.
Dessa områden är av stor betydelse för företagets långsiktiga överlevnad, till exempel, marknad, produkter och service, forskning och utveckling, produktivitet och effektivitet, finansiering och fysiska resurser, mänskliga resurser, anpassning till omgivningen samt vinst/
överskott. Olika områden är olika viktiga för olika företag, därför måste varje företag analysera sin verksamhet och fokusera på de områden som bedöms vara viktigast.62
En organisation kan ha många olika syften, till exempel öka försäljningen, öka marknads- andelen eller producera högkvalitativa produkter, dessa delmål garanterar dock inte långsiktig överlevnad för företaget. De är snarare medel för att nå ett större syfte (övergripande mål), nämligen att tjäna pengar och uppnå lönsamhet. Ett företags huvudmål är att tjäna pengar.63
3.2.3 Målhierarkier
Det är viktigt att skilja på mål och medel. Mål är något man vill uppnå, medel är ett redskap för att uppnå målet. Vissa mål är medel för att uppnå andra mer överordnade mål, vad som är mål ur ett perspektiv kan alltså mycket väl vara ett medel för att uppnå mål ur ett annat perspektiv. Detta ger upphov till en så kallad målhierarki.64 En målhierarki innebär alltså att varje mål i en organisation ska stödja mål på närmast högre nivå i organisationen. Man kan se detta som en mål- medelkedja, där det som är mål på en nivå enbart är medel för att uppnå mål på närmast efterföljande nivå, utifrån den högre nivåns perspektiv.65
61 Evans, J.R. & Lindsay, W..M., (2005), s.223
62 Weihrich, H., (1982), s.51
63 Chase, R.B., m.fl., (2006), s.722
64 Roos, G., m.fl., (2004), s.82
65 Weihrich, H., (1982), s.48
TEORETISK REFERENSRAM
Lika viktigt som att mål på olika nivåer i målhierarkin samverkar, är det att mål på samma nivå i hierarkin samverkar, målen bör bilda ett nätverk där de olika målen stödjer varandra både vertikalt och horisontellt i målhierarkin.66
Vid utvecklandet av en målhierarki beskriver man mer överordnande mål i värdeskapande delmål, på detta sätt arbetar man sig ner nivå för nivå från det övergripande målet. Ju längre ned i hierarkin man kommer, desto mer precisa blir delmålen och desto fler blir de. Detta gör att överblicken försämras ju längre ned i hierarkin man kommer. Det gäller att stanna på en lämplig nivå där delmålen är tillräckligt precisa för att de på ett meningsfullt sätt ska kunna uttryckas kvantitativt, men samtidigt är tillräckligt få för att man ska kunna behålla överblicken över dem. Målen i en målhierarki är normalt motstridiga på ett naturligt sätt, detta innebär att målen till viss del naturligt skapar motsättningar mellan varandra. I praktiken måste man offra något för att få något annat.67
3.3 Målkonflikter/ suboptimeringar
För att uppnå långsiktig lönsamhet krävs det att ett företag har goda egenskaper inom ett antal strategiska områden, till exempel: kvalitet, leveransförmåga, kostnadseffektivitet och flexibilitet. Dessa faktorer utgör konkurrensmedel på markanden, och kan vara av olika betydelse för olika produkter.68
De ovan nämnda områdena utgör delmål för ett företag och krävs för att uppnå det primära målet, nämligen lönsamhet. Dock kan dessa delmål delvis vara motstridiga, vilket kräver att inbördes avvägningar görs för att uppnå en optimal lösning och på så sätt nå högst lönsamhet.
Produktionsfunktionen i ett företag kan normalt göra tre uppdelningar av målformuleringar, dessa är:
• God leveransförmåga, som uppnås genom hög lagertillgänglighet eller korta och säkra leveranstider.
• Låg tillverkningskostnad per styck genom högt och jämnt resursutnyttjande.
• Låg kapitalbindning i material genom kort genomloppstid.
66 Weihrich, H., (1982), s.52
67 Roos, G. m.fl., (2004), s.88
68 Olhager, J., (2000), s.41
Dessa mål kan samverka eller motverka varandra, beroende på produktionssituation. De mottsättningar som kan uppstå mellan delmålen beror främst på att resurserna är begränsade.
Den vanligaste målkonflikten uppstår mellan tillverkningskostnad och kapitalbindning.69
Som exempel på målkonflikt mellan målkomponenterna kan nämnas, att hög leveransförmåga kan uppnås genom stort färdigvarulager, vilket i sin tur leder till hög kapitalbindning och hög lagringskostnad. Kort genomloppstid genom produktionen kan åstadkommas genom korta tillverkningsserier, vilket skapar lågt kapacitetsutnyttjande och hög tillverkningskostnad per styck.70 Oftast kan två av de tre målen uppnås utan överhängande risk för målkonflikt. Se figur 3.1.
Figur 3.1.Figuren visar målkonfliktsmodellen och avvägning mellan de olika målkomponenterna.
Modifieradfierad källa:Olhager, J., (2000), s.47
För att ett företag ska uppnå god total lönsamhet bör avvägningar mellan dessa målkomponenter göras, så att de överensstämmer med företagets övergripande mål. Olika funktioner i ett företag baserar ofta sitt beslutsfattande på olika målformuleringar och ibland kan det vara svårt att hitta lämpliga avvägningar mellan det övergripande målet och dessa tre målkomponenter.71 Detta kan ofta leda till att risken för suboptimeringar blir stor, vilket innebär att olika åtgärder som vidtas i syfte att förbättra vissa delar av verksamheten kan ge negativa effekter på de övriga delarna. På så sätt kan den totala lönsamheten påverkas negativt. Ett exempel är att en åtgärd som är tänkt att minska kostnaderna samtidigt kan försämra leveransförmågan och alltså på längre sikt generera lägre intäkter. Ett företag måste
69 Olhager, J., (2000), s.46- 48
70 Jonsson, P. & Matsson, S-A., (2005), s.36
71 Olhager, J., (2000), s.46-48
Leveransförmåga
Tillverkningkostader/
resursutnyttjande
Kapitalbindning i material
TEORETISK REFERENSRAM
se till helheten av kombinationen av de tre målkomponenterna för att uppnå en optimal lösning.72
Förutom att finna en optimal avvägning mellan dessa delvis motstridiga mål bör företaget sträva efter att reducera de faktorer som ger upphov till konflikter så att målkomponenterna kommer i harmoni med varandra.73
3.3.1 Leveransförmåga/ leveransservice
Företags leveransförmåga avser sannolikheten att ett företag ska kunna leverera direkt från lager. Leveransförmågan kan beskrivas med tre grundläggande element: lagertillgänglighet, leveranshastighet och leveransprecision. 74
• Lagertillgänglighet som också benämns som servicegrad avser i vilken utsträckning lagerförda artiklar finns tillgängliga i lager när kunden efterfrågar dem. Detta element är ett mått på att direkt kunna leverera från lager till kund vid kundorder.75
• Leveransprecision avser i vilken utsträckning en leverans sker vid den leveranstidpunkt som överenskommits med kunden.76
• Leveranshastighet är tiden från att en kundorder erhållits tills leverans har kunnat ske.77 Varje producerande företag bör stäva efter korta och säkra leveranstider, vid produktion mot lager kan leveranshastigheten sägas vara i det närmaste noll.78
3.3.2 Kapitalbindning i material
Alla företag har behov av kapital eftersom verksamheter ger upphov till kapitalbindning.
Behovet av att binda kapital och balansen mellan olika resursslag som binder kapital, styrs av den marknaden som företaget verkar på. Kundernas krav på leveranstider avgör var i materialflödet som kapital bör bindas. Det är av stor betydelse för ett företag att använda sitt kapital rätt för att öka/ bibehålla lönsamheten.79 En trend inom lagerhållning är utvecklingen
72 Lumsden, K., (2006), s.259
73 Olhager, J., (2000), s.48
74 Olhager, J., (2000), s.43
75 Jonsson, P. & Mattsson, S-A., (2005), s.114
76 Mattsson, S-A., (2002), s.148
77 Mattsson, S-A., (2002), s.151
78 Olhager, J., (2000), s.43
79 Samuelsson, L., (2004), s.478
mot just-in-time, det vill säga att endast leverera den kvantitet av produkter som det finns ett direkt behov av och på så sätt undvika onödig lagerhållning.80
Då ett företag gör en investering i en tillgång binds kapital. Företags tillgångar kan delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar är sådana tillgångar som utnyttjas under längre tid som till exempel, byggnader, maskiner, datorsystem etc.
Omsättningstillgångar är tillgångar som är tänkta att säljas eller förbrukas under en viss period. Exempel på omsättningstillgångar är, material i lager, under produktion eller under transport samt kundfordringar. Sett ur ett logistiskt perspektiv orsakas kapitalbindningen av det material som bilds i råvaru- och komponentlager, under produktion, i färdigvaru- och distributionslager samt under transport.81
3.3.3 Tillverkningskostnader/ resursutnyttjande
Varje företag behöver resurser för att kunna bedriva sin verksamhet. För produktionsfunktionen kan de nödvändiga resurserna delas upp i personella, reala och finansiella resurser. Personella resurserna är de människor som företaget har tillgång till.
Reala resurserna är resurser i form av fysiska tillgångar (byggnader, fordon, maskiner, med mera). Företagets finansiella resurser är likvida tillgångar. Alla av de ovan nämnda resurserna finns i en begränsad mängd. Därför är det av stor betydelse för ett företag att på bästa sätt hushålla med sina resurser. Resursutnyttjandet beskriver i hur hög grad företaget använder sina tillgängliga resurser och kan definieras som förhållandet mellan tillgängliga och utnyttjade resurser.82 Genom högt och jämnt utnyttjande av anläggningstillgångar kan företaget sänka tillverkningskostnaderna per styck.83
Vid övergång från produktion av en produkt till en annan måste ett antal aktiviteter utföras till exempel byte av verktyg, inställning av maskiner, utgångs material som hämtas från förråd osv. Dessa aktiviteter kallas för omställningar och ger upphov till så kallade ställtider.
Tillsammans medför dessa aktiviteter kostnader, dessa benämns ställkostnader. Samtliga ställkostnader är oberoende av den kvantitet som tillverkas vid det aktuella tillfället. Genom
80 Mattsson, S-A., (2002), s.30
81 Jonsson, P. & Mattsson, S-A., (2005), s.29
82 Lumsden, K., (2006), s.687- 688
83 Olhager, J., (2000), s.176
TEORETISK REFERENSRAM
produktion av stora volymer åt gången fördelas ställtiden på många enheter vilket ger en lägre ställkostnad per styck och bättre resursutnyttjande av anläggningstillgångarna. 84
3.4 Målkonflikternas inverkan på lönsamhet
Som tidigare nämnts, är det primära målet för alla vinstdrivande industriföretag att tjäna pengar, det vill säga att företaget i nuet och i framtiden försöker uppnå så god lönsamhet som möjligt. De tre målkomponenterna leveransförmåga, kapitalbindning och tillverknings- kostnader som visas i figur 3.2 har en stark koppling till, och är av stor betydelse för företagets effektivitet och lönsamhet.85
De tre komponenterna inriktar sig på var sin del i lönsamhetsbegreppet: intäkt, kostnad och kapital, och kan åskådliggöras med hjälp av en förenklad Du Pont-modell.
Figur 3.2.Koppling mellan effektivitet och räntabilitet. Källa:Lumsden, K., (2006), s.259
Figuren visar en förenklad Du Pont- modell som beskriver sambandet mellan målkomponeneterna och lönsamhetsbegreppet. Med effektivitet menas hur pass optimal sammansättningen av målkomponenterna är.86
Den intäktsskapande delen av modellen handlar om leveransservice (leveransförmåga) som även är ett direkt konkurrensmedel och påverkar intäkterna på lång sikt. Företag som har bra leveransservice är de företag som är snabba på att leverera och håller de leveranstider som utlovats. Om ett företag har sämre leveransservice än sina konkurrenter spelar dock inte en
84 Jonsson, P. & Mattsson S-A., (2005), s.167
85 Mattsson, S-A., (2002), s.136
86 Lumsden, K., (2006), s.259-260
Intäkter
Kostnader
Kapitalbindning
Vinst
Ränta- bilitet Leveransservice
Resursutnyttjande
Materialomsättning
liten förbättring av leveransservicen så stor roll för att öka intäkterna, man är ju fortfarande sämre. Om ett företag är mycket bättre än sina konkurrenter kan det dock vara onödigt att investera i bättre leveransservice om denna redan är bättre än konkurrenternas. För företag som befinner sig i ett mellanläge kan däremot en liten förändring av servicen ge en stor förändring av intäkterna.87
Med effektivt och högt resursutnyttjande kan behovet av resurser i förädlingsprocessen sänkas. Med mindre resurser i form av inflöde av råmaterial och med bibehållet utflöde av förädlade produkter, ökar produktiviteten och därigenom lönsamheten för företaget. Alltså, högre resursutnyttjande ger lägre resursförbrukning, vilket leder till ökad produktivitet och sänkta kostnader.88 Genom effektivt utnyttjande av anläggningstillgångar i form av maskiner och byggnader kan låg tillverkningskostnad per enhet uppnås och därmed ökad vinstmarginal.89
Materialet som flödar i ett logistiksystem utgör delar av omsättningstillgångarna som i sin tur påverkar företagets kapitalbindning. Kapitalbindningen utrycker hur mycket kapital som är bundet i förråd, i produkter i arbete, i färdigvarulager och under transport.90
Ett företags lönsamhet (räntabilitet) påverkas av vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet. Kundservice (leveransförmåga) och direkta kostnadsreduktioner (tillverkningskostnader/ resursutnyttjande) påverkar vinstmarginalen medan kapitalbindningen i material påverkar kapitalomsättningshastigheten. I många situationer kan dock en förbättringsåtgärd ha en positiv inverkan på både vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet. Så är till exempel fallet med en minskning av ställtider i produktionen (tiden som krävs för att ställa om maskiner vid byte från produktion av en produkt till en annan), detta leder i bästa fall till en förbättring av samtliga målkomponenter med ökad total lönsamhet som följd. Olika förbättringar har dock normalt olika inverkan på vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet det gäller då att prioritera förbättringsåtgärder så att den största möjliga lönsamheten kan uppnås.91
87 Lumsden, K., (2006), s.260
88 Lumsden, K., (2006), s.688
89 Olhager, J., (2000), s 47
90 Jonsson. P. & Mattsson, S-A., (2005), s.141-142
91 Lumsden, K., (2006), s.34
TEORETISK REFERENSRAM 3.5 Företagskategorier
Vilka praktiska mål som bör prioriteras av företag för att uppnå verksamhetens mål skiljer sig åt från företag till företag. Principiellt kan företag delas upp i tre olika kategorier, kundfokuserande, masstillverkare och processtillverkare. Denna indelning görs beroende på vad som anses vara viktigt för respektive företag att fokusera på för att behålla sin konkurrenskraft och uppnå verksamhetens mål. De flesta företag består dock av flera av dessa dimensioner, hur mycket fokus som bör läggas på var och en av dimensionerna varierar från fall till fall, detta illustreras med pilarna i figuren nedan. Se figur 3.3.92
Figur 3.3. Vad är viktigt för ett företag att prioritera för att uppnå verksamhetens mål, med andra ord vilken företagskategori tillhör det? Modifierad källa: Lapide, L., (2006), s.23
3.5.1 Kundfokuserande
Företag inom denna kategori kännetecknas av stor flexibilitet. Viktiga faktorer för att företag i denna kategori ska lyckas är kort ordercykeltid, överlägsen leveransförmåga, produktkvalitet och att snabbt få ut nya produkter på marknaden. Dessa företag kännetecknas av att ha höga marginaler på sina produkter, korta produktlivscykler (Se kapitel 3.6.) och hög modefaktor.
92 Lapide, L., (2006), s.21-23
?
?
Masstillverkande ?
(Kostnadseffektivitet)
• Hög produktivitet
• Logistikkostnader
Processtillverkande (Utnyttjande av tillgångar)
• Utnyttjande av anläggning
• Lageromsättning
• Kort återbetalningscykel Företag
Kundfokuserande (Kundfokus)
• Ordercykeltid
• Överlägsen leveransförmåga
• Kvalitet
• Snabb produktintroduktion
