Självständigt arbete inom det fritidspedagogiska området, 15hp.
Exkludering på fritidshemmet
En kvalitativ studie om exkludering och metoder för att motverka exkludering
Författare: Almedin Dzuzdanovic
& Dario Lesic
Sammanfattning
Titel: Exkludering på fritidshemmet: En kvalitativ studie om exkludering och metoder för att motverka exkludering.
Denna studie behandlar det breda och komplexa området exkludering på fritidshemmet.
Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare uppfattar att exkludering sker på fritidshemmet och belysa vilka metoder fritidslärare använder för att motverka exkludering. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer använts som forskningsverktyg. Studiens resultat visar att fritidslärarnas uppfattning är att exkludering sker mellan elever under fria aktiviteter och lekar. Elever som har gemensamma intressen kan exkludera andra elever som inte har liknande intressen och som inte passar in i gruppen. Vidare är fritidslärarnas uppfattning att styrda aktiviteter kan motverka exkludering eftersom elever får samma förutsättningar att delta i aktiviteter och lekar. Fritidslärarna finns där för att styra och säkerställa så att inga elever känner sig utanför. Exempel på metoder som fritidslärarna brukar använda för att motverka exkludering är att läsa av situationer och ingripa om det behövs, ta en diskussion med elever och förklara hur den utsatta eleven känner sig, samt planera styrda lekar vilket ger fritidslärarna möjlighet att påverka elevernas deltagande.
Nyckelord:
Abstract
Title: Exclusion at the leisure time centre: A qualitative study on exclusion and methods to prevent exclusion.
This study addresses the broad and complex area of exclusion at the leisure time centre.
The purpose of this study is to investigate how leisure teachers perceive that exclusion takes place in the leisure time centre and what methods leisure teachers use to prevent exclusion. This is a qualitative study where semi-structured interviews were used as research tools. The study's results show that the leisure teachers' perception is that exclusion takes place between pupils during extracurricular activities and games. Pupils who share common interests may exclude other pupils who do not have similar interests and who do not fit into the group. Furthermore, the leisure teachers' view is that controlled activities can counteract exclusion because pupils are given the same conditions to participate in activities and games. The leisure teachers are there to guide and ensure that no pupils feel outside. Examples of methods that leisure teachers usually use to prevent exclusion are reading situations and intervening if necessary, discussing with pupils and explaining how the vulnerable pupil feels, and planning controlled activities that allow leisure teachers to influence pupil participation.
Keywords:
leisure time centre, pupils, interests, exclusion, controlled activities, extracurricular
Förord
Utifrån den litteraturläsning som vi gjort kring exkludering är vår uppfattning att exkludering inom fritidshemkontext är relativt outforskat område. Vi har valt att inrikta vår studie inom exkludering för att öka kunskapen om hur det förekommer på fritidshemmet. Under studiens gång har vi lärt oss otroligt mycket genom diskussioner tillsammans med handledaren Reza Arjmand och övriga studenter under gemensamma seminarier. Diskussionerna resulterade till att vi fick idéer, tankar och tips för att kunna genomföra den här studien på bästa möjliga sätt. Vi vill rikta ett stort tack till de fyra fritidslärarna som valde att ställa upp på att bli intervjuade. Utan er hade det inte varit möjligt att genomföra denna studie. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Reza Arjmand och examinator Tor Ahlbäck för deras engagemang, stöd och vägledning under uppsatsskrivandet.
Växjö, den 29 maj 2020
Almedin Dzuzdanovic & Dario Lesic
Innehållsförteckning
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Problemformulering ______________________________________________ 1
2 Syfte, frågeställningar och centrala begrepp ______________________________ 2 2.1 Syfte ___________________________________________________________ 2 2.2 Frågeställningar _________________________________________________ 2 2.3 Centrala begrepp ________________________________________________ 2
3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 3 3.1 Barns och ungdomars relationer ____________________________________ 3 3.2 Styrda aktiviteter och fria aktiviteter ________________________________ 4
4 Teoretiska utgångspunkter _____________________________________________ 5 4.1 Symbolisk interaktionism _________________________________________ 5 4.2 Social interaktion ________________________________________________ 5 4.3 Jaget ___________________________________________________________ 6 4.4 Signifikanta andra _______________________________________________ 6 4.5 Symboler _______________________________________________________ 6
5 Metod ______________________________________________________________ 7 5.1 Metodval _______________________________________________________ 7 5.2 Datainsamling ___________________________________________________ 8 5.3 Urval och studiens informanter_____________________________________ 9 5.4 Genomförande _________________________________________________ 10 5.5 Bearbetning av data _____________________________________________ 11 5.6 Etiska överväganden ____________________________________________ 12 5.7 Trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet ______________________ 13 5.8 Metodreflektion ________________________________________________ 14
6 Resultat ____________________________________________________________ 15 6.1 Normer och exkludering på fritidshemmet __________________________ 15 6.2 Metoder för att motverka exkludering ______________________________ 17
7 Analys _____________________________________________________________ 21 7.1 Social interaktion och symboler ___________________________________ 21 7.2 Signifikanta andra ______________________________________________ 22 7.3 Jaget __________________________________________________________ 22
8 Diskussion och didaktiska implikationer ________________________________ 23 8.1 Normer och exkludering på fritidshemmet __________________________ 23 8.2 Metoder för att motverka exkludering ______________________________ 24 8.3 Slutsats och didaktiska implikationer_______________________________ 25 8.4 Förslag till framtida forskning ____________________________________ 25
Referenser ___________________________________________________________ 26
Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A- Informationsbrev ____________________________________________ I Bilaga B- Intervjuguide ______________________________________________ II
1 Inledning
I detta kapitel presenteras en introduktion till det utvalda området samt en redogörelse om varför detta området var viktigt att studera vidare.
Fler än hälften av barnen som bor i Sverige i åldrarna 6-8 är inskrivna på ett fritidshem (Lago och Elvstrand, 2019). Enligt nu gällande läroplan för fritidshemmet framgår att undervisningen i fritidshemmet ska erbjuda elever möjlighet att skapa goda och positiva relationer, att uppleva trygghet samt tillhörighet. Elever ska ges möjlighet att utvecklas, pröva identiteter samt uppfattningar i möte och samspel med andra elever. Lärare ska samverka med vårdnadshavare i elevernas uppfostran samt redovisa skolans normer och regler som en grund för arbetet med samverkan (Skolverket, 2019). I 14 kap. 2 § av Skollagen (SFS 2010:800) står att ”fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda de en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.” Elvstrand och Närvenen (2016) konstaterar att fritidshemmet har en betydande och skapande roll i arbetet med sociala relationer.
Fritidshemmet kan ses som en social arena, vilket möjliggör att elever kan skapa sociala relationer sinsemellan på ett positivt sätt. Däremot poängteras att fara för negativt relationsskapande finns som till exempel mobbning och exkludering (ibid.).
1.1 Problemformulering
Lago och Elvstrand (2019) poängterar att det finns få studier gällande yngre barns relationer och relationsskapande, social utsatthet och exkluderingsprocesser inom fritidshemkontext. Fritidshemkontext omsluter fritidshemmets organisation, aktiviteter som elevers relationer sinsemellan samt med fritidslärare också. Lago och Elvstrand (ibid.) påpekar följande: “att se och förstå dessa handlingar blir viktigt eftersom de i förlängningen kan kopplas till negativa sociala processer över tid och i förlängningen mobbning då dessa exkluderingshandlingar kan ses som kritiska händelser som i förlängningen, om de till exempel upprepas, skulle kunna leda till mobbning” (2019:2).
Därav ligger fokuset i denna studie att belysa hur exkludering förekommer på fritidshemmet och hur fritidslärarna arbetar med att motverka exkludering på fritidshem.
2 Syfte, frågeställningar och centrala begrepp
I detta kapitel presenteras studiens syfte, frågeställningar samt centrala begrepp.
2.1 Syfte
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur exkludering förekommer på fritidshemmet ur fritidslärarnas perspektiv, samt vilka metoder de använder sig av för att motverka elevers exkludering. Studiens syfte har lett till följande frågeställningar:
2.2 Frågeställningar
• Hur uppfattar fritidslärare att exkludering sker på fritidshemmet?
• Vilka metoder använder fritidslärare i arbetet med att motverka exkludering på fritidshemmet?
2.3 Centrala begrepp
Begreppet exkludering kan definieras som utvecklingsgångar där de medverkande förhandlar, tolkar, stöter ifrån sig samt handlar gentemot varandra. Personer agerar utifrån tolkningar av en social kontext. Exkludering ses även som processer som är nära förbundna med inkludering, det vill säga kamratskapande i syfte att få höra till kan en konsekvens bli att andra stängs ute (Bliding 2004; Corsaro 2005). Begreppet exkludering kommer att användas i studien för att lyfta fram fritidslärarnas tankar kring dess betydelse samt belysa hur de arbetar mot exkludering.
Nationalencyklopedin (2020) definierar norm som det ”godtagna beteendet” eller det
”normala.” Normer kan ses som oskrivna regler, ideér och ideal kring hur människan förväntas vara och leva. Skolverkets (2016) definition om vad som är normalt är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar individer. Normer innebär således regler och förväntningar på beteende som gäller inom sociala grupper och sammanhang.
Om ett accepterat beteende inte bryts så är de osynliga för det omgivande samhället.
Fritidshemmet är en social arena där elever samtalar, leker, förväntas följa de normer, regler, och rutiner som finns på platsen. Begreppet norm kommer att användas i denna studie för att belysa vilka normer och förhållningssätt det råder på de fritidshemmen våra fritidslärare arbetar på.
3 Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras ett urval av forskning som är relevant för denna studie.
3.1 Barns och ungdomars relationer
Bliding (2004) har i sin studie genomfört ett fältarbete under ett skolår med sammanlagt 11 elever i årskurs 4. Syftet med studien var att skapa en gemenskap mellan elever i förhållande till deras sociala relation. Under arbetets gång användes observationer och samtal med elever för att samla in material. Resultatet visar att inneslutande och uteslutande handlingar var centrala när det gäller det pågående arbetet kring elevers relation och det sociala levnadssättet i skolan. Bliding (ibid.) påpekar att inneslutande och exkludering var ofta förekommande inom klassen. Exkluderande handlingar visar sig vara effektiva för att markera olikhet samt markera distans till någon. Resultatet visar även att de uteslutna eleverna fick vara en del i andras projekt och utgöra ett slags hjälpmedel. Dahl (2011) genomförde en etnografisk studie och hade under studien informella samtal med elever på ett fritidshem. Det pågick under en sju-månaders period tillsammans med 41 elever från två årskurser. Resultatet belyser att allianser förekommer i alla praktikgemenskaper och att detta skapas via gemensamma intressen, det vill säga aktiviteter eller gemensamma frågor. Allianser går att koppla till personliga intressen där grupper skapas och kommer till uttryck, och kan pågå under en längre tid samt under en kortare tid. Exkludering förekommer inom dessa allianser eftersom det kan hända att någon individ tilldelas en mindre betydande roll i till exempel leken vilket resulterar till att hen känner sig utesluten.
I en internationell studie som genomfördes i USA på en mellanstadieskola var syftet att undersöka vilka faktorer som kan resultera i att elever blir socialt exkluderade. I denna studie användes en etnografisk studie där sammanlagt 28 elever, i åldern 11-14 ingick i studien. Resultatet visar att den sociala status som existerar i en elevgrupp har effekt på vem som blir exkluderad och vem som exkluderar. Detta påverkar elever som inte följer de normer som gruppen eftersträvar. Till exempel hur man ska vara mot andra elever.
Det här kan leda till stigmatisering, vilket gör att den egna statusrollen i en etablerad grupp blir svårare att förändra (Cadigan, 2002).
3.2 Styrda aktiviteter och fria aktiviteter
Lago och Elvstrand (2019) har i sin studie valt att göra ett fältarbete på tre olika skolor, där etnografiska observationer och informella samtal användes under arbetet. Över 200 elever deltog i studien från förskoleklass upp till årskurs 6 på skola A, och från förskoleklass upp till årskurs 3 på skola B och C. Under studiens gång observerades både aktiviteter där lärare styrde samt aktiviteter där elever själva valt ut vad de vill göra. Under arbetets gång var fokuset på elevers samspel med varandra och hur många som medverkade i aktiviteterna. Resultatet visar att exkludering sker när elever styr aktiviteten och andra elever får tillstånd att medverka fast under villkorade förutsättningar.
Vidare kommer Lago och Elvstrand (ibid.) fram till att en exkluderingsprocess som verkar utökas av fritidshemmet är osynliggörande. Det innebär att elever som är osynliggjorda för andra elever genom att inte synas till, blir ännu mer förminskade av lärare som inte ser dem. En anledning till att elever blir osynliggjorda är på grund av fritidshemmets fria aktiviteter, eftersom det medför en risk att elever inte deltar på grund av fri vilja och blir därav uteslutna istället. Enligt Elvstrand (2009) är fria aktiviteter betydelsefulla, men däremot är det viktigt att jobba aktivt med förslag av styrda aktiviteter som därav kan skydda de mest utsatta och sårbara elever.
4 Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel presenteras symbolisk interaktionism och dess centrala begrepp som är relevanta för denna studie.
4.1 Symbolisk interaktionism
Symbolisk interaktionism är en teoretisk infallsvinkel samt en startpunkt som kan nyttjas för att göra en analys av den sociala verkligheten som individer lever i. Begreppet skapades av sociologen Herbert Blumer år 1937 och utvecklades därefter vidare av bland annat George Herbert Mead samt Charles Horton Cooley. Symbolisk interaktionism ser på individen som en social varelse som därav frambringar “sitt jag”
genom samspelet med andra individer i ens omgivning. Exempelvis så blir ett barn gradvis mer socialt eftersom det socialiseras in i samhället i form av lärande gällande förväntningar samt normer som existerar där. Vidare sker det här genom interaktion med barnets viktigaste personer i form av språket och kroppsspråket (Trost och Levin, 2004). Inom den symboliska interaktionismen finns ett antal centrala begrepp som är är betydelsefulla att använda sig av för att tolka samt förstå saker och ting djupgående.
Dessa begrepp är: jaget, social interaktion, symboler samt signifikanta andra. Vi har valt att tillämpa oss av symbolisk interaktionism och dess centrala begrepp genom att analysera hur sociala interaktionen sker mellan elever och vilka symboler elever använder sig av för att samspela, samt hur elever kan påverkas i den sociala interaktionen. Beskrivning av de centrala begreppen står nedan:
4.2 Social interaktion
Termen social interaktion kännetecknas inom den symboliska interaktionismen som individens möte samt dialog med andra individer. Den kännetecknas även som den inre konversationen som en individ har med sig själv. Individers tillvägagångssätt för att samspela med andra individer sker via språket genom tillämpning av tal och skrift. Till exempel kan det också ske genom kroppsrörelser. Vidare så samspelar individer även med sig själva när de samtalar med själva (Hewitt, 1981).
4.3 Jaget
Inom symbolisk interaktionism kännetecknas jaget som en utvecklingsgång. Själva jaget frambringas i samspel med individer som vi träffar. Med hjälp av språket kan individen göra jaget till en händelse samt föremål för sig själv och överväga kring andra individers meningar samt tankar gällande oss själva. Den tidigare nämnde sociologen George Herbert Mead utvecklade föreställningarna kring Jaget i form av “I” och “Me”.
Dessa två termer kan ses som en utvecklingsgång av Jaget. Termen “Me” står för Jagets sociala roller, det vill säga de förväntningar som andra individer har på oss. I individens
“Me” existerar språket och våra upplevelser samlade. Termen “I” står för impulsiva och uppfinningsrika delen av oss. I vissa situationer så styrs individens reaktioner många gånger av fysiologiska tillstånd samt ofrivilliga rörelser. När individen befinner sig i sådana situationer så vet hen i själva verket inte, vad hen kommer göra förrän hen börjar agera. Därav är det impulserna som styr vilket innebär också att de till viss del är under medveten tillsyn. I det här fungerar “I” och “Me” i en oupphörlig interaktion där “Me”
som bedriver social styrning på “I” som i en faställd situation handlar (Trost och Levin, 2004: Hewitt, 1981).
4.4 Signifikanta andra
Individer som är betydelsefulla i ens liv benämns som signifikanta andra. De individer som är betydelsefulla i ens liv, är de individer som man bryr sig om och som man lyssnar på. Till exempel så är föräldrarna det första som är det viktiga i ett litet barns liv.
Barnet upplever med tiden även andra individer som blir viktiga i barnets liv, exempelvis vänner eller lärare (Trost och Levin, 2004).
4.5 Symboler
Enligt den symboliska interaktionismen tillämpar individer symboler för att samtala med varandra. Den mest allmänna symbolen är själva språket. Symboler kan även framträda i fysiska former, exempelvis i form av kroppsställningar/rörelser, målningar, flaggor etcetera. För att en symbol ska vara en symbol behöver den ha samma innebörd för de individer man samspelar med. Vidare kan ord beteckna diverse saker i olika situationer och sammanhang. För att ett ord ska vara en ömsesidig symbol behövs också en ömsesidig avgränsning av situationen (Trost och Levin, 2004).
5 Metod
I detta kapitel presenteras studiens metod.
5.1 Metodval
Studiens syfte är att undersöka fritidslärarnas uppfattning och erfarenheter av exkludering på fritidshemmet. För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta har vi tagit fram en intervjuguide med öppna frågor (se bilaga B). Den kvalitativa forskningen inom samhällsvetenskap har till största delen inriktat sig på insamling av data i form av ord och används vid djupgående resultat av ett fåtal medverkande individer. Själva orden i sig kan ha sin uppkomst i två former, exempelvis nedtecknade ord gällande rapporter, skriftliga presentationer eller muntliga intervjuer. De talade orden måste “fångas in” samt ges en varaktighet för att därav kunna användas som data. Det är vanligt att de talade orden spelas in och förs sedan över till ett mer åtkomligt skriftligt format. I koppling till det här så kan det vara transkriberade intervjuer som därav uppfyller forskarens behov (Denscombe, 2018).
Allwood och Eriksson (2017) understryker att kvalitativ metod omfattar forskning som är intresserad av individers personliga uppfattningar och upplevelser av fenomen. Därav genomförs den här studien med fenomenografi för att vi är intresserade av att ta reda på hur yrkesverksamma fritidslärare uppfattar att exkludering sker inom ramen fria och styrda aktiviteter. Allwood och Eriksson (ibid.) påpekar att fenomenografi handlar om att undersöka hur individer uppfattar samt förstår ett fenomen. Vidare är vi intresserade av att lyfta fram fritidslärarnas arbetssätt i deras motverkande av elevers exkludering i möjligaste mån.
5.2 Datainsamling
Denscombe (2018) konstaterar att det är passande att använda sig av intervjuer när det gäller småskaliga forskningsprojekt. När forskaren har som syfte att utforska komplexa fenomen som exempelvis uppfattningar så ger intervjuer bäst resultat. Forskaren kan genom intervjuer få en djupgående bild av situationen, istället för att redogöra det med ett par enskilda ord.
Med anledning av att vår studie inriktar sig mot ett komplex fenomen som exkludering ansågs intervjuer som bäst lämpat att använda för att fenomenet skulle förstås på djupet.
För att få svar på frågor kring uppfattningar och erfarenheter gällande exkludering utformades en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga B). De öppna intervjufrågorna tillåter fritidslärarna att utveckla sina svar om ämnet exkludering. I inledningen av intervjuerna fick samtliga fritidslärare frågan om vad de tänker på när de hör begreppet exkludering. Det här gjordes för att få fritidslärarna att känna sig trygga. Därefter ställdes frågor om hur exkludering, enligt fritidslärarna, kan ske mellan elever på fritidshemmet samt hur det också kan motverkas.
Under intervjuernas gång var författarna flexibla gällande intervjufrågornas ordningsföljd och lät fritidslärarna utveckla sina intervjusvar där de fick prata mer detaljerat om frågorna som ställdes. Denscombe (2018) menar att intervjuaren ska vara inställd på att vara flexibel angående intervjufrågornas ordningsföljd samt låter informanten utveckla sina idéer och prata mer detaljerat om frågorna som intervjuaren lyfter fram. Vidare är svaren öppna och tonvikten ligger på den intervjuade som därav utvecklar sina åsikter (ibid.).
5.3 Urval och studiens informanter
När en forskare har begränsade hjälpmedel och resurser (tid och pengar) till sin disposition så är det tämligen troligt att forskaren väljer ut det mest förmånliga alternativet att ta med i urvalet (Denscombe, 2018).
I skrivande stund har coronapandemin resulterat i att många lärare har varit frånvarande från arbetet i skolan, vilket har försvårat våra möjligheter att hitta lärare som kunde träffas och bli intervjuade. Vår uppfattning är att det har varit en utmaning att hitta tillgängliga fritidslärare som ville och kunde ställa upp på en fysisk intervju. Vi kontaktade fyra fritidslärare som arbetar på olika fritidshem och är bekanta med oss sedan tidigare. Fritidslärarna tillfrågades om de vill delta i studien och samtliga accepterade vår förfrågan. I koppling till det här tillämpades ett bekvämlighetsurval eftersom det finns en bekantskap och god relation mellan oss och de utvalda fritidslärarna.
Vi hade inga krav på fritidslärarnas ålder, kön eller geografisk tillhörighet, varför bekvämlighetsurvalet bedömdes som lämpligt. Denscombe (ibid.) understryker att bekvämlighetsurval grundas på forskarens bekvämlighet, det vill säga de första informanterna som finns till hands. Däremot finns det en nackdel med bekvämlighetsurval eftersom forskaren riskerar att missa deltagare med erfarenhet och information. Vårt urval grundas på fyra stycken fritidslärare som är verksamma på olika skolor i Småland och Blekinge län.
I tabell 1 nedan presenteras en kort sammanfattning av de fyra fritidslärarna. Samtliga fritidslärare har fått fiktiva namn får att säkerställa deras anonymitet.
Tabell 1: Presentation av studiens informanter
Fiktiva
namn Ålder Utbildning Erfarenhet/år Kön
Admir 24 Grundlärare inriktning
fritidshem 2 Man
Anton 26 Grundlärare inriktning
fritidshem 2 Man
Malin 39 Grundlärare inriktning
fritidshem 16 Kvinna
5.4 Genomförande
Ett informationsbrev (se bilaga A) skickades ut till samtliga fritidslärare. Därefter kontaktade vi fritidslärarna för att boka tid och plats för intervjuer. Avsikten var att intervjuerna skulle genomföras på fritidslärarnas arbetsplats i ett rum där intervjuerna kunde genomföras i en ostörd miljö. Vi träffade och intervjuade två fritidslärare var på deras respektive arbetsplats. Fritidslärarna informerades om uppsatsens syfte, att deras medverkan är frivillig, anonymt och att intervjun kan avbrytas när som helst.
Fritidslärarna informerades även att endast vi och eventuellt handledare/examinator kommer att ha tillgång till den inspelade intervjun och att inspelningen kommer att raderas efter att studien slutförs.
Under intervjuerna användes mobiltelefoner för att spela in det som sägs. Fritidslärarna tillfrågades och lämnade sitt godkännande till inspelningen. Denscombe (2018) menar att ljudinspelningar kan användas för att minnas det som har förekommit under intervjun. Ljudinspelningar underlättar också när bearbetning av data ska genomföras i efterhand. Vidare finns det möjlighet att gå tillbaka och lyssna på det som har sagts ifall det upplevs osäkerhet gällande något.
5.5 Bearbetning av data
Denscombe (2018) skriver att det är enklare att analysera transkriberingar än ljudinspelningar. Vi avlyssnade det inspelade materialet och transkriberade respektive intervju. Kvale och Brinkmann (2014) menar att en utskrift är en översättning från den muntliga delen till den skriftliga. För vår del innebar det att få en överblick över intervjusvaren.
Vi genomförde en noggrann utskrift av varje intervju. När transkriberingarna var avklarade genomförde vi en innehållsanalys. Vi läste den nedskrivna översättningen djupgående och flera gånger för att avgöra om vad som är relevant för studiens syfte och frågeställningar. Patel och Davidson (2011) menar på att det är praktiskt att genomföra löpande analyser för att finna vid bearbetning av en kvalitativ undersökning.
Den insamlade empirin kategoriserades därefter i två huvudkategorier som betraktas svara på studiens syfte och frågeställningar. Dessa kategorier är: exkludering och normer på fritidshemmet och metoder för att motverka exkludering.
Transkriberingar av den insamlade empirin ger forskaren möjlighet att kunna gå tillbaka flertalet gånger och tänka igenom det som har kommit fram för att kontrollera att resultatet som redogjorts blivit rätt samt lämpligt kategoriserat. När citat används så visar det att tydningar samt kategoriseringar av resultatet är relevanta utifrån det som har sagts under intervjuerna. Citaten transkriberades ordagrant, men vi hoppade över upprepningar av enskilda ord och hummanden. För att påvisa relevansen av kategorierna valdes intressanta citat i dess sammanhang. På så sätt frambringas möjlighet att kunna kontrollera kategoriseringarna så att de inte är påverkade av forskarens förutfattade meningar samt tydningar. Slutligen ventileras resultatet i förhållande till tidigare forskning samt analyseras med tillämpning av symbolisk interaktionism och dess centrala begrepp.
5.6 Etiska överväganden
Enligt Bryman (2008) finns det grundläggande etiska frågor som behöver tas hänsyn till för de individer som är involverade i studien. De grundläggande etiska frågorna som behöver tas hänsyn till handlar om integritet, frivillighet, anonymitet samt konfidentialitet. Ett antal etiska principer som berör svensk forskning är:
Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet samt Nyttjandekravet (ibid.). Dessa etiska principer tillämpades i denna studie. Se beskrivning nedan:
Informationskravet innebär att forskaren ska upplysa de berörda, vilket i detta fallet är informanterna Forskaren ska alltså informera informanterna om arbetets syfte (Vetenskapsrådet, 2002). Det skickades ut ett informationsbrev (se bilaga A) till fritidslärarna där de upplystes angående deras uppgift i studien samt vilka villkor som gäller för deras medverkande. Vidare upplystes fritidslärarna om att själva medverkandet är frivilligt och att de har all rätt att avbryta sitt deltagande när som helst.
Samtyckeskravet innebär att den som medverkar har rätt att bestämma själv över sitt deltagande (Vetenskapsrådet, 2002). Precis som tidigare nämnt så skickades ett informationsbrev till fritidslärarna där de upplystes om att de själva kan bestämma över sitt deltagande.
Konfidentialitetskravet innebär att all information om individerna som medverkar i undersökningen ska därav behandlas med så stor konfidentialitet som möjligt (Vetenskapsrådet, 2002). I informationsbrevet upplystes fritidslärarna om att de inte behöver lämna ut några uppgifter om sig själva, det vill säga något namn, personnummer, etnicitet etcetera.
Nyttjandekravet innebär att empirin som samlas in utifrån informanternas svar får endast användas för forskningens syfte. I informationsbrevet upplystes fritidslärarna om att den empirin som samlas in utifrån deras svar kommer endast att användas för studiens syfte. Vetenskapsrådet (2002) understryker att man som forskare inte kan lova helt och hållet om att den empirin som samlas in, endast kommer nå forskaren.
Exempelvis kan en handledare eller examinator begära om att få lyssna på intervjuerna.
Fritidslärarna upplystes även angående det här i informationsbrevet.
5.7 Trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet
Det finns två kriterier för att visa på studiers kvalitet. Den första är att studiens val av metod är passande och den andra är att det finns en röd tråd i studien (Allwood och Eriksson, 2017). En faktor som kan styrka studiens trovärdighet är att urvalet är relevant. Vi har använt oss av bekvämlighetsurvalet vid uppsökande av informanter.
Bekvämlighetsurval kan också vara problematisk eftersom det kan leda till att fritidslärarna inte ger tillräckligt med djupgående svar som kan uppfylla studiens syfte.
Med andra ord går det att konstatera att forskaren riskerar att missa deltagare med erfarenhet och information inom det valbara forskningsämnet.
En annan faktor som stärker studiens trovärdighet är att frågeställningarna är tydliga och passande till studiens syfte. Intervjufrågorna är formulerade utifrån studien syfte och frågeställningar för att öka arbetets trovärdighet. I studien användes semistrukturerade intervjuer där öppna frågor samt följdfrågor ställdes till fritidslärarna. Det användas en färdig intervjuguide (se bilaga B) som fritidslärarna skulle besvara. Detta användes för att ge fritidslärarna möjlighet till att kunna utveckla sina tankar. Det här bidrog till att studiens syfte och frågeställningar har kunnat besvarats. Relevanta följdfrågor användes för att stärka tillförlitligheten i denna studie. Genom relevanta följdfrågor kan man kontrollera ifall fritidslärarna uppfattat frågorna på rätt sätt.
Enligt Denscombe (2018) behöver studiens process vara noggrant redogjord så att andra individer kan kontrollera dess rimlighet. På så sätt kan man visa tillförlitligheten i en studie. I koppling till det här så har det redogjorts noggranna beskrivningar samt förklaringar om hur studien genomfördes, vilket visar att det finns tillförlitlighet i studien. Studiens noggranna beskrivningar och förklaringar stärker också studiens överförbarhet. I koppling till det här frambringas möjligheter för läsaren att bedöma i vilken grad studien kan vara relevant i andra samt liknande sammanhang.
Resultatet som redogjorts stärker ytterligare överförbarheten i denna studie. Denscombe (2008) menar att överförbarhet går ut på att frambringa möjligheter så att läsaren ska kunna bedöma i vilken grad studiens empiri/information går att applicera i liknande kontexter. Precis som tidigare nämnt så användes mobiler i denna studie för att spela in det som hade sagts under intervjuerna.
Vidare menar Denscombe (ibid.) att ljudinspelningar frambringar möjlighet för andra individer att kontrollera studiens intervjuer. Exempelvis kan en handledare eller examinator kontrollera ifall intervjuerna har genomförts. Därav stärker inspelningar studiens tillförlitlighet. Tidigare i studien nämns att ljudinspelningarna transkriberades och citat användes. Detta gör också att tillförlitligheten stärker studien.
5.8 Metodreflektion
Innan intervjuprocessen påbörjades konstaterade vi svårigheter med att hitta tillgängliga informanter som kunde tänka sig att ställa upp i denna studie. Då tillgången till informanter var begränsad så bedömde vi att ett bekvämlighetsurval lämpade sig bäst för vår studie. Nackdelen med bekvämlighetsurvalet är att resultatet inte kan generaliseras utan riskerar att bli subjektivt. Svagheten med att undersöka fritidslärarnas personliga uppfattningar och erfarenheter av exkludering på fritidshemmet är att det är en andrahandskälla. Det innebär att fritidslärarnas beskrivningar är subjektiva och visar inte vad som sker i verkligheten. Vår uppfattning är att studien hade fått en större trovärdighet med en kombinerad metod där kvalitativ forskningsmetod förstärks av en deltagande observation/fältarbete. Vi anser att observationer hade gett oss en tydligare bild av elevers samspel och kommunikation i deras naturliga miljöer. Denscombe (2018) understryker om en forskare har möjlighet att vara på ett ställe under en längre så gör det saken bättre. Eftersom ju längre forskaren medverkar i handlingen, desto mer kan forskaren lära sig om situationen.
6 Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet av den insamlade empirin utifrån intervjuerna.
Resultatet redovisas under teman: normer och exkludering på fritidshemmet samt metoder för att motverka exkludering.
6.1 Normer och exkludering på fritidshemmet
Beskrivning av normer på fritidshemmen
Utifrån fritidslärarnas svar så går det att konstatera att de har ungefär samma normer som elever ska följa på fritidshemmet. Exempelvis är det viktigt att behandla andra väl och att alla ska kunna delta i aktiviteter och lekar. Att ha normer som styr fritidshemmet är viktigt, enligt samtliga fritidslärare. Malin berättar att alla elever skall kunna leka med alla. Skolan hon är yrkesverksam inom arbetar hårt för att inte någon elev ska känna sig exkluderad. Anton berättar att normen som råder på hans skola är att samtliga elever ska vara hjälpsamma och ta hand om varandra. Han menar att elever som missköter sig kan känna sig exkluderade för det fall de inte följer normen och passar således inte inom den normen som andra följer. Admir betonar att fritidshemmet han arbetar på har en norm som är otroligt viktig och att de följer den noga, men ibland uppfyller vissa elever inte den normen:
Den viktigaste normen som vi alltid diskuterar med eleverna lyder på följande: Så som man själv vill bli behandlad, ska man själv behandla andra. Det är en ständig process och jag känner väl att eleverna blir bättre på det med tiden. Ju mer vi pratar om det så inser eleverna hur viktigt det är att behandla andra på ett bra sätt så att ingen exempelvis hamnar utanför eller mår dåligt. Vi försöker också att förmedla till eleverna: Hur hade du känt dig ifall någon betedde sig illa mot dig? Vi vill att elever ska kunna reflektera kring sådana saker för att någon elev kan påverkas livet ut ifall den blivit mobbad och exkluderad under sin skolgång. (Admir)
Definition av exkludering
Samtliga fritidslärare har en gemensam syn kring betydelsen av begreppet exkludering.
Fritidslärarna framhäver att exkludering innebär ett utanförskap och uteslutning mellan elever och att någon hamnar utanför gruppen. Hur exkludering sker kan se olika ut, men enligt Henry sker det oftast när personalen inte ser och kan således inte styra situationen på plats. Fritidsläraren Admir berättar att utifrån hans erfarenheter och upplevelser förekommer exkludering oftast genom grupperingar och att elever inte vill vara med andra elever. Oftast handlar det om en elev som ställer till med problem eller med bråk, vilket leder till att eleven i fråga blir exkluderad. Admir menar att det förekommer att en grupp elever som är mitt uppe i en lek får frågan från andra elever om de kan vara med i leken. Gruppen svarar då automatiskt nej med anledning av att de inte vill avbryta leken. Hans uppfattning är att exkludering uppkommer när en person inte får ta del av det som sker i sammanhanget eller omgivningen. Vidare menar han att exkludering kan inträffa när vissa elever har ett särskilt intresse, vilket gör att de exkluderar andra elever som inte har eller delar samma intresse. Det här innebär att eleven inte passar in i gruppen.
Gemensamma intressen på fritidshemmen
Det finns gemensamma intressen bland eleverna på fritidshemmen. Det går i vågor vad som är populärt, men dem allra vanliga intressen är fotboll, innebandy och cheerleading.
Anton berättar att dem gemensamma intressen bland pojkarna är fotboll och pyssel bland tjejerna.
Hur gemensamma intressen kan leda till exkludering
Fritidslärarna menar att gemensamma intressen kan leda till att vissa elever exkluderas genom att de inte får medverka i aktiviteten med andra elever, framförallt om leken redan är igång. En förklaring till varför exkludering sker vid lekar är att de elever som har ett intresse inte uppmärksammar att det finns andra lekar och alternativ. Malin berättar att en stor del av hennes uppdrag är att få eleven som känner sig exkluderad att delta i leken, eller att styra in de andra eleverna till lekar som passar mer för alla.
6.2 Metoder för att motverka exkludering
Beskrivning av metoder för att motverka exkludering
Hur fritidslärarna stöttar och hjälper elever som har blivit exkluderade kan se lite olika ut. Admir berättar att han försöker studera elever, beteenden och läsa av olika typer av situationer för det fall han behöver ingripa. Han anser att tydliga regler och förståelse för varje individ är nyckeln till hur situationer bör hanteras. Vidare anser han att eleverna bör träna upp sin förmåga att själva lösa konflikter som uppstår på fritidshemmet. Anton och Henry stöttar sina elever genom att tala med de elever som utsätter andra för själva exkluderingen. Henry berättar att man arbetar för inkludering hela tiden genom att lära eleverna vad som är rätt och fel genom samtal och att entusiasmera eleverna. Anton berättar att han ifrågasätter beteendet genom att ställa frågor och låta eleven tolka sitt eget agerande. Han ger även positiv respons till elever som lyckas hantera situationer på ett bra sätt, exempelvis genom att låta en individ att vara med. Anton anser att det är viktigt att eleverna får använda självreflektion med hjälp av stöd från en vuxen och utvecklar sitt svar vidare:
Jag tar en diskussion med elever. Det gäller att ständigt vara på eleverna och förklara hur den utsatte känner sig, samt hur det skulle kännas och vara den utsatta. Elever lär sig mycket av repetition och påminnelser. Vi ger även positiv respons då eleverna lyckas hantera dessa situationer på ett bra vis.
Exempelvis genom att låta en individ att vara med. (Anton)
Malin uttrycker att hon sätter stopp för situationer där exkludering uppstår genom blickar eller ord. För henne innebär ett gott klimat att alla får vara med och känna sig trygga i gruppen. Hon anser att det är viktigt att barnen får testa olika lekar samt träna upp deras sociala kompetens och prata om känslor utifrån olika situationer.
Fria aktiviteter och lekar på fritidshemmen
Fritidshemmen som lärarna arbetar på har fria lekar och aktiviteter nästan dagligen.
Anton berättar att skolan han arbetar på har fria lekar dagligen, men erbjuder kontinuerligt olika förslag på aktiviteter såsom pyssel, fysiska moment och mera. Malin som jobbar bland de äldre eleverna känner inte att de kan ha för många styrda aktiviteter, utan föredrar fria aktiviteter, men försöker erbjuda mycket och snappa upp idéer från eleverna. De vanligaste aktiviteter och lekar bland elever är fri lek, skapande verksamhet, fotboll, bakning, biljard och FIFA-spel.
Hur fria aktiviteter och lekar kan leda till exkludering
Fritidslärarna uttrycker att fria aktiviteter och lekar kan leda till exkludering mellan elever. Admir berättar att fria aktiviteter kan leda till exkludering eftersom ingen bestämmer och styr över elever:
Det är ingen som styr dem då, de kan göra vad de vill. På ett sätt är den fria leken positiv då eleven får utforska saker och ting på egen hand och göra det hen tycker om. Utforskandet är en viktig del av barnens utveckling och lärande. Men samtidigt kan den fria leken resultera i att andra elever exkluderas från att vara med i en lek eller aktivitet vilket kan få de att må dåligt, de då kanske känner att de inte tillhör gemenskapen och upplever ingen meningsfull fritid.
(Admir)
Malin delar uppfattningen att fria aktiviteter kan bidra till exkludering. Hon menar att det kan leda till exkludering om elever väljer vilka de vill vara med istället för vad de vill göra. Det är viktigt att ta tag i det omgående och på en gång, samt hitta lösningar som gynnar alla då någon grupp kan behöva ha vuxenstöd i leken. Anton instämmer och menar att fria aktiviteter och lekar kan leda till exkludering genom att elever helt enkelt inte låter andra vara med. Det här kan bero på att elever inte kan styra leken på rätt sätt och utesluter således andra elever. Henry beskriver hur fria lekar kan leda till exkludering: ”När elever som är starka verbalt och i sin personlighet, då vill de inte ha med vissa elever i sin grupp.”
Anton berättar att det finns elever som skapar regler som andra elever måste följa för att inte bli exkluderade:
Ja, det sker olyckligt nog i det tysta. Detta framkommer när en elev berättar om att den inte får vara med, och vad de andra eleverna har för regler inom leken (Anton)
Styrda aktiviteter och lekar på fritidshemmen
Styrda aktiviteter och lekar på fritidshemmen förekommer inte like frekvent som fria sådana. Admir berättar att skolan han arbetar på genomför styrda aktiviteter tre gånger i veckan. Malin berättar att hon jobbar mer med teman för att alla skall ha en chans att hinna med att testa på aktiviteterna. Då jobbar hon med samma tema under flera veckor.
Ett tema kan innehålla många delar och det mesta är valbart, men ibland kör de helt styrt cirka en gång varannan vecka. Antons skola utmärker sig något när det gäller styrda aktiviteter Han arbetar med styrda aktiviteter varje dag och på måndagar har de tillgång till idrottssalen med planerade aktiviteter.
Hur styrda aktiviteter och lekar kan motverka exkludering
De styrda aktiviteter och lekar som genomförs är idrott, aktiviteter med andra avdelningar på skolan, samarbetslekar, filmskapande, språklekar och kahoot.
Fritidslärarna har samma uppfattning kring de styrda aktiviteternas motverkan på exkludering. Henry uttrycker att det handlar om att lära känna varandra bättre och bygga upp relationer till varandra. Admir instämmer med detta och menar att alla får vara med, men att styrda lekar ger pedagoger möjlighet att agera som lekledare och på så sätt ha kontroll över situationerna i de olika aktiviteter och lekar som genomförs. Malin menar att vuxna styr och kan jobba med det som behövs i gruppen.
Utmaningar i arbetet mot exkludering
Fritidslärarna uttrycker att det finns vissa utmaningar i arbetet mot exkludering. Det som beskrivs som svårt i hantering av exkludering är ledsna elever som inte vill vara delaktiga efteråt. Vidare är det svårt att få eleven att våga vilja vara med igen. Malin berättar att elever ofta har svårt att se sin del i det hela utan skyller ofta på någon annan.
Då finns det utmaningar med att arbeta med samtliga som påverkats.
Anton berättar att problemet är att situationer där exkluderingen inträffar inte alltid är synligt för de vuxna och därav kan de inte alltid stiga in då detta sker. Om lärarna inte lyckas motverka exkludering bland elever så lyfts det i personalgruppen, talas med eleven, informerar vårdnadshavare, tar hjälp av elevvårdsteamet på skolan och upprättar en plan på hur man skall jobba vidare. Anton berättar att vid allvarligare incidenter ska vårdnadshavarna kontaktas för ett möte för att tillsammans lösa problemet.
Samarbete med andra avdelningar
Anton berättar att skolan han arbetar på har ett nära samarbete med andra fritidsavdelningar:
På vår skola arbetar vi väldigt nära med de andra fritidsavdelningarna. Vilket gör att elever kan leka med andra elever på särskilda fritidsavdelningar. Vi har elever som får ta med sig kompisar från andra avdelningar till vårt fritids dagligen (Anton)
Det finns stora möjligheter till ett samarbete med andra avdelningar för att tillsammans motverka exkludering. Admir uttrycker att det finns faddergrupper där de äldre eleverna tar hand om de yngre eleverna. Malin berättar att de har ett bra samarbete mellan avdelningar och att elever har bytt avdelning vissa perioder för att testa vara med andra elever.
7 Analys
I detta kapitel analyseras resultatdelen med tillämpning av symbolisk interaktionism och dess centrala begrepp.
7.1 Social interaktion och symboler
Fritidslärarna berättar att det förekommer fria aktiviteter och lekar dagligen på deras fritidshem. De vanligaste aktiviteterna och lekarna bland eleverna är fri lek, skapande verksamhet, fotboll, bakning, biljard och FIFA-spel. Enligt Hewitt (1981) kännetecknas den sociala interaktionen som individens möte och samspel med andra individer. Vidare understryker Hewitt (ibid.) om att samspelet med andra individer sker via språket, men även via kroppsrörelser. Enligt Trost och Levin (2004) tillämpar individer symboler för att samtala med varandra. Den vanligaste symbolen är språket. I koppling till det här går det att tolka att det förekommer en social interaktion i de olika aktiviteterna och lekarna på fritidshemmen. Eleverna använder sig av språket för att kunna kommunicera och samspela med andra elever. Genom tillämpning av språket och kroppsrörelser underlättar det för eleverna om hur de exempelvis ska samarbeta och gå tillväga vid skapande av verksamhet eller hur de ska lägga upp en taktik för att vinna i fotboll.
Fritidslärarna berättar att fria aktiviteter och lekar kan leda till exkludering bland elever.
Anton berättar bland annat att det finns elever som skapar regler som andra elever måste följa för att inte bli exkluderade. Här kommer språket in, då elever som har satt upp reglerna, använder sig av språket för att tala om för andra elever om vad de behöver göra i leken för att inte bli uteslutna. Styrda aktiviteter förekommer inte frekvent som fria sådana enligt fritidslärarna. De styrda aktiviteterna som brukar genomföras är idrottsaktiviteter, samarbetslekar, filmskapande, språklekar och kahoot. Vidare berättar fritidslärarna att styrda aktiviteter kan motverka exkludering mellan elever. Admir berättar bland annat att styrda aktiviteter bidrar till att elever får vara med. Det ger även pedagogerna möjlighet att agera som lekledare och på så sätt ha kontroll över situationerna i de olika aktiviteterna och lekarna som genomförs. Som tidigare nämnt förekommer social interaktion i de fria aktiviteterna och lekarna genom att elever träffar på varandra och samspelar i de olika aktiviteterna samt lekarna. I koppling till det här går det också att säga att det förekommer social interaktion i de styrda aktiviteterna
Där får eleverna också möjligheten att samarbeta och samspela med varandra. Här ingår också språket, för att eleverna måste använda sig av språket för att kunna kommunicera med de andra eleverna i de olika styrda aktiviteterna och lekarna.
7.2 Signifikanta andra
De individer som är betydelsefulla i ens liv benämns som signifikanta andra, vilket innebär att de betydelsefulla personerna i ens liv är de man vill lyssna på och som man bryr sig om. Till en början brukar det för ett litet barn vara föräldrarna som är det viktigaste i barnets liv, men med tiden så kan barnet uppleva andra individer som viktiga, till exempel kompisar eller lärare (Trost och Levin, 2004). Vår studie visar att elever exkluderas av olika anledningar. Exkluderade elever kan ses som underordnade, utsatta och sårbara. Det är fritidslärarnas ansvar att skapa en så god och trygg miljö som möjligt så att eleverna mår bra och upplever meningsfull fritid på fritidshemmen. I dessa situationer kan fritidslärarna anses som signifikanta andra, för dessa exkluderade elever. Av studiens resultat framgår det att även om det finns elever som inte vill delta i aktiviteter på grund av att de blivit exkluderade av andra elever, så betyder det här inte att de elever som genomfört exkluderingshandlingen, kan också exkludera fritidslärarna som finns i deras närhet.
7.3 Jaget
Enligt Hewitt (1981) och Trost och Levin (2004) frambringas jaget med individer som man träffar på. Jaget delas in i två termer: “I” och “Me”. Termen “Me” står för jagets sociala roller, det vill säga de förväntningar andra individer har på oss. I “Me” existerar också språket och våra upplevelser och termen “I” står för den impulsiva och uppfinningsrika delen av oss. Vår studie har belyst att fria aktiviteter och lekar kan leda till exkludering. En förklaring är att elever inte kan styra leken på rätt sätt och utesluter elever som inte följer reglerna som skapas. Eleverna som styr leken har förväntningar på andra elever genom att skapa regler inom lekar som andra elever måste följa för att inte bli exkluderade. Utifrån det ovannämnda går det att tolka att jaget hos eleverna frambringas i de olika aktiviteterna och lekarna som de medverkar i. Dessa elever har sociala roller i de olika aktiviteterna och lekarna samt förväntningar av andra. Vidare samlar eleverna på sig olika upplevelser utifrån diverse aktiviteter och lekar i interaktion
8 Diskussion och didaktiska implikationer
I detta kapitel diskuteras resultatdelen i förhållande till tidigare forskning.
8.1 Normer och exkludering på fritidshemmet
Fritidslärarna i vår studie har berättat att det finns normer på fritidshemmet som eleverna ska följa och dessa är identiska till varandra hos de olika fritidshem. Några exempel som konstaterades var hur viktigt det är att eleverna ska behandla andra väl och att alla elever ska vara med i lekar så att inte exkludering förekommer. Anton nämner att elever som missköter sig kan uppleva normen som exkluderande eftersom de inte passar in i den normen som andra elever följer. Exkludering uppstår när normerna inte följs inom gruppen vilket kan leda till stigmatisering (Cadigan, 2002). Det går att säga att normen har en stor betydelse i elevernas uppbyggnad av relation och att det kan styra elevers lek. När normen inte följs då kan det ske att någon individ hamnar utanför gruppen/kamratskapet. Elever som missköter sig och inte passar inom den normen som de andra följer kan känna någon typ av exkludering.
Exkludering sker när andra elever styr aktiviteten. De elever som vill delta i leken får endast medverka under villkorade förutsättningar (Lago och Elvstrand, 2019). I resultatet framkommer att det finns elever som skapar och sätter upp regler för andra elever som måste följa dessa för att inte bli exkluderade inom leken eller aktiviteten.
Det här går att tolka som att det finns en social status samt maktutövande gentemot elever som vill vara med i leken eller aktiviteten. Vidare är tolkningen att elever som väljer att acceptera andra elevers regler kan betraktas som ”underordnade” av omgivningen eftersom de inte har något inflytande att påverka själva aktiviteten eller leken.
Den sociala statusen har effekt på vem som exkluderar samt vem som blir exkluderad (Cadigan, 2002). Exkluderande handlingar används för att markera olikhet samt distans till någon (Bliding, 2004) . Fritidslärarna i vår studie berättar att gemensamma intressen gör att elever vill leka med varandra. Elever som uppfattar deras intressen som det huvudsakliga uppmärksammar inte alltid att det finns andra lekar och aktiviteter, vilket kan resultera att andra elever blir exkluderande. Vidare finns det elever som är starka
passar in. Utifrån det ovannämnda går det att konstatera att elever markerar olikhet samt distans till någon genom att umgås med de elever som har gemensamma intressen och utesluta de elever som inte har det. Dahl (2011) tar upp att exkludering kan förekomma inom allianser, det vill säga grupperingar samt att individer kan uteslutas ur en grupp på grund av mindre betydande roll i en lek. Det här ger oss en bild av att elever oftast bildar grupperingar/allianser genom personliga intressen samt att detta kan pågå under obestämd tid. När elever inte har samma intressen som andra då förekommer exkludering och uteslutning från gruppen. Tilldelas elever en mindre viktig roll inom gruppen och har skapat bråk sedan tidigare, då leder det oftast till att ingen vill vara med dem.
8.2 Metoder för att motverka exkludering
Elvstrand (2009) betonar att fria aktiviteter är betydelsefulla, men poängterar vidare att det är viktigt att jobba också aktivt med förslag av styrda aktiviteter som kan skydda de mest utsatta och sårbara elever. Enligt fritidslärarna går det att konstatera att styrda aktiviteter motverkar exkludering. Fritidslärarna menar på att pedagogerna finns tillgängliga på plats där de övervakar situationen. Styrda aktiviteter bidrar till att alla får möjligheter att delta tillsammans. På så sätt bidrar styrda aktiviteter att de mest sårbara och utsatta elever skyddas från exkluderande handlingar av andra elever.
Fritidslärarna har berättat om svårigheter med arbetet mot exkludering samt vilka utmaningar och hinder det finns inom lekar. Anton nämner bland annat att den stora utmaningen är att situationer inte alltid är synliga. Fria aktiviteter kan resultera i att elever blir osynliggjorda, eftersom det uppstår en stor risk att elever inte har viljan att delta och då uppstår det ett form av hinder (Lago och Elvstrand, 2019). Fritidslärarna berättar att det finns svårigheter med att hantera utsatta elever eftersom det kan vara svårt att få de att delta på nytt i en lek eller aktivitet. Vår tolkning är att somlig exkludering bland elever inte är synlig för fritidslärare och att elever kan exkludera sig själva genom att inte vilja delta i aktiviteter. Detta resulterar i att fritidsläraren måste hantera situationen efteråt på grund av att en elev mår dåligt med förhoppning att eleven på nytt ska inkluderas in i gruppen. Det finns en risk att elever blir osynliggjorda när deras exkluderande inte ses. Vår uppfattning är att det kan vara en utmaning för
8.3 Slutsats och didaktiska implikationer
Fritidshemmen har ett ansvar att arbeta med att motverka exkluderingshandlingar. Ett sätt att förebygga exkludering är att fritidslärare går in och försöker styra upp aktiviteter och lekar som eleverna genomför, observera när lekar är igång och stötta upp när det behövs för att skapa en trygghet för alla elever. Det är viktigt att fritidslärare planerar och beslutar om aktiviteter skall vara styrda eller fria då detta kan påverka exkludering och den sociala gemenskapen. Detta är ett bra tillvägagångssätt att fånga alla elevers delaktighet på fritidshem.
Vår studie har belyst att styrda aktiviteter och lekar har en betydelsefull påverkan på exkludering och att fritidslärararnas deltagande är viktig för att skydda utsatta elever. Vi hoppas att vår studie har belyst problematiken med exkludering och att detta kan ge fritidslärare tankar och idéer i det fortsatta fritidspedagogiska arbetet.
8.4 Förslag till framtida forskning
Utifrån den litteraturläsning som genomförts är vår uppfattning att det finns få studier kring elevers uppbyggnad av sociala relationer samt exkluderingsprocesser inom fritidshemkontext, något som Lago och Elvstrand (2019) påpekar också. Vår studie har bidragit till en liten del av det och förhoppningsvis kan den ge vägledning för andra fritidslärare i arbetet med att främja elevers relationer samt hantering av exkludering.
Vi anser att det är viktigt att det görs fler etnografiska studier/fältstudier ute i fritidsverksamheter. Vi anser att det hade varit intressant att undersöka hur social inkludering och exkludering sker mellan elever genom observation som metod med syfte att synliggöra elevers samspel i leken på fritidshem.
