Elektronisk publicering: vetenskapliga dokument med åtkomst via webben

MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/ BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN

2003:22

Elektronisk publicering

- vetenskapliga dokument med åtkomst via webben

VICTORIA EKSTRÖM ANNA NILSSON

© Författaren/Författarna

Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande av författaren/författarna.

Svensk titel: Elektronisk publicering: vetenskapliga dokument med åtkomst via webben

Engelsk titel: Electronic Publishing: Scholorly Documents on the Web Författare: Victoria Ekström, Anna Nilsson

Färdigställt: 2003

Handledare: Mikael Gunnarsson, Kollegium 2 Abstract:

The aim of this master thesis is to study electronic publishing, and our main purpose is to examine different strategies of publishing such as: markup languages and page description formats. We examine in what context these strategies are used for publishing, when it comes to scholarly documents produced by Swedish universities and university colleges during the spring of 2002. We apply a sociological perspective as the theoretical framework for to identify the main purposes for scientists to publish their work. We also discuss properties belonging to the different formats: XML, HTML, PDF and PostScript. By doing a content based survey of the websites at Borås

University College and at Gothenburg University, we have found that the most common form of electronic publishing, regarding scholarly documents, are lists with

bibliographical information on publications and presentations of current research. PDF is the most common format used for full text documents, while XML is regarded the format of the future. When it comes to presentations of current research, HTML is the most used format. By doing a study of a project at Uppsala University we could identify difficulties and problems that can occur when starting and maintaining an electronic publishing project. Examples from other projects confirm these aspects.

Nyckelord:

elektronisk publicering, fulltext, publicering, XML, HTML, PDF, högskolor, universitet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING... 4

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5

1.2 METOD OCH MATERIAL... 6

1.3 AVGRÄNSNINGAR... 8

1.4 UPPSATSENS FORTSATTA UPPLÄGG... 8

2. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR... 9

3. VETENSKAPLIG PUBLICERING I ETT SOCIALT PERSPEKTIV... 13

3.1 VETENSKAPLIG PUBLICERING... 14

3.2 DEN SOCIALA ROLLEN... 15

3.3 KVALITETSGRANSKNING... 17

3.4 ELEKTRONISK PUBLICERING I ETT VETENSKAPLIGT PERSPEKTIV... 20

4. FORMER FÖR ELEKTRONISK PUBLICERING... 23

4.1 TEORIER OM UPPMÄRKNING... 23

4.2 UPPMÄRKNINGSSPRÅK... 25

SGML... 25

HTML... 26

XML... 27

4.3 SIDBESKRIVNINGSFORMAT... 29

PDF och PostScript... 29

4.4 DISKUSSION KRING FORMATENS ANVÄNDNING... 30

5. KARTLÄGGNINGEN... 34

5.1 GÖTEBORGS UNIVERSITET... 34

Vad publiceras elektroniskt och vilka format används?... 35

5.2 HÖGSKOLAN I BORÅS... 38

Vad publiceras elektroniskt och vilka format används?... 38

5.3 DISKUSSION KRING RESULTATET AV KARTLÄGGNINGEN... 39

6. PROJEKTSTUDIEN... 42

6.1 UPPSALA UNIVERSITETS DIGITALA PUBLICERING - PROJEKT DIVA... 42

Projekt DiVA... 42

På vilka grunder väljer man att publicera elektroniskt?... 44

På vilka grunder väljer man, eller förkastar man en viss teknik?... 45

Databasen... 46

Problem och framtidsplaner... 47

6.2 EXEMPEL FRÅN ANDRA PROJEKT... 48

6.3 DISKUSSION KRING PROJEKTSTUDIEN... 50

7. SLUTDISKUSSION... 51

8. SAMMANFATTNING... 53

9. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING... 54

9.1 KORRESPONDENS OCH PROTOKOLL... 54

9.2 KÄLLOR OCH LITTERATUR... 54

10. BILAGOR... 58

10.1 LISTA ÖVER FÖRKORTNINGAR, AKRONYMER OCH BEGREPP... 58

10.2 KARTLÄGGNINGEN... 60

Göteborgs universitet:... 60

Högskolan i Borås:... 65

1. INLEDNING

För ett par decennier sedan gjorde datorerna sitt intåg i vardagslivet och det talades mycket om ’det papperslösa samhället’. Datorerna skulle ersätta pappersmedia som böcker och tidningar och man skulle slippa pärmar fulla med dokument i pappersform. I stället tycks mängden papper som förbrukas ständigt öka och IT-samhället producera mer dokument än någonsin. Samtidigt är det tydligt att elektroniska medier utnyttjas allt mer för publicering. Exempelvis har alla stora svenska morgon- och kvällstidningar även versioner på webben. E-böcker och e-tidskrifter samexisterar med traditionellt pappersburet material. Där e-boken kanske ännu inte har nått den stora publiken tenderar e-tidskrifter i vissa fall att dominera på universitetsbiblioteken och ibland på bekostnad av papperstidskrifter. Som exempel kan nämnas Göteborgs

universitetsbibliotek som nu har påbörjat en satsning och köpt in programmet eBrarian, som ger tillgång till 10 000 e-böcker från eBrary¹.

Nya tekniker innebär nya förutsättningar också för den vetenskapliga världen. Det finns numera helt andra möjligheter för en forskare att publicera och tillgängliggöra sitt material och sina resultat. Genom ett vetenskapssociologiskt och tekniksociologiskt perspektiv utgår vi ifrån frågorna; Vad innebär nya tekniker för den vetenskapliga forskningen? Hur förhåller sig den vetenskapliga publiceringen till den nya digitala tekniken?

Det har blivit allt vanligare med elektronisk publicering av vetenskapliga dokument, vilket är något som exempelvis syns i biblioteksdatabasen Libris. 1998 fanns det endast en avhandling som elektronisk resurs via Libris (Forsberg, Wallin, 1998, s. 2). En sökning i LIBRIS 2002 efter avhandlingar som elektroniska resurser resulterar i 42 träffar. De flesta är publicerade i Lund. En del är i fulltext, andra har abstrakt i HTML eller PDF, och några distribueras på cd-rom. Det finns många fler, och det är kanske de problemområden som finns i samband med elektronisk publicering som gör att det dröjer innan man kan hitta fler elektroniska vetenskapliga resurser i fulltext.

Sedan slutet av 1990-talet har ett flertal projekt startats vars syfte kan ses som tillgängliggörande av vetenskaplig information. På regeringens uppdrag byggdes systemet SAFARI² upp. Sveriges alla universitet och högskolor ska vara med i detta projekt, som är ett decentraliserat system för forskningsinformation via webben.

Meningen är att göra information om svensk forskning lätt tillgänglig via webben för bland annat allmänhet, skola, media, näringsliv och forskare.

Ett omtalat projekt när det gäller vetenskaplig elektronisk fulltextpublicering är Linköpings universitet, som var tidigt ute när de 1996 i samarbete med Linköpings universitetsbibliotek skapade Linköping University Electronic Press. Deras avsikt var

1 E-boksamlingen har en huvudsaklig akademisk inriktning och innehåller engelskspråkiga böcker med bred ämnestäckning från ett hundratal förlag. Böckerna kan läsas direkt över nätet med hjälp av en särskild läsare som distribueras av eBrary. Med hjälp av eBrarian-programmet kan man göra

understrykningar, anteckningar m.m. i e-boken och skapa sig egna elektroniska bokhyllor med sin mest använda litteratur. Flera användare kan använda samma titel på samma gång.

2 SAFARI är en Internettjänst för tillgängligörande av svensk forskningsinformation. Tjänsten

utvecklades av Högskoleverket 1998 på uppdrag av regeringen. Sedan första januari 2001 har ansvaret för tjänsten flyttats över till Vetenskapsrådet. URL: http://safari.vr.se/

att via webben publicera vetenskapliga artiklar och annat material som universitetet producerar i fulltext. Det finns också ett antal internationella exempel bland annat i USA. Inom projektet Networked Digital Library of Theses and Dissertation (NDLTD)³ arbetas på en databas med examensarbeten och avhandlingar. Flera universitet utanför USA ingår redan, bland annat är Lund och Uppsala med i detta samarbete. Över hundra universitet från olika delar av världen är med och har länkar till sidor med detaljer för uppsatser i olika former.

1.1 Syfte och frågeställningar

Elektronisk publicering genomgår en intressant utveckling som innebär stora möjligheter men också problematiska aspekter gällande: copyright, osäkerheten beträffande arkivering, tillgänglighet, beständighet samt säkerhetsaspekter. När man beslutar att publicera vetenskaplig forskning ställs man inför problemet att välja

tekniker för detta. Frågor vi finner intressanta att söka svar på är vilka tekniker har man valt att använda och varför? Har valet av teknik någon betydelse? Vilka möjligheter underlättas respektive försvåras med olika typer av format? Vilka möjliga konsekvenser blir det för författare, vetenskapligheten respektive användarna? Dessa frågor ledde oss fram till att göra en kartläggning över webbplatser vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås för att se hur de tillgängliggör sina vetenskapliga dokument.

Dessutom har vi gjort en undersökning av Projekt Diva (Digitala Vetenskapliga Arkivet) vid Uppsala universitet som mer konkret visar på olika aspekter inom ett publiceringsprojekt.

Efter att i en tidigare uppsats tittat på tekniker för elektronisk publicering väcktes ett intresse, som nu mynnar ut i att undersöka hur det praktiskt fungerar för högskolor och universitet i dagsläget. De flesta svenska universitet och högskolor tycks ha eller haft diskussioner kring elektronisk publicering och arkivering av sina vetenskapliga publikationer som ett komplement eller ersättning till sin pappersbaserade utgivning.

Det pågår ett flertal digitaliseringsförsök i mer eller mindre utvecklad form, och oftast sker dessa i samarbete med högskole- universitetsbiblioteken. Det finns ett stort intresse för nya tekniska möjligheter och det har förts fram skilda åsikter kring

publiceringsformat. De format som genomgående nämns som lämpliga alternativ är sidbeskrivningsformat som PostScript och PDF (Portable Document Format), samt uppmärkningsspråk som SGML (Standard General Markup Language), XML (eXstensible Markup Language) och HTML (Hypertext Markup Language). Dessa format förklaras utförligare i kapitel fyra.

Vårt övergripande syfte är att med utgångspunkt i publiceringsformat,

uppmärkningsspråk och sidbeskrivningsformat, undersöka i vilka sammanhang de båda teknikfamiljerna används för publicering av vetenskapliga dokument vid högskolor och universitet. Vi anlägger ett vetenskapssociologiskt perspektiv på vetenskaplig

3 Tidigare EDT initiative (Electronic Theses and Dissertations). Utbildningsdepartementet i USA finansierar delvis projektet. På webben finns instruktioner om hur man ska producera sina arbeten, hur man konverterar till lämpligt format och hur man registrerar sig i databasen. Målet med projektet är i första hand att förbättra de högskolestuderandes utbildning genom att lära dem publicera sig elektronsikt samt hur de själva bäst kan utnyttja digitala bibliotek. Inom projektet har man nu löst de flesta av de tekniska problemen för konvertering av emottagna texter och man försöker skapa gemensamma standarder för onlinepublicering och arkivering av avhandlingar.

publicering för att ge en bakgrund till våra undersökningar. För att svara mot vårt syfte har vi formulerat följande frågeställningar:

1. Hur ser dagsläget ut på svenska högskolor och universitet när det gäller elektronisk publicering? Vilka format används? Vad publiceras?

1.2. På vilka grunder väljer man att publicera elektroniskt?

1.3. På vilka grunder väljer man, eller förkastar man en viss teknik?

Fråga ett är övergripande och syftar till att ringa in fenomenet och den pågående utvecklingen inom området på svenska universitet och högskolor. Förutom den

teoretiska ram som tecknas besvaras frågan genom kartläggningen. Den andra och tredje frågan, besvaras i samband med projektstudien och vid beskrivningen och diskussionen kring formaten.

1.2 Metod och material

Det vetenskapssociologiska kapitlet grundar sig i en litteraturstudie där vi valt källor som diskuterar vetenskap, forskning och dess publicering i förhållande till samhället. En ytterligare teoretisk del utgörs av en orientering kring de olika formaten, dess

konstruktion och användning, samt en diskussion kring formatens tillämpning. Dessa båda teoretiska delar fungerar som instrument till våra undersökningar. Sedan följer en kartläggning av webbplatserna på ett universitet och en högskola där vi undersöker en rad aspekter. Vi har valt att göra undersökningen vid Göteborgs universitet och

Högskolan i Borås för att exemplifiera situationen hos två lärosäten i samma region med olika förutsättningar och omfattning.

Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vårt arbete innefattar kvantitativt insamlade av data såtillvida att vi, som en förstudie, började med att gå igenom de svenska universitetens och högskolornas webbplatser, för att kartlägga deras förhållande till elektronisk fulltextpublicering av vetenskapliga texter med åtkomst via webben. Vi utgick ifrån Verket för högskoleservice (VHS) länklista⁴. Vid studien sökte vi dokumenterat material kring projekt som gäller elektronisk vetenskaplig

fulltextpublicering och kunde identifiera åtminstone tre kategorier:

1. Högskolor och universitet som inte har något dokumenterat material kring

fulltextpublicering och där inga fulltextdokument finns att söka i bibliotekens kataloger.

2. Högskolor och universitet som har fulltextpublicering i varierande grad, men lite eller inget dokumenterat material kring projekt gällande fulltextpublicering.

3. Högskolor och universitet som har fulltextpublicering och dokumenterat material kring detta.

Med hjälp av förstudien togs de aspekter som vi ville belysa fram. Dokumenttyperna delas in i tre kategorier: a) avhandlingar, rapporter; b) presentation av pågående forskning; c) uppsatser, examensarbeten. Sedan tittar vi på tillgänglighetsgraden som kan variera från enbart bibliografiska data till fulltext. I vilka format presenteras de

4 http://www.vhs.se/antag/frameset.asp?state=9 [senast nedladdad 2002-06-05]

vetenskapliga dokumenten? Finns det någon plan för dokumentens långsiktiga bevarande vad gäller lagring och arkivering? Finns det någon form av enhet för digital/elektronisk publicering?

Även kartläggningen är kvantitativ i och med den mängd data som vi samlar in och redovisar. Vi har gått igenom Göteborgs universitets alla institutioners webbsidor för att kartlägga deras vetenskapliga publicering, och i vilken grad vetenskapliga texter finns tillgängliga i elektronisk form. Detsamma gäller för Högskolan i Borås. Vårt empiriska material består således till största delen av dessa webbplatser. För att ha någon form av riktlinjer att följa har vi använt oss av en punktlista, som togs fram efter att

förundersökningen gjorts. Vi har valt att presentera resultatet i cirkeldiagram för att ge en översiktlig bild, men när det gäller redovisningen av resultatet för högskolan i Borås redovisar vi till viss del direkt i löpande text eftersom det rör sig om så få institutioner.

När det gäller kartläggningen i vår uppsats är möjligheten att dra några större generella slutsatser begränsade på grund av undersökningsmaterialets omfång. Syftet är mer att ge konkreta exempel på dagsläget och konstatera nuläget hos de valda lärosätena. För att kunna dra mer generella slutsatser skulle urvalet kunnat breddas till att omfatta betydligt fler lärosäten.

Som ett alternativ till kartläggningen skulle vi kunnat göra en enkät som lämnas ut till de olika institutionerna, vilket kanske hade lett till en mer nyanserad bild. Då kanske vi på ett annat sätt hade kunnat ta del av attityder, framtidsplaner och resonemang kring elektronisk publicering. Som framkommer i kapitlet 2 Tidigare undersökningar har det redan gjorts många enkätundersökningar kring universitets och högskolors elektroniska publicering, med olika infallsvinklar. Med tanke på att dessa är relativt aktuella har vi valt att angripa området ur en annan vinkel. Även om uppsatsen i stort behandlar

problemområdet ur producenternas perspektiv, ger vi genom kartläggningen en bild som kan speglar användarnas. Vi har alltså valt att i detta sammanhang utgå ifrån

användarnas/konsumenternas perspektiv i stället för producenternas, vilket annars är perspektivet i många av de tidigare undersökningarna.

I den kvalitativa delen av vårt arbete ingår förutom litteraturstudier även en projektundersökning där främst projekt Diva (Digitala vetenskapliga arkivet) vid Uppsala universitet står i fokus, men där vissa paralleller och resonemang dragits till andra projekt.

Vi har valt att begränsa oss till ett projekt som vi anser säger mycket om problematiken kring valet av publiceringsform, och för att förtydliga ytterligare har vi även fört in resonemang från andra projekt med liknande målsättning. Syftet med

projektundersökningen är att visa på de frågor och de problem som förekommit inom ett projekt. Vad anser olika aktörer som exempelvis projektansvariga och andra debattörer vara problematiskt med olika publiceringsformer? Vad anser de vara fördelaktigt? Det empiriska material vi har använt oss av är: projektbeskrivningar, mötesprotokoll, korrespondens och rapporter. Vi har också haft e-post kontakt med chefen för enheten för digital publicering vid Uppsala universitet. När det gäller parallellerna till de andra projekten är det främst argumentation kring val av publiceringsformat vi vill lyfta fram.

I vårt fall kunde det kanske ha varit aktuellt med intervjuer med aktörer inom de olika projekten, samt eventuellt på de olika institutionerna, men vi tycker oss ha fått svar på de frågor vi ställt oss genom det material vi har.

1.3 Avgränsningar

En undersökning av det här slaget hade i princip kunnat göras hur stor som helst. Det finns många intressanta aspekter som förtjänar att uppmärksammas, men för att behålla en tydlighet måste vi begränsa oss. Vår uppsats är en undersökning över hur det såg ut våren 2002 på området och av främst praktiska skäl har vi valt att utgå från svenska universitet och högskolor.

Uppsatsen behandlar till stor del den vetenskapliga kommunikationen och går inte vidare in på ekonomiska aspekter. Det finns mängder med format som vi ej berör.

Det är svårt att precist definiera övergripande begrepp som ’vetenskaplig publikation’

och ’vetenskaplig publicering’. Vår avgränsning kring vad vi anser vara vetenskaplig publikation har en undre gräns vid institutioners publicering av magisteruppsatser. Vi kommer till viss del att beröra hur man behandlar äldre avhandlingar, men vi kommer inte att gå in på djupet med detta.

1.4 Uppsatsens fortsatta upplägg

I detta avsnitt presenteras uppsatsen fortsatta upplägg i stora drag.

I nästkommande kapitel går vi igenom utvalda undersökningar som är relevanta för vår uppsats. Därefter presenteras, i kapitel 3, det som kan sägas vara uppsatsens teoretiska ramverk. Här diskuteras olika vetenskapssociologiska faktorer i samband med

publicering. En ytterligare teoretisk aspekt följer i kapitel 4 där vi, för att ge en bakgrund till resonemangen kring elektronisk publicering, presenterar de i

sammanhanget vanligaste formaten och hur de används. Kapitlet innehåller även ett resonemang kring teorier om uppmärkning. Man skiljer vanligen mellan två formattyper där den ena främst strävar efter att behålla en tryckt publikations utseende medan den andra skiljer på publikationens struktur och innehåll. Konsekvenserna av detta har betydelse vid val av format för elektronisk publicering vilket även återspeglas i projektstudien i kapitel 6.

I kapitel 5, redovisar vi den kartläggning vi har gjort över publiceringen vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet. Projektstudien i det följande kapitlet ger konkreta exempel på ett publiceringsprojekts utveckling och de problem och möjligheter som uppstått. I slutdiskussionen, kapitel 7, knyter vi sedan ihop dessa olika delar och sammanfattar resultatet och de slutsatser vi kunnat dra.

2. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR

De senaste åren har intresset kring elektronisk publicering varit stort och flera

undersökningar har gjorts. Många av dessa har gjorts som förstudier till projekt och det har också varit ett vanligt ämne för magisteruppsats inom biblioteks- och

informationsvetenskap.

Anneli Friberg och Lisa Olson (1998) utförde i sin magisteruppsats, Elektronisk publicering av avhandlingar – en framtida uppgift för forskningsbiblioteken? : En undersökning av svenska forskningsbiblioteks förutsättningar att fungera som

förläggare av elektroniskt publicerade avhandlingar, en enkätundersökning, som en del i en kartläggning av elektronisk publicering vid universitet och högskolor i Sverige. De valde att undersöka samtliga institutioner (77 st.) vid Uppsala universitet. Syftet med enkäten var att kartlägga attityderna och den dåvarande situationen hos institutionerna gällande elektronisk publicering av material producerat inom Uppsala universitet. De ville även undersöka institutionernas inställning till elektroniska originalavhandlingar.

Många av institutionerna var positivt inställda till elektroniska originalavhandlingar men flera enkätsvar visade oro över elektroniska dokuments tillgänglighet,

tillförlitlighet och varaktighet. Friberg och Olson (1998) bedömde att om graden av allmän acceptans av elektroniskt publicerade akademiska avhandlingar ska öka behövs ett välfungerande system för print-on-demand. Enkäten visade att intresset för

elektronisk publicering var stort men främst ville man publicera i form av litteraturlistor eller sammandrag, och alltså inte uppsatser, avhandlingar och så vidare i fulltext. Bland åsikterna om elektroniska originalavhandlingar rörde de positiva främst lägre kostnader och högre tillgänglighet medan problem med bland annat copyright, kontroll och

”fiffelmöjligheter” stod i fokus.

Dessutom gjorde Friberg och Olson (1998) en beskrivning av större utländska projekt, och en granskning av då pågående svenska projekt⁵, där valet av format var en av de aspekterna som behandlades. Övriga utgångspunkter för jämförelsen mellan projekten var: verksamhet; copyright/upphovsrätt; autencitet/långsiktigt bevarande,

dokumenttyp/dokumentform. De noterade att respektive universitets- och

högskolebibliotek på något sätt var delaktiga i alla projekten.När uppsatsen skrevs var XML helt ny som rekommendation från W3C⁶ och HTML och PDF var de vanligaste formaten, men XML nämns i flera projekt som ett möjligt framtida format.

ASLP (Association of Learned and Professional Society Publishers) gav 1999 ut What authors want, som bygger på en undersökning med 3000 forskare från olika discipliner över hela världen. Syftet med ASLP:s undersökning var att studera vilka motiv forskare av idag har för att publicera sin forskning, vilka kriterier de använder när de bestämmer var publiceringen ska ske samt hur de ser på publiceringsprocessen idag och i framtiden (ASLP 1999, s. 3). Det som framkom i undersökningen var att forskares motiv till att

5 De granskade projekten var; Karolinska Institutet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karlskrona/Ronneby, Lunds universitet och Handelshögskolan i Göteborg.

6 World Wide Wed Consortium. En industrisammanslutning med många företag som medlemmar, samt EU. Huvudkontoret ligger i Boston. W3C arbetar med att ta fram standarder för tekniker på webben och ligger bakom HTML, XHTML, XML, XSL och CSS.

publicera sig 1999 främst var en vilja att kommunicera sina resultat till andra forskare inom samma område, samt en önskan om att främja sin karriär (ibid. 1999, s. 14).

När det gällde elektronisk publicering tillfrågades forskarna om de ansåg det viktigt att en tidskrift även fanns tillgänglig elektroniskt, och om det sågs som viktigt med

möjlighet att skicka artikelmanus elektroniskt. Rapportens resultat visar att inom de så kallade hårda vetenskaperna, till exempel matematik, kemi, biologi och fysik ansågs detta rätt viktigt medan det inom humaniora och samhällsvetenskap inte sågs som lika viktigt (ASLP 1999, s. 18f).

Anna Ring genomförde i sin magisteruppsats, Tryckt eller elektroniskt? Forskares attityder till elektronisk publicering av vetenskapliga texter (2001), vid Uppsala universitet, en enkätundersökning där hon ville mäta attityder till elektronisk publicering. Hon utgick ifrån den ovan nämnda rapporten från ASLP. Rings undersökning gjordes bland forskare på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) där

naturvetenskap är det dominerande ämnesområdet. Ring ville nå individers attityder och inte den officiella policyn hos institutioner eller vissa grupper som till exempel

professorer och ville se tendenser hur forskare resonerar kring elektronisk publicering.

Svarsfrekvensen var 61 av 100 enkäter och av svaren kunde utläsas att forskare inte anser att mediet i sig har någon betydelse, och att samma faktorer är viktiga oavsett om det gäller elektronisk eller tryckt publicering. Respondenterna ansåg att elektroniskt publicerat material har fördelar när det gäller spridning (publicitet) och tillgänglighet.

De var däremot skeptiska till vilken tillförlitlighet det elektroniska mediet kan erbjuda idag. Forskarna menade dessutom att ytterligare en faktor, snabbheten, är viktig i sammanhanget.

Anna-Karin Forsberg och Marie Wallin gjorde 1998, på uppdrag av Kungliga Tekniska Högskolans bibliotek (KTH), en kartläggning av hanteringen av e-publikationer samt digitaliseringsprojekt hos de svenska forskningsbiblioteken⁷. De tittade särskilt på eventuell publicering av doktors/licentiatavhandlingar och gjorde dessutom en inventering av hantering av e-publikationer i Norden (Forsberg, Wallin 1998 s. 2).

Kartläggningen gjordes för att ha något att förhålla sig till när verksamheten med digitalisering av referat av KTH:s doktorsavhandlingar utvecklades. Inga direkta slutsatser gjordes utan rapporten var snarare en inventering och omvärldsbevakning av digitaliseringsprojekt. Forsberg och Wallin skriver att det i mars 1997 gjordes en systematisk men ej uttömmande undersökning på KTH av vad de olika institutionerna publicerar digitalt via webben. Det visade sig vara ett mycket varierat utbud där de mest påtagligt IT-inriktade institutionerna, och de institutioner med ett mycket aktivt

internationellt samarbete var de som utmärkte sig. Specifika projektgrupper eller

’kunskapscentra’ var de som var mest måna om att publicera sina resultat eller

referenslistor över publikationer online och att det sällan är institutionerna själva som tar ett samlat grepp om det hela. Idag har kungliga tekniska högskolans bibliotek en lista över licentiatavhandlingar och doktorsavhandlingar i fulltext, vilket betyder att det hänt en del sedan 1998 då rapporten var klar.

7 De bibliotek som kartlades var: Kungliga biblioteket, Tekniska högskolan i Stockholm (KTH), Chalmers bibliotek, Linköpings universitetsbibliotek, Luleå universitetsbibliotek, Lunds

universitetsbibliotek, Göteborgs universitetsbibliotek, Karolinska Institutets bibliotek/KIB), Stockholms universitetsbibliotek, Umeå universitetsbibliotek, Uppsala universitetsbibliotek (Carolina Rediva), Biblioteket i Karlskrona/Ronneby, Högskolan i Borås, även Projekt Runeberg berördes.

Psykologisk-pedagogiska biblioteket (PPB) vid Stockholms universitet genomförde under hösten 2000 en enkätstudie, sammanställd av Gunilla Appelgren (2001), med syfte att kartlägga hur mycket av den vetenskapliga publiceringen som var elektronisk på de pedagogiska och psykologiska institutionerna vid universitet och högskolor i Sverige, samt att undersöka i vilken utsträckning dessa texter fanns tillgängliga via elektroniska textarkiv på Internet. Enkäten handlade om universitetens och

högskolornas elektroniska publicering inom psykologi och pedagogik i allmänhet och fokuserade inte på valet av publiceringsformat. Undersökningen är intressant eftersom den ger en bild av intresset, förväntningarna och farhågorna kring elektronisk

publicering. Frågeformuläret skickades till pedagogiska, psykologiska, beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga institutioner samt till några institutioner inom närliggande områden vid 10 universitet och 15 högskolor. Av 40 frågeformulär besvarades 26. De stora universiteten som Stockholm, Lund, Göteborg, Linköping, Uppsala, Umeå hade svarsfrekvens på 100% medan endast 30% av de mindre universiteten och högskolorna svarade. Resultatet av enkätundersökningen visade att det fanns ett stort intresse bland forskarna att få tillgång till information via webben men att det fanns en tveksamhet till att lägga ut texter på webben av främst två skäl: copyright-problematiken och säkerhetsaspekter kring spridning av det egna forskningsmaterialet och risken att det missbrukas på olika sätt. Appelgren menar ändå att detta inte borde vara en orsak till att inte lägga ut texter på Internet eftersom det numera finns tekniska lösningar för att skydda mot intrång i texter. Den viktigaste slutsatsen Appelgren drar är att det finns ett intresse för att skapa förutsättningar för elektronisk publicering inom de aktuella ämnesområdena.

Erik Peurell (1999) har givit en bild av läget för svensk vetenskaplig publicering på webben, särskilt den humanistiska, och inom detta område exemplifierat med den litteraturvetenskapliga disciplinens utnyttjande av webbpublicering. Avsikten har varit att ge en ”ögonblicksbild” av svensk vetenskaplig publicering på webben 1998/99. Hans frågeställningar berör vilka som publicerar litteraturvetenskaplig forskning på webben och vilken typ av texter det är som läggs ut. Han diskuterar i vilket syfte texterna publiceras, i vilken fas av forskningsarbetet detta sker, samt i vilka format texterna görs tillgängliga. Peurell har även gjort några internationella utblickar, dels genom att

undersöka några skandinaviska grannländers universitet, dels genom studier av utländsk litteratur om elektronisk publicering av vetenskaplig text. Angående den svenska

litteraturvetenskapliga elektroniska publiceringen skriver Peurell:

Av de runt 100 anställda forskarna och lärarna vid de etablerade universitetens

litteraturvetenskapliga institutioner, kan man på ena handens fingrar räkna dem som har eget material i fulltext på webben. På den andra handens fingrar kan man räkna de doktorander som på motsvarande sätt skulle kunna kallas webbpublicister. De flesta institutioner har visserligen en förteckning över pågående forskning, men inte mycket mer. Några har lämnat utrymme för varje forskare/doktorand att presentera sitt arbete, men där så har skett har bara ett fåtal utnyttjat möjligheten att lägga ut något annat material än en ren presentation av det eller de

forskningsprojekt som vederbörande är engagerad i. (Peurell 1999, kap.4)

Peurells eftersökningar vad gäller elektronisk vetenskaplig publicering (inte bara på humanioraområdet) har visat att det svenska vetenskapliga textmaterial som finns publicerat på webben mestadels är presentationer av forskningsresultat eller pågående projekt. Det material han fann härrör från alla nivåer inom den högre utbildningen; från C-uppsatser och magisteruppsatser till licentiat- och doktorsavhandlingar. I de flesta fall är dessa texter lagrade i databaser och finns där tillgängliga i HTML-format, eller i vissa

fall som PDF-filer, för sökning på titlar, författarnamn eller i fritextsökning i abstract.

(1999, kap. 8) Peurell anser att traditionen inom humaniora gör att forskare inte gärna vill släppa ifrån sig forskningsresultat innan de är tryckta. Han skriver att: ”Först i och med en tryckt publicering kan humanisten etablera den inom området så väsentliga rätten till en upptäckt.” (1999, kap. 8) Han menar att humanioraområdet skiljer sig från andra vetenskapsområden där publiceringstakten ofta är högre och där man ofta

disputerar på sammanläggningsavhandlingar. Dessa resulterar ofta i artiklar som i sin tur kan innebära upphovsrättsliga problem som kan hindra från webbpublicering. (1999, kap. 8)

Carin Björklund (1998) gjorde inför projektarbetet Handelshögskolans publikationer i fulltext, en intervjuundersökning. Intervjuer med företrädare för Handelshögskolan ägde rum under vårterminen 1998. De intervjuade var prefekterna vid skolans dåvarande sju institutioner och de forskare som lämnade textfiler till pilotstudien Elektroniskt textarkiv samt serieredaktörer för de seriella publikationer som startades i samband med

parallellpublicering. Intervjupersonerna var mycket positiva till elektronisk publicering.

De intervjuade framhöll fördelar med elektronisk publicering: nya möjligheter till snabbare kommunikation; lätt att uppdatera informationen och bredda textinnehållet med hjälp av länkar. De betonade vikten av att nå ut med den del av

forskningsinformationen som idag för en något undanskymd tillvaro. De största nackdelarna och viktigaste problemställningarna enligt intervjuerna rör huvudsakligen copyrightfrågor och arbetet med webbpubliceringen. Den första frågan var

genomgående ”Och vem ska göra arbetet?” Tveksamheterna rörde huvudsakligen resurs- och ansvarsfrågor samt copyrightproblematiken.

Val av publikationstyper som skulle prioriteras i den elektroniska utgivningen

uppvisade inga stora variationer i Björklunds undersökning. Största skillnaden mellan institutionerna gällde studentuppsatser. Några institutioner var mycket positiva till att publicera uppsatserna elektroniskt och såg både stora rationaliseringsfördelar och pedagogiska vinster. De menade att studenterna fick en övning i publicering och förväntade sig också en kvalitetshöjning eftersom studenten visste att dennes alster kunde nå en större läsekrets än vid det vanliga tryckningsförfarandet. Andra var mer skeptiska till förslaget och ville inte medverka till att skolan ”skyltar med publikationer av så låg vetenskaplig kvalité” på webben (Björklund 1998, s. 12). De tyckte inte heller att arbete och kostnader stod i proportion till de eventuella fördelarna. När det gäller doktorsavhandlingar var däremot i stort sett alla positiva till elektronisk

fulltextpublicering.

Det som tidigare undersökningar kommit fram till är att det finns en oro kring den vetenskapliga elektroniska publiceringens, men att det finns ett stort intresse att skapa förutsättningar för elektronisk publicering inom de flesta ämnesområdena. ASLP:s såg att det fanns en vilja att kommunicera sina resultat till andra forskare inom samma område, samt en önskan om att främja sin karriär. Deras resultat visade att inom de så kallade hårda vetenskaperna, till exempel matematik, kemi, biologi och fysik ansågs detta vara viktigt medan man inom humaniora och samhällsvetenskap inte tryckte lika hårt på detta. Enligt Peurells undersökningar 1999 var det svenska vetenskapliga textmaterialet som fanns publicerat på webben mestadels presentationer av forskningsresultat eller pågående projekt.

3. VETENSKAPLIG PUBLICERING I ETT SOCIALT PERSPEKTIV

Denna uppsats teoretiska bakgrund tar sin utgångspunkt i ett vetenskapssociologiskt perspektiv. Den vetenskapliga publiceringen står inte för sig själv utan påverkar, och påverkas naturligtvis av samhället i övrigt. Man kan alltså tala om den vetenskapliga publiceringens sociala roll. Samhället har förväntningar och krav på universiteten och högskolorna vad gäller vetenskaplig produktion. I samband med elektronisk publicering nämns ofta den så kallade tredje uppgiften⁸ i högskolelagen som innebär att universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Samverkan är viktig och stärker ett kunskaps- och idéutbyte mellan universiteten och högskolorna och dess omvärld. Ur tekniksociologiskt perspektiv kan konstateras att nya tekniker har lett till att nya publiceringskanaler uppstått jämte de traditionella pappersbaserade, vilket gör det möjligt att publicera på andra sätt och kanske nå en bredare publik.

Vetenskaplig publicering har två framträdande funktioner; dels en sammanhållande social funktion inom olika vetenskapliga områden, dels innebär publicering olika status för de publicerade, både författaren och exempelvis universitetet/högskolan. Statusen hänger ihop med den kvalitetsgranskning, peer-review⁹, som vetenskaplig publicering ofta genomgår. Universiteten och högskolorna har olika syften med publicering av avhandlingar, magisteruppsatser och examensarbeten. Syftet kan vara att visa upp för näringslivet i regionen vad man arbetar med för att starta samarbeten i syfte att

exempelvis kunna skapa tillfällen för examensjobb. Andra syften kan vara att fungera som inspiration för nya studenter som vill ha någonting att förhålla sig till vid

uppsatsskrivandet; visa utåt för andra universitet och högskolor vad man jobbar med, och även visa upp sig för andra aktörer i regionen som kommun och organisationer.

Björn Svedberg och Ulf Sandström (2000) ser att en stor utmaning för universiteten har blivit att bidra till den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen.

Universitetets roll i den samhällsera som brukar sammanfattas med rubriker som

’informationssamhället’ och ’kunskapssamhället’ grundas på att ekonomin i ökande grad vilar på kunskapsbaserade industrier och i växande utsträckning tillhör tjänsteföretagen och den

kunskapsintensiva sektorn. Vetenskapliga metoder och teorier appliceras allt oftare på de praktiska problem som näringslivet hanterar. Av detta följer att vetenskaplig forskning och industri får en allt starkare ömsesidig relation och att kontakterna mellan dessa världar blir mer frekventa och strategiska. (Svedberg, Sandström 2000, s. 68).

Svedberg och Sandström (2000) accepterar benämningen en ’andra akademisk

revolution’, eftersom konsekvenserna är vittomfattande och trots att det handlar om en långsamt fortgående process. Det som kännetecknar denna ’andra akademiska

revolution’ är de dramatiska förändringar som sker, dels i de akademiska

8 Uppdraget att samverka med det omgivande samhället har skrivits in i högskolelagen (1 kap., 2 §. SFS- nummer 1996:1392).2 § Staten skall som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. Högskolorna skall också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. (Lag 1996:1392) (Högskolelagen, URL:

http://www.hsv.se/verksamhet/lagar/hslag.html)

9 Betyder ungefär: inbördes utvärdering och förklaras senare i kapitlet kvalitetsgranskning.

produktionsförhållandena, dels i hur akademisk kunskap sprids och används (Svedberg, Sandström 2000, s. 70). Ur tekniksociologiskt perspektiv har dessa

produktionsförhållanden förändrats. Den vetenskapliga produktionen har ökat och kunskapsspridningen tar idag andra vägar än tidigare, men detta är inte helt

oproblematiskt.

3.1 Vetenskaplig publicering

Det finns olika slags vetenskapliga publikationer allt ifrån examensarbeten till avhandlingar, forskningsrapporter och artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

Publiceringskanaler som används är universitet, högskolor, förlag och numera egenpublicering i större utsträckning. Många avhandlingar består av ett antal artiklar plus en sammanfattande text, så kallade sammanläggningsavhandlingar. Artiklarna har för det mesta blivit publicerade tidigare i olika tidskrifter eller rapporter och copyright- rättigheterna kan vara bundna till de olika förlag som givit ut artiklarna. Det finns även annan vetenskaplig publicering där man kanske väljer att mer publicera presenterande material som: en ramberättelse, abstract eller presentation av pågående forskning.

Vetenskaplig forskning har blivit alltmer specialiserad. Stevan Harnad (1995) menar att det är få individer med expertis och intresse som följer och förstår vad som publiceras inom alla specialiteter, men om man ser till helheten av vad han menar man kan kalla esoterisk¹⁰ litteratur är den väldigt omfattande. Han sätter upp kriterier för vad som utmärker esoterisk litteratur:

(1) the authors are not paid for their texts and (2) the ’market,’ in terms of individual readers per article, is infinitesimally [sic!] small. To this, one might add that esoteric authors not only do not expect or want to be paid for their words, but they are so eager to reach the eyes and minds of their tiny fellow-specialist readership that (3) they are often willing to pay to do so, by purchasing and mailing reprints of their articles to those who request copies (and some who do not); in some fields they also pay page charges to accelerate the publication of their work. (Harnad 1995)

Harnad (1995) beskriver den vetenskapliga belöningsstrukturen som han menar

uppmuntrar till att A) publicera mycket. Denna press efter kvantitet kommer på ett sätt på kant med det riktigt objektiva, vilket innebär att prestera och rapportera arbete av hög kvalité med betydelsefulla bidrag av kunskap. B) publicera arbeten som gör verkan. Hur ofta ett arbete blir läst och citerat är ett kvantitativt mått på denna verkan, men det riktiga målet är att göra verkan på ”minds of active fellow-scholars, on their work, and hence on the future course of learned inquiry itself, to the benefit of humanity as a whole” (Harnad 1995). Han påpekar även att forskare inte bara vill avancera i karriären, utan att de även vill bidra till mänsklig kunskap och detta är beroende av deras kollegor.

Ingegerd Rabow (2001) diskuterar kring vad som krävs av en vetenskaplig publikation och talar om den traditionella vetenskapliga tidskriften, som hon menar har tre

huvudfunktioner: sprida kunskap; fastställa prioritet; ge kvalitetsstämpel. En ytterligare funktion som är väsentlig för författarna är att deras artiklar får optimal visibilitet. Den tryckta tidskriften har dessutom fungerat som ett arkiveringsmedium. (Rabow 2001, s.

6ff). Hon anger fem grundkrav som måste ställas på ett väl fungerande vetenskapligt kommunikationssystem:

10 Esoterisk bet. ’förbehållet ett fåtal invigda’.

• Kvalitetskontroll

• Bestämning av prioritet

• Erkännande

• Optimal spridning

• Allmänt tillgänglig permanent arkivering av publicerade resultat (Rabow 2000, s.2094)

Rabow (2000) menar att övergången till elektronisk publicering får inte och behöver heller inte äventyra dessa grundkrav. Snarare säger hon finns goda möjligheter till ett bättre kravuppfyllande än tidigare genom att utnyttja mediets möjligheter genom att länka samman forskningsnätverk (Rabow 2000, s. 2094f).

3.2 Den sociala rollen

I anslutning till den vetenskapliga publiceringens sammanhållande, sociala funktion, kan den franske sociologens Pierre Bourdieus fältbegrepp, vilket finns beskrivet hos Broady (1998), vara fruktbart. Det akademiska fältet är ganska tydligt och kanske kan vetenskapens olika discipliner ses som egna fält. Kanske kan man även tala om ett

’vetenskapligt publiceringsfält’ som innefattar en rad agenter: forskare, institutioner, webbansvariga, tidskrifter, förlag med flera.

Donald Broady ger en komprimerad definition av Bourdieus fältbegrepp som ”ett system av relationer mellan positioner besatta av människor och institutioner som strider om något för dem gemensamt” (1998, II inledningen). Erik Peurell (1998) använder Bourdieus resonemang kring förhållandet mellan fält och dess agenter. Peurell menar att fältet utgörs av relationerna mellan de agenter som verkar däri, och agenterna handlar utifrån de normer och värden som råder inom fältet:

Här råder således ett slags dialektiskt förhållande: agenterna anpassar sig till de förväntningar som fältet ställer på dem, samtidigt som deras samlade agerande påverkar den sammansatta struktur som utgör fältet. Fältet är aldrig statiskt utan ständigt satt i rörelse: agenternas handlande förändrar normer och värden, vilka i sin tur förändrar handlandet och så vidare (Peurell, s. 135).

John Seely Brown och Paul Duguid (1996) menar att även dokument i sig kan ses som redskap i skapandet och upprätthållandet av sociala grupper. Brown och Duguid (1996) talar om ”the social life of documents” och menar att dokument fungerar som redskap i skapandet och upprätthållandet av sociala grupper men att dokument också kan skapa avstånd mellan olika grupper. Dokument är inte bara medel för att strukturera och leverera information; ”They are also a powerful resource for constructing and negotiating social space” (1996, kap. Exaggerated Rumors of Death). Dokument fungerar som sammanhållande faktor för grupper med gemensamma intressen, till exempel vetenskapliga discipliner. På samma sätt kan dokument också dra gränser mellan olika grupper, de införstådda och de utomstående. Med okända format, förkortningar, fackspråk och anspelningar kan dokument utesluta oinvigda och öka sammanhållningen mellan de invigda. Kryptering och lösenordsskydd är något som är relativt vanligt på webben, och är exempel på metoder som gör dokument otillgängliga.

Brown och Duguid (1996) refererar till sociologen Anselm Strauss som undersökt hur nya dokumentformer tillåter nya ’sociala världar’ att uppstå. Strauss exemplifierar med de brev som cirkulerade mellan medlemmarna av The Royal Society i England och som låg bakom prototypen för vetenskapliga publikationer något som, Brown och Duguid påpekar, fortfarande håller samman ’intellektuella samfund’. De menar att Strauss observationer baserades på hur vetenskapsmän, med hjälp av ny

kommunikationsteknologi, skapade intressegrupper och Brown och Duguid (1996) menar att man ur ett historiskt perspektiv bättre kan förstå vetenskapliga samfund i den digitala tidsåldern.

Brown och Duguid (1996) nämner även Benedict Anderson, som talar om dokumentens sociala roll på ett mer övergripande plan och diskuterar hur massproducering av

tidningar hade stor betydelse i enandet av USA som nation efter inbördeskriget. Enandet skedde inte enbart på grund av nyhetsvärdet, utan just genom tidningarnas cirkulation.

Genom att nå en stor del av befolkningen skapades en gemenskap bland annars

splittrade grupper. Även andra populärkulturella dokument som pamfletter, romaner och folkvisor bidrog till detta och enligt Anderson hade de lika stor betydelse som officiella dokument. Både Strauss och Andersons argument visar hur spridning av dokument hjälper till att skapa och upprätthålla sociala grupper och institutioner på sätt som inte enbart kan förklaras med dokumentens innehåll. Det finns ett samband mellan ”the creation of communities and the creation of meaning, for communities seem to create meaning for themselves” (Kap. Negotiating Meaning). Brown och Duguid (1996) menar att nya dokumentformer kan samexistera med traditionella och det finns fördelar och nackdelar med båda:

More generally, creative use of new documents no longer involves direct challenges to old ones, with on-line forms replacing hard-copy predecessors. Rather, these new forms appear to

reinvigorate the old, extending their useful social life not ending it. Thus, as another example, on-line library catalogues providing abstracts, indexing, and in some cases full texts for print journals have reinforced these journals rather than undermined them. The journals still remain the best social filter for the flood of writing available on any topic as well as the best repositories of the development of ideas and attitudes. In these realms, digital media, as yet, do not compete.

The electronic resources, however, have made using print journals much easier than during the Gutenberg era. (Brown och Duguid 1996, kap. Means for Negotiating)

Brown och Duguid (1996) menar att elektroniska tidningar kompletterar, snarare än konkurrerar med de traditionella tidskrifterna. De menar också att nya teknologier har minskat den teknologiska klyftan mellan producent och konsument genom att datorn används både för att läsa och skriva. Samtidigt tycker Brown och Duguid (1996) att det ändå finns en poäng i att bevara en social distinktion mellan producent och konsument.

Distinktionen mellan dessa är i och med de nya teknologierna valbar snarare är självklar.

3.3 Kvalitetsgranskning

Ett utmärkande drag när det gäller vetenskaplig publicering är kvalitetsgranskning. I den traditionella metoden av peer-review, får redaktören artikeln, skickar ut den till en eller flera tekniska referenspersoner och baserar på deras rapporter sitt beslut att publicera eller inte. Rapporterna skickas oftast till artikelförfattaren, men namnen på

referenspersonerna finns inte med. Några tidskrifter har provat att hålla namnen på artikelförfattaren hemlig för sina referenspersoner, men detta har ofta misslyckats eftersom ämnet och stilen oftast är avslöjande. Anonymitet är tänkt att bevara recensionens objektivitet och hela processens integritet skriver Thomas von Foerster (2001), men det kan även leda till missbruk. Det finns några tidskrifter som inte använder sig av anonyma referenspersoner, och i en del fall av dessa publiceras referenspersonens recension tillsammans med artikeln. Den primära funktionen med dessa recensioner är kvalitetskontroll, men den har även ett annat syfte nämligen att tillhandahålla konstruktiv kritik till författaren. Antalet publikationer av vetenskapliga tidskrifter har växt i en mycket snabbare takt än antalet vetenskapsmän och

konsekvensen blir att varje recensent blir ombedd att recensera en större mängd artiklar.

Enligt Foerster (2001) kan detta vara frustrerande för en del recensenter och ibland till skada för kvalitén på recensionerna. Foerster skriver: ”Electronic publishing by itself does nothing to alter that relationship; it is embedded into the sociology of publishing and reviewing.” (Kap. Electronic ”enhancements”)

Elektronik och Internet har påverkat hur vetenskapsmän kommunicerar och rapporterar resultat till sina kollegor. Viktig information utbyts via telefon, e-post och på andra sätt utan att innefattar papper, än mindre gå via vetenskapliga tidskrifter. Det som började användas inom fysiken, och som snabbt spred sig till andra discipliner är preprint-arkiv (preprint servers), som alltmer har blivit det primära tillvägagångssättet att distribuera nya resultat till sina kollegor. Det vill säga texter som ej genomgått redaktionell kvalitetsgranskning. Detta fungerar som ett forum för diskussioner av nya idéer.

Foerster (2001) tror att det är högst sannolikt att sådana elektroniska forum kommer att bli framtida norm. Ett sådant forum fungerar på liknande sätt som 1600- och tidiga 1700-talets diskussioner hos de lärda sällskapen, mer än de lärda tidskrifter som fanns på 1800- och 1900-talen, där kvalitetsgranskningen oftast bestod av redaktören och eventuella medredaktörer till tidskriften. Foerster (2001) menar att preprint-arkiv, inom vilka länkade paper och kommentarer ersätter ett forskningsområdes möten och

rapporter, och en tidskrifts peer-review ersätts av dialog. Det är diskussionen i sig som blir recensionen.

Ett system med preprint-arkiv fungerar bara om gruppen som interagerar inom forumet är tillräckligt sammanhållen, menar Foerster (2001). Medlemmarna måste veta att de kan lita på varandras omdömesförmåga. För att bevara den nödvändiga sociala sammanhållningen ser Foerster (2001) att framtida forum måste hitta en väg att begränsa tillträdet till dess diskussioner, precis som de gamla lärda sällskapen begränsade medlemskapen till en elit av lärda medlemmar. Samtidigt är han väl medveten om problematiken med slutna forum, och pekar på fördelarna med öppna forum; vetenskapen är allmänhetens kunskap och det är öppenheten som har bidragit till vetenskapens framsteg. Han menar att olika fält har olika sociala strukturer och olika sätt att värdera idéer, och elektroniska forum kommer också fungera på olika sätt, men vinsten av snabbheten i kommunikationen och bekvämligheten av interaktion tycks så

stor att de flesta discipliner inom naturvetenskap rimligen kommer att börja använda sig av preprint-servrar. Foerster (2001) ser även en elektronisk framtid för tidskrifter.

Medan ett preprint-arkiv tillhandahåller direkt tillgång och möjligen också ett långt liv för ett paper, erbjuder den inte intygande av kvalité. Han säger att en tidskrift, och även en elektronisk sådan måste vara en separat enhet, men den skulle förstås kunna referera till ett paper i ett preprint-arkiv, förutsatt att preprint-arkivet kan garantera långvarigt tillhandahållande av materialet. Papperstryck kan läsas och förstås under flera sekel, så ett helt och hållet elektroniskt arkiv måst ha en hög standard när det gäller lagring och tillgång. Denna lagring och lättillgänglighet skulle kunna tillhandahållas av någon form av enhet och han föreslår: universitet, vetenskapliga sällskap, en traditionell publicist (vinst eller icke vinstdrivande) eller ett bibliotek.

Foerster (2001) anger två kategorier när det gäller recensioner och certifiering av elektroniska tidskrifter. Den ena är ”Transmission-based forms”, som är en elektronisk version av traditionell peer-review med redaktörer som godkänner eller avvisar

manuskript som kommit till dem. Den andra kategorin han ser är ”Collection-based forms”, där redaktörer eller andra läsare periodvis går igenom artiklar, med tillhörande kommentarer som tillkommit, i lämpligt preprint-arkiv och godkänner specifika artiklar för sin tidskrift eller personliga samling. Denna kategori, säger han, finns till viss del redan:

The latter form [collection-based forms, vår anmärkning] is already to some extent in use: most WWW home pages for individual reserchers or reserch groups have a list of relevant publications, web sites and the like. In a sense, even the simplest of these home pages already provides a primitive form of electronic journal. Which form most of the reviewing and certification will take will

probably depend on social factors more than technology, on what reserchers, including journal editors, like to use: this will vary from discipline to discipline, since, as we know, each has its own sociology. (Kap. What of the future?)

I båda fallen anser Foerster att redaktören tillför ett värde till den accepterade artikeln genom att ge den intresse och meritering. ”Collection-based forms” uppfattas, enligt Foerster, som mer naturligt för elektronisk kommunikation och han tror att det är den metoden vi kommer att få se mer av i framtiden.

Enligt Ingemar Bohlin (1999) är den ena av två huvudsakliga funktioner med

redaktionell peer review att effektivisera sökandet efter information såtillvida att man genom att följa de centrala tidskrifterna inom ett bestämt fält kan hålla sig underrättad.

Den andra viktiga funktionen är knuten till forskarsamfundets belöningsstruktur där publikationer i ansedda tidskrifter ger högre meriteringsvärde vid konkurrensen om forskningsanslag och tjänster (Bohlin 1999, s. 14-15). Kvalitetskontroll är en av det traditionella publiceringssystemets centrala funktioner. En annan viktig funktion är kommunikation, det vill säga forskares behov av att hålla sig informerade om utvecklingen inom sina specialområden. Bohlin skiljer på formell och informell kommunikation, där den formella kommunikationen är texter som publiceras i tidskrifter eller böcker, efter att ha genomgått peer review, medan kommunikation genom ogranskade kanaler som exempelvis konferenser, telefon och e-post är informell (Bohlin 1999, s. 16). Bohlin refererar till Rob Kling, amerikansk professor i informatik, och Lisa Covi,¹¹ som menar att även om konventionella papperstidningar är långsamma är det viktigt att publiceras i ett forum med erkänt hög kvalitetsnivå och att den

11 Rob Kling och Lisa Covi, ”Electronic Journals and Legitimate Media in the Systems of Scolarly Communication” The information Society 11, 1995, s. 261-71.

existerande belöningsstrukturen inom vetenskapen genererar ett konservativt beteende och en skepsis mot alternativa publiceringskanaler, vilket enligt Bohlin även är en belagd slutsats i empiriska undersökningar (Bohlin 1999, s. 18).

Genom studier av texter som behandlar vetenskaplig publicering kan konstateras att det är en vanlig åsikt att elektronisk publicering inte har samma status som pappersburen publicering. Det kan finnas ett flertal orsaker till det. I Utredning om universitetets vetenskapliga publicering på www genomförd av Uppsala universitet (2000), sägs att det avgörande för spridning och acceptans av webbpublicering är vilken status den får i forskarvärlden. Idag har de rena nätpublikationerna låg status jämfört med de ledande tidskrifterna. Forskare är angelägna om att få sin forskning publicerad i en form som ger största möjliga meritvärde, vilket vanligtvis hänger ihop med nyhets- och

kvalitetsgranskningen och hur stor spridning den resulterande publikationen får.

En text som publiceras i en pappersbunden tidskrift genomgår en kritisk granskande process, som innefattar bland annat peer-review och korrekturläsning innan tryckning. I och med att den sedan blir tryckt och publicerad får den legitimitet. När det gäller publicering via webben är mediets styrka samtidigt dess svaghet. Vetskapen om en webbpublicerad texts föränderlighet blir problematiskt eftersom den ständigt kan uppdateras och korrigeras. Ändringar kan göras i texten av författare eller andra utan att läsaren vet om det. Erik Peurell (1999) framhåller att ett av webbpubliceringens stora dilemman är att det förenklar och skyndar på spridningen av forskningsresultat, samtidigt som garantin för den vetenskapliga kvaliteten blir sämre (1999, kap.7).

Fördelarna med elektronisk publicering, möjligheter till uppdatering, kan också ses som en nackdel. Peurell menar att; ”Så länge som det på webben inte finns samma

kvalitetsgranskade publiceringsforum, som de tryckta tidskrifterna med sitt lektörssystem erbjuder, kommer webbpubliceringen att vara mindre värd för den humanistiske akademikern i karriären.” (1999, kap.6)

Geoffrey Nunberg (1998) menar att för många vetenskapliga gemenskaper och

diskurser kommer den elektroniska publiceringens fördelar att göra det värt mödan att publicera elektroniskt. Det är inte förvånande att vetenskapliga kretsar har gått i spetsen.

De har en rad ekonomiska och praktiska motiv för att ersätta de tryckta publikationerna:

tidskrifternas ständigt växande kostnad; lång, ineffektiv fördröjning i utgivningen inom områden där forskningen utvecklas snabbt; behovet av effektivare sökprocedurer för att följa utvecklingen. Men övergången till elektronisk publicering skulle inte vara möjlig utan en social organisation som låter vetenskapsvärldens samfund kompensera sig för element i den tryckta diskursen som går förlorad vid omvandlingen. Nunberg anser att elektronisk utgivning kan till exempel inte av egen kraft kanonisera en artikel på samma sätt som publicering i en prestigefylld tryckt tidning eller tidskrift, dels på grund av en minskande redaktionell auktoritet, dels för att publikationsformen inte ger någon garanti för att andra medlemmar av samfundet kommer att se artikel.

Nunberg (1998), liksom Bohlin (1999), menar att i forskarsamfund är inte formell publicering det enda eller ens det viktigaste sättet att få resultat uppmärksammade av en relevant krets. En stor del av den vetenskapliga diskursen utförs som seminarier,

konferensbidrag, utväxling av fotostatkopior och, inte minst viktigt, informella diskussioner mellan utövarna. Så när en viktig artikel uppträder i tryck är nyheterna oftast gamla för de flesta personer som betyder något och den slutliga publiceringen av ett resultat eller en teori bekräftar mer dess ställning som offentligt faktum än skapar