APRIL PUBLICERING

PUBLICERING F AR SKE TIDIGAST TORSDAGEN DEN 29 APRIL

Trelleborggruppen

Tillväxt- och strukturförändringar

1966

Fakturerad försäljning

363,6 Mkr

Försäljningens fördelning på Sverige och utlandet

Svenge

56 o/o

1975

950,9 Mkr

Arsredovisning för Trelleborgs Gummifabriks AB

Innehållsförteckning Verksamheten i sammandrag FÖRVALTNINGSBERÄTIELSE

1975 års resultat Prognos 1976 Framtida utveckling Nyemission

Divisionerna: Däck

Industrigummi Plast

Stefa Västtysk! an d Holland Vu l ko Personal Råvaror

Utveckling och forskning BOKSLUT

Finansieringsanalys

Intervju med Åke Ståhlbrandt Resultaträkning ar:

T relleborgg ru p pen Moderbolaget Balansräkningar:

Trelleborggruppen Moderbolaget Bokslutskommentarer

Specifikation till aktier och andelar Revisionsberättelse

översiktsplan Trelleborggruppen Styrelse och revisorer

2 3 3 5 5 6

7 8 11 12 13 13 14 14 16 16 17 18 20

24 25

26 28 30 37 38 39 40

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls måndagen den 17 maj 1976 kl 10.00 i företagets servicehus FORUM, Johan Kocksgatan 7, Trelleborg.

Utöver de ärenden, som enligt bolags- ordningen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma, kommer att behandlas fråga om godkännande av det av styrel- sen den 29 januari 1976 fattade beslutet om ökning av aktiekapitalet genom ny- teckning med ~0,6 Mkr till122,5 Mkr.

För att äga rätt att deltaga i stämman skall aktieägare dels vara införd i den av Vär- depapperscentralen VPC AB förda ak- tieboken senast den 7 maj 1 976, dels anmäla sig till styrelsen under adress Trelleborgs Gummifabriks AB, Fack, 231 01 Trelleborg, eller per telefon 0410/150 00 senast den 12 maj kl15.00.

Utbetalning av utdelning

styrelsen och verkställande direktören har som avstämningsdag föreslagit den 19 maj. Förutsatt att bolagsstämman be- slutar .i enlighet härmed beräknas utdel- ningen komma att utsändas av VPC den 26 maj 1976.

Adressändringar

Adressändringar skall anmälas till VPC.

Blanketter för ändringsanmälan kan erhål- las vid samtliga bankkontor.

1

Trelleborggruppen 1967-75

1967 1968 1969 1970

Fakturerad försäljning Mkr 375 425 501 517

varav utlandsförsäljning % 33 36 40 38

Rörelseresultat före avskrivningar Mkr 33,8 41 '1 48,5 48,9 d :o i procent av fakturerad försäljning % 9,0 9,7 9,7 9,5 Resultat före bokslutsdispositioner

och skatt Mkr 18,4 19,6 23,8 24,3

Omräknat nettoresultat1) Mkr 10,6 11,4 13,3 14,9

d: o per aktie kr 16:10 17:36 14:45 16:26

Föreslagen utdelning (moderbolaget) Mkr 4,6 4,6 6,4 6,4

d:o per aktie kr 7:- 7:- 7:- 7:-

Investeringar i anläggningar Mkr 28 26 42 73

d: o i procent av fakturerad försäljning % 7,4 6,1 8,3 14,2

Antal anställda 5.582 5.979 6.341 6.551

fakturerad försäljning per anställd tkr 67 71 79 79

Utbetalda löner Mkr 119 131 146 166

d:o i procent av fakturerad försäljning % 32 31 29 32

1) Omräknat nettoresultat utgörs av årets redovisade nettovinst ökad med 50 % av bokslutsdispositioner

2) Härav prisstegringsvinst 9,2 Mkr {33,6)

3) Härtill kommer anläggningar i under året förvärvade bolag med 35 Mkr.

Fakturerad försäljning i Mkr 1966--1975 Trelleborggruppen

Investeringar och internt tillförda medel i Mkr 1966-1975

• Total fakturerad försäljning Fakturerad utlandsförsäljning

Mkr

1.000 900 800 700 600

2

Trelleborgruppen

• Investeringar Internt tillförda medel (se finansieringsanalysen sid 18) 90

80

70

60

50

40

30

1971 1972 1973 1974 1975 522 555 629 920 951

41 45 47 49 44

52.4 50,2 63,5 124,5 100,0 10,0 9,0 10,1 13,5 10,5

23,5 11 '7 20,3 66,52) 26,82 )

15,2 8,0 13,6 39,5 13,2 16:55 8:72 14:85 42:96 14:39 6,4 6,4 6,4 7,3 7,3

7:- 7:- 7: - 8:- 8:-

61 48 73 59³⁾ 48

11,9 8,6 11,7 6,4 5,0 6.481 6.133 6.130 6.971 6.881

81 90 103 132 138

182 184 198 246 280

35 33 31 27 29

Räntabilitetstal efter skatt {se not 23 sid 36) 1966-1975 Trelleborggruppen

..• Förräntning på eget kapital Förräntning pi totalt kapital

% 10

9 8 7 6 5 4 3 2

Förvaltningsberättelse

Trelleborggruppens fakturerade försäljning uppgick under 1975 till 950,9 Mkr (197 4: 920,1). Ökningen är nästan helt att hänföra till att AB Vu l ko, som förvärvades 197 4, ingår i försäljningssiffrorna med hela årsvolymen 1975 men endast med tredje tertialet under 1974. Orderingången har liksom försäljningen visat en fallan- de tendens under året. För året i dess helhet motsvarade orderingången 95,5% av den fakturerade försäljningen, medan samma tal för det sista tertialet var 87,0 %.

Rörelseresultatet före avskrivningar utgjorde 100,0 Mkr (124,5). Prisstegringsvins- terna uppgick till 9,2 Mkr (33,6). Exklusive dessa utgjorde rörelseresultatet 90,8 Mkr (90,9). Bruttomarginalen blev 9,5 % (9,9), exklusive prisstegringsvinster.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 26,8 Mkr (66,5) och efter avdrag för prisstegringsvinster till 17,6 Mkr (32,9). Före extraordinära poster var motsvarande tal 27,5 Mkr (33,9). Vinsten per aktie blev enligt på sidan 2 angivna beräkningsgrunder 14:39 kr (42:96).

Moderbolaget Trelleborgs Gummifabriks AB:s fakturering utgjorde 573,1 Mkr (591 ,4). Nettovinsten redovisas till 8,8 Mkr (8, 7). styrelsen föreslår en oförändrad utdelning med 8 kr per aktie. Härtill åtgår 7,3 Mkr (7,3).

1975 års resultat

De ovissa konjunkturförhållandena l början av 1975, framför allt på utlandsmarkna- derna, medgav inte någon meningsfylld prognos i föregående års förvaltningsberät- telse.

l en lägesrapport vid bolagsstämman i maj konstaterades bl a, att faktureringen ökat med ca 10 % under första tertialet men inte nått upp till budget. Detta berodde främst på den extremt svaga konjunkturen i många för Trelleborggruppen väsentli- ga exportländer, däribland USA.

l den i oktober publicerade delårsrapporten för januari-augusti redovisades ett väsentligt lägre resultat före prisstegringsvinster, dispositioner och skatt än för samma period 1974 men något högre än för samma period 1973. Faktureringen var ca 9 % högre än motsvarande två tertial 1974. Den tidigare förhållandevis goda orderingången började dock visa tendenser att svikta.

Under tredje tertialet minskade faktureringen med 6 % jämfört med samma period 1974. Denna minskning sammanhänger i hög grad med den beslutade nerdrag- ningen inom däckdivisionen, där tillverkningen av personbilsdäck planmässigt re- duceras för att vara helt avvecklad under första halvåret 1 976. Dessutom återspeg- las den försämrade konjunkturen, som främst drabbat exportförsäljningen men även den svenska marknaden.

Förutom av betydande omstruktureringskostnader inom däckdivisionen har Trelle- borggruppens helårsresultat påverkats negativt av kraftigt ökade personalkostna- der och trots lågkonjunkturen stigande råvarupriser. Dessa kostnadsökningar har inte kunnat kompenseras genom tillräckliga prishöjningar på Trelleborggruppens färdigvaror.

Tillverkningen av personbilsdäck läggs ner

l en färsk utredning konstaterar statens Pris- och Kartellnämnd att dagens priser på bildäck är i stort sett desamma som 1959. Samtidigt har den allmänna prisnivån mer än fördubblats. Denna utveckling har medfört att tillverkningen av bildäck blivit i

hög grad olönsam. _.iii

För Trelleborgs del har bildäcken under den senaste femårsperioden förorsakat förluster i storleksordningen 1 O Mkr per år, om man ställer krav på att avdelningen skall bära sin andel av de företagsgemensamma kostnaderna. Dessa är av bety- dande storlek. Sålunda ingår däri gemensamma kostnader i förberedande avdel- ningar (blandning, kalander m fl), i vilka 40 % av bolagets totala anläggningskapital är bundet. 1973 utgjorde de till bildäcksavdelningen hänförbara geme~samma

kostnaderna 17,5 Mkr.

Investeringar i% av fakturerad försäljning 1966-1975

reneborggruppen 15

13

11

9

7

5

l

3

66 b7 06 69 70 71 72 73 74 75

3

Det har under flera år funnits starka anledningar för Trelleborg att minska sitt beroende av bildäckssektorn. Av flera skäl har detta emellertid endast kunnat realiseras stegvis. Exempelvis hade så sent som 1973 en total nedläggning av bildäck förorsakat tomgångsförluster som skulle ha blivit större än förlusterna inom själva bildäckssektorn.

Eftersom de företagsgemensamma kostnaderna endast i ringa utsträckning ome- delbart påverkas vid en nedläggning av bildäck, har det varit nödvändigt att succes- sivt öka produktionen inom industrigummisektorn för att kunna utnyttja friställd kapacitet inom de företagsgemensamma avdelningarna. l takt därmed har bildäcks- sektorn successivt krympts. Trelleborg har således efter hand upphört med till- verkning av lastbilsdäck diagonal, personbilsdäck diagonal och nu slutligen per- sonbilsdäck radial. Samtidigt har takten i nedläggningen måst balanseras. mot möjligheterna att omplacera personal till nya arbetsuppgifter.

l samband med beslutet att helt avveckla den egna tillverkningen av personbilsdäck träffades avtal med den brittiska Avonkoncernen innebärande att Avon mot ersätt- ning övertar produktionen av Trelleborgs sortiment av personbilsdäck. Tillverk- ningen skall ske i Trelleborgs originalformar och enligt Trelleborgs specifikationer.

Trelleborg skall själv svara för försäljningen i Norden men överlåter övriga mark- nadsandelar till Avon. överenskommelsen ger Trelleborg möjlighet att lönsamt stanna kvar på den nordiska marknaden, som är den naturliga hemmamarknaden.

Avtalet med Avon berör endast personbilsdäck och är ett led i den strukturrationali- sering, som pågår inom däckdivisionen för att koncentrera resurser och framtida utveckling till jordbruks-, skogs- och industridäck.

l samband med att den egna tillverkningen av personbilsdäck läggs ner, uppkom- mer betydande tomgångsförluster inom divisionen på grund av outnyttjad kapaci- tet. Därtill kommer kostnader för att i nuvarande konjunkturläge sysselsätta perso- nal med inte direkt produktiva arbetsuppgifter, utbildning och tillverkning på lager.

Dessa kostnader har under 1975 uppgått till 8,6 Mkr.

Med Treilex slitgummi p!J. väghyvlar och snöplogar kan snöröjning numera göras effektivare, snabbare och tystare

Utsikter för 1976

Omstruktureringskostnader kommer att belasta Trelleborggruppens resultat även under 1976 och förutses bli av samma storleksordning som 1975. Därefter kommer däckdivisionens lönsamhet att påverkas positivt av strukturomvandlingen.

Efterfrågan på industrigummi- och plastprodukter visade i början av 1976 en viss ökning på hemmamarknaden men var alltjämt svag på exportmarknaderna.

Även om konjunkturen vänder uppåt under andra halvåret, förutses resultatet för __ .1J!76 bli lägre än 1975. Härtill bidrar förutom omstruktureringskostnaderna inom bildäckssektorn även i fiög grad stegrade kostnader för råvaror, löner och lönebi- kostnader (inklusive statliga pålagor}. Dessa kan bara i begränsad omfattning kompenseras genom produktivitetshöjningar, rationaliseringar och - 1 nuvarande konjunkturläge- volym- och prisökningar.

Trelleborgs siktdukar av gummi säljs världen över och är en av de ledande produkterna inom slitgummisortimentet

5

Den n a utveckling förutses fortsätta under .. återstoden ay 1970-tale!. och JDd l!..lilii.:-__

gummiprodukterna väntas därför om nå ra år svara för en alltmer växande andel av

· . n inte obety 1g e av expansionen ommer a

Nyemission 1:3

För att skapa en bättre bas för finansieringen och för att tillgodose det ökade behovet av rörelsekapital vid beräknad tillväxt av rörelsen, främst inom industri- gummisektorn, har styrelsen-under förutsättning av ordinarie bolagsstämmans godkännande- beslutat att öka aktiekapitalet med 30,6 Mkr till 122,5 Mkr.

Nyemissionen, som kommer att genomföras under tiden 20 april - 31 maj 1976 innebär rätt för innehavare av såväl A-aktier som B-aktier att teckna en ny B-aktie för varje tretal gamla aktier. Avstämningsdag är den 1 april. Teckningskursen är 11 O kr. Betalning för tecknade aktier skall erläggas senast den 18 juni 1976.

Vissa större aktieägare har träffat avtal med 4:e AP-fonden, innebärande att fonden övertar teckningsrätter för 95.000 nya B-aktier. Härigenom kommer 4:e AP-fonden att sammanlagt erhålla 7,75% av det nya aktiekapitalet i Trellebo~gs Gummifabriks AB. Efter aktieutbyten med andra aktieägare tillförsäkras fonden samma röstetal.

Fondstyrelsen har i samband härmed uttryckt önskemål om styrelserepresentation J bolaget.

Investeringar och finansiering

Sedan nyemissionen 1969 har Trelleborggruppens omsättning ökat från 501 Mkr till 951 Mkr. Denna expansion har medfört ett betydande behov av rörelsekapital.

Investeringarna i anläggningar utgör 361 Mkr (exklusive anläggningar i under perioden förvärvade bolag), vilket är drygt 80 Mkr mer än en för branschen normal investeringsvolym.

Investeringsprogrammet har omfattat främst ett nytt industriområde i Trelleborg! på vilket uppförts en fabrik för tillverkning av industrislang samt en för valsbeklädna- der, en ny tillverkningsenhet inom formsortimentet i Sjöbo, kraftig utbyggnad av Stefa-divisionens tillverknings- och lagerkapacitet ny slangfabrik i Holland samt omstrukturering av fabriken i Hamburg till en modern industrigummifabrik.

Den till följd av omsättningstillväxten betydande ökningen av rörelsekapitalet har tillsammans med investeringsprogrammet, som i planerad utsträckning överstigit självfinansieringen, medfört minskning av soliditeten. Denna påverkas också oför- månligt av att det under 1974 förvärvade AB Vulka har en även för ett handelsföre- tag låg soliditet och av att det tyska bolaget har en låg formell soliditet på grund av lågt värderade anläggningstillgångar.

l detta sammanhang bör även beaktas konsekvenserna av att Trelleborggruppen till stor del marknadsför sina produkter genom egna försäljningsbolag såväl i Sverige som i utlandet. Här har en omfattande integrering av grossistfunktionen ägt rum. Då handelsföretag normalt drives med lägre soliditet än tillverkningsföretag innebär detta att soliditeten för Trelleborggruppen i dess helhet blir förhållandevis låg även om soliditeten hos de olika tillverkningsbolagen resp försäljningsbolagen i och för sig är tillfredsställande. Med hänsyn till att en betydande del av expansionen och därmed också upplåningen sker utanför Sverige är det trots detta en realitet att en förbättrad soliditet underlättar upplåningsmöjligheterna utomlands. Mot denna bak- grund har styrelsen bedömt en förstärkning av det egna kapitalet g«rnom nyemis- sion såsom erforderlig.

Decentraliserad organisation

Som en konsekvens av Trelleborggruppens pågående omvandling har med in- gången av 1976 genomförts en genomgripande omorganisation. En huvudprincip har varit att ge ökad självständighet åt divisionerna.

Enligt organisationsschemat på sid 39 består Trelleborggruppen numera av 11 fristående divisioner. Den tidigare Division lndustrigummi, som omfattade industri- gummitillverkningen i Trelleborg inklusive Ulvex och svarade för 54 % av Trelle- borggruppens fakturering, har delats upp i fem nya divisioner: Form/Vals, Industri- slang, Mining, Rem och Ulvex.

Till VD :s förfogande står en ledningsgrupp. Vid sidan av divisionerna finns ytterliga- re tre organ, nämligen staber, serviceavdelningar och marknadsområden, som alla har samma självständiga ställning som divisionerna och i likhet med dessa sorterar direkt under VD.

Division Däck

Division Däcks fakturering minskade med 21 % i förhållande till 1974. Resultatet visar stort underskott även bortsett från tidigare nämnda omstruktureringskostna- der under 1975 på 8,6 Mkr.

Marknadsbilden för däck har präglats av svag efterfrågan, överkapacitet och pris- press. Konjunkturnedgången i USA har i kombination med den under första halv- året svaga dollarkursen lett till kraftiga omsättningsbortfall i exportförsäljningen, vars andel av däckdivisionens fakturering utgjorde 49 (60) %. Kostnadsutveckling- en i Sverige i kombin·ation med den ogynnsamma dollarkursen har medfört att den

Försäljning•): 166,8 Mkr (210,6) Räntabilitet .. ): negativ Medeltal anställda: 806 (1.080) Försäljningsprogram: Komplett pro- gram däck och slang till olika fordon.

Regummeringsmaterial Tillverkningsprag ram: Däck och slang för cykel och mc samt för skogs-, jordbruks-och industrifor-

don ·

•) Inklusive försäljning till andra divi- sioner

• •) för definition av räntabilitet se sid 36,not23

Armens nya lastterrängbil är uirustad med Trelleborgs l~gprofildäck, som har stor framkomlighet i terräng och unika nödkörningsegenskaper

7

amerikanska marknaden för bildäck måst uppgivas. Trots lågkonjunkturen har försäljningen på Norden kunnat bibehållas på i stort sett samma nivå som 1974.

Omkring två tredjedelar av försäljningen av cykeldäck har tidigare skett till cykelfab- riker i USA, som under konjunkturavmattningen starkt dragit ner sin produktion. Därigenom har försäljningen av cykeldäck i det närmaste halverats, vilket medfört betydande förlust. En ökad inriktning på den nordiska markna.den har framstått som erforderlig. Trelleborg har därför under året träffat avtal med Värnamo Gummifab- riks AB om att överta Värnamos produktion och försäljning av cykeldäck, som är av väsentlig omfattning. Samtidigt överlåter Trelleborg till Värnarna sin tillverkning av regummeringsmaterial för bildäck.

Försäljningen av industri-och jordbruksdäck har utvecklats positivt.

Under året har antalet anställda inom Division Däck minskat med inemot 400 genom naturlig avgång eller omplacering till andra arbetsuppgifter inom Trelleborg- gruppen.

Division Industrigummi

Trots konjunkturnedgången ökade Division Industrigummis försäljning (exklusive Ulvex) från 425,0 till 469,6 Mkr, eller med 10 %. Sammanlagt för divisionen översteg räntabiliteten 20 % trots negativt utfall beträffande industrislang.

Antalet anställda har under året minskat med 147.

Tillverkningen inom Division Industrigummi har varit uppdelad i fyra artikelgrupper, som från den 1 januari 1976 omvandlats till självständiga divisioner i likhet med

dotterbolaget Ulvex. ·

Trelleborg nya vadarbyxor för sportfiska- re är lätta, bekväma och starka

Form/Vals

Tillverkningsprogrammet består i huvudsak av "skräddarsydda" produkter med 1 allmänhet hög teknologi. Huvuddelen av försäljningen sker inom Norden.

Sjöbofabriken har byggts ut med ytterligare en tillverkningsenhet och därmed fått betydligt ökad kapacitet.

Tillsammans med Trelleborgplast marknadsförs ett komplett program av korro- sionsskyddande material i gummi och plast.

Utvecklingen av gummimaterial för beklädnad av valsar till pappers- och cellulosa- industrin har givits hög prioritet och ett flertal nya material har introducerats under året.

Industrislang

Tyngdpunkten 1 tillverkningsprogrammet ligger på tryckluftslang, svets- och äng- slang, hydraulslang, sandbläster- och avtappningsslang samt kvalificerad vatten- slang. Inom detta område är Trelleborg, inklusive slangkapaciteterna vid fabrikerna i Västtyskland och Holland, en av de större producenterna i Europa.

Resultatet har påverkats av konjunkturmässigt betingad priskonkurrens inom stan- dardsortimentet Detta utgör en betydande del av divisionens försäljning.

En intensiv produkt- och processutveckling pågår, framför allt med avseende på kvalificerad specialslang.

Försäljning: 160,7 Mkr

Antal anställda: 997 (1975-12-31) Tillverkningsprogram: Formgummi- produkter, gummibeläggning av val- sar, korrosionsskydd, vibrations- dämpare, kvalificerade skyddspro- dukter

Försäljning: 112,6 Mkr

Antal anställda: 294 (1975-12-31) Tillverkningsprag ram: Komplett pro- gram industrislang

Vid högsjöfiske använder många fartyg Trelleborgs s k sillsugslang för att suga upp fisken från trelen (t h på bilden) och upp i lastrummen

9

l

l

l

,l

·J

f l

:j

· i

·l l

:

l

l

Mining Service

Divisionen genomgår en mycket snabb internationell expansion. l sortimentet ingår kvarninfodringar, siktar m m för den internationella gruv- och stenindustrin. Gummi får här allt större betydelse med mångfaldigt mer nötningsbeständiga och ekono- miska sli~tor än konventionella lösningar. Härtill kommer starkare krav på bättre arbetsmiljö genom bullerbekämpning, skydd mot stendamm etc. Försäljningen kräver hög teknisk servicenivå.

Förutom i Trelleborg tillverkas mini ng service-produkter i Hamburg och i variera~de utsträckning även vid dotterbolag och licenstillverkare i Europa, USA, Australien och Japan.

Rem

Under de senaste åren har förmärkts starkt ökad efterfrågan på framförallt trans- portband till gruvor. En ny tillverkningslina har tagits i drift för produktion av filterband, vilka används främst inom fosforsyraindustrin.

En ny metod för maskinell utläggning av idrottsplatsmattor har utprovats. Den första kompletta beläggningen har gjorts på Lidingövallen.

Kilremssortimentet utvecklas mer och mer mot specifika branschers och kunders behov. Nya tillverkningslokaler har tagits i bruk som medger rationellare produktion och utökad volym.

Tillväxtpotentialen inom divisionens varuområden bedöms som god.

Försäljning: 117,2 Mkr

Antal anställda: 155 (1975-12-31) Tillverkningsprogram: Slitgummi

Försäljning: 79,1 Mkr

Antal anställda: 212 (1975-12-31) Tillverl<ningsprogram: Transport- band, kil- och fläktremmar

Ulvextillverkade "Uiv-Pac" utgörs av sm~ cellplastbitar och används vid för- packning av ömMiiga ting. Materialet är lätthanterligt, dammfritt och ger stöt-och fuktskydd

~

v

Ulvex

På grund av nerläggning av mindre lönsamma produkter, bl a dammsugarslang- aroch madrasser, minskade omsättningen med 6,5 %. Investeringarna har kon- centrerats till speciella Ulvexprodukter såsom oljeslangar för tankfartyg och lastbi- lar, grammofonskivor, kassetter till bandspelare och produkter av cellplast. Tillverk- ningskapaciteten vi"d cellplastfabriken i Dyvik, Akersberga, har efter utbyggnad ökat med 50%. Divisionen är inriktad på närkontakt med kunder med höga servicekr,av.

Division Plast

Inom Division Plast har den internationella konjunkturnedgången endast drabbat termoplastsidan, medan AP-sidan (armerad plast) utvecklats gynnsamt. Räntabilite- ten var lägre än normalt, vartill medverkat skärpt priskonkurrens samt flyttnings- och inkörningskostnader. För 1976 förutses en snabb expansion, baserad på befintlig orderstock. Möjligheterna till fortsatt gynnsam utveckling är goda.

Två nya fabriksanläggningar har tagits i bruk under 1975. l Ljungby har AP-fabriken byggts ut med ca 6.000 m². l den nya anläggningen tillverkas huvudsakligen avancerade försvarsprodukter, bl a delar till luftvärns- och antistridsvagnssystem. l Timrå har dotterbolaget Trelleborgplast Nord AB flyttat in i nya lokaler där man bedriver tillverkning av AP-produkter främst för cellulosaindustrin och den kemiska industrin.

Försäljning: 56,3 Mkr (60,2) Räntabilitet >20 %

Medeltal anställda: 451 (518) Tillverkningsprogram: lndusttigum- mi- och plastprodukter, grammo- fonskivor, kassett e r till band spe l are

Försäifning: 71,3 Mkr (64,4) Räntabilitet: 9 %

Medeltal anställda: 463 (438) Tillverkningsprogram: Produkter i termoplast och armerad plast

Trelleborgplast har startat förseriepro- duktion av den i samarbete med Hägg- lund & Söner utvecklade karossen till försvarets bandvagn "Ny". Materialet är glasfiberarmerad polyester

11

l Division Plasts investeringar ingår betydande belopp för att skapa bättre arbetsmil- jöer. Med bidrag från Arbetarskyddsfonden har den första dammutsugningsan- läggningen i landet för armerad plast installerats i Ljungby. Denna fungerar nu som referensanläggning.

Division Stefa

Trots vikande efterfrågan på såväl hemma- som exportmarknaderna under andra halvåret blev faktureringen i det närmaste oförändrad i förhållande till 197 4. Med betydande exportandel och stor försäljning till bilindustrin och hydraulikindustrin är Stefa starkt konjunkturkänsligt. Räntabiliteten har påverkats negativt av betydande flyttningskostnader i Landskrona.

En ny, mer bransch- och marknadsinriktad organisation infördes under året. Denna tillsammans med det 1975 färdigställda centrallagret kommer att ge förbättrad kundservice och leveransberedskap. Resurserna för produktutveckling har för- stärkts.

l försäljningen ingår även en betydande andel återförsäljning.

Tätningsproblemen har beroende på miljökrav och höjda oljepriser fått starkt ökad betydelse. Exportandelen är betydande och tillväxtpotentialen stor.

Det tillverkande dotterbolaget i Italien har utvecklats väl.

Försäljning: 65,0 Mkr (65,6) Räntabilitet: 14 %

Medeltal anställda: 397 (387) Tillverkningsprogram: Tätningspro- dukter för industriellt bruk

STEFA har investerat drygt 7 Mkr på dr- ja-området i Landskrona i fortsatt ut- byggnad med bl a verkstadsdel, fabora- torium och centrallager

{

Division Västtyskland

Tillverkningsprogrammet omfattar företrädesvis transportband, formgum miartiklar, slangar och mining service-sortimentet. Omstruktureringen av verksamheten vid Hamburgfabriken har framgångsrikt kunnat genomföras, vilket medfört en tillfreds- ställande resultatutveckling även för 1975.

Försäljningen till Trelleborggruppens utländska dotterbolag mattades dock avsevärt under slutet av 1975, och resultatet för tredje tertialet blev sämre än för de båda tidigare. Denna utveckling beräknas fortsätta under 1976, varför motåtgärder igångsatts för att kompensera bortfallet genom ökad försäljning på den tyska marknaden.

Hamburgfabrikens kapacitet har ytterligare utökats och håller på att byggas ut inom mining- och slangområdena. Därmed skapas ett starkt utgångsläge inför nästa konjunkturuppgång.

Division Holland

Faktureringsökningen under 1975 hänför sig till utbyggnaden av slangkapaciteten men även till överföring av moderbolagets produktion av hårdgummikärl till den nya tillverkningsenheten i Hoogezand.

Divisionen har kraftigt utbyggts under senare år, varvid basinvesteringarna i fastig- heter, energiförsörjning, blandningskapacitet och serviceavdelningar dimensione-

Försäljning: 85,3 Mkr (81 ,9) Räntabilitet: >20%

Medeltal anställda: 504 (502) Tillverkningsprogram: Industrigum- miprodukter

Försäljning: 61 ,O Mkr (48,2) Räntabilitet: negativ Medeltal anställda: 370 (330) Tillverkningsprogram: lndustrislang, batterikärl, formgummiartiklar

Hollandsfabrikens tillverkningsavdelning för industrislang är en av Europas mo~

dernaste

13

· ....

l ·

l

'

,, .

l

rats för en betydligt större volym än vad som hittills kunnat realiseras. Maskininves- teringarna i de direkt producerande avdelningarna har anpassats efter aktuell efterfrågan. Resultatet under de båda senaste åren har varit otillfredsställande.

Härtill har medverkat kostnaderna för utbyggnaden, lågt kapacitetsutnyttjande av ovan nämnda basinvesteringar samt utvecklingen av den holländska valutan. Fabri- ken har planerats för en export från Holland av 70 % av produktionen. Gentemot avsedda avnämarländer har den holländska valutan revalverats med genomsnittligt 15 %. Samtidigt har det all män n a kostnadsläget i Holland utvecklats oförmånligt.

För att förbättra Division Hollands resultat är det nödvändigt att öka tillverkningen till en volym, som står i bättre överensstämmelse med gjorda basinvesteringar. För detta ändamål krävs ökade maskininvesteringar i direkt producerande avdelningar.

Division Vulko

Trelleborg förvärvade under 197 4 aktierna 1 AB Vulko, som är landets största kedja av däck-och serviceverkstäder. Redan vid tidpunkten för förvärvet förutsågs att de närmaste årens resultat skulle bli svaga, medan utvecklingen framåt bedömdes bli positiv.

Under det första hela verksamhetsåret i Trelleborgs regi påverkades Vulka av den allmänt svaga lönsamheten inom däckbranschen. l Norrlandsregionen ökade pro- blemet genom skogsstrejken i början av året. Efterfrågan från de primära kund- grupperna åkare och entreprenörer har kraftigt mattats. Förlust har uppstått på verksamheten som också haft att bära betydande kostnader för omstrukturering.

Omfattande åtgärder för rationalisering och framtida kostnadsbesparing har vidta- gits. Huvuddelen av regummeringsverksamheten har sammanförts till en nyupp- förd central fabrik i Örebro för regummering av däck. 4 av de 30 verkstäderna har lagts ner medan en ny tillkommit i Skandiahamnen i Göteborg.

6.881 anställda inom Trelleborggruppen

Antalet anställda i Trelleborggruppen utgjorde under året i genomsnitt 6.881 per- soner (6.971 ). Av dessa var 4. 715 (4.922) arbetare och 2.166 (2.049) övriga anställda. Moderbolaget hade i genomsnitt 4.056 (4.316) anställda, varav 2.842 (3.122) arbetare och 1.214 (1.194) övriga anställda.

Antalet anställda i Trelleborggruppen minskade från 7.186 1974-12-31 till 6.615 1975-12-31, d v s med 571 personer.

Andelen kvinnor utgör f n ca 32% av moderbolagets arbetarstyrka. Ansträngningar görs för att bereda fler kvinnor anställning, bl a genom systematisk genomgång av alla arbetsplatser och inrättande av s k normalarbetsplatser.

Antalet anställda fördelar sig på moderbolag och dotterbolag enligt följande:

Moderbolaget

Svenska tillverkningsbolag .svenska försäljningsbolag

Utländska tillverkningsbolag Utländska försäljningsbolag Summa Trelleborggruppen

Av det totala antalet anställda var 80 % sysselsatta l Sverige.

Lönerna i moderbolaget utgjorde till arbetare

till styrelse, verkställande direktör och andra företagsledare

till övriga befattningshavare Summa

1975 4.056 1.357 126 1.015 327 6.881

1975 t kr

97.749 1.506 67.470 166.725

1974 4.316 1.232 139 977 307 6.971

1974 t kr

94.387 1.130 58.465 153.982

Försäljning: 54,1 Mkr Räntabilitet: negativ Medeltal anställda: 231 (225) Verksamhet: Försäljning av däck samt däckservice. Regummering av lastvagns· och entreprenaddäck

Antal anställda 1966-1975 Trelleborggruppen

TjAnstemän

• Arbetare

• Totala antalet anställda 7.000

6.000

5.000

4.000

3.000

2.000

1.000

66 67 66 69 70 71 72 73 74 75

De i lagstiftning, genom kollektivavtal eller efter frivilliga åtaganden fastställda förmånerna såsom semesterlöner, helglöner, pensioner, socialförsäkringar o d uppgick i moderbolaget till

semesterlöner (ingår i löner ovan) helglöner (ingår i löner ovan) pensionskostnader

personförsäkringar Summa

1975 tkr

14.568 3.965 31.793 14.784 65.11

o

1974 t kr

13.599 3.745 26.221

9.166 52.731

Trelleborggruppens sammanlagda lönekostnader (exklusive lönebikostnader) ut- gjorde 279,8 Mkr (246, 1 ). Lönebikostnaderna uppgick till 78,2 Mkr (57,6).

Antalet anställda samt löner fördelade på arbetsställen med över 20 anställda redovisas i särskild tabell i originalexemplaret av årsredovisningen. Kopia av tabel- len kan beställas hos företagets informationsavdelning.

Arbetsmiljö

l föregående förvaltningsberättelse redogjordes för de åtgärder, som vidtagits inom Trelleborggruppen för att eliminera olika hanteringsrisker. På längre sikt planeras bl a helt sluten automatik vid uppvägning av gummikemikalier. Den statliga utred- ning som pågår om ny arbetarskyddslagstiftning väntas komma att ställa ökade krav på den förebyggande hälsovården.

Lönekostnader inkllönebikostnader i Mkr 1966--1975

Trelleborggruppen

• Totala lönekostnader Lönebikostnader

350

J

300

250

200

150

l

100

50

66 67 66 69 70 71 72 73 74 75

sjukgymnastik bedrivs kontinuerligt med ett flertal grupper i servicehuset "Fo- rums" motionshall

15

l l

i

r

Råvaror

För flertalet råvaror vände priskurvan åter uppåt mot slutet av året, bl a för praktiskt taget alla syntetgummikvaliteter. Tendensen var likartad för naturgummi, där pro- duktionsländerna vidtog prisstabiliserande åtgärder, och textilier. Kemikaliepriser- na steg mot slutet av året efter en viss försvagning under de två första tertialen.

Att råvarumarknaderna mot slutet av 1975 visade så klara prishöjningstendenser trots lågkonjunktur och vikande efterfrågan beror delvis på en attitydförändring hos leverantörerna. l stället för att som förr inrikta sig på fullt kapacitetsutnyttjande till varje pris föredrar dessa att minska produktionen vid fallande råvarunoteringar.

Utveckling och forskning

Trelleborggruppen satsade under 1975 15,8 Mkr (16,0) på utveckling och forsk- ning.

Utvecklingsarbetet inom sektorn tunga däck har under 1975 resulterat dels i ett lågprofildäck för jordbruket som ersätter tvillingmontage, och dels ett däck till försvarets nya lastterrängbiL Det senare innebär en lösning av hela hjulfunktionen inklusive s k nödkörningsegenskaper vid punktering.

Inom Mining-området sker en avancerad utveckling och prov av nya produkter baserade på ett nät av praktiska fältinstallationer med noggrant planerade prov- ningsprogram och datorbehandling av försöksresultaten.

Ytterligare nya användningsområden för plast med miljöanknytning har utvecklats inom medicinsk teknik och för biologisk vattenrening. Av armerad plast med mycket god korrosionsbeständighet har utvecklats ett antal applikationer, bl a kyl- torn, behållare och rör för kemiska industrin.

Med statligt forskningsstöd har studerats möjligheterna till effektivare och billigare metoder förrecirkulering och återanvändning av gummiskrot

Centrallaboratoriet medverkar med stöd från arbetarskyddsfonden i projekt för att eliminera gummikemikalier som kan innebära hälsorisker vid hanteringen. Bl a har ett utvecklingsarbete inom slangdivisionen lett till kraftigt reducerade blyoxidmäng- der.

Trelleborg-Tretornkoncernens omsättning 1.197 Mkr

Trelleborg-Tretornkoncernen, i vilken ingår Trelleborggruppen och Tretorngrup- pen, uppnådde 1975 en konsoliderad omsättning av 1.197,3 Mkr (1.163,9).

16

(}'

Bokslut

Föreliggande bokslut har upprättats enligt samma principer som tidigare år och i enlighet med gällande bokförings- och beskattningslagar. Dessa lagar tillkom i en

4d

då inflationen var ett betydligt mindre problem och ger därför inte uttryck för inflationens inverkan på företagen. Medan den finansiella bedömningen av bokslu- tet underlättas genom finansieringsanalysen är resultatmätningen betydligt vansk- ligare. Varken svenska eller internationellt accepterade regler för sådana beräk- ningar föreligger. l avsaknad härav har ingen sidoordnad inflationsjusterad redovis- ning framlagts.

l det efterföljande skall kommenteras dels resultatet av bolagets verksamhet och dels finansieringen av densamma.

Med tillämpning av traditionell redovisning utgör resultatet efter belastning med omstruktureringskostnader avseende Division Däck med 8,6 Mkr men före disposi- tioner och skatt 26,8 Mkr, vilket motsvarar 10,4 % före skatt beräknat på omräknat eget kapital. Om gjorda bokslutsdispositioner belastats med maximal skattebetal- ning hade motsvarande tal efter skatt blivit 5,1 %.

Denna förräntning understiger vad man rimligen bör förvänta såsom ett genomsnitt under en konjunkturcykel. Den innebär också en väsentlig nedgång jämfört med 1974, då förräntningen uppgick till 28,6 resp 16,9 %. Dessa senare vinstsiffror torde emellertid vara bland de högsta som redovisades för någon av de större gummiindustrierna i världen.

När det gäller att fastställa i vilken utsträckning resultatet är tillräckligt för att ur finansiell synpunkt täcka de genom inflationen och rörelsens tillväxt framkomman- de kapitalbehoven redovisas på samma sätt som föregående år å ena sidan anspråken på självfinansiering och å andra sidan hur dessa tillgodosetts.

Anspråk på självfinansiering

1. Investeringar i fastigheter utgjorde

2 .. Normal extern räntedragan de finansiering uppgår till 50% härav

3. Maskiner och inventarier förutsätts skola självfinansieras till 1 00 %. Anskaffningarna utgjorde

4. Lager och kundfordringar ökade med

5. Härifrån avgår ökade leverantörsskulder och förskott från kunder

(Under 1975 minskade leverantörsskulderna.)

6. Av rörelsekapitalet (d v s punkt 4 plus punkt 5) bör normalt 80 % kunna finansieras genom externa räntedragande krediter.

l nuvarande kreditläge säg 75 %

7. Interna reservationer, d v s vad som kostnadsförts men ej leder till omedelbara utbetalningar innan nya reservationer gjorts (avsättning för pensioner, löner, semesterersättningar,

socialförsäkringar, kassarabatter, bonus, skatter etc) ökade med Summa

Självfinansiering

1 . Rörelseresultat före avskrivningar

2. Extraordinära intäkter ./. extraordinära kostnader 3. För räntekostnader till externa kreditgivare avgår 4. För skatt och utdelning avgår

Summa

1975 Mkr

+

^11,5

./. 5,7

+ 36,1 + 34,5 + 3,6

I 28,6

./. 25,4 + 26,0

1975 Mkr

+ 100,0 ./. 9,9 ./. 27,6 ./. 11,9

+

^50,6

Självfinansieringen uppgår således till 50,6 Mkr. Beloppet täcker väl årets anlägg- ningsinvesteringar. Dessa uppgick till 47,6 Mkr, vilket emellertid är något lägre än normalt.

Ökningen av rörelsekapitalet utgjorde 38,1 Mkr (34,5+3,6). Prisstegring i varulager svarade för 9,2 Mkr härav. Häremot skall bl a ställas ökning av interna reseiVatio-

17

ner, som huvudsakligen uppstått genom inflationen. Denna ökning utgör 25,4 Mkr, vilket är mer än prisstegringsvinsten i lager.

På samma sätt som aktivsidan blåses upp vid inflation sker en motsvarande ökning av passivsidan i balansräkningen. De genom inflationen automatiskt ökade skul- derna medverkar emellertid till att det egna kapitalets andel av balansomslutningen minskar, vilket är en naturlig konsekvens av att en uppräkning av anläggningstill- gångarnas värde i takt med inflationen inte sker annat än vid uppskrivningar.

Sol iditetsutveckllngen*)

Kvar står emellertid problemet med soliditeten. Denna har sedan 1970 utvecklats på följande sätt:

1970 1971 1972 1973 1974 1975

49,2 % 45,6% 43,9 % 39,0 % 34,1 % 34,3 % Planerad utveckling, vilken överstämmer med vad som angavs i förvaltningsberättelsen för 1969.

Ökningen i soliditet mellan 1974 och 1975 har påverkats genom under året gjorda uppskrivningar av anläggningstillgångar i vissa dotterbolag.

l avsnittet beträffande nyemission berörs effekten på soliditetstalen av företagets integrering framåt. Av nedanstående tabell framgår soliditeten inom Trelleborg- gruppens olika verksamhetsgrenar.

Tlllver- Tlllver- Svenska Utländska Vulko Trelleborg·

k ande kande försälj- försälj- gruppen

svenska utländska nings- nings·

bolag bolag bolag bolag

40,5% 26,7% 33,3% 16,6% 13,4% 34,3%

De tillverkande utländska bolagen har låg soliditet beroende på att de finansieras med målsättning om minimalt eget kapital från Sverige. Siffrorna påverkas också av att speciellt det tyska bolaget har lågt bokförda värden på anläggningstillgångar. l försäljningsbolag utgör ca 15 % en normal soliditetsnivå.

*) soliditeten definieras såsom eget kapital plus ackumulerade extraavskrivningar plus 50 o/o av varulagerreserv och obeskattade fonder i procent av balansomslutningen minus kassa.

F i n a nsieringsanalys Trelleborggruppen

1971 1972 1973 1974 1975 1971-75

Tillförda medel Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr

Egen verksamhet

Nettovinst 8,7 7,5 9,9 19,0 4,2 49,3

Avskrivningar på anlägg- ningar, avsättning till

lagerreserver etc 32,4 24,7 33,6 70,1 52,3 213,1

Utdelning -6,4 -6,4 -6,4 - 6,4 -7,3 -32,9

Internt tillförda medel 34,7 25,8 37,1 82,7 49,2 229,5 Icke räntadragande skulder 5,3 3,9 32,9 49,7 20,1 111,9 Räntadragande skulder 46,2 19,9 49,6 103,4 11,8 230,9

Summa 86,2 49,6 119,6 235,8 81,1 572,3

Investeringar

Anlägg ni ngsti llgångar 60,7 47,7 73,3 104,6 46,5 332,8

Varulager 25,1 -9,6 13,2 100,4 39,6 168,7

Fordringar 0,4 11 ,5 33,1 30,8 -5,0 70,8

Summa 86,2 49,6 119,6 235,8 81 '1 572,3

Självfinansieringsgrad1) 57% 54 % 51% 79% 106 % 69%

Rörelsekapital i förhållande

till fakturerad försäljning2) 43% 41% 40% 41% 43 % 42%

1) Självfinansieringsgraden Internt tillförda medel x 100 beräknas enligt följande formel: Investeringar i an läggningar

2) Rörelsekapital definierat som tager+ kundfordringar- leverantörsskulder.

·~ E\

Under åren 1970-74 har bolaget planenligt genomfört osedvanligt höga investe- ringar. För den period som omfattas av finansieringsanalysen beräknas investe- ringar i anläggningar ha varit 60 Mkr större än normalt, samtidigt som 12 Mkr mer än normalt belastats olika konton i samband med utbyggnaderna. l investeringar ingår dessutom anläggningar i under perioden förvärvade bolag med 35,0 Mkr och

goodwill med 7,0 Mkr.

Ovannämnda förhållanden medverkar till att självfinansieringsgraden under perio- den stannat vid 69 %. Vid en mer normal investeringstakt hade självfinansierings- graden överstigit 1 00 %.

Trelleborggruppens skuldsättning

kan per balansdagen sammanfattas enligt följande:

Totalt Härav

räntedragande

Kortfristiga skulder

Långfristiga skulder inklusive checkräkningskredit

Avgår: Kassa och bank samt egna obligationer avsedda för amortering

Nettoskuldsättning Nettoskuldsättning i % av omsättningstillgångar exklusive kassa och bank samt egna obligationer avsedda

1975 Mkr

213,6 371,5 585,1

35,9 549,2

1974 1975 1974

Mkr Mkr Mkr

193,9 42,6 26,1 358,2 299,1 302,7 552,1 341,7 328,8

34,8 35,9 34,8 517,3 305,8 294,0

för amortering 11

o

^{% 111 % 61 % 63 %}

Nettoskuldsättning i % av eget kapital enligt balansräkningen inklusive

särskilt avsatta medel 150 % 154 % 84 % 89 %

Kassa, bank, växlar och

·kundfordringar i % av kortfristiga skulder

skuldsättning

94% 111%

De räntsdragande skulderna har netto under året ökat med 11,8 Mkr.

Den 31 december 1975 utgjorde Trelleborggruppens avtalade, outnyttjade kredit- faciliteter 73,1 Mkr (52,9).

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen och verkställande direktören föreslår:

att årets vinst

jämte från tidigare år disponibla vinstmedel (se not 21) tillhopa

disponeras sålunda:

till skuldregleringsfonden avsättes till aktieägarna utdelas 8 kr per aktie till dispositionsfonden återföres och i ny räkning överföres

Trelleborg 1 mars 19"-6

K-M Herrlin Otto P Olsson Einar Johansson

L G Ohlsson Arne Belfrage Stig Gerthon Allan Rydsbo

Ernst Herslow

Hans Gavalli-Björkman Åke Ståhlbrandt Verkställande direktör

1975 tkr 8.773 17.147 25.920

950 7.348 10.000 7.622 25.920

19

l. l

^j

l l

:t

Intervju med avgående VD

Trelleborgs Gummifabriks VD Åke Ståhlbrandt lämnar vid bolagsstämman 1976 sin befattning, som han innehaft sedan 1949. Inför sin avgång intervjuas Åke Ståhl- brandt (t h) här av Lars Ramklint chef för Dagens Nyheters ekonomiredaktion (t v).

Lars Ramklint: l en internationell facktidskrift kritiserade Du nyligen den interna- tionella gummiindustrin. Du menade att den alltför mycket sökte öka sin volym, även till priset av försummad lönsamhet. Är det inte att kasta sten när man sitter i glashus?

Åke Ståhlbrandt: Nej. Jag hävdar bestämt att vi i Trelleborg gått vår egen väg. Vi tog i fjol en minskad volym på bl a industrislang hellre än att sänka priserna. Det tjänade vi på.

LR: Nåja, i stort är väl problemen ändå desamma i Trelleborg som i den internatio- nella gummiindustrin. Det är länge sedan företaget levde upp till sitt gamla rykte som guldkantad industri. Trelleborgs lönsamhet ligger klart under genomsnittet för svensk industri.

AS: Se Dig omkring i världen, så blir Du istället förvånad över att Trelleborg visat så pass hyggliga resultat de senaste åren. De stora gummiföretagen har skurit halsen av varandra i ett besinningslöst priskrig. Den tyska gummiindustrin redovisar förlus- ter på 1 00-tals miljoner mark. Av världens stora gummiföretag var det 1974 bara ett japanskt företag som hade bättre lönsamhet än Trelleborg.

LR: Men i Sverige finns ju flera lönsamma små gummifabriker. Hur kan de lyckas med det som de stora företagen inte klarar av?

ÅS: Det finns nischer som är lönsamma inom gummiindustrin. Det finns divisioner och avdelningar inom Trelleborg, som motsvarar de små fabrikerna och som utan vidare kan tävla med dem i lönsamhet.

LR: Men varför blir summan av det hela ändå så mycket sämre i Trelleborg?

ÅS: Vårt stora problem sedan många år har varit däcken och framför allt person- bilsdäcken. De har kostat bolaget åtskilliga tiotals miljoner.

LR: Varför lades då inte tillverkningen ned långt tidigare?

AS: En stor del av investeringarna ligger i blandnings- och förberedningsavdel- ningarna, som är gemensamma för hela företaget. Om vi lagt ned däcktillverkning- en tidigare hade vi fått tomgångsförluster på tiotals miljoner istället. Nu räknar vi med att industrigummit kan växa i kostymen så snart konjunkturen vänder.

20

31; '<il

\

J

LR: Engelska Avon tar över tillverkningen av Trelleborgs personbilsdäck. Hur kan de se en attraktiv affär i däckrörelse n, som gett er förluster?

AS: De engelska lönerna är bara 50-60 % av de svenska. Dessutom har Avon bättre priser på sin hemmamarknad, medan Sverige blivit en avstjälpningsplats för många utländska fabrikanters överproduktion.

Dilemmat med bildäcken har varit den tekniska utvecklingen. De nya radialdäcken har nästan dubbla livslängden mot de gamla diagonaldäcken, vilket minskar efter- frågan på däck. Men fabrikerna för diagonaldäck har funnits kvar och skapat en väldig överkapacitet. De europeiska däcktillverkarna har till varje pris sökt bli av med sina däck på exportmarknaderna, men därmed totalt förstört prisnivån för varandra.

Påfrestningarna på industrin har ju inte blivit mindre av att tillverkningen av bilar i fjol minskade med två miljoner i Europa.

LR: Du menar alltså att Trelleborg klarat sig hyggligt jämfört med resten av den europeiska gummiindustrin. Hur har det varit möjligt?

AS: Däcken har tagit musten ur den europeiska gummiindustrin. Det är framför allt företag med stora andelar däck som gått dåligt. Trelleborg har klarat sig bättre därför att vi successivt gjort oss mindre beroende av däcken.

På 50- och 60-talen gjorde vi goda vinster på däck. Vinsterna därifrån var avgöran- de när vi byggde upp företaget och utvecklade nya områden, då främst industri- gummi. Vi var tidigt på det klara med att hur stora vi än blev på däck, så blev vi inte stora nog att stå på egna ben. Vi blev beroende av andra när det gällde produktut- vecklingen. På industrigummi såg vi däremot möjligheter att kunna stå på egna ben och göra oss gällande även internationellt sett. Vi fattade därför ett principbeslut redan på 60-talet att inte låta däcksektorn växa så att vi blev helt beroende av den.

Det var nog det klokaste beslutet vi har fattat.

LR: Det vore intressant att se svart på vitt om industrigummits lönsamhet. Varför redovisar Trelleborg inte öppet divisionernas resultat?

AS: Nåja. Man kan se saken på olika sätt. Gummiindustrin är mycket konkurrensin- tensiv, och det är inte roligt att direkt och i detalj tala om för konkurrenterna var vi har vår bästa lönsamhet. Men jag tror att tiden är mogen för större öppenhet. l år redovisar vi räntabilitetstal för de olika divisionerna men anger inte dessa exakt när räntabiliteten överstiger 20 %. Och det gör den med stor marginal i de flesta fall när vi säger större än 20 %. Dessutom visar vi öppet omstruktureringskostnaderna på däck. Kanske har vi kommit något steg vidare t ex för 1977.

LR: Betyder det att Du räknar med vinst över hela linjen först då?

As:

Det beror till stor del på konjunkturen. Vi är väl rustade att möta en ökad efterfrågan, när den kommer.

21

' l

l l

l' l

!

LR: Trelleborgs löneandel ligger över 30 %, vilket är mer än genomsnittet för svensk industri men i nivå med verkstadsindustrin. Det måste göra er sårbara för kraftiga lönestegringar. Är inte gummiindustrin alltför lönaintensiv för att ha en framtid i Sverige?

As:

Jag är allvarligt bekymrad över förra årets kostnadsexplosion, som kraftigt försvagat vår internationella konkurrenskraft. Vi kan inom Trelleborg jämföra hur lönekostnaderna ökat i våra svenska och tyska fabriker. l Sverige var ökningen 20

% mot mellan 7 och 8% i Tyskland. Vi säljer hela tiden i internationell konkurrens.

Utiandsandelen av Trelleborgs försäljning har under senare år pendlat mellan 45 och 50 %. Vi kan därför inte ostraffat försämra vårt relativa löneläge så som skedde under 1975 och som även sker 1976. Det kommer att ställas mycket stora krav på oss att specialisera oss om vi ska säkra den svenska produktionens konkurrens- kraft.

LR: Specialisering - hur?

AS: Vår affärside är att i ökad utsträckning erbjuda kunderna kompletta funktions- lösningar byggda på det kunnande vi har om tillverkningsprocesserna inom t ex gruv-, jord- och sten- samt skogsindustrin. När det gäller komponenter för annan industri måste vi inrikta oss på sådana delar av marknaden, där vi har ett unikt kunnande och det har vi inom vida områden. Där kan våra lönsamhetskrav uppfyl- las.

LR: Vilka är lönsamhetskraven?

AS: Vi kräver att varje resultatområde ska förränta sitt eget kapital med 20 %.

LR: Men är det inte risk för att övrig gummiindustri, ännu hårdare pressad än Trelleborg av däckbekymmer, kommer att resonera som Trelleborg och öka sats- ningarna på industrigummi?

AS: Det får vi räkna med. Det finns säkert många hungriga företag som står beredda att kasta sig över industrigummit Men vi har ett viktigt försprång genom att vår marknadsorganisation är uppbyggd. Vi tänker heller inte sitta stilla och låta konkurrenterna hinna ifatt oss. Det gäller att satsa ännu mer på de tekniskt kvalifice- rade för att inte säga komplicerade artiklarna och sådana produkter, där vi har speciell tillverkningsteknik.

LR: Är det ändå inte att underskatta kontinentens jättar, om man tror att Trelleborg ska kunna leda den tekniska utvecklingen?

22

AS: De europeiska företagen är inte så värst mycket större än Trelleborg när det gäller industrigummit Se förresten på vår Mining Service (gruvutrustningar). Den är ett bra exempel på ett område, där vi erbjuder kunderna funktionslösningar och där vi håller en tätposition internationellt.

LR: Vilka investeringsbehov krävs för en fortsatt specialisering?

As:

Totalt för företaget kommer anspråken på nyinvesteringar temporärt att ligga på en modest nivå. Vi har ett stort investeringsprogram bakom oss. Resurser kommer också att frigöras från däcksidan, som kommer industrigummit till del. Vad som är viktigt för oss är att satsa mer på process- och produktutveckling.

LR: Trelleborgs kommun är starkt beroende av gummifabriken. Innebär det be- gränsningar i er handlingsfrihet, t ex när det gäller en anpassning av sysselsätt- ningen till en ny situation?

As:

Vi är sedan länge överens med kommunen om att vi blivit för stora här på orten. Som mest har vi varit över 4.000 anställda. l högkonjunkturer har vi fått stora svårigheter att klara rekryteringen här. Kommunen har fått del av en långsiktsplan som pekar på att antalet jobb i Trelleborg minskar till ca 3.600 i slutet av 70-talet. På grund av nedläggningen av personbilsdäcken och konjunkturutvecklingen har vi uppnått den nivån snabbare än vi räknat med, dock utan att några friställningar skett. Vi måste minska antalet tjänstemän också, vilket är svårare att genomföra på grund av den låga rörligheten.

Genom ökad mekanisering beräknas expansionen i Trelleborg kunna ske utan ökning av antalet anställda. Utanför Trelleborg är Ystad, Sjöbo och Timrå exempel på orter dit vi förlagt produktionen på senare tid. Våra fabriker i Tyskland och Holland räknar vi också med att utvidga.

LR: Aktieägarna i Trelleborg har dåligt kompenserats för inflationen. Utdelningstill- växten är en av de lägsta bland börslistans bolag. När aktieägarna nu inbjuds att teckna nya aktier, kan de räkna med större välvilja i framtiden?

As:

styrelsen har inte fastställt den framtida utdelningspolitiken. Men vi strävar efter att tillgodose aktieägarna så snart det ur företagets synpunkt anses möjligt.

Aktieägarna är ju väl företrädda i styrelsen. De dominerande ägarna är lika angeläg- na om utdelningsinkomster som våra övriga aktieägare.

Kom ihåg att våra internationella konkurrenter i många fall fått minska eller slopa utdelningen. Vi har ändå i Trelleborg kunnat upprätthålla och i fjol öka utdelningen genom den här svåra tiden för den europeiska gummiindustrin. När vi blivit av med förlustkällorna, har vi ingen anledning att se pessimistiskt på utvecklingen.

LR: Sedan 1965 är Du verkställande direktör i både Trelleborg och Tretorn, som därmed bildat en "oäkta" koncern. Är tiden inte mogen för en fusion mellan de båda företagen?

As:

Det avgörande måste bli de fördelar en sådan fusion skulle ge. Företagen konkurrerar inte med varandra. Vinsterna måste i så fall helt ligga på kostnadsbe- sparingar.

LR: Du har redan karakteriserat den begränsade satsningen på däck som det klokaste beslutet under Dina 25 år som VD. Rnns det något enskilt beslut, som Du särskilt ångrar?

AS: Ett beslut som jag på sin tid ångrade djupt var att vi gav oss in på plast. Innan fabriken var färdigbyggd hade priserna på produkterna fallit med 30 %. Vi förlorade stora pengar innan vi fick plastdivisionen omstrukturerad och lönsam.

Men idag finns ingen anledning att ångra plastbeslutet Vi har specialiserat oss på mycket kvalificerade plastprodukter för bl a försvarets räkning. Jag tror också att vi i gummiindustrin har mycket att lära av den yngre plastindustrins snabba process- och produktutveckling. Gummiindustrin har hitUlls klarat sig märkligt lätt undan konkurrens från plasten, men det finns gränsområden, där vi möts. Jag tror vi måste vara mer uppmärksamma för den utvecklingen i framtiden.

23

:.·1.·

'•'

'

'IJ

tij

;~

Resultaträkning/Trelleborggruppen

1971 1972 1973 1974

t kr t kr t kr t kr Rörelsens Intäkter och kostnader +522.241 +555.000 +628.864 +920.078 Fakturerad försäljning

Tillverknings-, försäljnings- och -450.276 -483.634 -543.256 -770.333 administrationskostnader - 12.826 - 13.950

-

13.858 -- 15.464 Utveckling och forskning (Not 2)

-

6.718 ^- 7.254 ^- 8.279 ^- 9.782 Allmänna förvaltningskostnader + 52.421 + 50.162 + 63.471 +124.499 Rörelseresultat före avskrivningar - 21.626 - 25.141 - 27.535 ^- 31.261 Avskrivningar enligt plan (Not 3)

+ 30.795 + 25:021 + 35.936 + 93.238 Rörelseresultat efter avskrivningar (Not 4)

Finansiella intäkter och kostnader

+ 13 + 50 + 4 + 5 Utdelning på aktier

+ 2.703 + 2.129 + 1.491 + 2.524 l ntäktsräntor 11.446 - 12.588 - 15.721 - 28.183 Kostnadsräntor

Resultat efter finansiella intäkter + 22.065 + 14.612 + 21 .71

o

+ 67.584 och kostnader

Extraordinära intäkter och kostnader (Not 5)

+ 4.201 + 978 + 401 + 3.362 Intäkter

-

^2.801

^-

^{3.932 - 1.792}

^-

^{4.430 Kostnader}

Resultat före bokslutsdispositioner, + 23.465 + 11.658 + 20.319 + 66.516 avsättningar och skatt

Bokslutsdispositioner och avsätt- ningar

a) Obligatoriska avsättningar

- -

^-

-

^4.306 Förändring

av

arbetsmiljöfond

Avsättning till särskild in-

- -

^-

-

^2.947

^vester

i ng ston d

Resultat före frivil/iga,boksluts- + 23.465 + 11.658 + 20.319 + 59.263 dispositioner och skatt

b) Frivilliga bokslutsdispositioner Skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och bokföringsmässiga

-

6.247

-

2.768 ^- 3.735

-

^4.923 avskrivningar*)

-

6.790

- -

2.339 - 22.489 Förändring av varulagerreserv övriga bokslutsdispositioner,

-

+ 1.679 ^- 1.369

-

6.185 netto (Not 8) + 10.428 + 10.569 + 12.876 + 25.666 Resultat före skatt

- 1.746 ^- 3.102

-

2.962 ^- 6.633 Skatt (Not 7) + 8.682 + 7.467

+

^9.914

+

19.033 Nettoresultat

2.251 1.475 1.974

*) Härav avskrivning på kostnader för utveckling

574 och forskning

24

1975 t kr +950.892 -823.599 - 15.153

-

12.176 + 99.964 - 35.623 + 64.341

+ 10

+ 3.456 31.085 + 36.722

+ 352

- 10.263

+ 26.811

l

+ 1.01

o

-

+ 27.821

-

^7.214

- 10.251 - 1.629 + 8.727 - 4.556

+

^4.171

634