Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Äldres upplevelser av ensamhet
En litteraturöversikt
Radouane El Hadj Tahar Sagal Mohamed
Handledare: Jenny Jarl
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona juni 2021
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Juni 2021
Äldres upplevelser av ensamhet
Radouane El Hadj Tahar Sagal Mohamed
Sammanfattning
Bakgrund:
Ensamhet har visat sig vara ett folkhälsoproblem som kan påverka den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan hos äldre. Detta kan yttra sig exempelvis i högt blodtryck och hjärt- och lungsjukdomar liksom i ångest, depression och psykologisk stress. Sjuksköterskan kan träffa den äldre i olika vårdkontext och behöver, för att kunna ge en personcentrerad vård, ha kunskap om hur äldre kan uppleva ensamhet.
Syfte: Syftet med denna studie var att belysa äldres upplevelser av ensamhet.
Metod: Litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes i olika databaser som var PubMed, CIHNAL och Medline. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Willmans mall för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. Analysen var baserad utifrån Fribergs analysmodell.
Resultat: I analysen framkom det fyra huvudkategorier som är skapas av begränsningar, skapar existentiell lidande, kommer med förluster, och kan vara positivt. De två
underkategorierna var förlust av känslomässiga relationer och förlust av sammanhang.
Slutsats: Resultatet visade utifrån de olika patientberättelserna att ensamhet till största del är en form av lidande, vilket kräver att sjuksköterskan ingriper för att kunna lindra lidande och bibehålla hälsa. Resultatet visade även att en del äldre kan uppleva ensamhet som något positivt.
Nyckelord: äldre, upplevelse, ensamhet.
4
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 4
Inledning 6
Bakgrund 6
Åldrande 6
Känslan av ensamhet 6
Bakomliggande orsaker till ensamhet 7
Hälsokonsekvenser av ensamhet 8
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar 8
Personcentrerad vård 9
Teoretisk referensram 9
Problemformulering 11
Syfte 11
Metod 11
Design 11
Urval 12
Datainsamling 12
Kvalitetsgranskning 13
Dataanalys 13
Forskningsetik 14
Resultat 15
Skapas av begränsningar 15
Skapar existentiellt lidande 16
Kommer med förluster 18
Förlust av känslomässiga relationer 18
Förlust av sammanhang 18
Kan vara positivt 19
Diskussion 20
Metoddiskussion 20
Resultatdiskussion 22
Slutsats 26
5
Kliniska implikationer 26
Fortsatt forskning 26
Självständighet 27
Referenser 28
Bilaga 1 Databassökningar 32
Bilaga 2 Granskningsprotokoll 33
Bilaga 3 Artikelöversikt 34
6
Inledning
Den äldre befolkningen är den snabbast växande i världen, där antal äldre som är över 60 år beräknas att uppgå till 2 miljarder år 2050 (WHO, 2018). Medellivslängden i Sverige ökar stadigt och orsaken till denna ökning är relaterad till olika faktorer bland annat högre levnadsstandard, högre utbildningsnivå, förbättrade levnadsvanor och ökad tillgång till sjukvård (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Ökad ålder förknippas med hälsoproblem, så som sjukdomar, social isolering och ensamhet (Aroonsrimorakot et al., 2019). Ensamheten kan påverka den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan och kan innebära ökat behov av vård och omvårdnad (Socialstyrelsen, 2020). Sjuksköterskan kan träffa den äldre i olika vårdkontexter och behöver, för att kunna ge en personcentrerad vård, ha kunskap om hur äldre kan uppleva ensamhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2018). Därför har denna studie valt att fokuserat på den äldre befolkningen eftersom känslan av ensamhet hos äldre är ett viktigt forskningsområde att belysa.
Bakgrund
Åldrande
Den allmänna pensionsåldern i Sverige är 65 år vilket brukar ses som en gräns för att räknas in i gruppen äldre. Gruppen äldre kan delas in i tre kategorier; yngre- äldre i åldern 60 till 80 år, äldre- äldre i åldern 80 till 85 år och de allra äldsta över 85 år (Bravell et al., 2017a).
Åldrande är en biologisk och fysiologisk verklighet utanför mänsklig kontroll, där människan drabbas av fysiologiska förändringar så som nedsatt hörsel och nedsatt syn samt svaghet (Bravell et al., 2017b). Åldrande är även ett psykosocialt fenomen som kan innebära en förlust av familj och sociala relationer, en känsla av tristess, depression, förlust av självförtroende, en känsla av isolering och psykologisk samt emotionell ensamhet (Trybusinska & Saracen, 2019).
Känslan av ensamhet
Enligt Bravell et al (2017a) så är ensamhet ett gissel under ålderdomen och därför ett fenomen som blivit intressant för social gerontologi. De definierar begreppet ensamhet som en subjektiv känsla, där känslan av ensamhet ökar vid åldrande (Bravell et al., 2017a) och påverkas av hur det sociala nätverket ser ut (Bravell et al., 2017b). Förlust av en make/maka
7 eller vänner innebär en minskad social interaktion som både kan inverka emotionellt och bidra till känsla av ensamhet (Gine-Garriga et al., 2021). Enligt Trybusinska & Saracen (2019) hänger känslan av ensamhet ihop med motsättningar som kan finnas mellan enskilda individers förväntningar och deras faktiska relationer. Ensamhet kan också var en känsla av social isolering även om individen är bland andra människor.
Sundström et al. (2018) beskriver tre dimensioner av existentiell ensamhet som en upplevelse, ett tillstånd samt en process av inre tillväxt, vilket indikerar dess negativa såväl som positiva aspekter (Sundström et al., 2018). Existentiella frågor om liv och död verkar särskilt tydliga i ålderdomen och existentiell ensamhet är en djupare, grundläggande känsla av ensamhet och tomhet (Sjöberg et al., 2019; Sundström et al., 2018). Denna ensamhet uppstår när människor märker att de är separerade och ensamma i världen trots att det finns andra människor i närheten (Sjöberg et al., 2019). Enligt Sundström et al (2018) är existentiell ensamhet och dess frågor om liv och dö, den största utmaningen som vårdpersonal står inför.
Bakomliggande orsaker till ensamhet
Äldre kan känna sig ensamma på grund av förlusten av en partner och ökad svaghet (Gardiner et al., 2020). Kroppsliga förändringar som att förlora förmåga att höra, se och prata, oförmåga eller brist på energi att etablera nya relationer, eller delta i evenemang som inte är anpassade för användning av hjälpmedel, var nära besläktade med känslor av isolering och ensamhet (Chung et al., 2020). Känslan av att inte vara självständigt längre liksom att vara beroende av andra för att kunna klara det dagliga livets aktiviteter är en av orsakerna till att de äldre kände sig ensamma. Känslan av att vara beroende upplevs som två olika kamper.
Den första kampen innebär en kamp mot känslor av att vara värdelös, hotande ensamhet, maktlöshet och hotet om att inte få vård. Den andra kampen innebär en känsla av att vara värdefull, få tillgång till vård, känna gemenskap och ha makt (Nygren & Lundman, 2014;
Gardiner et al., 2020). Världen drabbades nyligen av Corona-pandemin, vilket ledde till införandet av en social distanseringsstrategi för att minska smittspridningen. Isolering och social distansering har påverkat äldres hälsa negativt, särskilt de som lider av upplevelser av ensamhet. Många äldre personer riskerar komplikationer i form av isolering och ensamhet, vilket har en direkt inverkan på den mentala och psykiska hälsan (Folkhälsomyndigheten, 2020a).
8
Hälsokonsekvenser av ensamhet
Ensamhet är ett globalt hälsoproblem för den äldre befolkningen och kan kopplas till flera kroniska tillstånd inklusive hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, högt blodtryck, stroke och metaboliska störningar, så som fetma. Detta kan påverka den psykiska hälsan, exempelvis kan psykologisk stress och ångest upplevas. Ensamhet är kopplat till övergripande sjuklighet och dödlighet inom den äldre befolkningen (Lim et al., 2020). Känslan av ensamhet påverkar äldres hälsa på många olika sätt. Ensamhet kan hänga ihop med kroniska sjukdomar då studier har visat att social isolering kan leda till 29% ökad risk för kranskärlssjukdomar och 32% ökad risk för stroke. Ensamhet är också förknippat med sämre sömnkvalitet, vilket inte bara påverkar äldres fysiska hälsa utan även den psykiska hälsan (Lim et al., 2020). Ensamhet kan leda till känslomässig smärta och har en negativ inverkan på välbefinnandet vilket i sin tur leder till en ökad risk för dödsfall (Edberg et al., 2017).
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar
Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens. Sjuksköterskans arbete omfattar inte bara det vetenskapliga kunskapsområdet utan också det patientnära arbetet med en
humanistisk människosyn. Den legitimerade sjuksköterskan har självständigt ansvar för omvårdnaden för att öka chansen att förbättra, bibehålla eller återställa hälsa, lindra lidande och uppnå optimal hälsa samt förbättra livskvalitén fram till döden (WHO, 2021).
Omvårdnad bygger på respekt för mänskliga rättigheter, respekt för mänskliga värderingar och respekt för självbestämmande samt individens värdighet och integritet. Sjuksköterskan ska utgå från de sex kärnkompetenserna för att kunna erhålla kvalitet och säkerhet i
omvårdnaden. Kärnkompetenserna är personcentrerad vård, säker vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, informatik och förbättringskunskap för kvalitetsutveckling. Att komplettera varandras kompetenser, skapa synergier och främja kontinuitet samt dialog för gemensamt lärande för att kunna uppnå en god och säker vård är det som är grunden för samverkan i team (Svensk sjuksköterskeförening, 2018).
Människor lever längre än tidigare vilket leder till att antalet äldre ökar och vårdbehovet blir större. Som legitimerad sjuksköterska möter man äldre som behöver vård och omsorg i vården, speciellt inom primärvården, somatisk vård och äldreomsorg. Omvårdnadsbehovet är universellt och det ska finnas respekt för mänskliga rättigheter, inklusive kulturella
rättigheter, egna val, rätten till liv och värdighet. Grunden i omvårdnaden är ett gott bemötande vilket betyder att sjuksköterskan är lyhörd och öppen för äldres upplevelse av
9 ensamhet för att uppnå en god vård och omsorg samt att den äldre upplever sig bli behandlad på ett respektfullt sätt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Personcentrerad vård
Omvårdnaden ska vara baserad på personcentrerad vård där vetenskaplig kunskap används för att bemöta och förstå äldres komplexa vårdbehov samt deras upplevelser av ensamhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Personcentrerad vård baseras på det faktum att människan är och ska ses som en fri och värdig person. Inom personcentrerad vård är
människan inte oberoende men ömsesidigt beroende. Personcentrerad vård kan uttryckas som ett partnerskap mellan sjuksköterskan och patienten exempelvis i en gemensam vårdplan för förebyggande arbete, rehabilitering och individanpassad hälsoplan. Att lyssna på dennes berättelse noggrant och strukturerat innebär att ha möjlighet att förstå vad den äldre förstår om sig själv, liksom dennes tillstånd, hinder och hur de upplever ensamhet för att uppnå hälsa (Ekman & Norberg, 2013). Personcentrerad vård strävar efter att synliggöra hela människan och prioritera det andliga, existentiella, sociala, psykiska och fysiska behovet. Inom den personcentrerade vården ska personen respekteras oavsett sjukdom eller ohälsa, vården ska även främja hälsa med utgångspunkt från personens behov. Den personcentrerade vård skall ges och anpassas utifrån individens behov, där individen är unik. Därför skall sjuksköterskan stödja den enskilde på ett professionellt sätt (McCormack & McCance, 2006).
Teoretisk referensram
Ensamhet stänger ute personer från social interaktion och det kan innebära svårt lidande. När människan är ofrivilligt ensam och känner att det är svårt att vara ensam blir detta ett lidande.
Vissa människor lever ett intensivt liv bland människor, men de känner sig fortfarande djupt ensamma. Utifrån en filosofisk hållning kan lidandet ses som en själslig smärta och under detta skeende kan det upplevas som att något förloras från människan utifrån en symbolisk såväl som konkret mening. Varje lidande kan jämföras med en kamp mot döden. Det finns sorg i lidande över det som har förlorats eller håller på att gå förlorat. Lidande betyder att människan danas, förvandlas eller upplöses. I det dödliga lidandet utplånas människan som en person och en hel människa och personen upplöses av sorg, hopplöshet, ensamhet och förnedring (Eriksson, 2015, kapitel 5). När människan är ofrivilligt ensam och känner att det är svårt att vara ensam blir detta ett lidande. Vissa människor lever ett intensivt liv bland människor, men de känner sig fortfarande djupt ensamma. Utifrån en filosofisk hållning kan lidandet ses som en själslig smärta och under detta skeende kan det upplevas som att något
10 förloras från människan utifrån en symbolisk såväl som konkret mening. Varje lidande kan jämföras med en kamp mot döden. Det finns sorg i lidande över det som har förlorats eller håller på att gå förlorat. Lidande betyder att människan danas, förvandlas eller upplöses. I det dödliga lidandet utplånas människan som en person och en hel människa och personen upplöses av sorg, hopplöshet, ensamhet och förnedring (Eriksson, 2015, kapitel 5).
Katie Erikssons teori beskriver att lidande är en del av människans liv. Lidande räknas som en kamp mellan det goda och det onda, men även en kamp mellan lust och lidande. En vanlig föreställning är att lidande är kopplat till det onda. Lidande betraktas vanligtvis som någon form av ond konsekvens. Människor känner rädsla, ångest eller oro när de möter lidande.
Oavsett människans livssituation går man in i en kamp. I det ögonblick som kampen upphör lider människan inte längre. När lidandekampen är som mest intensiv saknar människan ofta förmågan att förmedla lidandet till en annan person. Att bekämpa lidande är en livskamp (Eriksson, 2015, kapitel 4). Människans djupaste önskan är begäret om kärlek och bekräftelse. Förmågan att inte kunna ge eller få kärlek betyder oändligt lidande. Genom förmedling av kärlek bekräftas människans värdighet (Eriksson, 2015, kapitel 5).
Katie Erikssons teori lyfter fram tre olika nivåer av lidande. På den första nivån är det som kallas att “ha lidande”, vilket betyder att människan drivs av den yttre miljön. Den andra nivån som är “att vara lidande” involverar sökande och kännetecknas av en mer kortsiktig tillfredsställelse av behovet att lindra lidande. Den sista nivån är även kallad den innersta nivån, “att vårda lidande” och definieras av kampen mellan liv och död, hopp och hopplöshet.
Om människans liv segrar, kommer det att ge en meningsfull upplevelse och en högre grad av integration (Eriksson 2015, kapitel 10).
Utifrån Katie Erikssons teori möter man tre olika typer av lidande, vilket är sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Sjukdomslidande är den typ av lidande där människan upplevs det i samband med sjukdom och behandling och vårdlidande upplevs samband till själva vårdsituationen. Medan livslidande handlar om hela människan existens som upplevs i
relation till dennes egna unika liv, så som äldres upplevelser av ensamhet. Eftersom ensamhet är ett livslidande som kan påverka äldres välbefinnande och skapa känslor av lidande där även tankar om att leva eller inte leva dyker upp (Eriksson 2015, kapitel 11).
11
Problemformulering
Den ökande äldre befolkningen är i större behov av vård och omvårdnad eftersom risken för ohälsa ökar med stigande ålder (Socialstyrelsen, 2020). Med åldern förändras vanligtvis levnadsförhållandena och äldre människor tenderar att uppleva en ökad ensamhet.
Ensamhet påverkar äldres hälsa negativt både psykiskt och fysiskt, vilket leder till försämrat välbefinnande och en ökad risk för ohälsa (Lim et al., 2020). Sjuksköterskan kommer i kontakt med äldre i olika vårdkontext, därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om äldres upplevelser av ensamhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2018). Omvårdnad är
sjuksköterskans huvudansvar vilket innebär att lindra lidande och fokusera på
personcentrerad vård. Detta genom att stödja de äldre som upplever ensamhet och främja hälsa samt stödja dennes behov (Blomqvist, 2017). Sjuksköterskan ska även se hela människan och utgå från den äldres unika livssituation samt dennes psykiska, existentiella och sociala behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2018).
Syfte
Syftet med denna studie var att belysa äldres upplevelser av ensamhet.
Metod
Design
För att svara på syftet har en allmän litteraturöversikt genomförts med en sammanställning av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. En allmän litteraturöversikt innebär att ta reda på aktuell forskning inom ett visst område för att kunna få en uppfattning om ämnet som ska studeras (Friberg, 2017b). Grunden för en allmän litteraturöversikt är att systematiskt söka och granska samt sammanställa de vetenskapliga artiklarna (Friberg, 2017b). Vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats har använts eftersom kvalitativa artiklarspeglar erfarenheter, förväntningar och upplevelser så som äldres upplevelse av ensamhet (Henricson & Billhult, 2017). Analysmetoden var baserad Fribergs (2017) metod (Friberg, 2017a).
12
Urval
I en litteratursökning beskrivs hur urvalsförfarande och sökning ska gå till. För att läsaren ska kunna bedöma om uppsatsen är relevant eller inte är det viktigt att sökprocessen är noga beskriven för analysen. Inklusions- och exklusionskriterier är grunden för en studie eftersom det begränsar och tydliggör de valda artiklarna (Friberg, 2017b). För att artiklarna skulle inkluderas skulle de handla om personer som var 65 år eller äldre, vara skrivna på engelska, vara publicerade från 2011 till 2021 samt vara peer reviewed. Artiklar med innehållande äldre med demens har exkluderats.
Datainsamling
Denna studie har använt tre olika databaser för att hitta relevanta artiklar som speglar och begränsar problemområdet. CINAHL (Cumulative Index To Nursing and Allied Health Literature) är en omvårdnadsdatabas och det finns referenser till böcker, artiklar,
konferensmaterial och avhandlingar. Databasen är till största del baserad på engelska som innehåller mer än 5 400 tidskrifter (Karlson,2017). Medline och PubMed är två databaser som utgår från det biomedicinska området, exempelvis omvårdnad och medicin. Båda databaserna är till största del på engelska och innehåller mer än 25 miljoner referenser.
Versionen av Medline är PubMed, där finns även material som inte har lagts in i Medline än (Karlson,2017, kapitel 4). I CINAHL gjordes två blocksökningar. Den första sökningen påträffade 259 artiklar med begränsade sökord, elderly OR older OR elderly people OR old people AND loneliness AND experience. Totalt valda artiklarna var sex efter att ha läst alla titlar och 53 abstrakt samt 21 fulltext. I den andra blocksökningen påträffades 125 artiklar med begränsat sökord, old people AND loneliness AND experiences OR feelings, där sju artiklar har inkluderades efter att alla titlar blivit lästa och 57 abstrakt samt 31 fulltext. Den 23 april gjordes blocksökning i CINAHL, där en av träffarna var en artikel utförd med mixad metod med både kvantitativa och kvalitativa data. Den artikeln valdes ut för att inkluderas i studiens resultat där då endast kvalitativa data har använts.
I Pubmed gjordes en blocksökning, där sökningen fick 56 träffar på artiklar med begränsat sökord loneliness AND old people AND experience. Efter att ha läst alla titlar och 31 abstrakt samt 14 fulltext valdes en artikel. I Medline gjordes en blocksökning, där sökningen fick 46 träffar på artiklar med begränsade sökord, loneliness AND older people OR older adults or
13 elderly AND experiences AND feelings, där två artiklar valdes efter att ha läst alla titlar och 28 abstrakt samt 12 fulltext. 16 artiklar valdes totat för kvalitetsgranskning. (bilaga 1).
Kvalitetsgranskning
Efter 16 valda artiklar var det dags att granska studiernas kvalitet. För att kunna se studiens svaghet och styrkor användes Willmans mall för kvalitetsbedömning av studier med
kvalitativ metod (Bilaga 2). Kvalitetsgranskningen av artiklar genomfördes först individuellt och därefter gemensamt för att kunna komma överens om artiklarnas kvalitet. Willmans mall bestod av fem kategorier där tidskriftens bedömningssystem, urval, metod, giltighet, och kommunicerbarhet därefter granskades resultatet noggrant. Inom varje kategori fanns det ett individuellt antal frågor som besvarades med ”ja”, ”nej” och ”vet ej”. Varje svar med
alternativet ja gav ett poäng medan nej och vet ej gav noll poäng, maximalpoängen som varje artikel kunde få var 14 poäng (100%). Artiklar som hade 80–100% ansågs vara hög kvalitet och artiklar med 70–79% räknades som medel, medan artiklar som var under 70% ansågs vara av låg kvalitet (Willman et al., 2011). 12 artiklar inkluderades i studiens resultat där sju artiklar räknades som hög kvalitet och fem artiklar var medelhög medan fyra artiklar
exkluderades som ansågs vara av för låg kvalitet.
Dataanalys
Analysen kan beskrivas som rörelse från helheten till delarna och därifrån till den nya
helheten (Friberg, 2017a). I denna litteraturöversikt har Fribergs analysmodell (2017) använts som består av fem olika delar där det första steget var att läsa de valda artiklarna många gånger för att kunna få känslan av vad de handlar om. För att kunna få svar till studiens syfte söktes information i varje artikels resultat, genom att utgå från helheten till delarna. Under andra steget kom det fram nyckelord som skulle behöva användas i studien, genom att ha läst i de olika studiens resultat och markerat de nyckelorden som uppmärksammats. Under tiden som artikelns resultat lästes noggrant och därefter noterades betydelsefull information som ansågs vara viktig för studiens resultat. Den tredje delen gjordes en sammanställning av varje artikels resultat utifrån nyckelorden för att kunna få en överblick över det som skulle
analyseras. Det fjärde steget jämförde studiens resultat för att kunna få fram likheter och skillnader, sedan skapades huvudkategorier och underkategorier. Det sista steget i analysen presenterade resultaten för att kunna skapa en ny helhet som besvarar studiens syfte (Friberg, 2017a).
14
Forskningsetik
Forskningsetik är ett etiskt övervägande som bör utföras både före och under ett vetenskapligt arbete. Grunden för forskningsetik är att skydda alla livsformer och försvara människors grundläggande värderingar och rättigheter. Detta bygger på respekt för andra och den grundläggande avsikten att ta varandra på allvar. Människor ska respekteras, även de som väljer att inte delta i forskning. I samhället anses det också vara viktigt att skydda folkets rätt till självbestämmande och frihet. Självbestämmande innebär att deltagarna själva får
bestämma om de ska delta i studien och hur länge (Kjellström, 2017). Etikprövningslagen (SFS 2003:4) finns i Sverige, och syftet med denna lag är att skydda den enskilda människan samt att respektera människovärdet vid forskning (Kristensson ,2014, kapitel 4).
Vid sökningen av de vetenskapliga artiklarna har denna studie hållit sig till de etiska principerna. Alla de 12 artiklarna som hade inkluderades i resultatet var etiskt granskade sedan tidigare. Artiklarna var godkända av en etisk kommitté utifrån vilket land studien har gjorts i. De flesta artiklarna i resultatet var det etiska principerna tydligt beskriven där deltagarna fick både muntlig och skriftlig information om studien, inklusive meddelande om att deras deltagande var frivilligt och att de hade rätt att dra sig tillbaka från deltagandet när som helst under studien. Sekretessen för uppgifterna betonades och skriftligt samtycke erhölls från alla deltagare. Sekretessen för uppgifterna och deltagarnas integritet upprätthölls med hjälp av ett serienummer och genom att maskera all information som kan spåras till platsen eller personen i utskrifterna.
Arbetet följde principerna om ärlighet, redlighet och hederlighet som är en av de
grundläggande värderingarna inom studien. Enligt Kjellström (2017) är det inte lämpligt att manipulera eller snedvrida andras vetenskapliga arbete. Arbetsprocessen har gått till på sådant vis att förekommande av plagiat så som stulen text eller förändrade metoder har gått att utesluta. Feltolkning eller missförstånd av innehållet i de vetenskapliga artiklarna har gått att undvika genom att ha läst texten flertalet gånger, för att se till att texten har tolkats korrekt.
15
Resultat
Resultatet av dataanalysen har visat fyra huvudkategorier och två underkategorier. Äldres upplevelse av ensamhet var att den skapas av begränsningar, att den skapar existentiellt lidande, att den kommer med förluster men även att ensamheten kan vara positivt (tabell 1).
Tabell 1
Huvudkategorier Underkategorier
Skapas av begränsningar
Skapar existentiellt lidande
Kommer med förluster Förlust av känslomässiga relationer Förlust av sammanhang
Kan vara positivt
Skapas av begränsningar
Fysiska begränsningar och sviktande hälsan kunde bidra till upplevelser av ensamhet.
Deltagarna bekräftade att känslan av ensamhet ökade med fysiska förändringar och sjukdomar som ofta orsakades av åldrande. Detta ledde till en minskning av deltagande i aktiviteter och en oförmåga att njuta av livet, vilket ledde till känslor av svår ensamhet, social isolering samt känsla av hjälplöshet (Hemberg et. al., 2018, Maliga et al., 2019; Larsson et al., 2017).
Ensamhet sammanföll med fysiska begränsningar, där vissa deltagare uttryckte svår ensamhet på grund av nedsatt hörsel, syn och rörlighet (Kirkevold et al., 2012; Sjöberg et al., 2018).
Några av de äldre beskrev att fysiska begränsningar orsakade mer tillbakadragande från sociala aktiviteter, vilket minskade den sociala kontakten, och ledde till mer ensamhet (Sjöberg et al., 2018). Några av de äldre uttryckte en avsky för isolering och ensamhet och beskrev detta som en känsla av att bo i ett fängelse (Maliga et al., 2019). Äldre upplevde att det väckte känslor av svår ensamhet och isolering från omvärlden, där den fysiska förmågan begränsade det sociala nätverket eftersom de inte kunde njuta av livsglädjen, till exempel att besöka vänner eller familj eller utföra aktiviteter. Vissa äldre rapporterade upplevelser av ensamhet relaterade till fysiska begränsningar med känslor av depression, trötthet, frustration, bitterhet eller sorg (Maliga et al., 2019; Larsson et al., 2017).
16
“Yes, many times I feel lonely involuntarily... I do this every day... it is often difficult...
especially at night... and loneliness becomes worse as the symptoms of illness become worse...” (Hemberg et. al., 2018, s. 452).
Några av deltagarna uttryckte rädsla för att få nya vänner och förlora dem vilket berodde på de fysiska begränsningarna. Rädslan var ett hinder som var förknippat med deras upplevelser av emotionell och social ensamhet. De uttryckte sitt lidande efter förlust av sina gamla vänner och en bristande förmåga att engagera sig i nya aktiviteter (Neves et al., 2019). Vissa
deltagare led av smärta vilket medförde en ökad känsla av osäkerhet relaterat till de fysiska begränsningar och den sviktande hälsan i relation till åldrandet. Rädslan var en begränsning som var associerad med ensamhet hos vissa deltagare, samtidigt beskrev en del deltagare att deras isolering och ensamhet var förknippat med rädsla för att falla (Taube et al., 2015;
Hemberg et al., 2018). Rädsla för framtiden var en av barriärerna som förvärrade lidandet orsakat av ensamhet, eftersom deltagarna beskrev sin rädsla för att bli övergivna när de blev ännu äldre. Dessutom betraktade deltagarna åldrandet som en fysisk svaghet, ytterligare funktionshinder, sjukdomar samt som en oändlig ensamhet (Maliga et al., 2019).
I'm afraid of my medical condition. I have seen a man who had Parkinson's disease, and he suffered a lot. If no one will be there to look after me, what will happen? Whenever I think about that problem, I feel very stressed and lonely. (Maliga et al., 2019, s.7)
Skapar existentiellt lidande
Äldres upplevelser av ensamhet orsakade ett existentiellt lidande vilket visade sig som en brist på mening eller syfte, förlust av hopp och tankar om döden (Larsson et al.,2017;
Hemberg et al., 2018). Upplevelsen av ensamhet väckte starka känslor av existentiella frågor som kunde relateras till livet eller dess mening och ändlighet eller frågor som relaterades till ens värdighet som människa. Detta väckte känslor av ångest eller att inte längre ha någon mening i livet där en del av äldre beskrev att livet kändes tomt. Att leva i ensamhet när det inte fanns viktiga människor som vänner eller familj i livet ledde till tomhet (Hemberg et al., 2018; Taube et al., 2015). En del äldre beskrev att ett existentiellt lidande uppstod i att vara ensam och inte ha någon att dela med sig av gemensamma intressen, känslor, dagliga
aktiviteter och tankar. Dessutom beskrevs äldres saknad av fysisk intimitet så som att ta emot eller ge kroppslig närhet, vilket framkallade känslor av sorg och övergivande samt tomhet (Sjöberg et al., 2018).
17 En del äldre upplevde meningslöshet där de uttryckte det som att det inte fanns någon mening längre. Vissa äldre inom studien upplevde att deras liv inte har något mer att ge vilket väckte en längtan efter att livet skulle ta slut (Larsson et al., 2017). Äldre upplevde en känsla av meningslöshet och tomhet när de ständigt måste vänta på vårdpersonal eller släktingar gällande om att få hjälp eller besök, exempelvis att gå på toaletten eller gå ut ur hemmet. De äldre upplevde svår ensamhet eftersom de var beroende av andra. Detta uttryckte många äldre som en känsla av värdelöshet, vilket även väckte känslor av meningslöshet och existentiellt lidande (Larsson et al.,2019). Vissa äldre kände sig deprimerade där de var besvikna på livet och ville dö. Flertalet äldre upplevde att de inte hade någon att uttrycka sina känslor för vilket fick dem att känna sig ensamma. Denna ensamhet orsakade frustration och de grät ofta och ville utelämna sitt existentiellt lidande där de uttryckte att döden skulle vara den bästa lösningen på deras lidande (Maliga et al., 2019).
Deltagarna påpekade att känslor av ensamhet eller existentiellt lidande kunde genereras mellan varandra, det vill säga en dialektisk koppling gjordes att den ena påverkade den andra.
Att vara gammal kan innebära att man spenderar mycket tid ensam och blir mindre aktiv i livet på grund av en försvagad kropp eller ohälsa. En del äldre kunde känna att deras människovärde minskades när de tvingades att vara ensamma och upplevde ett existentiellt lidande av ensamhet vilket ledde till en känsla av hopplöshet (Hemberg et al., 2018).
Vissa deltagare beskrev sin brist på initiering av sociala interaktioner som ett livslångt mönster. Brist på initiativ var ibland relaterat till en känsla av stelhet och motvilja mot förändring, ovilja att vara uppriktig eller hopplöshet (Cohen-Mansfield & Eisner, 2020).
Existentiellt lidande uppkom vid förlust av förmågan att bevara autonomi och kontroll över livet vilket skapade känslor av ensamhet, hjälplöshet och sårbarhet. När vissa äldre blev behandlade med likgiltighet till exempel att de inte inkluderas eller tas på allvar. Dessutom upplevde de äldre att de behandlades som icke- existerande personer, det vill säga ingen av vårdpersonalen eller någon i släkten visade uppmärksamhet vilket har väckt känslor av hopplöshet och känsla av att vara värdelös samt övergivenhet i omgivningen (Sjöberg et al., 2018; Taube et al., 2015).
18
Kommer med förluster
Förlust av sammanhang och känslomässiga relationer kunde bidra till upplevelser av ensamhet. Äldre personer kände sig ofta ensamma när sociala nätverk minskade, när de förlorade en make/maka, släktingar och vänner eller när intima relationer bryts (Cohen- Mansfield & Eisner, 2020; Heravi-Karinooi et al., 2012; Tiilikainen & Seppänrn, 2017).
Förlust av känslomässiga relationer
De många förlusterna som förlusten av en make/maka, förlusten av känslomässiga band eller förlorade familjerelationer gjorde de äldres liv tomma och ledde till ensamhet. Känslor av sorg, tomhet och förtvivlan uppträdde ofta hos äldre, vilket fördjupade ensamhetsklyftan, vilket i sin tur skapade känslan av främlingskap och övergivenhet (Cohen-Mansfield &
Eisner, 2020; Heravi-Karinooi et al., 2012). Deltagarnas upplevelser av ensamhet tog sig uttryck som känslor av längtan efter en partner, känslor av sorg, smärta, fruktansvärd förlust och tomhet (Cohen-Mansfield & Eisner, 2020; Madhavi et al., 2014). Många äldre människor visade känslor av längtan efter att ha förlorat en make/maka, vilket fick dem att återvända till gamla minnen i hopp om att detta skulle lindra deras ensamhet. Andra äldre uttryckte en önskan om att skapa nya relationer eller finna en ny partner i hopp om att detta skulle lindra deras ensamhet. Känslan av ensamheten ökade under högtider eftersom flera äldre kände att de var långt bort från sina familjer (Cohen-Mansfield & Eisner, 2020; Tiilikainen &
Seppänrn, 2017). Många äldre uttryckte känslor av ångest för att de kände att de inte hade någon att dela måltider och utomhusaktiviteter tillsammans med (Tiilikainen & Seppänrn, 2017). Förlusten av kontakt med släktingar eller förlorade familjeförhållanden var en av orsakerna till känslan av isolering, ensamhet och utanförskap, och många av de äldre uttryckte sitt hopp om förnyelse och förbättring av familjerelationer i hopp om att
ensamhetens smärta skulle lindras (Heravi-Karinooi et al.,2012; Maliga et al., 2019; Cohen- Mansfield & Eisner, 2020).
Förlust av sammanhang
Att vara bortkopplad från omvärlden var en förlust som ledde till att äldre kände sig ensamma och isolerade, vilket väckte en känsla av ensamhet samt skapade känslor av att inte vara en del av samhället (Larsson et al., 2017). Det var en utmaning för många äldre att leva med förluster och hålla kontakten med andra människor, där de strävade och kämpade för att hålla kontakten men de kände sig inte vara en del av den sociala världen omkring sig. Många äldre kände sig utestängda och oförmögna att anknyta till andra människor, samtidigt som de
19 väntade på att andra skulle söka kontakt hos dem (Kirkevold et al., 2012). Känslor av
ensamhet kunde uppkomma i olika sammanhang, exempelvis då en del äldre kände att det var svårt att hänga med i samtal med barnbarn. Då kunde de även känna de att inte hade något att tillägga i samtalet eftersom de inte hängde med i vad barnen ville säga. Denna känsla kunde även uppkomma i situationer utanför hemmet då äldre beskrev att det moderna samhället tycktes utveckla i snabb takt, vilket ledde till att de äldre ofta upplevde svårigheter att kunna delta i den nya utvecklingen (Neves et al., 2019).
Kan vara positivt
Vissa äldre beskrev upplevelser av ensamhet som en känsla av frihet och positiv känsla när de hade tid att tänka och reflektera över livet. Ensamhet beskrevs som någonting fint och viktig för att ge mer komfort (Maliga et al., 2019). Vissa deltagare uttryckte sina positiva upplevelser med ensamhet som en känsla av frihet att fatta beslut. Ensamhet skapade en känsla av självständighet för vissa äldre eftersom detta gjorde det möjligt för dem att kunna planera sin dag och göra aktiviteter som de föredrog. Känslor av självständighet uppkom i insikten att individen är fri och kan ta självständiga beslut, vilket bidrog till att upplevelsen av ensamhet kunde göra äldre glada och nöjda (Taube et al., 2015; Kirkevold et al., 2012). En del äldre hade positiva upplevelser av ensamhet som skapade meningsfulla känslor, till exempel att äldre människor valde ett socialt sammanhang, som att skapa något meningsfullt som de kunde utföra själva. Även att de var ensamma accepterade en del äldre sin ensamhet, och tyckte att det var skönt att sitta ensam och vila när ingen annan störde. Deltagarna beskrev positiva upplevelser av ensamhet som en skydd mot besvikelse och en känsla av säkerhet från att utsätta sig för besvikelse (Taube et al., 2015; Kirkevold et al., 2012).
I guess maybe I could have found myself a woman…but…I haven't felt that lonely…I've preferred being alone…If you had a wife who was sick for ten years and it was only trouble, then…for the most part …you think of that…you don't want to experience that again. (Taube et al., 2015, s. 637)
20
Diskussion
Metoddiskussion
Litteraturöversikten med utifrån en kvalitativ metod passade bra in i studiens syfte vilket hade som avsikt att värdera, analysera och identifiera det som är relevant inom vetenskapliga studier. En tydlig uppfattning kring området skapades genom tidigare forskning, vilket hjälpte att skapa en helhetsbild över de valda problemområdena (Friberg, 2017b). Kvalitativa artiklar har valts för att skapa en bättre förståelse för ämnet. Kvalitativa artiklar användes som utgångspunkt för att kunna förstå patientens upplevelser av ensamhet (Friberg, 2017a).
Dessa kvalitativa artiklar är baserade på intervjuer där personens beskrivning och det sagda orden blir föremål för analysen. Detta används för att kunna skapa förståelse om deras upplevelser av ensamhet (Henricson & Billhult, 2017). En annan metod som hade kunnat vara lämplig att använda för att få fram äldres upplevelser och besvara studiens syfte var genom intervjuer, vilket var svårt att göra i examensarbetet på grund av brist på kunskap och erfarenhet.
Söktermerna som valdes för denna studie ringades in utifrån syftet vilket gav betryggande underlag av vetenskapliga artiklar för att kunna skapa ett resultat. Utifrån ett tydligt definierat syfte identifierades tre nyckelord som tillsammans med synonymer bildade söktermerna i datainsamlingen. Tillsammans med tydliga inklusions- och exklusionskriterier resulterade databassökningarna i ett antal vetenskapliga artiklar som relaterade till det studien syftade till att belysa, vilket är en styrka (Friberg, 2017a). I sökningen användes tre olika databaser vilket var CIHNAL, PubMed och Medline, detta förstärkte arbetets validitet samtidigt som det gav en ökad chans att finna och inte missa relevanta artiklar. Genom att enbart inkludera artiklar som är Peer-Review ökar detta studiens trovärdighet eftersom studien är vetenskapligt bedömd (Henricson, 2017). Avgränsning av språket gjordes för att sortera bort övriga språk som var svåra att förstå, därför har bara artiklar som varit på engelska blivit inkluderade för att undvika misstolkningar av artiklar (Östlundh, 2017). I de olika databaserna fanns två olika sätt att söka för att finna relevanta artiklar, dessa var fritextsökning och specialiserad sökning.
En specialiserad sökning användes för att göra en noggrann sökning (Karlsson, 2017).
Artiklarna analyserades noggrant och hänsyn togs till inklusion- och exklusionskriterierna med fokus på syftet och resultatet vilket räknas som en styrka med urvalet.
21 Pålitligheten i studien stärktes med hjälp av Willmans mall för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. De valda artiklarna lästes och granskades först individuellt och sedan tillsammans för att effektivt tolka och utvärdera innehållet i artiklarna (Henricson, 2017). Det fanns en del frågor som var svårtolkade i granskningsmallen därför diskuterades mallens innehåll för att få en god förståelse av de olika frågorna. Genom att förlita sig på litteraturen och rådfrågande av kollegor kunde de oklara frågorna bli besvarade. Därefter kunde
innehållet tolkas väl och risken att göra en felbedömning minskade. Bristen på förståelse betraktades i vissa delar av Willmans granskningsinnehåll som en svaghet, vilket var mer troligt på grund av brist på språket. Mårtensson och Fridlund (2017) påpekar att den gemensamma och individuella granskningen av de vetenskapliga artiklarna gav en ökad trovärdighet.
Genom att ha följt en etablerad modell för analysen stärktes studiens pålitlighet samtidigt som den ökade trovärdigheten (Henricson, 2017). Att skriva analysprocessen ansågs svårt till en början därför lästes den och gjordes om ett antal gånger i analysen eftersom
analysprocessen hade fem olika steg som liknade varandra (Fridberg, 2017a). Det diskuterades och reflekterades hur dataanalysen skulle genomföras samtidigt som informationen som var viktig att använda i resultatet markerades och skrevs ner.
Genom att ha läst Fribergs analysmodell (2017) tillsammans ett flertal gånger, reflekterat, diskuterat och gjorde om analysen fler gånger för att göra det korrekt blev detta en styrka samtidigt som det skapade trovärdighet.
Forskarens respekt av deltagarens rättigheter och undvikande av feltolkning är en viktig del i examenarbete där rätt information från de olika källorna har utryckts korrekt vilket stärker studiens pålitlighet (Segesten, 2017; Mårtensson & Fridlund, 2017). Alla citat har hämtats från originalspråket vilket var engelska.
En studies överförbarhet indikerar hur resultat kan överföras till olika kontexter, grupper eller situationer (Mårtensson & Fridlund, 2017). Om olika länder inkluderas kan överförbarheten påverkas eftersom sjukvårdssystemet i Sverige kan skilja sig åt jämfört med andra länder (Henricson, 2017). Europiska länder som till exempel Finland, Sverige och Norge
inkluderades i resultatet vilket kan bedömas som trovärdiga resultat eftersom det europeiska sjukvårdssystemet är liknande. Länder utanför Europa var bland annat Siri Lanka, Australien, Canada, Iran och Israel vilket kan påverka studiens trovärdighet eftersom sjukvårdssystemet
22 utanför Europa kan skilja sig från Sveriges. Syftet var inte att jämföra olika upplevelser av ensamhet mellan äldre i olika kontexter utan att snarare belysa fenomenet generellt. Därför hade resultatets trovärdighet och överförbarheten inte kunnat påverkas eftersom äldres upplevelser från olika kontexter kunnat fångas upp i studien. Henricson (2017) beskriver att den geografiska spridningen innebär att inkludera flera olika länder i världen vilket i den här studien är en styrka samtidigt som den ökar överförbarheten.
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att belysa äldres upplevelse av ensamhet. Resultatet har visat fyra huvudkategorier vilket var skapas av begränsningar, skapar existentiellt lidande, kommer med förluster och kan vara positivt. I resultatdiskussionen kommer
huvudkategorierna Skapar existentiellt lidande, Kommer med förluster och Kan vara positivt att diskuteras mot andra studier och Katie Erikssons omvårdnadsteori.
I resultatet framkom det att upplevelsen av ensamhet skapade existentiellt lidande vilket väckte många olika känslor. De äldre beskrev hur deras ensamhet väckte starka känslor av existentiella frågor, där en del äldre uttryckte att ett existentiellt lidande kunde uppkomma när de äldre kände sig ensamma. De flesta äldre upplevde att deras liv inte hade någon mening när frågor som relaterar till deras liv uppkom. Detta styrks utav vad Chung et al. (2020) skriver där de äldre uttrycker deras liv som meningslöst. Ytterligare beskriver Chung et al.
(2020) i sin studie att de äldre känner sig värdelösa inför sig själva och för andra när de upplever känslan av att inte vara behövda varken i samhället eller inom familjen, och då leder det till en djup känsla av ensamhet. Wijngaarden et al. (2015) påpekar att äldres upplevelser av ensamhet skapar känslor av att vara betydelselös, där de äldre betraktar sig själva som överflödiga och inte viktiga för andra människor och samhället vilket väcker en känsla av lidande. En del äldre beskriver även känslor av att inte vara betydelsefull men att den äldre försöker undvika känslan av lidande. Fler äldre beskriver en känsla av att ha slutfört sina livsuppgifter och att andra tagit över dessa, barnen är självständiga och kan ta hand om sina liv, men detta leder även till en känsla av att inte kunna bidra till samhället eller vara behövd av familjen. Att vara oviktig kan även riskera att utvecklas till dödsönskan (Wijngaarden et al., 2015).
23 I resultatet framkom även att vissa äldre önskade att dö eftersom de inte var nöjda med sina liv. Att inte ha någon att uttrycka sina känslor för fick många äldre att känna sig ensamma, vilket ledde till frustration och ett smärtsamt lidande med upplevelsen att döden var den enda utvägen för att lindra lidandet. Katie Eriksson (2015, kap 11) lyfter fram teorin om
livslidandet som ett hot mot människans totala existens, vilket är den typ av lidande som kan relateras till att vara människa bland andra människor och vad det innebär att leva. Teorin lyfter även fram att inte orka och att vilja ge upp, vilket kan uppstå i situationer där människan befinner sig i en hopplös situation. När människan inte orkar och upplever sig sakna ett värde i livet väcker känslan av att vilja ge upp eller att vilja dö (Eriksson, 2015, kapitel 11). Enligt Katie Erikssons teori är lidande en del av människans liv vilket kan tolkas som att leva är att lida, utan lidandet kan livet upplevas som tomt och utan rörelse (Eriksson, 2015, kapitel 1). Lidande är kopplat till ensamhet (Eriksson, 2015, kapitel 4) samtidigt som en del äldre människor inte kan förändra sin verklighet, till exempel hur de vill leva sina liv.
Mänskligt lidande förkroppsligas när människan är ensam och upplever sig inte var en del av andra människor vilket kan skapa en form av tomhet. Detta riskerar att orsaka ett existentiellt lidande där människan upplever en meningslöshet (Eriksson, 2015, kapitel 11).
I resultatet framkom det att en del äldre upplevde sig vara mer ensamma när de inte blev behandlade med respekt, att de kunde känna sig icke-existerande och ignorerade av
sjuksköterskan eller anhöriga vilket väckte en känsla av existentiellt lidande. Eriksons (2015, kapitel 5) teori beskriver att likgiltighet ger en känsla av att situationen är hopplös när varje försök till kontakt kan ge upphov till en känsla meningslöshet. Att uppleva att ingen räknar med en eller att inte bli tagen på allvar kan orsaka ett outhärdligt lidande. Wijngaarden et al.
(2015) förklarar att många äldre känner sig ignorerade när de upplever att ingen tar dem på allvar, och att känna sig avvisad kan intensifiera det smärtsamma lidandet. Birkler (2015, kapitel 5) lyfter fram vikten av att förstå människans subjektiva lidande och inte bara inrikta sig på dennes objektiva fysiska tillstånd under kunskapssökandet. Ett av sjuksköterskans huvudansvar är bland annat att lindra lidande och återställa hälsa. Ekman och Norberg (2013) lyfter fram vikten av att försöka förstå och lyssna till människans berättelse som en
utgångspunkt för personcentrerad vård. Att skapa förtroende är viktigt i den personcentrerade vården för att detta kan leda till att människan öppnar upp sig för sjuksköterskan vilket i sin tur underlättar att skapa en förståelse för dennes upplevelse av lidande. Sjuksköterskan kan lindra lidande genom att hjälpa den äldre människan att finna meningsfullhet. Genom att vara tillgänglig och visa att sjuksköterskan finns till hands när den äldre behöver uttrycka sig och
24 sina känslor kan det hjälpa till att finna mening i livet vilket även kan lindra dennes lidande (Ekman och Norberg, 2013).
I resultatet framkom det att äldres upplevelse av ensamhet kom med förluster vilket skapade upplevelser av emotionell ensamhet. Flertalet äldre beskrev att de upplevde en svår ensamhet när de viktiga relationerna inte fanns längre och förluster av nära relationer skapade negativa känslor. Detta styrks utav Chung et al. (2020) som förklarar att förlusten av en partner eller en nära relation leder till mer ensamhet, vilket fler äldre personer uttrycker ju mer de börjar tänka att viktiga relationer inte finns kvar desto mer olyckliga blir de. När de äldre personerna är olyckliga börjar de undvika att gå ut vilket kan skapa mer isolering och ensamhet.
Wijngaarden et al (2015) lyfter fram att en del äldre beskriver ensamhet som en känsla av att ta avstånd från andra, brist på värdefulla relationer och kamratskap. De äldre uttrycker att detta väcker en känsla av djupgående ensamhet. Chung et al. (2020) beskriver även förlust av viktiga relationer som något relativt, vilket innebär att förlusten kan kännas även om
personen befinner sig i ens liv. Flertalet äldre beskriver att de känner sig ensamma trots att de har en familj då relationerna förändras när barnen blir vuxna och är upptagna med sina egna familjer. Upplevelsen av ensamhet är mer tydlig när ingen kommer hem på besök vilket kan utvecklas till en känsla av värdelöshet. Wijngaarden et al. (2015) bekräftar att många äldre uttrycker att de har barn och en partner som de älskar, men att de ibland känner sig som ett avsågat träd utan rötter eftersom de inte upplever sig ha några starka band till dessa
relationer.
I resultatet framkom det att upplevelsen av ensamhet ofta ökade när äldre kände sig bortkopplade från samhället. Fler äldre upplevde brist på sammanhang när de kände sig utanför den sociala världen runt om dem. Detta styrks utav Chung et al. (2020) som förklarar att många äldre upplever sig ha svårt för att kommunicera med andra vilket minskar det sociala nätverket. De äldre känner att deras ord inte kan komma fram och att de har svårighet att kommunicera med sina barnbarn och nära släktingar eftersom de upplever att de inte har något att bidra med till samtalet. Erikssons (2015, kapitel 5) lyfter fram att lidande har en relation med de förutsättningar som människan lever under. När människans sociala sammanhang är primärt i känslan av ensamhet kan det innefatta av att vara utesluten ur kamratskap, och när människan upplever sig inte ha en position i samhället kan detta leda till lidande. Wijngaarden et al. (2015) beskriver hur fler äldre känner att ingen lyssnade på dem längre och att de upplever sig förlorat sin koppling till omvärlden, vilket kan förstärka
25 sorgsna känslor av utestängning och mer ensamhet. Sjöberg et al. (2019) beskriver hur viktigt det är att sjuksköterskan är tillgänglig för äldre. Genom att ha människan i fokus i
omvårdnaden och vara tillgänglig samt ge den tid som behövs kan lindra dennes lidande, detta eftersom sjuksköterskans tillgänglighet ger den äldre möjlighet att känna sig delaktig.
Ett gott bemötande är grunden för omvårdnaden för att kunna lindra människans lidande.
Sjöberg et al. (2019) lyfter även fram vikten av ett gott bemötande, där människan ska känna sig respekterad och bekräftad. Detta kan även uttryckas genom fysisk beröring som innebär att ord inte behövs, till exempel att kramas, hålla handen eller stryka någons kind. I grund och botten handlar det om att kunna förstå människans livssituation och bekräfta dem.
I resultatet framkom det att äldres upplevelser av ensamhet utgjordes till största del av negativa aspekter men även att ensamhet kunde upplevas som något positivt, där deltagarna uttryckte det som något fint och en känsla av frihet att kunna fatta egna beslut. Detta styrks utav Chung et al. (2020) som beskriver att en del äldre uttrycker ensamheten som en positiv känsla. Att vara ensam och tänka igenom livet utan att behöva bekräfta det med någon annan kan vara positivt. Många äldre tycker att ensamheten är en chans för dem att reflektera, tänka och planera deras återstående dagar. Graneheim och Lundmans (2010) samt Parades et al.
(2020) lyfter fram att en del äldre är nöjda när de är ensamma, vilket handlar om att vara glad för varje ny dag, att inte vilja ha saker och ting annorlunda och att vara nöjd med sig själv.
Vissa äldre beskriver att ensamhet kännas positivt eftersom deras tro på Gud fick dem att känna att de alltid har någon att lita på. De känner förtroende att överlämna allt åt Gud och är därför besparade från oro inför framtiden. En del äldre uppskattar friheten i att vila i lugn och ro och känner att det är positivt att vara ensam. Möjligheten till vila har både fysiska och mentala dimensioner. Det handlar om att vila en trött kropp, kunna sova på natten och ha sinnesfrid. Chung et al. (2020) förklarar att samexistens och acceptans av ensamhet ger de äldre förmågan att njuta ensamhet, vilket resulterar i positiva känslor som att känna sig nöjd.
Erikssons teori (2015, kapitel 6) beskriver att genom acceptans kan känslan av ensamhet förvandlas till glädje. Det vill säga att positiva känslor av ensamhet kan uppstå när de äldre skapar positiva attityder genom att acceptera sin situation. Detta kan påverka den äldres inställning med bland annat kärlek, tro och hopp om att situationen ska förändras.
26
Slutsats
Resultatet visar att äldre kan uppleva ensamhet både som en negativt eller positiv känsla. En negativ upplevelse av ensamhet kan skapa begränsningar, negativa känslor och ett
existentiellt lidande som i värsta fall leder till en dödslängtan. Med andra ord kan ensamhet orsaka stor psykisk ohälsa och känslan kan bland annat uppkomma av förluster, när relationer avslutas eller av att inte längre vara behövd av barn och barnbarn, vilket kan leda till känslor av meningslöshet, hopplöshet och att stå utanför samhället. Ensamhet kan däremot upplevas som positivt om den äldre kan acceptera sin situation, vilket kan leda till känslor av hopp och insikt av den frihet och självständighet som ensamhet kan innebära.
Kliniska implikationer
Ensamhet hos äldre är en komplex och subjektiv upplevelse samt en icke-generaliserbart ämne. Till den största delen i resultatet har det framkommit att ensamhet är en negativ upplevelse men det har också visat sig att den kan vara positiv. Studien bidrar till en ökad kunskap och förståelse för äldres upplevelser av ensamhet och riktar sig specifikt till sjuksköterskan, då sjuksköterskan bland annat ansvarar för att upprätthålla hälsa och lindra lidande. Däremot kan även andra professioner dra fördel av resultatet och kunskapen om hur de äldre upplever ensamhet. Sjuksköterskan bör stödja och hjälpa de äldre som känner ensamhet att hitta tillbaka till meningen med livet genom personcentrerad vård, tydlig tillgänglighet och genom att bekräfta människan.
Fortsatt forskning
Större delen av resultatet berörde den negativa aspekten av ensamhet men framkom även att ensamheten kan vara positivt, vilket var intressant. Därför kan ett förslag till fortsatt
forskning vara att undersöka den positiva sidan av ensamhet, hur detta kan kännas och vad positiv ensamhet kan leda till. Detta kan bidra till en ökad kunskap i sjukvården och en möjlighet att kunna bemöta äldres känsla av ensamhet utifrån ett bredare perspektiv för att lindra de negativa delarna av ensamheten.
27
Självständighet
Arbetet har genomförts med hjälp av zoom och Google drive för att författarna har befunnit sig i olika länder, Sverige och Irland samt att utbildningen varit på distans. Till största del har arbetet skrivits tillsammans med ett gott samarbete. I bakgrunden har Sagal varit ansvarig för teoretiska referensramen, personcentrerad vård och sjuksköterskans omvårdnadsansvar medan Radouane varit ansvarig för att skriva inledningen, åldrande och ensamhet och övrigt innehåll har skrivits tillsammans. Det resterande arbetet har diskuterats och skrivits
gemensamt. Författarna fick hjälp med svenska språket av två sjuksköterskestudenter via zoom på grund av brister i det akademiska språket.
28
Referenser
Aroonsrimorakot, S., Laiphrakpam, M. & Konjengbam, S. (2019). Ageing, social isolation, loneliness, health, social care, and longevity: insights from case studies in Thailand and India.
Springer Link, 44(4), 371–384. DOI:10.1007/s12126-019-09353-x
Birkler, J. (2015). Filosofi + Omvårdnad: Etik och människosyn (1 uppl.). Liber.
Blomqvist, K. (2017). Personcentrerade möten med äldre I K. Blomqvist, A. K. Edberg, M. E. Bravell
& H. Wijk (Red.), Omvårdnad & äldre (1 uppl., s. 39–45). Studentlitteratur.
Bravell, M. E., Christiansen, M., Blomqvist, K. & Edberg, A. K. (2017a). Åldrandets olika
dimensioner. I K. Blomqvist, A. K. Edberg, M. E. Bravell & H. Wijk (Red.), Omvårdnad & äldre (1 uppl., s. 106–155). Studentlitteratur.
Bravell, M. E., Dahlin, S. I. & Edberg, A. K. (2017b). Äldres komplexa vårdbehov. I K. Blomqvist, A. K. Edberg, M. E. Bravell & H. Wijk (Red.), Omvårdnad & äldre (1 uppl., s. 217–235).
Studentlitteratur.
Chung, B. P., Olofsson, J., Wong, F. K., & Rämgård, M. (2020). Overcoming existential loneliness: a cross-cultural study. BMC geriatrics, 20(1), 1-12. DOI: 10.1186/s12877-020-01753-y
★Cohen-Mansfield, J. & Eisner, R. (2020). The meanings of loneliness for persons. Aging & Mental Health, 24(4), 564-574. DOI: 10.1080/13607863.2019.1571019
Edberg, A. K., Ericsson, I. & Gunnarsson, E. (2017). Psykisk ohälsa. I K. Blomqvist, A. K. Edberg, M. E. Bravell & H. Wijk (Red.), Omvårdnad & äldre (1 uppl., s. 431–461). Studentlitteratur.
Ekman, I. & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård teori och tillämpning. I A. K. Edberg, A.
Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlen (Red.), omvårdnad på avancerad nivå:
kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (1 uppl., s. 29–61). Studentlitteratur.
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan (1 uppl.). Liber.
Folkhälsomyndigheten. (2020a).Folkhälsomyndighetens
återrapportering av regeringsuppdrag:Analys av det tillfälliga förbudet mot besök i särskilda boendeformer för äldre. Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6d68a0d14c1f43faa31a617554664149/aterrappor tering-regeringsuppdrag-att-analysera-det-tillfalliga-forbudet-mot-besok-sarskilda-boendeformer-for- aldre.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Medellivslängd. Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans- utveckling/resultat/halsa/medellivslangd/
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ
forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 129–140). Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 141–152). Studentlitteratur.
