Moderna kulturarv i offentlig miljö

Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Victor Edman, Anders Bergström

Title

Moderna kulturarv i offentlig miljö

Issue

62

Year of Publication

2011

Pages

5–7

ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

bebyggelsehistorisk tidskrift 62/2011

5

detta nummer av Bebyggelsehistorisk tidskrift anläggs olika kul- turarvsperspektiv på den moderna bebyggelsen i Sverige. Artiklar- na utgår från olika tematiska frågeställningar, men de ger också exempel på konkreta objekt, där kulturarvsfrågorna nyligen har aktua- liserats ur olika aspekter. Återkommande är ett kritiskt förhållningssätt till den nuvarande kulturarvspraktiken, där urvals- och värderingsprin- ciper ännu utgår från traditionella metoder och föreställningar. Ett vidgat kulturarvsbegrepp ställer nya krav på representativitet.

En jämförelse med motsvarande temanummer av tidskriften Kultur- miljövård nr 1–2, 1996, som spelade en viktig roll i samtidens formu- lering av det moderna kulturarvet, visar att synen på det moderna har vidgats från att omfatta endast modernismens byggnader till att rymma hela 1900-talet. Intresset för de offentliga miljöerna har samtidigt ökat på bekostnad av bostadsbebyggelsen, som tidigare dominerat intresset för det moderna samhällsbygget. Det har också skett en förskjutning i tyngdpunkter från betoningen av konkreta byggnadsobjekt till insikten att också historieskrivningen och allmänhetens uppfattning bidrar till den aktuella värderingen av kulturarvet.

Artiklarna har sin upprinnelse i den så kallade Kulturfastighetsut- redningen, som genomfördes av Statens fastighetsverk med stöd av Riksantikvarieämbetet åren 2008–09. Bakom de fem vetenskapligt granskade artiklar som ingår i detta nummer har fyra av författarna på olika sätt varit knutna till utredningen, vilket innebär att frågeställ- ningar och val av exempel har påverkats av de aktuella resultaten. I samband med utredningen uppmärksammades nämligen att moderna, offentliga miljöer utgör endast en bråkdel av det ”nationella kulturarv”

som förvaltas av Statens fastighetsverk.

Valet av ämnen speglar givetvis författarnas personliga intresseom- råden, men det har också funnits en ambition att försöka fånga olika dimensioner av moderna kulturarv. Ämnet för artiklarna sträcker sig därför från monumentala byggnadsverk till de mer vardagligt präglade bruksorterna. Moderna interiörer uppmärksammas som offentliga mil- jöer, och de senaste decenniernas uppfattning om ett vidgat kulturarv diskuteras. Även frågan hur det moderna kulturarvet definierades i Sverige under loppet av 1990-talet får här sin belysning. Den avslutande debattartikeln anknyter till det valda temat genom en aktuell kulturmil- jöfråga.

Moderna kulturarv i offentlig miljö

I

6

Den första artikeln, Det moderna monumentet. Stadsbiblioteket och den historiska värderingen, är skriven av Anders Bergström, som är universitetslektor i arkitekturens teori och historia vid KTH Arkitek- turskolan i Stockholm. Artikeln behandlar receptionen av Stockholms stadsbibliotek, med betoning på den professionella historieskrivning- en. Författaren visar att den höga värderingen av Stadsbiblioteket är ett relativt nytt fenomen, som växte fram under loppet av 1970-talet. I samband med den nyligen genomförda tävlingen om en tillbyggnad till biblioteket återuppväcktes intresset för byggnaden, och författaren ar- gumenterar för att de svagheter som karakteriserade tävlingsprocessen hade kunnat undvikas genom en noggrannare, historisk analys.

I den följande artikeln, Bergslagens bruksorter. Moderna stadsmil- jöer som kulturarv, behandlas mer vardagliga miljöer. Författaren, Mia Geijer, har disputerat inom ämnet arkitekturhistoria vid KTH Arkitek- turskolan och är verksam som antikvarie vid länsstyrelsen i Örebro län.

Med utgångspunkt från den aktuella Bergslagssatsningen diskuteras frågan hur den moderna bebyggelsen i Bergslagen kan bli en resurs ge- nom så kallad kulturarvsturism och genom att stärka självmedvetandet i regionen. Artikeln tar avstamp i det intresse för vardagliga stadsmiljö- er som växte fram under 1960-talet och som tog sig uttryck exempelvis i arkitekturhistorikern Anders Åmans artikel ”Städer som Karlskoga”

1968. Genom exemplen Karlskoga, Sandviken och Degerfors argumen- terar författaren för att de offentliga miljöerna i dessa bruksorter har präglats av höga ambitioner, som ställer krav på framtida underhåll och aktualiserar behovet av kunskapsuppbyggnad.

Den tredje artikeln, Bakom den moderna fasaden. Offentliga in- teriörer söker sin historia, är skriven av Johan Örn, som också har disputerat inom ämnet arkitekturhistoria vid KTH Arkitekturskolan och är verksam som byggnadsantikvarie vid AIX Arkitekter. Författaren hävdar att tidigare uppmärksammade begränsningar i svensk kultur- arvslagstiftning inte är den enda orsaken till svårigheterna att bevara moderna, offentliga interiörer. Bristen på historieskrivning och kanon- bildning inom området har tillsammans med traditionella principer för inventering och kulturhistorisk värdering bidragit till att interiörerna inte uppmärksammats i tillräcklig omfattning.

Följande artikel, Mot ett vidgat kulturarv. Erfarenheter från Eng- lish Heritage, utgår från de senaste decenniernas kulturarvsdiskussion

bebyggelsehistorisk tidskrift 62/2011

7

i England. Författaren, Cathrine Mellander, har disputerat med en arkitekturhistorisk avhandling inom ämnet konstvetenskap vid Stock- holms universitet och är verksam vid Riksantikvarieämbetet. Artikeln lyfter fram hur hela kulturarvsbegreppet håller på att få en förändrad innebörd till följd av att nya frågeställningar, som exempelvis demo- krati, hållbar samhällsutveckling och medborgerlig delaktighet, förs in i diskussionen. Författaren menar att den medvetna utvecklingen på området i England kan verka som inspiration för den svenska kultur- miljövården.

Den femte och sista av de vetenskapligt granskade artiklarna, Nit- tonhundratalet går till historien. Om etableringen av ett nytt kultur- arv, är skriven av Victor Edman, som är docent i arkitekturhistoria vid KTH Arkitekturskolan. Artikeln belyser hur den moderna tidens byggda miljöer började definieras som kulturarv, något som skedde först under 1900-talets sista decennier. Det moderna kulturarvet drevs som ett internationellt projekt, men frågan fick ett snabbt genomslag i Sverige, där den kopplades till historien om modernismen och bygget av välfärdssamhället. Denna snäva tolkning av det moderna kulturarvet som modernismens kulturarv framstår i dag som problematisk, och artikeln argumenterar för att begreppet borde vidgas till att omfatta hela 1900-talets bebyggelse.

Den avslutande debattartikeln tar upp en aktuell fråga som berör det moderna kulturarvet, nämligen den förestående flyttningen eller rivningen av bebyggelsen i Kiruna. Arkitekterna Lars Gezelius och To- mas Lewan argumenterar för att Kiruna stadshus, en märkesbyggnad i 1900-talets arkitekturhistoria, skall monteras ned och byggas upp igen på en annan plats. Diskussionen lyfter alltså fram centrala frågor kring kulturmiljövård och antikvarisk praktik.

Tidskriftsnumret har i huvudsak tillkommit inom ramen för förfat- tarnas ordinarie verksamhet, men den första artikeln har ingått i ett forskningsprojekt, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. De övriga artiklarna har tillkommit med stöd av Statens fastighetsverk.

Bidrag till tryckningen har utgått från Vetenskapsrådet.

Victor Edman & Anders Bergström