Sammandrag
Brexit utgör en stor politisk osäkerhet eftersom det är första gången som ett land lämnar EUs frihandelsavtal. Osäkerheten kring detta gör att det är mycket svårt att förutse hur Sveriges handelsmöjligheter med Storbritannien kommer att påverkas. Brexit bidrar till att affärsmiljön för företag blir ännu mer oförutsägbar och dynamisk än tidigare. Detta ökar behovet hos företag att hålla sig uppdaterade kring utvecklingar i affärsmiljön samt anpassa sina verksamheter efter nya regler och handelsprocedurer. Denna studie undersöker hur små och medelstora företag förhåller sig till Brexit för att hantera den ökade osäkerheten. Studien undersöker i vilken utsträckning företagen tillämpar strukturerade strategier i jämförelse med inkrementella och dynamiska strategier. Strukturerade strategier betonar bland annat framtidsprognoser medan inkrementella och dynamiska strategier kännetecknas av flexibilitet och gradvis anpassning.
Datainsamlingen har skett med hjälp av undersökningen och sekundärkällor. Analys av resultatet visar att majoriteten av företagen i denna undersökning anser att affärsmiljön är för osäker och oförutsägbar för att utveckla strukturerade strategier utifrån framtidsprognoser.
Istället tenderar företagen att komplettera inkrementella strategier med aspekter av strukturerade strategier för att förbättra sina förutsättningar att anpassa sig gradvist utifrån händelser i affärsmiljön.
Nyckelord: politisk osäkerhet, Brexit, export och import av varor, handelsrelationer, riskhantering, SME-företag, strategisk styrning, strukturerad styrning, inkrementell styrning, dynamisk styrning
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1PROBLEMBESKRIVNING ... 1
1.2SYFTE ... 3
1.3FORSKNINGSFRÅGA ... 3
1.4DISPOSITION ... 3
2 TEORETISKA RAMVERKET ... 4
2.1STRATEGISK STYRNING ... 4
2.2STRUKTURERAD STRATEGI ... 5
2.3INKREMENTELL OCH DYNAMISK STRATEGI ... 6
3 METOD ... 10
3.1 UNDERSÖKNINGSMETOD ... 10
3.2 URVAL ... 11
3.3 OPERATIONALISERING AV TEORI ... 11
3.4 OPERATIONALISERING ... 12
3.5 METODKRITIK ... 13
4 EMPIRI ... 15
4.1 BREXIT ... 15
4.2 OSÄKERHET ... 15
4.3 EN ÖVERBLICK ÖVER FÖRETAGEN ... 17
4.4 SAMMANFATTNING AV DATAINSAMLING ... 21
5 ANALYS ... 22
6 SLUTSATS ... 26
6.1 SAMMANFATTNING ... 26
6.2FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING ... 27
7 REFERENSER ... 28
8 BILAGOR ... 30
BILAGA 1 ... 30
TABELLER TABELL 1– OPERATIONALISERING ... 12
TABELL 2– EN ÖVERBLICK ÖVER FÖRETAGEN ... 17
TABELL 3– SAMMANFATTNING AV DATAINSAMLING ... 21
1 Inledning
1.1 Problembeskrivning
Riskhantering handlar om hur företag arbetar med risker av olika slag, men också om hur de förhåller sig till dessa. Riskhantering är användbart för alla typer av företag och organisationer eftersom alla verksamheter utsätts för risk och osäkerhet i en viss utsträckning. Det handlar om att skapa kunskap om olika risker och därefter ta fram strategier för att hantera dem.
Riskhanteringen används mycket inom företagsekonomisk forskning (Hubbard, 2009; Miller, 1992), men utan en enhällig definition eftersom begreppet är brett och fångar risker av olika slag (Liesch, Welch och Buckley, 2011). Risker betraktas som situationer med en viss grad av osäkerhet vilket kan innebära en oförmåga att skapa exakta förutsägelser om framtida händelser (Hubbard, 2009; Miller, 1992; Milliken, 1987). Begreppet riskhantering är brett och omfattar olika besluts- och förändringsprocesser som har en viktig roll i styrningen av företag (Liesch, et.al., 2011).
Det finns tidigare forskning om hur företag hanterar politisk turbulens och politisk kunskap i en osäker affärsmiljö. Forskningen visar att luckor i politisk kunskap och politisk turbulens är två huvudsakliga faktorer för osäkerhet (Hilmersson, Sandberg och Hilmersson, 2015). Pahud de Mortanges och Allers (1996) beskriver politisk osäkerhet som en ökad grad av otrygghet i en affärsmiljö där flera oförutsägbara händelser uppstår som i sin tur leder till mindre stabilitet, till exempel ett regeringsskifte där nya lagar träder i kraft eller att ett land beslutar att lämna ett frihandelsområde, vilket Storbritannien gör genom att lämna Europeiska Unionen (EU).
I samband med att affärsmiljön blivit mer dynamisk och turbulent har olika strategiska styrningssätt utvecklats. Under 1960-talet betonades struktur och framtidsprognoser i utvecklingen av verksamhetens strategi (Selznick, 1962). Denna struktur förutsätter att framtiden är förutsägbar, vilket den inte är enligt Quinn (1978), samt Teece, Pisano och Shuen (1997). Quinn (1978) diskuterar en besluts- och inlärningsprocess vilken kallas för logical inkrementalism som beskriver hur företag anpassar sig utifrån utvecklingar och händelser i affärsmiljön. Teece, et. al, (1997) diskuterar dynamic capabilities vilket innebär förmågan hos en organisation att bevaka affärsmiljön och att anpassa sig efter dess utveckling.
Inkrementalism och dynamic capabilities är fördelaktiga i osäkra affärsmiljöer då de betonar gradvis anpassning efter oförutsägbara händelser (Teece och Leih, 2016).
Att Storbritannien lämnar frihandelsområdet EU ger upphov till politisk osäkerhet som i sin tur kan medföra att utländska företag får svårt att driva affärer med brittiska partners. Detta kan innebära mycket kännbara konsekvenser för vissa företag eftersom händelser av den här typen ofta är svåra att förutse och bidrar till ökad turbulens i den politiska miljön, som i sin tur påverkar affärsmiljön (Europaportalen, 2018). Detta gör att företag får svårare att förutse framtiden och utveckla en långsiktig strategi.
Ett utträde ur frihandelsområdet kan leda till omfattande regelkrångel vilket kan försvåra för företagen att utveckla långsiktiga strategier. De kännbara konsekvenserna kan handla om olika regelverk såsom handelsprocedurer, tullar och tekniska regler (Kommerskollegium Sverige, 2018). Handelsprocedurerna kan komma att innefatta alla flöden av information och administration som krävs när företag ska exportera eller importera varor och tjänster vilket kan leda till både ökade kostnader och ledtider hos företag. Dessutom kan återinförandet av tullar leda till att handel blir dyrare vilket i sin tur kan leda till minskad export eller import samt sänkta marginaler för företag. Samma konsekvenser kan uppstå även vid ändrade tekniska regler. Detta kan påverka företag negativt på den globala marknaden (Kommerskollegium Sverige, 2018).
Tidigare forskning som undersöker hur företag hanterar eller minskar riskerna kring politisk osäkerhet visar att företag kan minska sin utsatthet i turbulenta affärsmiljöer genom att skaffa sig kunskap om eventuella risker (Hilmersson, et. al., 2015). Förmågan att minska sin utsatthet beror även på företagets storlek och tillgång till resurser, då detta påverkar dess förutsättningar vad gäller riskhantering (Smit och Watkins, 2012). Företag med färre än 250 anställda och en årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro, alternativt en balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner euro, klassificeras som små och medelstora företag, eller SME-företag (Upphandlingsmyndigheten, 2018). SME-företag har oftast begränsad tillgång till resurser i jämförelse med större företag även om de är verksamma i samma affärsmiljö. Detta innebär att de inte kan vidta lika omfattande åtgärder eller ha ett lika stort inflytande över sin externa affärsmiljö eller politiker som många större organisationer (Feinberg och Gupta, 2009;
Vecchiato, 2012).
Brews och Hunt (1999) anser att det är mer eller mindre ett krav på företag som är verksamma i en mycket osäker affärsmiljö att de är flexibla och att de kan anpassa sig utifrån förändringarna som sker i omvärlden. Därför bör företagen bevaka den affärsmiljö som de befinner sig i och försöka förutse hur olika faktorer och händelser kommer att påverka framtiden.
Eftersom Brexit orsakar politisk osäkerhet skapar det en unik situation för forskning av strategisk styrning i ett nytt och viktigt sammanhang. Denna politiska osäkerhet kan medföra en mängd konsekvenser för svenska företag som bedriver handel med Storbritannien. Enligt Kommerskollegium Sveriges rapport (2018) kan Brexit försvåra för import och export då nya procedurer kommer bli aktuella. Detta kan öka administrativa krav kopplade till tullhantering och tekniska regler, vilket i sin tur kan påverka företag som bedriver handel med Storbritannien på ett negativt sätt. Av den anledningen undersöker vi i denna studie hur svenska SME-företag med handelsrelationer i Storbritannien hanterar den politiska osäkerhet samt de konsekvenser som den kan medföra med hänsyn till företagens verksamheter.
1.2 Syfte
Denna undersökning syftar till att få bättre förståelse för hur svenska SME-företag med handelsrelationer i Storbritannien hanterar den osäkerhet som Brexit medför. Målet är att undersöka i vilken utsträckning företagen tillämpar strukturerade strategier i jämförelse med inkrementella och dynamiska strategier. Strukturerade strategier bygger på att ta fram framtidsprognoser på ett organiserat sätt vilket hjälper företagen att förutse negativa konsekvenser i en osäker affärsmiljö. De inkrementella och dynamiska strategierna betonar att företagen bör ha flexibla tillvägagångssätt i deras hantering av osäkerhet.
1.3 Forskningsfråga
Hur hanterar svenska SME-företag den politiska osäkerhet som orsakas av Brexit?
1.4 Disposition
I kapitel 2 redogörs ett teoretiskt ramverk som inleds med litteratur om strategisk styrning i en osäker affärsmiljö och förklaras olika strategiska styrningsmetoder och processer. Kapitel 3 innehåller metodval och tillvägagångssätt för datainsamling. I detta kapitel beskrivs även analysramen som används för operationaliseringen av teorin för att skapa en koppling till empirin. I Kapitel 4 presenteras den data som samlats in via en undersökning och sekundärkällor. Detta kapitel börjar med en beskrivning av Brexit och dess betydelse för svensk handel samt osäkerheterna som Brexit medför. Därefter redogörs svaren från varje enskilt företag och datainsamlingen sammanfattas. Kapitel 5 analyserar den empiriska datainsamlingen utifrån det teoretiska ramverket. I Kapitel 6 presenteras slutsatsen och förslag på vidare forskning.
2 Teoretiska ramverket
I detta avsnitt behandlas det teoretiska ramverket som denna studie utgår ifrån. Avsnittet börjar med en diskussion om utvecklingen inom strategisk styrning. Därefter presenteras olika strategiska styrningsmodeller- och processer.
2.1 Strategisk Styrning
Företagsekonomisk forskning relaterad till strategisk styrning har sedan 1960-talet utvecklats i samband med en allt mer osäker och utvecklande affärsmiljö (Mintzberg, 1978; Teece och Leih, 2016). Tidigare forskning av exempelvis Selznick (1962) betonade strukturerade strategier vilka tar hjälp av framtidsprognoser. Teece och Leih (2016) hävdar att strukturerade strategier förutsätter att affärsmiljön är stabil och förutsägbar, vilket inte speglas av verkligheten. Sarbah och Otu-Nyarko (2014) påstår att den bristande tillgången till pålitlig information också bidrar till att strukturerade strategier inte är lämpliga i dynamiska affärsmiljöer. Enligt Teece, Peterak och Leih (2016) har osäkerhet alltid förekommit i affärsmiljön, men den har ständigt ökat med tiden. Detta har bidragit till att vidare forskning utvecklats med mer hänsyn till den dynamiska affärsmiljön (Tecce och Leih, 2016).
I och med att affärsmiljön uppfattades som mer dynamisk och oförutsägbar blev betoningen på flexibilitet och anpassning allt mer vanlig. Detta har lett till vidare forskning och diskussion kring gradvis anpassning efter affärsmiljöns utveckling. Detta diskuteras av logical incrementalism som är en besluts- och inlärningsprocess, vilken betonar gradvis anpassning i organisationen (Quinn, 1978). Fredrickson och Mitchell (1984) diskuterar detta vidare då de menar att affärsmiljöer är naturligt ostabila och oförutsägbara där möjligheter och risker plötsligt kan uppkomma. Genom att anpassa sig inkrementellt efter affärsmiljön minimerar organisationer risken med att förhålla sig till en strukturerad strategi, vilken inte stämmer överens med verkligheten (Mintzberg, 1990).
Organisationers kapacitet att effektivt anpassa sig i en dynamisk affärsmiljö beskrivs av dynamic capabilities, ett begrepp som diskuteras av Teece, et. al. (1997) samt Teece, et. al (2016). De menar att det är särskilt viktigt att besitta denna kapacitet när det råder osäkerhet i affärsmiljön. Behovet av omvärldsbevakningar och besluts- och inlärningsprocesser, vilka båda är viktiga faktorer i skapandet av dynamic capabilities, ökar också då det råder osäkerhet i affärsmiljön (Teece, et. al., 2016).
Sammanfattningsvis har forskningen kring strategisk styrning utvecklats i samband med att affärsmiljön uppfattats som mer dynamisk och att osäkerheten har ökat. Strukturerade strategier, vilka använder sig av långsiktiga framtidsprognoser har visat sig vara mindre optimala då de inte ger mycket utrymme för anpassning (Mintzberg, 1990; Sarbah och Otu- Nyarko, 2014). Till följd av detta har nya processer uppkommit, exempelvis logical incrementalism, vilken betonar flexibilitet och anpassning (Quinn, 1978). Processer som denna anses vara fördelaktiga i den osäkra affärsmiljön då dess utveckling inte är förutsägbar. Logical incrementalism betonar gradvis anpassning vilket är ytterst viktigt i en osäker och oförutsägbar affärsmiljö (Quinn, 1978; Teece och Leih, 2016; Teece, et. al, 2016).
2.2 Strukturerad Strategi
Tidigare ansågs strukturerade strategier vara mer lämpliga i de flesta affärsmiljöer, även under osäkra förhållanden (Brews och Hunt, 1999; Otungu och Nyongesa, 2011). Brews och Hunt (1999) menar att organisationer som strävar efter att förutse framtida händelser och utveckla sin strategi i enlighet med dessa framtidsprognoser kan nå framgång i större utsträckning än de som inte agerar på detta vis. Genom att utveckla en strukturerad strategisk plan kan en organisation bemöta osäkerheten i affärsmiljön på ett mer hanterbart sätt än de organisationer som inte har gjort det. Två vanligt förekommande metoder för att bevaka affärsmiljön och dess utveckling är scenario planning och roadmapping (Miller och Waller, 2003; Phaal, Farrukh och Probert, 2004)
Scenario planning är en metod som förknippas med struktur (Oliver och Parrett, 2018) och används för att bevaka affärsmiljön och därefter förutspå ett antal möjliga framtidsscenarier för att sedan ta fram olika strategier i organisationen (Miller och Waller, 2003). Denna metod hjälper organisationen att kontinuerligt bevaka sin externa affärsmiljö och försöka att identifiera möjliga framtida risker, svagheter och möjligheter, och sedan identifiera de scenarier som med störst sannolikhet kan bli aktuella. Med hjälp av potentiella framtidsscenarier kan organisationen vidareutveckla en strukturerad strategi för att sedan bemöta olika osäkerheter som påverkar dess verksamhet.
Roadmapping är en visuell representation som sammankopplar och presenterar viktig information eller händelser relaterade till den externa affärsmiljön (Phaal, et. al., 2004). Enligt Phaal et. al. (2004) kan roadmapping tydliggöra relationer mellan olika parter och vara fördelaktig med hänsyn till att förutse och bevaka förändringar i framtiden under turbulenta
affärsmiljöer. Med hjälp av roadmapping blir det lättare att förutspå och kartlägga konsekvenserna av framtida händelser.
Mintzberg (1990) och Otu-Nyarko (2014) diskuterar några nackdelar med strukturerade strategier vilka utgår från framtidsprognoser. Sarbah och Otu-Nyarko (2014) hävdar att den bristande tillgången till pålitlig information gör att strukturerade strategier inte är lämpliga i dynamiska affärsmiljöer då tillgången till information är viktig i utvecklandet av framtidsprognoser. Enligt Mintzberg (1990) är framtiden omöjlig att förutse, särskilt de variabler som är av större betydelse för organisationer. Om organisationer försöker utveckla strategier utifrån framtidsprognoser kan de utsätta sig för onödiga risker och negativa konsekvenser eftersom den externa affärsmiljön är svår att förutspå. I fall där en organisation väljer att agera utifrån en plan som huvudsakligen är baserad på gissningar kan detta leda till att agerandet inte stämmer överens med verkligheten. De tidiga strukturerade strategierna (Selznick, 1962) tillåter inte mycket utrymme för anpassning efter att strategierna har implementerats, vilket kan leda till negativa konsekvenser för en organisation som befinner sig i en affärsmiljö där förhållandena ständigt förändras. Mintzberg (1990) hävdar också att en organisation som följer en strukturerad strategi kan hamna i ett tillstånd av trångsynthet i vilket organisationen inte lägger märke till viktiga händelser som utspelar sig i affärsmiljön.
Mintzberg (1990) menar att en strukturerad strategi inte ska prioriteras hos företagsledare, istället ska de förlita sig på att anpassa sig efter affärsmiljön och lära sig av sina misstag och framgångar (Mintzberg, 1990).
2.3 Inkrementell och dynamisk strategi
I och med att affärsmiljön uppfattas som dynamisk och icke förutsägbar (Mintzberg, 1990;
Teece, et. al., 1997) har betoningen på flexibilitet och förmågan att anpassa sig efter affärsmiljön ökat (Fredrickson och Mitchell, 1984; Teece, et.al., 2016; Teece, et. al., 1997;
Quinn, 1978).
På grund av affärsmiljöns dynamiska natur kan pålitlig information gällande framtida utveckling vara svår att få tag i. Tillgången till viktig information är kritisk i utformningen av en strukturerad strategi och på grund av denna svårtillgänglighet kan många företagsledare känna sig osäkra i styrningen av organisationen (Fredrickson och Mitchell, 1984). Resultatet av den bristande tillgången till information är att många företagsledare inte känner sig trygga i eller kompetenta att förutse framtiden och därför inte agerar genom att utveckla en strukturerad strategi (Fredrickson och Mitchell, 1984).
Quinn (1978) påstår att de mest framgångsrika strategierna härstammar från olika inlärnings- och beslutsprocesser och att huruvida olika faktorer och händelser utspelar sig i framtiden inte går att förutspå på ett pålitligt sätt. Därför argumenterar Quinn (1978) att organisationer sakta men säkert bör gradvis bestämma företagets strategi utifrån affärsmiljöns utveckling. Denna process tillåter organisationer att inkrementellt justera sin strategi utifrån händelser och utvecklingar i affärsmiljön och därefter utvärdera sin strategi. Detta ökar organisationens kapacitet att effektivt utnyttja nya möjligheter och undvika skadliga risker. Med hjälp av det inkrementella tillvägagångssättet undviker organisationer de nackdelar som kan uppstå till följd av implementeringen av en mer strukturerad strategi där graden av flexibilitet är betydligt mycket lägre (Mintzberg, 1990). Dessutom förlitar sig inte logical incrementalism på framtidsprognoser, vilket minskar risken att de följer en strategi som senare visar sig inte stämma överens med verkliga förhållanden (Mintzberg, 1990).
Fredrickson och Mitchell (1984) diskuterar vidare Quinns besluts- och inlärningsprocess i vilken beslut tas i respons till diverse externa händelser och/eller förändringar (Quinn, 1978).
Enligt Fredrickson och Mitchell (1984) uppkommer nya möjligheter under osäkra och dynamiska förhållanden och de företag som har kapacitet att anpassa sig efter dessa har en fördel i jämförelse med de organisationer som är bundna till strukturerade strategier eller som är icke flexibla på grund av deras strategi och struktur. Fredrickson och Mitchell (1984) anser att organisationer som har möjlighet att effektivt anpassa sig efter externa händelser och/eller förändringar kommer att prestera bättre än organisationer som inte har denna möjlighet. Alltså bör en organisation ha en flexibel struktur och strategi för att kunna exploatera nya möjligheter i samband med att de uppkommer.
Dynamic capabilities är ett begrepp som beskriver egenskaper vilka kan ge upphov till en konkurrensfördel då de hjälper företag att agera effektivt i osäkra och oförutsägbara affärsmiljöer (Teece, et. al., 1997). Dynamic capabilities behandlar företagets förmåga att integrera, bygga och konfigurera om sina kompetenser för att hantera förändrade affärsmiljöer (Teece, et. al., 2016; Teece et.al., 1997). Enligt Teece et.al. (1997) kan dessa dynamic capabilities förnyas och justeras genom att organisationen anpassar sin verksamhet utifrån förändringar i affärsmiljön. Detta kan ge företag ett övertag i att skapa och behålla en konkurrensfördel på marknaden. Detta stämmer även överens med Fredrickson och Mitchell (1984), då de hävdar att möjligheten att effektivt anpassa sig i en osäker affärsmiljö hjälper organisationer att prestera över konkurrenter som saknar denna kompetens.
Dynamic capabilities behandlar processer och strategier som har likheter med logical incrementalism då de betonar flexibilitet och effektiv anpassning i respons till externa händelser (Quinn, 1978; Teece et. al., 1997). Att besitta dynamic capabilities innebär bland annat att företag effektivt kan omorganisera sina verksamheter och snabbt implementera nya strategier (Teece, et. al, 1997). Quinn (1978) argumenterar att organisationer bör ta inkrementella steg utifrån utvecklingar i affärsmiljön. Teece och Leih (2016) påstår att de viktigaste kriterierna hos en organisation som befinner sig i en osäker affärsmiljö är att den är medveten om sin omgivning, är flexibel och har kapacitet att implementera förändringar i syfte att anpassa sig efter affärsmiljön. Med hjälp av noggranna omvärldsbevakningar och en flexibel struktur kan organisationer agera på ett effektivt sätt (Teece och Leih, 2016).
Oliver och Parrett (2018) diskuterar scenario planning och dess relevans i en dynamisk affärsmiljö. Enligt Oliver och Parrett (2018) använder företagsledare idag scenario planning inte bara för att identifiera potentiella framtidsscenarier, men även för att försöka skapa en bättre förståelse för affärsmiljön och de aspekter som organisationen inte har någon kontroll över. Detta hjälper beslutsfattare att förbereda sig mentalt inför det okända och undvika tunnelseende (Oliver och Parrett, 2018). Scenario planning som en metod i dynamiska affärsmiljöer diskuteras även av Teece, et. al. (2016) då forskarna resonerar kring de utforskande aspekterna av scenario planning och hur de i sin tur kan bidra till ökade dynamic capabilities inom en organisation. Scenario planning och roadmapping används i syfte att öka förståelsen för affärsmiljön och identifiera potentiella framtidsscenarier (Miller och Waller, 2003; Oliver och Parrett, 2018; Phaal, et.al., 2004; Teece, et. al., 2016). Genom att identifiera potentiella framtidsscenarier kan organisationen förbättra sin hantering av osäkerheter och position på marknaden med hänsyn till konkurrenter (Teece, et. al., 2016). Dessa metoder skulle kunna komplettera logical incrementalism och ge beslutsfattare en bättre förståelse för en affärsmiljö och dess möjliga utveckling vilket i sin tur kan leda till ökade dynamic capabilities.
Sammanfattningsvis har affärsmiljön blivit allt mer dynamisk och därmed är det svårare för organisationer att förutse framtiden (Teece, et. al., 2016). Därför bör organisationer inkrementellt anpassa sig och bestämma sin strategi utifrån utvecklingar i affärsmiljön. Detta blir ännu viktigare när det råder osäkerhet i affärsmiljön eftersom detta skapar en mer turbulent framtid och tillgången till pålitlig information är begränsad. På grund av detta bör företagsledare undvika att styra sina organisationer utifrån en strukturerad strategi som huvudsakligen baseras på prognoser gällande framtida händelser, möjligheter, och risker då
detta minskar deras förmåga att effektivt anpassa sig till oväntade händelser. Istället bör organisationer förbereda sig inför de oförutsägbara händelserna med hjälp av metoder såsom scenario planning. Företag bör hålla sig informerade till den grad som krävs för att snabbt ta vara på nyuppkomna möjligheter, samt i så stor utsträckning som möjligt undvika oförutsägbara risker. Detta kan hjälpa företag att förbättra sin förmåga att effektivt anpassa sig efter affärsmiljön.
3 Metod
I detta avsnitt beskrivs metoden och tillvägagångssättet för datainsamlingen. Här beskrivs även analysramen som används för operationaliseringen av teorin för att skapa koppling till empiri.
3.1 Undersökningsmetod
I denna studie använder vi oss av en kvalitativ metod, där insamlingen av data sker genom strukturerade intervjuer som skickas i form av e-post till verkställande direktörer (VD) hos de SME-företagen vi undersöker. Intervjufrågorna är i en numrerad ordning och besvaras i den ordningen utan att följdfrågor ställs. Syftet med frågorna är att undersöka huruvida företagen anser att de påverkas av Brexit. Därefter tar vi reda på hur de förhåller sig till strategisk styrning med hänsyn till de teorier, strategier och processer som diskuteras i teoriavsnittet. Vi väljer en strukturerad intervjumetod där frågorna är fastställda i förväg och är lämpliga för undersökningen via e-post. Frågorna är mycket specifika, och har antingen några svarsalternativ eller fritext.
Valet av denna metod beror på att företagen som är utvalda för undersökningen är utspridda i hela Sverige, förutom två som ligger i Stockholm. Individuella intervjuer via e-post är i huvudsak likvärdiga med personliga intervjuer som sker ansikte mot ansikte, enligt Bryman och Bell (2015, s. 661). Det har visat sig att det är lättare att få personer att delta i intervjuer via e-post om de får acceptera detta innan de får frågeställningen (Curasi, 2001 och O'Connor, 2001, hänvisad till av Bryman och Bell, 2015, s. 662). På grund av detta tar vi kontakt med den person vi vill intervjua och förklarar syftet med intervjun innan vi sänder frågorna. Frågorna skickas som text direkt i ett e-postmeddelande som sedan besvaras via slutna svarsalternativ.
Stängda frågor besvaras genom ett kryss (”x”), alternativt JA eller NEJ. Vid öppna frågor ombeds personen att skriva in sina svar i form av fritext.
Osäkerheterna som nämns i undersökningen är från Kommerskollegiums utredning som tar upp olika konsekvenser för export och import av varor till följd av Brexit. Hanteringen av dessa osäkerheter ligger till grund för undersökningen. Kommerskollegium är en myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik för att främja frihandel (Kommerskollegium Sverige, 2018).
Innan kontakt tas med företagen genomförs en pilot e-postintervju för att samla information om eventuella brister i frågeställningarna, utformning och svarsalternativ. Pilot e-postintervjun skickas till två personer som är bekanta till oss. Då frågorna i e-postintervjun berör
företagsekonomiska frågor valdes dessa personer ut på grund av deras bakgrund och kunskap inom företagsekonomi samt akademisk forskning; en av dessa personer jobbar som analytiker inom affärsrelaterade undersökningar. Dessa utvalda personer valdes för att granska undersökningen och meddela eventuella otydligheter för att minska bortfall av svar.
3.2 Urval
För den här undersökningen väljer vi ut svenska SME-företag som antingen exporterar eller importerar varor till/från Storbritannien. Valet av SME-företag beror på att mindre företag har färre resurser för att vidta omfattande åtgärder än större företag och därför är det intressant att undersöka hur SME-företag förbereder sig inför osäkra affärsmiljöer och hur de hanterar dem.
De utvalda företagen har mellan 10 och 249 anställda och är verksamma i Sverige. Listan på SME-företagen kommer från Handelskammaren Mälardalen och Västsvenska Handelskammaren; totalt kontaktade vi 34 SME-företag. De utvalda intervjupersonerna är VD på företagen och har direkt kontakt med deras brittiska partners. Företagen som medverkar i denna studie är tillverkningsföretag och har exponering mot den brittiska marknaden i form av import och/eller export. Av samtliga kontaktade företag var det totalt fem som medverkade i undersökningen och svarade att Brexit påverkar deras verksamhet negativt.
Av de 34 SME-företagen som vi kontaktade blev det ett bortfall av 29. Den främsta anledningen till bortfallet var att företagen var mycket upptagna innan årsskiftet och inte hade tid att medverka i undersökningen. Av dessa 29 företag var det även ett fåtal företag som uppgav att de inte kommer påverkas negativt av Brexit. Då denna studie begränsar sig till att undersöka företag som upplever en negativ påverkan valde vi att inte inkludera dessa företag i undersökningen. Utöver detta kunde vi inte dra några andra slutsatser gällande det höga bortfallet, exempelvis att intervjufrågorna var dåligt formulerade eller missvisande.
3.3 Operationalisering av teori
Under operationaliseringen av teorin har vi använt oss av olika strategiska modeller och processer i utformningen av frågorna. Frågorna undersöker i vilken utsträckning SME- företagen använder sig av strukturerade strategier eller inkrementella och dynamiska strategier i sin hantering av osäkerheter. Undersökningen börjar med att ta reda på vilken bransch företagen är verksamma i och om de exporterar eller importerar varor till/från Storbritannien.
Syftet med dessa bakgrundsfrågor är att senare kunna dra olika jämförelser av resultaten i analysen och slutsatsen. Därefter ställer vi en filterfråga för att sortera bort de företag som inte
förväntar sig att påverkas negativt av Brexit eftersom undersökningen går ut på att ta reda på hur SME-företag förbereder sig inför negativa konsekvenser och hanterar osäkerhet.
3.4 Operationalisering
Tabell 1 – Operationalisering
Nr Fråga Teori Motivering
1 På vilket sätt tror ni att ert företag påverkas (negativt) av Brexit?
Ni kan ange flera svarsalternativ (osäkerheter):
● ökade avgifter som är kopplade till tullhanteringen (x)
● längre leveranstider som är kopplade till tullhanteringen (x)
● ökade administrativa krav som är kopplade till tullhanteringen (x)
● tullar på handel med Storbritannien (x)
● tekniska regler – svårare att ta reda på vilka tekniska regler som gäller för att exportera eller importera en vara till/från Storbritannien. (x)
● tekniska regler – behov att anpassa varor i följd av olika nationella regelverk hos EU- länder och Storbritannien. (x)
● annat: (fritext)
Osäkerheter Denna fråga ger underlag för
osäkerheter som har störst påverkan på företagen och är intressanta för analysen av resultatet.
2 Har ni en plan för att hantera dessa osäkerheter som påverkar er verksamhet (negativt)?
Svar JA
Hur ser planen ut för att hantera dessa osäkerheter? (fritext)
Svar NEJ
Varför har ni ingen plan för att bemöta dessa osäkerheter? (fritext)
Strukturerad strategi &
Dynamisk/inkrementell strategi Syftet är att ta reda på om företagen har en plan för att hantera osäkerheter. De som svarar JA går under strukturerad strategi och NEJ dynamisk/inkrementell strategi. Ger svar på vilken typ av strategisk styrning företag använder sig av i deras hantering av osäkerheter.
3 Har ni gjort några riskanalyser utifrån de olika osäkerheter som påverkar er verksamhet negativt?
Svar JA
Vilka riskanalyser har ni gjort? (fritext)
Svar NEJ
Varför har ni inte gjort det? (fritext)
Strukturerad strategi (scenario planning/roadmapping)
Strukturerad strategi (scenario planning/roadmapping)
Dynamisk strategi (inkrementellt perspektiv)
Frågan tar redan på om företagen har gjort några riskanalyser och i så fall vilka för att bedöma sannolikheter för olika oönskade händelser (osäkerheter) och dess konsekvenser. Svar JA ger oss djupare svar på frågan som är intressant för analys av resultatet. Svar NEJ förklarar varför riskanalyserna inte är viktiga för företagen och varför.
4 Har ni planer på att avsluta handelsrelationer med era brittiska partners vid Brexit?
Svar JA
Varför? (fritext)
Scenario planning/roadmapping (strategisk plan för att hantera
osäkerheter) Strategisk plan för att hantera
osäkerheter
Denna fråga tar reda på om företagen redan har börjat utvärdera
osäkerheterna som har påverkan på företaget och tagit fram en strategisk plan Svar JA ger förklarande svar på varför och svar NEJ ger svar på att företagen anpassar sig gradvis i
Svar NEJ
Varför? (fritext) Logical incrementalism samband med förändringar
(osäkerheter) som sker i affärsmiljön.
5 Har ni skjutit upp investeringar mot den brittiska marknaden?
Svar JA
Varför? (fritext)
Svar NEJ Varför? (fritext)
Scenario planning/roadmapping (strategisk plan för att hantera
osäkerheter) Strategisk plan för att hantera
osäkerheter Logical incrementalism
Denna fråga tar reda på om företagen redan har börjat utvärdera
osäkerheterna som har påverkan på företaget och börjat agera utifrån planen. Svar JA ger förklarande svar varför och svar NEJ ger svar på att företagen anpassar sig gradvis i samband med att förändringar (osäkerheter) som sker affärsmiljön.
6 Håller ni er uppdaterade om brexit?
Svar JA
Hur gör ni det?
Svar NEJ
Varför gör ni inte det?
Dynamic capabilities Dynamic capabilities Scenario planning/roadmapping
Denna fråga tar reda på om företagen aktivt håller sig uppdaterade om Brexit för att de ska kunna ställa om sig och kunna anpassa sig efter osäkerheter på ett effektivt. Svar JA ger förklarade svar hur de gör det och svar NEJ ger svar varför gör de inte det, anledningen skulle kunna vara till exempel tidigare riskanalyser.
7 Använder ni interna eller externa resurser för att få information om Brexit?
Svar INTERNA
Vilka interna resurser använder ni, varför?
Svar EXTERNA
Vilka externa resurser använder ni, varför?
Annat: (fritext)
Scenario planning/roadmapping &
Dynamic capabilities Denna fråga tar reda på om företagen använder andra resurser för att samla in information om Brexit och för att utföra risk- eller omvärldsanalyser. Svar ANNAT är med i fall företagen använder andra resurser eller metoder än interna och externa resurser för att samla in information vilket är intressant för analysen av resultatet. Insamlingen av information och utförandet av risk- och omvärldsanalyser (ex: scenario planning och roadmapping) kan hjälpa företagen att öka sin förmåga att anpassa sig effektivt och ge dem en bättre förståelse för affärsmiljön.
8 Får vi kontakta er för vidare frågor angående denna
undersökning? Kontrollfråga Denna fråga ställs ifall forskarna har
behov av att fördjupa sig i svaren och ställa ytterligare frågor angående Brexit.
3.5 Metodkritik
Vi använder strukturerade e-postintervjuer på grund av att vi inte befinner oss geografiskt nära de företag vi intervjuar, tidspress och att denna metod erbjuder en högre grad av bekvämlighet vad gäller tid och plats för de personer vi intervjuar. (Bryman och Bell, 2015, s. 241). Då vi i denna studie använder oss av en kvalitativ metod kan den uppfattas som svår att generalisera och applicera på andra företag som har liknande egenskaper som de vi intervjuat (Bryman och Bell, 2015, s. 170). Det är inte vårt syfte att extrapolera våra slutsatser till andra sammanhang eller generalisera dem. Vi är intresserade av att undersöka vilken strategi företagen vi varit i kontakt med implementerar.
En potentiell nackdel med den traditionella intervjumetoden är något som kallas för ”social önskvärdhet”. Detta innebär att personen som intervjuas anpassar sina svar utifrån vad de tror att den som ställer frågorna vill höra (Bryman och Bell, 2015, s. 241). Denna risk minskas då metoden vi använder oss av innebär att vi inte är närvarande när respondenten besvarar frågorna. Dessutom har vi inte lagt några värderingar hos de olika strategierna och processerna som vi använt oss av i utformningen av frågorna. Därmed bör det inte föreligga någon risk att företagen besvarar frågorna på ett sätt som de tror vi anser är mer positivt.
Bryman och Bell (2015, s. 660 – 663) diskuterar en mängd nackdelar med e-postbaserade intervjuer och enkäter. De nämner bland annat att det kan vara svårt att ställa följdfrågor, att man i vissa fall inte vet vem som besvarar frågorna, bortfall av svar, ofullständigt besvarade frågor och risk för allmänt missförstånd gällande frågorna. Vår e-postintervju är designad med hänsyn till dessa risker, och minimerar sannolikheten att de ska påverka våra resultat. I och med att vi etablerar kontakt med personerna som ska besvara frågorna i förväg via telefon eller e- post, kan vi se till att minimera många av dessa risker. Vi vet vilken position den som besvarar frågorna har inom företaget och har även möjlighet att upplysa dem gällande vad undersökningen går ut på. I och med att vi etablerar kontakt innan utskicket minskar vi även risken för bortfall av svar då vi redan öppnat en dialog med dessa personer. Dessutom tar vi hänsyn till att minimera risken för att frågor besvaras ofullständigt då vi i de flesta fallen har möjlighet att ställa kompletterande frågor samt följdfrågor efter att e-postintervjun utförts.
Det är väldigt viktigt att frågorna är enkla att förstå, samt att det tydligt framgår hur vi vill att frågorna ska besvaras (Bryman och Bell, 2015, s. 240–248). Därför har vi skrivit tydliga instruktioner, samt angett i vilken form vi vill ha svaren, till exempel fritext eller kryssform.
Strukturen och formuleringen av e-postintervjun och de åtgärder vi vidtar bidrar till att minimera sannolikheten att dessa risker har inflytande på resultaten.
4 Empiri
I detta avsnitt redovisas både primär- och sekundärdata som samlats in genom undersökningen, Kommerskollegiums utredning och företagsinformation från Allabolags databas. Avsnittet inleds med en diskussion kring Brexit och osäkerheten som påverkar svensk handel. Därefter presenteras resultatet från varje enskilt företag som medverkade i undersökningen. I resultatet beskrivs hur företagen påverkas av Brexit och hur de hanterar osäkerheter. Den här datainsamlingen ligger sedan till grund för analysen i nästkommande avsnitt.
4.1 Brexit
Storbritannien är en av Sveriges viktigaste handelspartners både vad det gäller import och export av varor och tjänster. Detta är naturligt eftersom Storbritannien är en av världens största ekonomier, ligger geografiskt relativt nära Sverige och båda länder är en del av Europeiska Unionens (EU) inre marknad (Kommerskollegium Sverige, 2018). År 2016 var Storbritannien den sjätte främsta exportmarknaden (72 miljarder kronor) och den femte främsta importmarknaden (62 miljarder kronor) för Sveriges varuhandel (Kommerskollegium Sverige, 2018). Just nu råder det i princip fri rörlighet för varor inom EU, men efter Brexit kommer inte Storbritannien längre att omfattas av de gemensamma regelverken inom EU och frihandel mellan Storbritannien och EU-länder kommer att upphöra. Om ett avtalslöst utträde sker ur EU kommer Världsorganisationens regler (WTO) gälla för handel med Storbritannien. WTO- reglerna är inte lika långtgående som de regler som idag knyter Storbritannien till EU:s inre marknad (Kommerskollegium Sverige, 2018). Detta kan leda till omfattande regelkrångel vilket kan innebära en kostnad för företagen (Kommerskollegium Sverige, 2018).
4.2 Osäkerhet
I undersökningen tar vi upp några av osäkerheterna från Kommerskollegiums utredning (2018) som kan komma att påverka handelsrelationer mellan Sverige och Storbritannien. De osäkerheter som skulle kunna påverka handeln med Storbritannien är exempelvis handelsprocedurer, tullar och tekniska regler (Kommerskollegium Sverige, 2018).
Handelsprocedurer innefattar alla flöden av information och administration som krävs när företag ska exportera eller importera varor (Kommerskollegium Sverige, 2018). För närvarande cirkulerar varor fritt inom EU:s tullområde och kan säljas vidare vart som helst i EU utan att behöva anmälas eller tulldeklareras. När Storbritannien lämnar EU kommer handeln med Storbritannien inte längre att omfattas av den gemensamma tullagstiftningen inom EU. Utträdet ur EU kommer även att innebära nya eller ökade krav på administration kopplad till gränspassage av gods för företag. En annan osäkerhetsfaktor är hur väl myndigheterna, både i
EU och Storbritannien, kommer att kunna hantera de ökade ärendemängder som kan uppstå till följd av Brexit (Kommerskollegium Sverige, 2018). Samtidigt är effektiva och smidiga handelsprocedurer ett viktigt konkurrensmedel för SME-företag på en global marknad. Det är därför av största vikt att handelsprocedurerna är så smidiga och kostnadseffektiva som möjligt för att de inte ska belasta SME-företag alltför hårt.
Vidare skulle ett avtalslöst utträde innebära att export och import av varor skulle beläggas med tullar vilket kan komma att påverka både svenska importörer och exportörer negativt (Kommerskollegium Sverige, 2018). Tullarna skulle leda till dyrare handel mellan företagen och deras brittiska partners och därmed blir dessa varor också svårare att sälja i Storbritannien.
I andra fall kan det innebära att företagets egna marginaler måste minskas för att det ska kunna fortsätta med handelsrelationer med Storbritannien. Återinförandet av tullar kan också leda till minskad export till följd av att företag som redan är etablerade och har tillverkning i exportlandet får en konkurrensfördel eller konkurrens från andra billigare importvaror (Kommerskollegium Sverige, 2018).
Export och import av varor i EU handelsområde bygger i stor utsträckning på att det finns gemensamma tekniska regler. Dessa innefattar föreskrifter, standarder och förfaranden för att bedöma att en produkt är säker och uppfyller tekniska krav, till exempel att produkten är säkrad med CE-märkning (Kommerskollegium Sverige, 2018). Efter Brexit kommer Storbritannien att behöva införa nationella tekniska krav för produkter och detta skulle innebära att företag som vill exportera eller importera varor mellan Sverige och Storbritannien behöver förhålla sig till två regeluppsättningar.
4.3 En överblick över företagen
Tabellen nedan ger en översikt över företagen som medverkar i undersökningen. Under tabellen redovisar vi svaren från varje enskilt företag och förklarar hur de hanterar osäkerheten som Brexit medför.
Tabell 2 - en överblick över företagen. Källa: Allabolag
Företag Bransch Typ av verksamhet/industri Omsättning
(tkr) Anställda Typ av
exponering 1 Elektronikindustrin Tillverkar och exporterar mätinstrument
för underhåll inom industrin. Främst
laserbaserade instrument 97 427 39 Export
2 Maskinindustrin
Tillverkar och exporterar kontrollutrustning till
livsmedelsindustrin, bla dynamiska checkvågar.
32 520 21 Export
3 Textilindustrin Importerar och exporterar textilier
från/till Sverige och Storbritannien 139 353 85 Import &
export
4 Textilindustrin Exporterar arbetskläder till
Storbritannien 108 939 22 Export
5 Metallindustrin Exporterar komponenter till gasturbiner.
Importerar processråvaror, verktyg.
80 502 60
Import &
export
Företag 1
Ett industriföretag som tillverkar mätinstrument som används inom olika industriella sammanhang. Företaget exporterar till Storbritannien främst laserbaserade mätinstrument.
Enligt företagets VD kommer Brexit att ha en negativ påverkan på företagets verksamhet och handel med Storbritannien. För det första kommer Brexit förmodligen att leda till ökade avgifter relaterade till tullhanteringen av företagets exportvaror. Detta har övriga konsekvenser, exempelvis en ökning i det administrativa arbetet kring export, vilket även innebär ökade kostnader. På grund av detta kommer företaget att justera alla sina rutiner med hänsyn till handel med Storbritannien. Det kommer att tvingas att behandla den brittiska marknaden såsom andra marknader utanför EUs gränser. För att hålla sig uppdaterade kring Brexits utveckling vänder sig företaget främst till olika massmedia kanaler.
Sammanfattningsvis har företaget erfarenhet av handel utanför EU, och när det blir aktuellt, kommer det att implementera de förändringar som krävs. Företaget håller sig uppdaterat, och har en ungefärlig plan över hur det kommer agera när det blir nödvändigt, men väntar med att implementera större förändringar inom verksamheten tills dess att ett sådant agerande blir nödvändigt.
Företag 2
Ett industriföretag som tillverkar kontrollutrustning till livsmedelsindustrin. Företaget tillverkar kontrollutrustning som det exporterar, bland annat dynamiska checkvågar. Företaget förväntar sig att påverkas negativt av Brexit på följande sätt: ökade avgifter på exportvaror, längre leveranstider (bland annat på grund av tullprocesser), och ökade administrativa krav relaterade till handeln med brittiska kunder.
Företaget är medvetet om att Brexit kommer att påverka dess verksamhet och att det kommer bli tvingat att implementera förändringar i verksamheten och dess rutiner, men vidtar inga större åtgärder i dagsläget, eftersom det ännu inte är aktuellt. Dessutom exporterar företaget redan till andra länder utanför EU, så det har viss kunskap gällande export utanför EU:s frihandelsavtal.
När det gäller att förbereda sig inför och hantera Brexit, har företaget inte heller vidtagit några större åtgärder eller lagt ner några resurser på att förbereda organisationen. Enligt företagets VD är osäkerheterna och oklarheterna kring Brexit så otydliga i dagsläget att det inte anses lämpligt att utveckla en strategi för att hantera Brexit, men ledningen håller sig uppdaterad kring Brexits utveckling via massmedier. Dessutom förväntar han sig att det kommer att diskuteras fram ett handelsavtal mellan Sverige och Storbritannien innan 2021.
Företag 3
Ett tillverkningsföretag som producerar textil. Företaget exporterar i liten skala textilier till Storbritannien. Däremot är importen från Storbritannien stor och omfattar köp av ingående komponenter som behövs för textiltillverkning och kemikalier. Oftast skickas textilierna till andra länder för konfektionering. VD:n på företaget säger att Brexit kommer att påverka dess verksamhet på ett negativt sätt. Företaget förväntar sig negativa konsekvenser i form av ökade avgifter och administrativa krav, samt längre leveranstider i tullhanteringen. Tullar har en negativ påverkan på handel med Storbritannien och ändrade tekniska regler behöver anpassas till följd av olika nationella regelverk hos EU-länder och Storbritannien.
Eftersom det finns en rad negativa konsekvenser som påverkar företagets verksamhet har det redan börjat förbereda sig inför Brexit genom att söka alternativa marknader. Vidare har man genomfört riskanalyser för att identifiera och utvärdera konsekvenser för att vidta vissa åtgärder. Bland annat har företaget gått igenom dess leverantörer i Storbritannien. Företaget planerar också att avsluta handelsrelationer med brittiska partners på grund av ökade kostnader
och förlängda leveranstider. Företaget har inga planer på att investera på den brittiska marknaden.
Då Brexit har negativa konsekvenser på dess verksamhet håller sig företaget kontinuerligt uppdaterat om händelser inom området. Den vanligaste kanalen är media, såsom tidningar, nyheter, radio, TV eller dylikt. Utöver det använder det både externa och interna resurser för att få information om Brexit.
Sammanfattningsvis kommer stigande avgifter och längre leveranstider på importvaror att medföra problem och även de administrativa kraven blir större i tullhanteringen, vilket ökar arbetsbördan hos företaget. Dessa konsekvenser kan sakta ner företagets produktion av textilier och minska dess konkurrenskraft på marknaden. De ändrade tekniska reglerna ökar kostnader hos företaget och försämrar samarbetet med brittiska partners. Eftersom företagets export till Storbritannien inte är speciellt stor, är också de negativa konsekvenserna något mindre då den marknaden inte har en avgörande betydelse för dess verksamhet.
Företag 4
Ett tillverkningsföretag som bedriver handel med konfektion, såsom arbetskläder. I dagsläget sker endast export av arbetskläder till Storbritannien. Enligt VD:n på företaget har Brexit negativa konsekvenser på verksamheten i form av ökade avgifter och administrativa krav samt längre leveranstider i tullhanteringen. Även tullar och ändrade tekniska regler har en negativ påverkan på handel med Storbritannien då dessa innebär ökade kostnader för företaget. Trots att företaget markerade en rad olika negativa konsekvenser som kommer att påverka dess verksamhet har det ingen plan för att bemöta dessa osäkerheter. Då man ännu inte vet vad dessa osäkerheter blir, vidtar man inga åtgärder i dagsläget. När det är tydligt vad dessa osäkerheter blir kommer företaget också att agera. Däremot har företaget internt gjort en riskanalys utifrån de olika osäkerheterna som påverkar verksamheten. Företaget har inga planer på att avsluta handelsrelationer med sina kunder så länge de vill handla av dem. Företaget har inga planer på att göra några nya investeringar på den brittiska marknaden. Det håller sig uppdaterat om Brexit genom media och olika samarbetspartners, såsom Business Sweden.
Sammanfattningsvis kommer företagets verksamhet att drabbas av omfattande negativa konsekvenser i form av ökade kostnader, administrativt arbete och leveranstider. Däremot vidtar man inga särskilda åtgärder eftersom det fortfarande är oklart vilka konsekvenser osäkerheten kommer att medföra. Man kommer därför att agera utifrån utfallet av dessa.
Företag 5
Detta företag är ett industriföretag som producerar metallvaror. Företaget exporterar komponenter till gasturbiner till Storbritannien och importerar processråvaror, metalliska legeringar och verktyg från Storbritannien. VD:n på företaget säger att Brexit kommer att påverka företaget negativt genom ökade avgifter, administrativa krav och leveranstider som är kopplade till tullhanteringen både vid import och export av varor. Vidare har även införandet av tullar negativa konsekvenser på handeln med Storbritannien. Företaget har ingen plan för hantering av dessa osäkerheter eftersom det inte vet vad dessa kommer att innebära. För att bemöta de negativa konsekvenserna som Brexit medför har man redan alternativa leverantörer till varorna man importerar från Storbritannien. Efter en eventuell Brexit kommer företaget sannolikt ändå att fortsätta att handla från dess leverantörer i Storbritannien. Företaget har inte gjort några riskanalyser och kan inte förklara varför, men det är medvetna om de olika osäkerheterna som skulle kunna påverka verksamheten. Det har inga planer på att avsluta några handelsrelationer med sina brittiska leverantörer eftersom de har spetskompetenser som företaget själv saknar. Några nya investeringar mot den brittiska marknaden har inte heller planerats. Dessutom håller företaget sig kontinuerligt uppdaterat om Brexit via nyhetskanaler, såsom BBC. De externa resurser som man använder för att få information om Brexit är andra nyhetsmedier och BBC.
Sammanfattningsvis förväntar sig företaget att Brexit kommer att ha relativt negativa konsekvenser för dess verksamhet. Däremot tror företaget inte att de tekniska reglerna har någon negativ påverkan på verksamheten och att det har behov av att anpassa varor till följd av nationella regelverk hos EU-länder och Storbritannien. Företaget har inga tydliga planer för hur det ska hantera de olika osäkerheterna då man inte vet hur frihandelsavtalet mellan EU-länder och Storbritannien kommer att se ut i framtiden.
4.4 Sammanfattning av datainsamling
Tabellen nedan ger en överskådlig bild av insamlad data från företagen. Insamlade data presenterar hur företagen förhåller sig till osäkerheten i affärsmiljön. Den första delen av tabellen visar de olika osäkerheterna såsom handelsprocedurer, tullar och tekniska regler som Brexit medför och vilka av dessa har störst påverkan på de specifika företagen som medverkade i undersökningen. Den andra delen av tabellen visar hur de specifika företagen hanterar dessa osäkerheter och hur de förhåller sig till de strukturerade strategierna i jämförelse med de inkrementella och dynamiska strategierna.
Tabell 3 - sammanfattning av datainsamling
Företag
1 Företag
2 Företag
3 Företag
4 Företag
5
Negativ påverkan X X X X X
Osäkerhet som brexit medför
Handelsprocedurer X X X X X
Tullar X X X
Tekniska regler X X
Hantering av osäkerhet
Riskanalys X X
Avslutar handelsrelationer med Sorbritannien X
Anpassar sig gradvis X X X X
Söker information och kunskap om Brexit X X X X X
Interna resurser X X
Externa resurser X X X X
