2019-10-17
Brexit sammanfattat
Vad handlar egentligen förhandlingarna om? Här är en introduktion:
• 2016 höll Storbritannien en folkomröstning kring sitt medlemskap i EU där de, med 52 procent för och 48 procent emot, beslutade att gå ur EU. Sedan dess har det pågått intensiva
förhandlingar kring hur utträdet ska gå till och vilken relation EU och Storbritannien ska ha efter utträdet.
• Den 29 mars 2017 ansökte den brittiska regeringen formellt om att gå ur EU. När detta var gjort började nedräkningen på de två år det får ta att lämna.
• Regeringarna i EU27 och Storbritannien godkände under slutet av 2018 ett utträdesavtal vars syfte är att reglera relationerna mellan EU och Storbritannien direkt efter Brexit, och sätta ramarna för de framtida relationerna. Enligt avtalet skulle en övergångsperiod gälla från att man lämnar till den 31 december 2020. Under denna period skulle de nuvarande relationerna upprätthållas samtidigt som parterna ges tid att förhandla fram ett mer långsiktigt avtal.
Utträdesavtalet har dock inte godkänts av Storbritanniens parlament och enligt den senaste överenskommelsen ska Storbritannien lämna EU den 31 oktober ifall inte någon form av utträdesavtal godkänns innan dess. Detta datum kan dock komma att skjutas upp ytterligare.
• Samtidigt finns det hundratals frågor som ännu inte lösts och man enades därför om en 21- månaders övergångsperiod där den framtida relationen skulle förhandlas. Den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital skulle fortsätta under den perioden, och Storbritannien måste följa EU-regler men förlorar sin rätt att rösta om EU-angelägenheter. Eftersom Brexit skjutits upp har övergångsperioden inte börjat gälla, och huruvida det blir någon övergångsperiod beror på utgången av de nuvarande förhandlingarna i Storbritannien.
• Det brittiska underhuset har röstat nej till avtalet vid tre tillfällen vilket gör det osannolikt att avtalet godkänns, om inte någon form av avtal godkänns riskerar vi en så hård, även kallat avtalslös, Brexit. Då hamnar Storbritannien utanför såväl internationella handelsavtal som handelsavtal med EU, något som skulle skapa stora problem för svenska företag.
Storbritannien är en av Sveriges största handelspartner. 2017 översteg handeln mellan de två länderna 80 miljarder kronor, enligt Ekonomifakta. 2016 gick 6 procent av Sveriges varuexport gick till Storbritannien och drygt 5 procent av svenska importen kom från Storbritannien. Om Storbritannien lämnar utan ett avtal riskerar vi tullar och andra handelshinder som kommer påverka eller helt stoppa svensk import och export.
• Den 24 maj meddelade premiärminister Theresa May sin avgång som partiledare för det konservativa partiet och följaktligen som premiärminister. Den 22 juli efterträddes hon av Boris Johnson som därefter bildade en ny regering.
• Boris Johnson säger nej utträdesavtalet mellan EU och den tidigare brittiska regeringen, och har aviserat att hans regeringen tänker se till så att Storbritannien lämnar EU den 31
oktober, med eller utan avtal. Den brittiska regeringen har inlett ett aktivt arbete för att förbereda utträdet och informera allmänheten om detta. Bland annat har man tagit fram en portal där brittiska medborgare kan söka information.
• Eftersom den brittiska regeringen inte accepterar det tidigare utträdesavtalet har man föreslagit ett nytt avtal som EU och Storbritannien förhandlat om.
• Den 17 oktober kom Storbritannien och EU överens om ett avtal gällande Brexit. Dock kvarstår ett parlamentariskt godkännande från det brittiska underhuset innan det kan bli verklighet.
På Svenskt Näringslivs hemsida kan du hitta mer information om hur du som företagare kan förbereda dig.
