Konferens och mötesplats för Natur- och kulturturism: Skydd av natur och kultur - död hand eller lönsam upplevelseindustri? Turistföretagande i natur- och kulturmiljöer - en framtidsbransch? 12-13 november 2003, Campus, Mitthögskolan, Östersund

Konferens och mötesplats för

Natur- och kulturturism

Konferensdokumentation

ETOUR i samarbete med:

Skydd av natur och kultur –

död hand eller lönsam upplevelseindustri?

Turistföretagande i natur- och kulturmiljöer – en framtidsbransch?

12–13 november 2003

Campus, Mitthögskolan, Östersund

P 2004:20

2

Innehåll

Inledning ... 6

Nya naturvårdspolitiken – bevarande genom nyttjande... 7

Funky history – i Arns fotspår ... 7

Turism – ett sätt att förmedla kulturarvet ... 8

Militära skyddsområden – turistiska råvaror för skärgården?... 9

Historiens bris och dagens trendvindar... 9

Naturskydd, kulturarv och turism i norra Lapplandsfjällen... 10

Kulturarvet är en förutsättning för turismen och turismen är en förutsättning för kulturarvet... 11

Världsarvet Birka – en balansgång mellan bevarande och exploatering... 11

Fulufjället – nationalparksbildning och turismutveckling för ömsesidig nytta... 12

Betala för rekreation i naturen – förutsättningar och lösningar ... 12

Vägvisning till turistiskt intressanta attraktioner ... 13

Diskussion på temat Skydd av natur och kultur – Död hand eller lönsam upplevelseindustri? ... 13

Naturens och kulturens betydelse för svensk turistnäring... 15

Möjligheter och problem med att skapa en framgångsrik natur- och kulturturism ... 15

Sveaskog utvecklar skogens turistiska värden... 16

Framtidens natur- och kulturturism... 17

Rovdjursturism – en tillgång!... 17

Att skapa mer och bättre ekoturism ... 18

Våga, våga! Ett svenskt turistföretags vardag ... 18

Kunskapsturism för alla sinnen ... 19

Kom och köp samisk kultur! ... 19

Skogsturismen går att utveckla ... 20

Kulturturisters beteende – möjligheter till nytt entreprenörskap... 21

Resmål för rekreation och vila ... 21

Diskussion på temat Turistföretagande i natur- och kulturmiljö – en framtidsbransch? ... 22

Deltagarförteckning... 24

Redaktörer: Örjan Carlbring och Peter Fredman, ETOUR Skribenter: Örjan Carlbring, Lena Hedman och Per Lindahl

Foto: Gunno Rask, Örjan Carlbring, Mari Birkl JHT:s bildbank, Jämtlands länsmuseum

Program, dag 1

Skydd av natur och kultur – död hand eller lönsam upplevelsein dustri?

Diskussion på temat Skydd av natur och kultur – död hand eller lönsam upplevelseindustri?

Under ledning av Lars Emmelin, professor ETOUR och Blekinge Tekniska Högskola

Välkomna! Bo Svensson, institutschef ETOUR & Dennis Bederoff, direktör Turistdelegationen Inledning Peter Fredman, forskningsledare ETOUR

Nya naturvårdspolitiken – bevarande genom nyttjande Gunnar Zettersten, Biträdande direktör Naturvårdsverket Turism – ett sätt att förmedla kulturarvet

Inger Liliequist, riksantikvarie Riksantikvarieämbetet Funky history – I Arns fotspår

Anja Presto, marknadsförare Skaraborgs museum

Pa r a l l e l l a s e m i n a r i e r

Militära skyddsområden

– turistiska råvaror för skärgården?

Bengt Windelhed, Södertörns högskola Naturskydd, kulturarv och turism i norra Lapplandsfjällen

Lennart Bäck, ETOUR & Mitthögskolan Världsarvet Birka

– en balansgång mellan bevarande och exploatering Monika Minnhagen-Alvsten, Riksantikvarie-ämbetet Fulufjället – nationalparksbildning och

turismutveckling för ömsesidig nytta Per Wallsten, Naturvårdsverket

Historiens bris och dagens trendvindar

– reflektion och spekulation om framtidens friluftsliv, naturvård och turism

Klas Sandell, Karlstads Universitet

Kulturarvet en förutsättning för turismen och turismen en förutsättning för kulturarvet Jonas Grundberg, Göteborgs Universitet Betala för rekreation i naturen?

– Förutsättningar och lösningar Lars Hultkrantz, Örebro Universitet

Vägvisning till turistiskt intressanta attraktioner

Jan-Ola Sandberg, Svensk Trafikantinformation, Vägverket

4

Program, dag 2

Turistföretagande i natur- och kulturmiljöer – en framtidsbransch?

Diskussion på temat Turistföretagande i natur- och kulturmiljö – en framtidsbransch?

Under ledning av Dieter Müller, universitetslektor Umeå Universitet Avslutning

Peter Fredman, forskningsledare ETOUR Upplevelser från norr

Inledning med framåtblick Peter Fredman, ETOUR

Naturens och kulturens betydelse för svensk turistnäring Dennis Bederoff, Turistdelegationen

Möjligheter och problem att skapa framgångsrik natur- och kulturturism Torbjörn Widén, Svenska Turistföreningen

Läs mer på www.etour.se

P a r a l l e l l a s e m i n a r i e r

Sveaskog utvecklar skogens turistiska värden Bo-Göran Karlsson, Sveaskog

Rovdjursturism – en tillgång!

Filip Hedberg, Outwild AB

Våga våga! Ett svenskt turistföretags vardag Bengt Kull, 30 000 öar AB

Kom och köp samisk kultur!

Robert Pettersson, ETOUR och Nils-Torbjörn Nutti, Nutti Samí Siida Kulturturisters beteende

– möjligheter till nytt entreprenörskap Marianne Nilsson, Högskolan Gotland

Framtidens natur- och kulturturism Bengt Sahlberg och Göran Svensk, ETOUR Att skapa mer och bättre ekoturism Dan Jonasson, Ekoturismföreningen Kunskapsturism och lärandemiljöer – framtidens guider och vägledare

Anders Szczepanski vid Linköpings Universitet Skogsturistiskt företagande i Värmland Liselott Eriksson, Föreningen Skogen

Människans behov av vila, rekreation och upplevelse – hur knyts detta till olika resmål?

Richard Ahlström, Mitthögskolan och

Helsingfors universitet

Peter Fredman, ETOUR

Inledning

Sverige är ett land rikt på natur- och kulturresurser. Det finns en lång historia av att nyttja det naturen ger för industriella ändamål – inom exempelvis skogsindustri, gruvnäring och vattenkraftverk. Mycket talar emellertid för att vi befinner oss i en tid då en ny och delvis annorlunda ekonomi blir allt mer betydelsefull – en ekonomi där upp- levelser av olika slag spelar en central roll. Naturen, men även kulturen, får en ny och delvis annorlunda roll – de blir resurser inom en växande turismnäring.

Det finns tre faktorer jag särskilt vill peka på som gör natur- och kulturturismen delvis annorlunda i jämförelse med andra typer av turism; 1) den utövas ofta i unika och känsliga miljöer, 2) den baseras i hög grad på tillgänglighet och 3) attraktiva besöksmål är inte sällan offentligt ägda.

Detta gör det natur- och kulturturistiska företagandet speci- ellt eftersom man inte har fullständig kontroll över resurserna.

Attraktionerna ligger ofta utanför företagarens kontroll. Det med- för att den del av turistprodukten som har stort upplevelsevärde ofta får ett litet ekonomiskt värde. Turisterna betalar för att äta, bo och resa, men inte för själva upplevelsen. Många natur- och kulturattraktioner är också skyddade i någon form – i Sverige finns över 2500 naturreservat, 28 nationalparker, 12 världsarv, 14 kulturreservat och över en miljon fornlämningar. Det innebär att områden med höga bevarandevärden som hyser hotade arter

eller unika miljöer samtidigt utgör attraktiva platser att besöka.

Natur- och kulturvården blir därför en angelägenhet för turismen och vise versa.

Detta innebär också att det kan uppstå målkonflikter mellan vad som är företagsekonomiskt bäst och vad samhället prioriterar högst. Det ställs krav på att turismen utvecklas hållbart – ekolo- giskt, socialt och ekonomiskt – och lämpligheten av kommersiella aktiviteter i skyddade områden diskuteras samtidigt som turistnä- ringen strävar efter att ta kontrollen över produktionskedjan.

Detta kan ske exempelvis genom att vidareutveckla och inten- sifiera upplevelser genom guidning och vägledning, eller genom att skapa mer eller mindre artificiella produkter som djurparker, äventyrsbad och skidanläggningar. Men nöjda turister är inte bara resultatet av en väl sammansatt och förpackad produkt.

Det förutsätter också att premisserna för turistföretagandet är gynnsamma, att natur- och kulturresurserna utnyttjas uthålligt, och att konflikter, slitage, trängsel och miljöpåverkan blir minsta möjliga. Utvecklingen av svensk natur- och kulturturism är därför en angelägenhet för företag, organisationer och myndigheter inom flera olika sektorer.

För att på bästa sätt belysa olika perspektiv på svensk natur- och kulturturism var konferensen uppdelad i två teman. Den för- sta dagen ägnades åt balansen mellan att skydda och nyttja ett område eller plats för turism. Den andra dagen fokuserade på det natur- och kulturturistiska företagandets speciella villkor och framtidsfrågor. Syftet med konferensen var att skapa en mötes- plats mellan organisationer, myndigheter, företag och forskare med intresse eller uppdrag att utveckla turismen kring natur- och kulturmiljöer i Sverige.

ETOUR är ett turismforskningsinstitut vid Mitthögskolan och har sedan starten 1997 byggt upp kunskap kring natur- och kul- turturism inom ett stort antal forskningsprojekt. Men det ingår också i ETOURs uppdrag att föra ut och kommunicera resultat från forskningen. Genomförandet och dokumentationen av denna konferens är en viktig aktivitet i institutets arbete med kunskapsö- verföring – och då inte bara kunskap producerad här i Östersund.

Det var ett medvetet val att bjuda in föredragshållare från olika forskningsmiljöer i Sverige som är aktiva inom natur- eller kultur- turism för att ge en nutidsbild av forskningsläget. Och eftersom utvecklingen av den natur- och kulturbaserade turismen berör flera myndigheter och organisationer utanför den traditionella turismnäringen så var tanken att inbjudna föredragshållare skulle spegla denna bredd.

I denna populärvetenskapliga rapport finns referat från konferen- sens samtliga 23 föredrag. De spänner från drömresor till jordnära ekoturism, kunskap om sinnen, kollektiva varor och skyltar längs våra vägar. I all sin mångfald visar de inte minst på omfattningen av detta kunskapsfält där många frågor ännu återstår att besvara.

Peter Fredman är doktor i skogsekonomi. Peter är programledare för

forskningsprogrammet natur & kulturturism på ETOUR och forskar om

natur- och fjällturism, speciellt med inriktning på turism i naturskydda-

de områden, ekonomiska analyser, attityder, motiv och framtidstrender.

6

Gunnar Zettersten, Naturvårdsverket

Nya naturvårdspolitiken

– bevarande genom nyttjande

Regeringens skrivelse ”En samlad naturvårdspolitik” sätter fokus på människan och naturens sociala värde. Naturvård bör uppfattas som en möjlighet att skapa mervärden – för näringar som t ex turism men också för individer i form av förutsättningar för friluftsliv och naturupplevelser.

Gunnar Zettersten inledde med att tala om den nya naturvårds- politiken.

– Den förnyade naturvårdspolitiken vill skapa mervärden för män- niskor och meningen är att naturvård ska uppfattas som något som ger möjlighet till mer, sa han.

Bevarande och samtidigt hållbart nyttjande är den stora utma- ningen där hållbart nyttjande är det nya inslaget i naturvårdspo- litiken.

– Regeringen har beslutat om en ny förordning som kan ge lokala naturvårdsprojekt upp till 50% i statliga bidrag, berättade Gunnar.

Ansökningarna prövas av länsstyrelserna.

Naturvårdsverket menar att lokala aktörer bör samverka och ta chansen till utveckling av det lokala naturvårdsarbetet och Regeringen betonar att lokal utveckling och naturvård hör ihop.

– Glesbygdsutvecklingen kan få stöd av naturvårdsarbetet och för- hoppningsvis generera fler jobb, menade Gunnar Zettersten.

– Hur använder vi då den resurs som är skyddade områden, frå- gade han vidare.

Naturvårdsverket uppmanar turistföretagen att nyttja den infra- struktur som står till förfogande i form av de skyddade områdena.

Enligt Gunnar Zettersten finns det bevis för att skuddade områ- den gynnar turistnäringens utveckling.

– Vi vill verka för en helhetssyn på landskapet, natur och kultur möts i vårt landskap, menade Gunnar och efterlyste en ökad sam- verkan mellan Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.

– Den europeiska landskapskonventionen sätter fokus på helheten men där har tyvärr Sverige hållit en låg profil, fortsatte han.

Gunnar Zettersten är biträdande direktör vid Naturvårdsverket.

www.naturvardsverket.se

Anja Praesto, marknadsförare Västergötlands museum

Funky history – i Arns fotspår

I Arns fotspår är en sannsaga om hur en uppdiktad rid- dare kom att bidra till världens snabbast växande näring;

turismen. I sina böcker om korståg och riksbildning valde Jan Guillou götalandskapen som scen och fokus kom att hamna på trakterna runt Skara. Här återfinns miljöer och spår från tidig medeltid och här finns också Västergötlands museum som 1999 startade projektet ”I Arns Fotspår”

Anja Praesto inledde sitt anförande med en varning;

– Arn Magnusson är uppdiktad. Han har inte funnits på riktigt!

Varningen är befogad eftersom många besökare har antagit att han funnits och kan känna sig lite lurade när de får veta sanningen.

Anja berättade vidare att projektet ”I Arns fotspår” på Västergötlands museum startade 1999, ett år efter att Jan Gullious bok ”Vägen till Jerusalem” kommit ut. Projektet har vuxit hela tiden sedan dess.

– Scenen är gamla Skaraborg, ett antal platser är utvalda tillsam- mans med Jan Guillou, berättade Anja.

Man har byggt upp ett samarbete mellan kommuner och över regiongränser.

Gunnar Zettersten menade vidare att friluftsliv är en av naturvår- dens hörnstenar och att man vid Naturvårdsverket har ett särskilt friluftstråd som har i uppdrag att samordna, stimulera och besluta om bidrag. Naturvårdsverket har återfått ansvaret för friluftslivet.

– Våra ledord är att Värna, Vårda och Visa, berättade Gunnar.

Han talade vidare om den nya enhet, Skötselenheten, som förra året inrättades vid Naturvårdsverket. Skötselenheten har bl a i uppgift att ansvara för skötsel, vägledning och uppföljning i de skyddade områdena.

– Skötselenheten arbetar för att öka de skyddade områdenas tillgänglighet, berättade Gunnar. Man jobbar också med ett stra- tegiskt arbete för att utreda behovet om forskning för friluftsliv, fortsatte han.

Han konstaterade också att forskning för friluftsliv behöver fler finansiärer och att det finns goda skäl att ta ett bredare grepp om forskningen.

Gunnar berättade sedan om den nya policyn gällande turism och kommersiell verksamhet i skyddade områden.

– Under förutsättning att man följer de bestämmelser som gäller i de skyddade områdena är det numera helt OK med näringsverk- samhet där, sa Gunnar.

– Vi vill också, tillsammans med Turistdelegationen, titta närmare på vilka skyddade områden som lämpar sig bäst för turism, berät- tade Gunnar.

– Vi ska göra pärlorna kända för besökare, både i Sverige och utomlands, tillade han avslutningsvis.

– Turister och historia bryr sig inte om gränser, menade Anja.

Organisationen är uppbyggd med Arn-akademin i centrum där all planering sker, kring sig har man ett ”Advisory Board” med exper- ter som har en rådgivande funktion. En viktig uppgift för dom är att fundera på framtiden.

– Hur får vi kulturturismen att leva ”efter Arn”? Den verkliga historien måste bära, fortsatte Anja Praesto.

Ytterligare aktörer i organisationen är turistaktörer, Västsvenska Turistrådet med 11 ingående kommuner och TURI samt naturligt- vis finansiärerna eftersom man hittills är helt bidragsberoende.

Anja berättade vidare att man fått göra sin planering och sina ”för- studier” i efterhand eftersom det var bråttom att komma igång.

Budgeten för 2003 var 1 200 000 kr, omsättningen 130 miljoner kr och antal besök ca 400 000 stycken.

– Det svåra för oss är att få lönsamhet i produkten, berättade Anja, i dag är det bara ”kringentreprenörer” som krögare och resear- rangörer som tjänar pengar men inte vi som äger produkten, fortsatte hon.

– Hur gör vi som museum för att tjäna pengar på upplevesein- dustrin?

Anja fortsatte med att berätta om vikten av det informella nät-

verk man har byggt upp och som består av researrangörer, guider,

hantverkare, kyrkan, krögare, boendeanläggningar, media, studie-

förbund, myndigheter m fl.

Anja berättade vidare om de arrangemang som finns för att besöka- ren ska få som hon uttryckte det ”uppleva historia”. Man har resor, visningar, vandring, kurser, evenemang, souvenirer, musik, skåde-

Anja Praesto är marknadsförare och projektledare för ”I Arns fotspår”.

Hon arbetar för närvaranden främst med att förena museet med turist- sektorn i syfte att positionera trakten kring Skara som upplevelsecen- trum för tidig medeltid.

www.arnmagnusson.se

Inger Liliequist, Riksantikvarie

Turism – ett sätt att förmedla kulturarvet

– Turismen som kulturförmedlare är ett kulturarv i sig.

Så inledde Inger Liliequist från Riksantikvarieämbetet sitt anförande, hon fortsatte;

– Redan Herodotos reste 500 år f kr och han lämnade efter sig beskrivningar av en kulturvärld som lockar oss än i dag.

Inger Liliequist är Riksantikvarie och chef för Riksantikvarieämbetet.

www.raa.se

Turismen är ett sätt att förmedla kulturarv, besökaren berättar också vidare och historia handlar om att utforska människans spår i landskapet.

Inger Liliequist menar att turismens förmåga att påverka är så stark att Riksantikvarieämbetet måste agera.

Hon fortsatte med att tala om att turism också skapar kulturarv och att turismen skapar sina egna kulturmiljöer t ex monument, leder, badorter och kurorter.

– Turism är också en läroprocess, ett sätt att skaffa erfarenheter, menade Inger. Besöken berikar och turism runt kulturarv har ett utbildande syfte, fortsatte hon.

Inger menade vidare att turism är ett sätt att förstå sig själv. Resan till den egna historien är ofta svaret på vardagens längtan, vägen till att lära känna sig själv.

Turism är också, enligt Inger, ett sätt att söka välbefinnande. Bl a genom hälsa och livskvalité, avkoppling och ro i naturen.

– Turism är också ett sätt att känna samhörighet. Sevärdheterna för en dialog med oss och skapar människors berättelser, fortsatte Inger.

Turism är också ett sätt att utveckla regioner och vi ser ett väx- ande fokus kring turism och turistfrågor. Enligt Inger Liliequist är kulturmiljövården fortfarande vilsen i dessa sammanhang.

– Vi är inte rustade att gå in i kommersiella sammanhang, kultur- arvet ska vara öppet och fritt, menade hon.

Den ideologiska debatten är ännu inte förd. Kulturvården kan inte preciseras utan att dagens kultur involveras och Inger pekar på att det finns ett stort behov av en dialog, både på det centrala och lokala planet och dem emellan.

– Turism kräver anpassade verksamhetsförhållanden, anpassad utbildning, ny kompetens, samordnade insatser, sektorsövergri- pande samarbete, nationell överblick, ny pedagogik, produktut- veckling, goda informativa system samt många aktörer och intres- senter, avslutade Inger Liliequist.

spel, mat och dryck, andakter, föredrag, film och litteratur.

– Men, tillade Anja, det är också viktigt att besökaren får möjlig- het att vara ifred, en stunds lugn och ro är ett event i sig, menade hon.

Vilka faktorer finns då som kan förklara framgången med projek- tet? Anja räknar upp faktorer som god timing, ”funky history”, identitet, trender, kändisfaktor och den kvalitetsstämpel som det innebär att ett länsmuseum står bakom ett sådant här projekt.

– Vår vision är att utveckla en uthållig kulturturistnäring som byg- ger på medeltida historia i Västergötland. Frågan är om det går det att vara kommersiell och folkbildande på samma gång, fortsatte hon.

Anja menade vidare att museer och kulturmiljövårdande enheter måste ta en ledande position i utvecklingen av upplevelseindu- strin.

Anja fortsatte med att tala om några av de problem som funnits och vilka lärdomar man kan dra av dem. Några exempel hon tog upp är trovärdighetskris p g a att Arn inte funnits, slitage, förank- ringsprocessen har blivit eftersatt, annan historia blir osynlig, och man har en ständig resursbrist.

Anja pekade avslutningsvis på ett antal möjligheter som hon ser

i framtiden. Hon nämnde bl a ett utökat nordiskt samarbete, ett

fokus på det hon kallar forskningsturism samt en förhoppning om

ett ökat samhällsansvar från den privata sektorn.

8

Bengt Windelhed är högskolelektor i kulturgeografi vid Södertörns högskola. Där har han skapat ett turismprogram, den första turistiska utbildningen på akademisk nivå i Stockholmsregionen.

www.sh.se

utmärkt till konferenser och kurser. SPA-anläggningar är en annan idé, liksom vanlig inkvartering för besökare.

– Boendemöjligheter är en bristvara i den känsliga skärgården där nybebyggelse dessutom är mycket kontroversiellt, menade han.

När forskningsprojektet blir klart hoppas Bengt Windelhed att resultaten kan användas i en mer generell diskussion om turism i skärgården. Det är ju flera regioner som har militära anläggningar som inte används längre i sina skärgårdar.

– Men det är också mycket viktigt att den turism som skapas blir hållbar och integreras i lokala skärgårdssamhällen, avslutade han.

Klas Sandell, Karlstads Universitet

Historiens bris och dagens trendvindar

Fritidens naturintresse i form av friluftsliv, naturvård och turism har vuxit fram under de senaste 100-150 åren och är idag en självklar och viktig del av industrisamhället.

–Det är fundamentalt att studera vad som händer och har hänt för att förstå hur det ser ut idag och för att kunna spå framtida trender, inledde Klas Sandell sitt anförande.

De första turisterna var, berättade Klas, medelålders män från överklassen. De var de enda som hade ekonomiska möjligheter att resa.

–Längre fram skedde en demokratisering av turismen och efter andra världskriget ledde den ökade materiella standarden och den tekniska utvecklingen till en turism som hela tiden ökat, både inom och utanför landets gränser, fortsatte Sandell. När turismen expanderade började också samhället planera för turism och fri- luftsliv, tillade han.

Det finns en spänning mellan det breda och det mer specialiserade nyttjandet. I mycket handlar det om att friluftsliv och naturturism tar sin utgångspunkt i en viss aktivitet (och så söker man upp eller bygger upp lämpliga miljöer för denna aktivietet) eller om man tar sin utgångspunkt i ett visst landskap (och så aktiverar man sig utifrån det landskapets förutsättningar) menade Klas Sandell och visade vidstående figur.

Sandell använde sedan figuren som en referensram när han talar om vilka trender som gäller nu, vilken riktning turismen tar.

Klas Sandell beskrev sedan olika riktningar med utgångspunkt i referensramen.

Han pratade om en riktning som en fabrik för produktion av akti- viteter och nämnde skidbackar i plast, golfsimulatorer och Virtual Reality som exempel.

Vidare beskrev han en riktning som han kallade för hembygdens nyttjande och gav exempel som älgjakt och vildmarksguidning.

Sedan pratade han om hembygdens avnjutande som en riktning och exemplifierade med vandring och naturupplevelser på ”hem- maplan”.

Bengt Windelhed, Södertörns högskola

Militära skyddsområden – turistiska råvaror för skärgården?

Ett flertal militära anläggningar i Stockholms skärgård behövs inte längre i det svenska försvaret. Kan de i stället bli turistattraktioner i framtiden? Det är en central fråga som Bengt Windelhed studerar i ett pågående forsknings- projekt.

– Jag är övertygad om att flera av de här anläggningarna har stor potential för turism. Det är spännande platser omgivna av vacker natur. Det är säkert också många som vill uppleva den militära närvaro som tidigare fanns i skärgården, menade han i sitt anfö- rande.

Ett område som med stor säkerhet kommer att kunna utveckla en turistisk verksamhet är ”inre försvarslinjen” runt Vaxholm. Från den sk Havsbandslinjen, kustartilleriets anläggningar från 1930- och 40-talen, finns flera intressanta anläggningar för en framtida turistisk verksamhet. Söderarm t ex, med flera platser där det står gamla kanoner, är ett annat område som lämpar sig för turism.

– Vi ska också se möjligheterna att skapa turism ur ett regionalt perspektiv. Det vore bra om Stockholm inte bara kunde erbjuda en traditionell storstadsturism. Den här formen av skärgårdstu- rism skulle bli ett bra regionalt komplement. Dessutom behöver varumärket Skärgården förstärkas, menade han vidare.

Han pekade också på andra användningsområden för de gamla

militäranläggningarna. Många av byggnaderna skulle passa

Den sista riktningen som Klas beskrev kallade han för museum för fjärrstyrd konsumtion, t ex naturskydd och fjällvandringar.

Därefter gjorde Klas Sandell kopplingar mellan de riktningar han

Lennart Bäck, ETOUR och mitthögskolan

Naturskydd, kulturarv och

turism i norra Lapplandsfjällen.

I sin inledning redogjorde Lennart Bäck för utvecklingen av naturskyddet i den norra delen av svensk fjällvärld;

kommunerna Jokkmokk, Gällivare och Kiruna. En vital del i den utvecklingen var att kända forskare med Adolf Erik Nordenskiöld i spetsen drev på en process som innebar bil- dandet av flera nationalparker i Abisko och Sarekområdet.

Området utpekades senare också som ett riksintresse för naturvår- den. Under 1900-talet blev det i successivt ökad grad även aktuellt att dokumentera och skydda kulturen i området.

Sist i utvecklingsfasen under perioden fram till nutid kom den turistiska utvecklingen där STF:s verksamheter bidrog till att öka intresset för området, vilket så småningom kom att utmynna i att norra Lapplandsfjällen blev ett riksintresse för friluftsliv/

turismen.

– Frågorna kring den samiska befolkningen – konflikterna respek- tive samverkan med det övriga samhället – blev angelägna frågor.

Det innebar att fjällen även blev ett riksintresse för rennäringen, berättade Lennart Bäck.

Bäck tog också upp aspekterna kring det ökade internationella intresset, utnämningen av Laponia till världsarv och det ökade intresset för helhetsperspektivet där miljökonsekvenser och håll- barhet finns i fokus.

Klas Sandell är forskare vid Karlstads universitet (Fil.Dr, docent, kul- turgeograf) med inriktning mot friluftsliv, naturturism, allemansrätt och naturvård.

www.kau.se

Lennart Bäck är sedan februari 2002 professor i kulturgeografi vid Mitthögskolan och ETOUR. Han var tidigare professor vid Uppsala universitet.

www.mh.se, www.etour.se

beskriver i sin referensram och aktuella trender.

– Några exempel på fabrik för produktion av aktiviteter är de arenor man bygger i Ruhrområdet med inomhusskidåkning, klät- terväggar och sportdykning i tankar, berättade Klas.

– När det gäller hembygdens nyttjande är ekoturism ett bra exem- pel som ligger i tiden, fortsatte han.

Klas gav sedan breddidrott och friluftsliv som exempel på hem- bygdens avnjutande och våra skyddade områden som exempel på museum för fjärrstyrd konsumtion.

Klas avslutade med att trycka på vikten av samspel mellan olika aktörer och företeelser. Som natur- och kulturturism, friluftsliv och naturvård.

– Vi ser stora förändringar men också en stor kontinuitet, tillade Klas Sandell och avslutade med några lästips:

Sandell, Klas 2003. Reservat och biosfärområden i allemans- land. -I: Larsson, Mia (red.) Svensk turismforskning. ETOUR, Vetenskapliga bokserien V 2003:13, Östersund, s. 35-67.

Sandell, Klas & Sörlin, Sverker (red.) 2000. Friluftshistoria – från

`härdande friluftslif´ till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia. Carlssons bokförlag, Stockholm.

Lennart Bäck tror att norra Lapplandsfjällen kommer att ha en hög attraktionskraft för många besökare även i framtiden.

– Området är unikt med både natur och kultur som viktiga resur-

ser för friluftsliv och turism. De utländska besökarna förväntas

ökar i antal. Men området måste brukas varsamt, var hans avslut-

ningsord.

10

Monika Minnhagen-Alvsten, Riksantikvarieämbetet

Världsarvet Birka –

en balansgång mellan bevarande och exploatering

Världsarvet Birka utanför Stockholm är ett av de största besöksmålen i landet från förhistorisk tid. Huvudattraktion är lämningarna från den handelsstad som vikingarna byggde och bebodde på Björkö. Till världsarvet hör också Hovgården med sina lämningar från vikingatidens kungligheter. Utgångspunkten för föredraget var hur Riksantikvarieämbetet ska förhålla sig till uppdraget att bevara kulturmiljöer när trycket från turistnäringen ökar.

I dag samarbetar Riksantikvarieämbetet med Strömma Turism när det gäller utvecklingen av besöksmålet Birka. En het potatis på ämbetet har varit frågan om delar av vikingastaden på Birka ska rekonstrueras och i så fall hur. Vad är egentligen viktigast för turisten, en autentisk plats eller en miljö som är tillrättalagd och kanske historisk falsk?

Det var en av de frågeställningar som Monika Millhagen-Alvsten diskuterade kring.

Hon berättade om planer som funnits att bygga ett stadskvarter som det såg ut på 700-talet. Men det stoppades.

– Vi tyckte att riskerna var för stora att inte kunna skapa en sann bild av en miljö från vikingatiden, berättade hon.

Jonas Grundberg, Göteborgs Universitet

Kulturarvet är en förutsättning för turismen och turismen är en förutsättning för kulturarvet

Jonas Grundberg inledde med att fråga vad turism och kulturarv har för samband.

– Turism är det mest vanliga bruket av kulturarv med undantag av besökare från närmiljön. Sambandet för turist- näringen är att ett bevarat kulturarv är en förutsättning för en utvecklad besöksnäring, menade Grundberg.

Han fortsatte med att referera till de två plattformar som turis- men, enligt Dennis Bederoff vid Turistdelegationen, byggs upp från; ett grundläggande nätverk av attraktioner och ett leverans- system som marknadsför och tar hand om besökarna.

Grundberg menade att det finns ett samhällsintresse kopplat till dessa plattformar, dels i form av behovet att gestalta olika ”rum”,

skapa en hållbar miljö och bygga en nationell självbild, en själv- bild som spelar en viktig roll, dels genom att skapa förutsättningar för en turistnäring. Samhällets förening av dessa intressen ger en framgångsrik väg, enligt Grundberg.

– Ur ett besökarperspektiv bildar natur och kultur en helhet. Detta framgår inte hos förvaltningarna, fortsatte Grundberg.

– Ett fungerande samband mellan natur- och kulturturism är ett krav för turismens utveckling, detta samband var tidigare känt och självklart. Exempelvis genom STFs slogan ”känn ditt land”, menade han vidare.

Idag finns inte dessa naturliga samband, enligt Jonas Grundberg.

Orsaken är att vår bild av Sverige och svenskarna har förändrats.

Under 1970-talet förändrades kulturavsförvaltningen (museerna) från kulturnationalism till folkets historia. Ett brett intresse för lokal historia växte fram. Man fick nya perspektiv på folkets his- toria och intresset för andra kulturer och länder växte.

– Denna ideologi var i grunden fientligt inställd till turism, kultu- ren skulla bekämpa kommersialismens biverkningar och turismen exploaterade folkets historia, sa Jonas.

– För turistnäringens del har detta betytt att sambandet mellan turism och kulturarv till stora delar försvunnit. Turism är idag primärt definierat utifrån de näringsverksamheter som den utgör, berättade han.

Idag håller sambandet på att återupptäckas, enligt Grundberg.

Bruket och kommunikationen av kulturarv är till stor del turism.

Han efterlyser gemensamma strategier med naturturismen.

– Strategin borde vara att inte sälja natur eller historia utan kom- municera den, menade Jonas.

Landet Sverige är exotiskt för många storstadsbor. Många är nya svenska medborgare och har liten kunskap om vad som finns utan- för det egna närområdet.

Jonas Grundberg avslutade med att föreslå en ny slogan för turis- men i Sverige:

– Lär känna Sverige – i all dess mångfald.

Hon nämnde andra viktiga drivkrafter i ämbetets arbete:

• Att skapa möjligheter för att människor att komma ut i natu- ren.

• Att hålla hög kvalité på de guidade turerna, som alltid ingår i biljettpriset.

• Att involvera skolan på Ekerö för att skapa en lokal förankring om världsarvet.

Hennes avslutning på anförandet handlade om problematiken kring ansvarsfördelningen mellan besöksnäringen och myndighe- ter för världsarvet Birka i framtiden.

– Vi har tagit initiativ till en dialog med Turistdelegationen för att klargöra vem som ska ha ansvaret för att den fortsatta utveck- lingen garanteras bli hållbar och långsiktig, berättade hon.

En sista fråga från publiken blev inte alltför lätt att besvara. Tyckte hon att Bert Karlsson från Skara skulle få klartecken att bygga och utveckla en spektakulär Vikingastad utanför Birka-området, om han så begärde?

– En sådan anläggning skulle alldeles säkert locka dit folk, men hur skulle kulturarvet uppfattas när en sådan kommersiell upplevelse fanns i närheten? blev hennes diplomatiska svar.

Jonas Grundberg är forskare vid Göteborgs Universitet och intresserar sig för hur den pågående globaliseringen påverkar historiebruket i världen, både som turism och som uttryck för identitet.

www.gu.se

Monika Minnhagen- Alvsten är chef för infor- mationsavdelningen på Riksantikvarieämbetet.

www.raa.se

Fördelar med sådana system är :

• Ideell vara som ger rätt att utnyttja kollektiv vara

• Kan handlas som marknadsvara

• Ger uppsättning rättigheter och skyldigheter

• Stor flexibilitet vid utformning av reglemente

Tilldelning av licenser/biljetter kan, enligt Lars Hultkrantz, ske bl a genom:

• ”Grandfathering” till tidigare innehavare

• Försäljning ”Posted Price”

• Auktionering

• Kösystem

• Lottning

Hultkrantz pratade mer om vilka ransoneringssystem som kan användas för tilldelningen av licenser och han nämnde bl a resurs- planer och kvalitetssäkringssystem.

Hur kan man då exkludera människor som inte löst licens från att utnyttja varan (t ex fiskevattnet)?

Hultkrantz pekar på bl a laglig rätt, paketering och frivillighet.

Kontroll kan utövas med vakter som gör stickprov, genom lokal kontroll eller av turisterna själva.

– En förutsättning för kostnadskrävande kontroller är att markä- garna själva får del av licensavgifterna, menade Lars Hultkrantz.

Hultkrantz beskrev sedan olika spel där man kan få en uppfattning om hur människor reagerar när dom tvingas ta betalt/betala för kollektiva nyttigheter.

Han avslutade med att beskriva några möjligheter för turismen när det gäller den här formen av betalningssystem:

• Upprepade spel med kommunikation ger goda förutsättningar för frivillig finansiering

• Bra motivering är viktig

• Ett betingat samarbete är möjligt

– Här behövs nytänkande och renodlade experiment för att turistnäringen ska kunna komma framåt, menade Lars Hultkrantz slutligen.

Per Wallsten, Naturvårdsverket

Fulufjället –nationalparksbildning och turismutveckling

för ömsesidig nytta

– Det som kännetecknade bildandet av en nationalpark i Fulufjället i norra Dalarna var att processen på ett drama- tiskt sätt lyckades vända att starkt lokalt och kommunalt motstånd till en mycket positiv attityd till parkens till- komst.

Det framhöll Per Wallsten inledningsvis när han redogjorde för hur den femte största nationalparken i landet – och den första på 40 år i svenska fjällen – blev verklighet. Nationalparken invigdes den 17 september 2002 av vår svenska kung. Staten äger mar- ken som förvaltas av länsstyrelsen i Dalarna. Den består av 400 kvadratkilometer unika hedar och urskogar med ett flertal hotade växt- och djurarter. Största attraktionen är Njupeskär, ett 94 meter

– Det såg mörkt ut. Vi var nära att ge upp. Då ändrade vi strategi på processen. Vi involverade ortsbefolkningen på ett mer påtagligt sätt. Deras visioner om hur nationalparken skulle kunna vara bra för bygden – inte minst utvecklingsmöjligheterna för turism – fick större utrymme i diskussionerna, berättade Per Wallsten.

Lokala nätverk bildades. Älvdalens kommun fick en starkare roll.

Opinionen vände. Planering för stora satsningar för besökare kunde inledas. Det gällde nytt naturum, leder, stugor, bättre vägar och kommunikationer.

– Vi fick också stort gehör för en skötselplan i området med indel- ning i fyra olika zoner vilket har gett nya möjligheter för turism.

Zon 1 ger möjligheter till avskildhet. Zon 4 har hög servicegrad vilket ger bra tillgänglighet för en stor mängd besökare, informe- rade Per Wallsten.

Han menade vidare att turismen i området utvecklats mycket positivt. Varumärket Fulufjället har stärkts. Det internationella intresset har ökat. Nya turistföretag intill parken startar fortlö- pande.

– Nationalparksbildningen och naturvårdens insatser har utan tve- kan inneburit bättre förusättningar för turismen. Jag tror också att Lars Hultkrantz är professor i nationalekonomi vid Örebro universitet.

Han är också knuten till Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, och Högskolan Dalarna.

www.oru.se

Lars Hultkrantz, Örebro Universitet

Betala för rekreation i naturen – förutsättningar och lösningar

Lars Hultkrantz inledde sitt anförande med att berätta att turistnäringen endast tar betalt för den ”tråkiga delen”, resande, boende och ätande. ”Görandet” står för endast 4%

av intäkterna.

– Grundproblemet för naturturismen är den ”alltför lättillgängliga naturen”, menade Lars och fortsatte:

– Alpin skidåkning är den enda naturturism som vi kan ta betalt för.

Lars Hultkrantz reste en rad frågeställningar vid sitt anförande:

Vad kräver en marknadsvara? Hur få ett hållbart utnyttjande? Hur få hög turistisk kvalité – högt förädlingsvärde – kvalité som folk vill betala för?

Det finns, enligt Hultkrantz, två problem med nyttigheter som är s k kollektiva varor och det är dels att de kollektiva nyttigheterna tenderar att underproduceras och överutnyttjas t ex sportfiske och dels ”snålskjutsåkning”, dvs några betalar, andra inte.

Hultkrantz diskuterade sedan hur man kan ta betalt för kollektiva

nyttigheter genom licens – kort – eller biljettsystem.

12

Jan-Ola Sandberg, Svensk Trafikantinformation

Vägvisning till turistiskt intressanta attraktioner

Vägvisning till turistmål kan sedan 2002 ske med brunvita vägmärken. Sådana skyltar används endast för vägvisning för turism och därmed är turismen den enda näring som har ”egna” vägmärken.

– Sverige är ett utpräglat bilturistland och information och vägvisning är självklart viktiga hjälpmedel, inledde Jan-Ola Sandberg.

Den svenska vägvisningen kan i stort sett täcka in alla behov och har nu fått ett värdefullt komplement i form av den brunvita skyltningen.

– De första proven gjordes 1990 på E6 i Halland och fullskaleprov

Diskussion på temat Skydd av natur och kultur – Död hand eller lönsam upplevelseindustri?

– Det är viktigt att inte fastna i en diskussion om rubrikens termer utan konstatera att synen på natur och kulturskydd och turism är stadd i förändring. Den spänning som ändå finns mellan turism och bevarande måste hanteras med respekt.

Så inledde professor Lars Emmelin, ETOUR och Blekinge Tekniska Högskola, dagens diskussion.

Några frågeställningar som Lars Emmelin väckte:

– Utnyttjar turismen de områden som det offentliga tillhandahåller (reservat, nationalparker och andra skyddade områden). Nyttjande kan ha många aspekter t.ex. att nationalparker förmedlar en image av Sverige som attraherar utländska turister även om dessa faktiskt i stor grad besöker andra områden. Skapar vi en image av Sverige med bilder från Norrlands skogar, fjäll och sjöar som södra Sverige i själva verket drar mera nytta av än norra ?

– Behöver turismen de kvalificerade naturområden som skyddas som reservat? Eller är det helt andra faktorer som styr vilka områ- Per Wallsten är avdelningsdirektör vid Naturvårdsverkets

Naturresursavdelning. Han arbetar med förvaltning av skyddad natur, med friluftsliv och nationalparksfrågor. Han var projektledare för inrät- tandet av Sveriges senaste nationalpark, Fulufjället.

www.naturvardsverket.se

Jan-Ola Sandberg är samhällsplanerare och driver sedan 1986 kon- sultföretaget Strab med inriktning mot trafik och turism. Huvudsakliga uppdragsgivare är Vägverket, lokala och regionala turistorganisationer.

www.vv.se (vägverkets hemsida)

Professor Lars Emmelin, Blekinge tekniska högskola, ledde första dagens diskussion.

gjordes 1995 vid Höga Kusten, berättade Jan-Ola. Sedan 2002 kan man ansöka om de nya märkena.

För att få använda de nya vägmärkena ska vissa kriterier vara uppfyllda:

Turistmålet ska vara sällsynt och unikt, det ska ha stort allmänin- tresse och det ska finnas information om målet.

Det finns tre nivåer för turistanläggningar och turistområden:

Nivå 1, ”värda hela resan” – mer än 250 000 besökare/år. Nivå 2,

”värda en avstickare” – mer än 75 000 besökare/år. Nivå 3, ”värda att besöka när man är i närheten” – mer än 5000 besökare/år.

– Första steget är en inventering av länets turistiska attraktioner, nästa steg är att kartlägga vilka av attraktionerna som uppfyller kriterierna, berättade Jan-Ola.

– Det vilar ett stort ansvar på näringen som måste se till att kvali- tén håller i längden, fortsatte han.

Vägverkets beslut baseras på rekommendationer från en regional beredningsgrupp bestående av representanter för turism, natur- och kulturintressen samt länsmuseum.

– Den uppföljning vi gjort visar att 95% av besökarna tyckte att brunvitt underlättar och hela 86% av turistanläggningarna fick ökad omsättning efter att de fått brunvit vägvisning.

den entreprenörer i naturturism utnyttjar?

– Hur sköts ”vardagslandskapet”? Jagar vi in människor i reservaten för att andra områden sköts med alltför liten naturhänsyn?

Diskussionen inleddes av Stig Anderberg, Storumans Kommun;

– När man talar om hembygdens avnjutande vill jag framföra den

lokala matkulturen, den har saknats under konferensen. Att stude- ra vad våra förfäder åt kan vara viktigt för både hälsa och kultur.

Karl von Schoultz, Järnriket Gästrikland;

– Vi talar ofta om olika saker när vi talar om turism. Skilj på turism som företeelse och turism som näring.

– Ofta talas om hur man ska paketera natur- och kulturturism, det är lätt att glömma att det finns en stor mängd turism som är planlös och individuell, att ”åka runt”.

Lennart Wessberg, Naturinformation, Härnösand;

– Det fattas entreprenörer i turismnäringen. Det är en sak att ha en bra affärsidé men en annan att sköta ekonomi och redovis- ning. Det räcker inte med en enkel bokföringskurs. Här behövs en insats.

– År två som ny småföretagare är svårt, Starta-eget bidraget är över och eventuell A-kassa bygger på fösta årets ofta klena resultat, här behövs en handgriplig insats.

Klas Sandell, Karlstads Universitet;

– Det finns en spänning mellan å ena sidan den lokala identiteten och dess bevarande och å andra sidan den öppenhet som är en viktig förutsättning för turism.

Dieter Müller, Umeå Universitet;

– Om 80% av allt resande sker för att besöka släkt och vänner borde vi fokusera mer på detta resande.

– Hur kan man förvalta känsliga områden utan att de tar skada?

Egentligen betyder ett uttalat skydd en märkning som automatiskt drar till sig besökare. Vill man verkligen skydda ett område så ska man inte märka eller skylta.

Lena Bergils, Intryck Hälsingland;

– Det ropas överallt efter entreprenörer och det finns massor av idéer men de som har idéer är oftast inte ekonomer och jurister.

”Hyr en arbetsgivare” är en bra idé som borde vidareutvecklas. Idag sätter skattemyndighet och fack stopp.

Gunnar Zettersten, Naturvårdsverket;

– Turism är ett medel för att öka förståelsen av naturens värde, vi vill ju att människor ska uppsöka de skyddade områdena.

– Behövs skyddade områden för turismen?

– 80% av alla besök sker i tätortsområden, där finns pengarna.

Naturreservaten har liten betydelse i det stora sammanhanget.

Anders Karlsson, Västerbottens museum;

– Fråga till Inger Liliequist, RAÄ; När är rätt tid för att komma till skott och hitta en gemensam strategi för natur- och kulturturism i Sverige?

Harald Holmberg, Lycksele kommun;

– Vi har en åldrande befolkning och byarna dör. Det behövs mer pengar till EU-projekt. De pengar som finns idag är ”mjuka” och gör ofta inte någon större nytta.

Liselott Eriksson, Föreningen Skogen;

– Skilj på rekreation, friluftsliv och turism. Det är viktigt att hålla isär begrepp.

Peder Björklund, Karlstads Universitet;

– Natur- och kulturkunskap kombineras sällan med mark- nadsföringskunskap, entreprenörsutbildning med stöd av Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet efterlyses.

Karin Backman, Landstingsförbundet;

– Framtidsprogrammet är ett bra exempel på ett brett natio- nellt samarbete som går ut på att stärka företagen. Även Ekoturismprogrammet är ett bra exempel med 17-18 organisatio- ner och myndigheter som samarbetar för att stärka ekoturismen på ett sätt som bidrar till tillväxt.

Lennart Rudquist, Skogsstyrelsen;

– Det finns mycket pengar kvar i Mål1 programmet för skogliga projekt i syfte att bevara by- och kulturarvet. Det går att få hjälp och stöd med ansökning och blanketthantering.

Anders Ejdervik, Älvdalens utbildningscentrum;

– Sedan åtta år finns kvalificerad yrkesutbildning för turismenter- prenörer.

– Många utländska besökare undrar varför de inte betalar för att besöka skyddade områden – de betalar ju inte skatt i Sverige. Ska vi inskränka allemansrätten och ta avgift av utlänningar?

Dennis Bederoff, Turistdelegationen;

– Svar på Gunnar Zetterstens fråga; – Behövs skyddade områden för turismen?

Svar, Ja! En av orsakerna till att inte så mycket har hänt är att turistiska entreprenörer saknas.

– EU reglerna sätter stopp för att vi ska kunna ta betalt av endast besökare som inte betalar skatt i Sverige. I vissa områden i Italien tar man betalt (av alla) för att underhålla ledsystem.

Lennart Wessberg, Naturinformation;

– Stöd till marknadsföring är bra, vi efterlyser mer hjälp med kun- skaper i ekonomi och redovisning.

Gunnar Zettersten, Naturvårdsverket;

– Vi kan inte införa entréavgifter på statlig mark, det skulle inskränka allemansrätten. Däremot kan vi ta betalt för service, t ex P-platser och toaletter.

Susanne Edfelt, Riksantikvarieämbetet;

– Frågan till Inger blev hängande i luften, ett försök till svar är att RAÄ är inne i ett omfattande förändringsarbete. Vi diskuterar nu vårt förhållningssätt och ”frågan är väckt”.

Dennis Bederoff, Turistdelegationen;

– Frågan om entreprenörskap är viktig, små företag hamnar ofta i konflikt med styrsystem som inte är anpassade för dem.

Turistdelegationen arbetar aktivt för att fästa lagstiftarnas upp- märksamhet på detta.

Lars Emmelin;

– En slutsats som man kan dra av diskussionen är att generella pro-

blem i näringen synbarligen är större än konflikten mellan turism

och skydd av natur och kultur. Betydelsen av skyddad natur- och

kultur är fortfarande en mycket öppen fråga och vi skulle behöva

fler studier.

14

Dennis Bederoff, Turistdelegationen

Naturens och kulturens

betydelse för svensk turistnäring

Dennis Bederoff inledde sitt anförande med att tala om vikten av att vara överens om betydelsen av de begrepp man rör sig med.

– Perspektiven är många och inte alltid så klara, menade Dennis.

Vi pratar ofta om hur vi ska utveckla turismen men har ofta fel objekt för vår verksamhet särskilt utifrån främjandeper- spektivet.

– Det är turistnäringen som skall vara objektet för främjandeåtgär- der, inte ”turismen”, fortsatte Dennis Bederoff. Det gäller att skapa förutsättningar för en starkare tillväxt i turistnäringen.

En samverkan mellan näringsidkare å ena sidan och samhället å den andra kan stöta på svårigheter på olika plan. Därför behövs ett främjande, för att hjälpa till att skapa en starkare näring.

– Hur går det då för turistnäringen, frågade sig Dennis retoriskt.

– Ganska bra, antalet utrikesresor ökar ständigt i världen. Vi har tyvärr sett många katastrofer de senaste åren men det verkar inte som om de ger några stora eller beständiga avtryck i resandet.

Prognosen till 2020 är en fördubbling av utlandsresandet.

– Lite drygt fem procent av världens befolkning gör idag utlands- resor, sa Dennis, men resandet kommer att öka när levnads- standarden i tredje världen ökar. Beräkningar visar att Kineserna kommer att göra 100 miljoner utlandsresor år 2020 mot dagens ca 12 miljoner, där har vi en av världens största framtida marknader för utresor.

Hur ser det då ut i Sverige?

– Antalet gästnätter ökar kontinuerligt, enligt Dennis Bederoff.

Han fortsatte;

– Siffror ur nationalräkenskaperna visar att turistnäringen omsatte 165 miljarder år 2002, vilket motsvararar 2,7% av BNP. Näringen har vidare ca 120 000 helårsanställda.

Dennis visade en europakarta där ländernas storlek står i propor- tion till antalet besök av tyska turister.

–Det finns ett tydligt nord–syd perspektiv i tyskarnas resande, sa Bederoff. Länder i södra Europa som Spanien och Italien är stora medan länder i norra Europa som de skandinaviska länderna och

Torbjörn Widén, Svenska Turistföreningen

Möjligheter och problem med att skapa en framgångsrik

natur- och kulturturism

Torbjörn Widén inledde med några fakta om STF; STF har bedrivit en framgångsrik natur- och kulturturism sedan 1885. STF har idag ca 530 000 medlemmar och bedriver turistverksamhet med ett stort inslag av natur och kultur.

STF har 84 lokala föreningar, 315 vandrarhem, nio fjäll– och turiststationer samt ett 60-tal stugplatser.

– Är natur- och kulturturism nästan samma sak, kan begreppen samlas under ett tak? Detta var en inledande fundering från Torbjörn. Han fortsatte med att fråga sig om vi rör oss med för många begrepp idag?

Han menade vidare att ekoturism, äventyrsturism, upplevelsetu- rism, fjällturism etc är alla natur och/eller kulturturism. Widén

Dennis Bederoff är tillförordnad direktör på Turistdelegationen. Han har tidigare under 15 års tid arbetat för Exportrådet med främjandefrågor och affärsutveckling.

www.tourist.se

Torbjörn Widén är generalsekreterare på Svenska Turistföreningen, STF.

www.stfturist.se

Ryssland är väldigt små.

Dennis menade vidare att det är svårt att få Sverige tillräckligt intressant men att vi har stora möjligheter.

– Vi kan röra oss fritt, vandra, cykla, spela golf, fiska och jaga näs- tan överallt. Samtidigt har vi ytterst få kommersiella produkter av dessa slag till försäljning i utlandet.

– Vi har gott om turistisk råvara men ont om turistisk produkt, menade Dennis Bederoff och tillägger att vi måste bli mycket bättre på att förädla vår turistiska produkt.

Dennis fortsatte med att prata om attraktionskraftens bety- delse och påpekar att den turistiska attraktionskraften i Sverige till stor del ”ägs” av andra strukturer än turistnäringen, t ex av Naturvårdsverket i form av reservat och nationalparker. Mycket förfogas också över av Riksantikvarieämbetet och länsmuseerna.

Själva leveranssystemen i form av resa, bo eller äta ligger däremot i de privata aktörernas händer.

– Det finns ett mycket stort behov av samverkan och vi måste lära oss att samverka med aktörer som nästan alltid har andra perspek- tiv än de vi själva har. Nyckelordet heter andras perspektiv.

Nya näringar kräver nya typer av samarbeten av tvärsektoriell karaktär.

–Bort med de vertikala stuprören i systemet, avslutade han.

Han konstaterade att eftersom den allmänna meningen är att vi ska skydda mer skog, så krymper kärnverksamheten med skogsbruk.

Att satsa på turism är ett sätt att vidareförädla skogens resurser.

– Vi jobbar för långsiktigt lönsamma affärer inom upplevelsedelen, och omsätter nu 100 miljoner kronor.

Verksamhetsområdet har drygt 50 000 kunder, och varje år jagar 30 000 personer på Sveaskogs marker. Andra skogsbolag upplåter också jakt- och fiskerättigheter, men skillnaden är att Sveaskog även satsar på andra naturupplevelser som till exempel konferens- aktiviteter.

Bolaget arbetar för att utveckla jaktverksamheten med korttids- och gruppjakt. Sveaskog har också ett antal fiskekort, och säljer fiskeresor. Intresset ökar stort för kräftfiske.

– Verksamheten med upplåtelser av jakt och fiske är lönsam, medan inom området med naturupplevelser får vi slita mycket för kronorna, berättade Bo-Göran Karlsson.

Försäljningsorganisationen består än så länge bara av en person som har fokus på svenska marknaden, men arbetar också en del med utlandet. Kommunikationen med marknaden sker via hem- sidan.

En av Sveaskogs välbesökta destinationer är Halle- och Hunneberg vid Vänern. Här finns flera lokala aktörer, till skillnad från bolagets stora naturområde Malingsbo-kloten där aktörer saknas. Andra utvecklade desinationer är Lappesuando, Storforsen, Larsbogård i Hälsingland, Omberg och Böda.

– Vid Gästabudet i Omberg kan man laga trerätters måltider utomhus och bygga tältbastu. Det kombineras med vandringar i bokskog och kulturhistoria.

Omberg är ekoturismmärkt och Sveaskog har även ansökt om att få kronlaxfisket i Mörrum märkt. Tanken är också att utveckla kanaler mot friskvård.

– Vi arbetar med att bygga en aktörsbank, och det är ett steg i att få kontakt med andra markägare, förklarade Bo-Göran Karlsson.

En fråga från Frisams Ulf Silvander är hur Sveaskog ser på skogs- industrins begäran att förlänga jakttiden på älg?

efterlyste en tydligare kommunikation till konsumenterna.

Torbjörn berättade om STFs pionjärer som var besjälade av att lyckas. En av förutsättningarna var att man var fokuserade på möj- ligheterna och blundade för problemen.

– Besjäling är en grundbult i småskalig verksamhet. Fjäll- och glesbygdsturismen drevs från början av en ideell övertygelse. Man fick ”lönsamhet genom uppskattning”. Så tänker man inte idag, menade Torbjörn.

Finns det en framtid för natur- och kulturturism i Sverige undrade Torbjörn. Självklart, blev hans eget svar.

– STF är övertygade om det, Riksantikvarieämbetet menar att kul- turarvsturism spelar en större roll än någonsin. Naturvårdsverket säger att trenden är att natur och kultur blir större än sol och bad, berättade Torbjörn.

Torbjörn talade vidare om att Näringsdepartementet menar att turismsektorn är viktig, i synnerhet för små företag.

Framtidsprogrammet identifierar 15 utvecklingsområden men natur- och kulturturism finns inte särskilt omnämnd.

Vi ska sträva efter en samsyn framvuxen i en dialog, menade Widén. Han efterlyser samordning och dialog. Roller och ansvar måste göras tydligare. Ett nytt forum behövs.

– ETOURs initiativ med konferensen är välkommet men vad kommer sedan, frågade han. Här vill STF bidra för att skapa mötesplatser.

Bo-Göran Karlsson; Sveaskog

Sveaskog utvecklar

skogens turistiska värden

Sveaskog är inte som andra skogsbolag. Verksamheten handlar också om att paketera naturupplevelser, allt från jakt och fiske till ekoturism och friskvård.

Sveaskog ägs av staten och är Sveriges största skogsbolag med 4,6 miljoner hektar mark över hela landet.

– Vi har uppdrag av ägaren att bedriva skogsbruk, men också att skapa förutsättningar för att ge människor unika naturupplevelser, berättade verksamhetschef Bo-Göran Karlsson.

Det handlar om att utveckla skogens turistiska värden, och affärs- idén grundar sig på lokal förankring, och sker på ett kommersiellt och miljöanpassat sätt.

– Vi bygger inte upp egna anläggningar, utan investerar i kunskap.

Sveaskog har en försäljningsorganisation och samarbetar med lokala aktörer, vilket genererar jobb på glesbygden. Vi vill också skapa förutsättningar att ta på oss förvaltningsuppdrag av andras marker, sa Bo-Göran Karlsson.

Den kollektiva trafikens utveckling i glesbygd är minst sagt oro- väckande, enligt Torbjörn Widén. Busslinjer dras in och SJ minskar sin trafik. Här kräver han en helhetssyn.

– Vi lägger ett pussel som ska gynna besökarna vilket gynnar näringen. Alla måste lägga sin pusselbit, menade Torbjörn.

– SJ släpper inte vinterbiljetterna före 20 oktober, ett osannolikt upplägg som drabbar en mängd aktörer, fortsatte han.

Torbjörn fortsatte med att prata om att många små aktörer med goda produkter har svårt att nå ut. Han menade att småskalig turism ofta behöver hjälp att nå ut.

All turism utgår från en idé, att det går att skapa något, menade Torbjörn och fortsatte med att berätta om singelsatsningen i Saltoluokta.

– Fjällstationen i Saltoluokkta hade problem med beläggningen, man skapade ”Singel i Salto” som blev en omedelbar succé. I dag finns en ”singelfilial” i Grövelsjön, berättade Torbjörn.

Man marknadsförde samma produkt som tidigare men till en utvald målgrupp – man stack ut och fick mediebevakning, menade Torbjörn.

– STF tror på resandet, upptäckarviljan och Sveriges attraktions-

kraft, avslutade Torbjörn Widen

16

Bengt Sahlberg och Göran Svensk, ETOUR

Framtidens natur- och kulturturism

Bengt Sahlberg inledde sitt anförande om Framtidens natur- och kulturturism med att konstatera:

– Den långsiktiga utvecklingen av turismen under 1900- talet har varit positiv och att inget talar för att den positiva trenden kommer att brytas de närmaste decennierna.

Samtidigt redovisades statistik från Sverige som tydligt demon- strerar turismens kortsiktiga känslighet för stora omvärldsför- ändringar; i detta fall skattereformen i början av 1990-talet och försvagningen av kronan hösten 1992.

Därefter presenterade och kommenterade han olika regioners utveckling under 1990-talet. Vinnarnas framgångar kan ofta knytas till kreativ produktutveckling som i fallet med Hultsfredfestivalen, Astrid Lindgrens värld i Vimmerby och IceHotel i Jukkasjärvi.

Avslutningsvis lämnade han synpunkter på framtida attraktioner – bland annat Nobelmuseum i Stockolm. Dessutom ett exempel på hur en upplevelsemiljö kan förstöras av ren obetänksamhet från producentens sida med placering av soptunnor precis utanför den aktuella restaurangens fönster.

Göran Svensk visade på olika ressyftens utveckling de senaste tio åren uppdelat i två femårsperioder. Kultursyftet som i det här fallet består av kulturaktiviteter, kulturmiljöer, mat & dryck samt museer och utställningar har ökat något i betydelse under perioden medan de syften som kan kopplas till naturturism har minskat.

– Det anmärkningsvärda är dock den relativt mycket större

Filip Hedberg, Outwild AB

Rovdjursturism – en tillgång!

Intresset ökar för rovdjursturism, och i Edsbyn kan besö- kare få se björnar från ett gömsle. Men frågan är kontrover- siell och det finns kritik mot att använda åtel.

Rovdjursturismen i Edsbyn utvecklades ur det Skandinaviska björnprojektet med pejling av björnar. 1999 smög projektet igång.

– Jag fick frågan om det gick att skapa en turistisk produkt utifrån björnprojektet. Först var jag tveksam, eftersom det handlar om mycket jobb och lite pengar. Vi har få rovdjur och frågan är kon- fliktladdad, berättade Filip Hedberg som driver företaget Outwild AB.

Han följde med fältarbetaren inom björnprojektet för att titta på björnspår, och såg fler spår av björn än älg. Filip såg möjligheterna och arrangerar nu rovdjursturism.

– Vi har en koja där besökaren får information om björnprojektet, och det blir en trivsam tillvaro med en finare middag och över- nattning. Vi besöker också ett färskt björnide som använts under säsongen.

Huvuddelen av vistelsen handlar om att sitta i ett björngömsle och vänta på björnen. Det kan röra sig om 36 timmars väntan – på sex kvadratmeter. Företaget använder sig av åtel för att attrahera björnarna.

– Det krävs mycket tålamod, och 80 procent av deltagarna har fått se björn. Många av besökarna är fotografer, och de är intres- serade av säljbara bilder. Det handlar om en köpstark målgrupp, förklarade Filip.

Paketarrangemanget är certifierat av Naturens bästa, och i ekotu- rismmärkningen ligger att företaget ska se till den lokala utveck- lingen.

Bengt Sahlberg är professor i turism vid ETOUR och är en av de fors- kare som har arbetat längst med turism i Sverige.

Göran Svensk är programledare för området Analys och statistik vid ETOUR.

www.etour.se

Filip Hedberg driver företaget Outwild AB som bland annat arrangerar björnsafari. Filip Hedberg är turistentreprenör, naturfotograf och utbil- dare inom ekoturism.

www.algonet.se/~vildmark/

andelen resenärer som nämner naturen eller kulturen som ett av syftena med sina drömresor. Här finns möjligen en potential att utveckla, menade Göran Svensk.

Norra Lappland är den turistregion som lockar störst andel natur- turister medan Gotland är den som drar flest kulturturister.

Göran presenterade till sist de mest populära drömresemålen i Sverige och beskrev hur viktig natur- och kulturturism är för dessa.

– Av dem som drömmer om en resa till Lappland, som ligger etta på listan, ser nästan hälften naturmiljöerna som ett av syftena med resan. Och en tredjedel av dem som skulle åka till Stockholm på sin drömresa ser kultur som ett av ressyftena, berättade han.

– Det är många ortsbor inblandade, och marken arrenderas så där kommer inkomster markägare till del. Vi köper också allt lokalt, som drivmedel och mat.

Gömslet hyrs också ut utan guider, och det är en mer lönsam verk- samhet. Intresset är stort från media för björnaktiviteterna.

– Även om det går inflation i björnbilder så finns fortfarande ett stort intresse. Det skulle även gå att bygga en intressant produkt kring andra rovdjur som järven. Vargen är också ett fascinerande djur, men mer kontroversiell för jägare och ägare av tamboskap, sa Filip.

Outwild hade planerat ett varggömsle, men så kom tjuvjakt in i bilden och hela paketet föll.

– Björnen är mer accepterad och väcker inte lika starka känslor.

Men fårägare kan bli drabbade och för bärplockare kan det kännas

hotfullt. Björnen är ett kraftfullt djur som man ska ha stor respekt

för, menade Filip som själv varit med om ett dramatiskt björnmöte

med en upptrissad björnhanne under brunsten.