Övervikt & Fetma. En litteraturstudie om bemötande och attityder inom vården

Hälsa och samhälle

ÖVERVIKT & FETMA

EN LITTERATURSTUDIE OM BEMÖTANDE

OCH ATTITYDER INOM VÅRDEN.

ENGDAHL ELISABETH

HALLBERG MATILDA

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

ÖVERVIKT & FETMA

EN LITTERATURSTUDIE OM BEMÖTANDE

OCH ATTITYDER INOM VÅRDEN.

ENGDAHL ELISABETH

HALLBERG MATILDA

Engdahl, E & Hallberg, M. Övervikt/fetma: en litteraturstudie om bemötande och attityder inom vården. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde, 2010.

Bemötande inom sjukvården är inte ett självklart begrepp eller helt lätt att definiera. Det är däremot en självklarhet att patienter inom sjukvården oavsett problematik eller sjukdom ska behandlas lika och bemötas med respekt.

Syftet: Denna litteraturstudie har till syfte att öka kunskapen om upplevelser vid bemötande av patienter med övervikt/fetma inom sjukvården. Våra

frågeställningar var: Hur upplever patienter med övervikt/fetma bemötandet vid kontakt med sjukvården? Vilka attityder har sjuksköterskan gentemot patienter med övervikt/fetma?

Metod: Litteraturstudien består av nio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar.

Metoden är baserad på Febe Fribergs bok, Dags för uppsats (2006).

Resultat: Efter granskning och analys av artiklarna framkom två teman:

bemötande och attityder. Överlag visade resultaten på att patienterna hade negativa upplevelser av bemötande från sjuksköterskor. Även sjuksköterskorna hade företrädesvis negativa attityder mot patienter med övervikt/fetma.

Nyckelord: attityder, bemötande, fetma, litteraturstudie, sjuksköterska, upplevelse, övervikt.

OVERWEIGHT & OBESITY

A LITERATURE REVIEW ON THE TREATMENT

AND ATTITUDES IN HEALTH CARE.

ENGDAHL ELISABETH

HALLBERG MATILDA

Engdahl, E & Hallberg, M. Overweight/obesity: a literature review on the treatment and attitudes in health care. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of nursing, 2010. The term treatment is not always obvious or easy to define. However, it’s evident that patients in health care should regardless of problem or illness receive

treatment and be treated with respect.

Aim: This literature review aim to increase the knowledge of how patients with

overweight/obesity experience the treatment they receive from nurses. The following two questions were to be answered: How does patients with overweight/obesity experience treatment when they are in contact with health services? What are the nurse’s attitudes towards patients with overweight/obesity?

Method: This literature study consists of nine quality-controlled scientific articles. The method is based on Febe Friberg book, Dags för uppsats (2006).

Results: After review and analysis the articles two themes where revealed:

treatment and attitudes. Overall the result showed that patients mainly had

negative experiences of treatment from nurses. Also nurses had primarily negative attitudes towards patients with overweight/obesity.

Keywords: attitudes, experience, literature review, nurse, obesity, overweight, treatment.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND 5

Inledning 5

Sjuksköterskans roll och etiska värderingar 5

Historia 5 Definition 6 BMI 6 Tabell 1 6 Tabell 2 7 Riskfaktorer 7

Fysiologi och Patofysiologi 7

Utbredning 7 Sverige 8 USA 8 England 8 Samhällskostnader 8 Bemötande 8 Attityder 9

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9

METOD 10

Litteratursökning 10

Tabell 3 11

Inklusionskriterier 12

Exklusionskriterier 12

Granskning och analys 12

Tabell 4 12 RESULTAT 13 Bemötande 13 Attityder 14 Bifynd 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Resultatdiskussion 17 Bemötande 17 Attityder 18 SLUTORD 19 REFERENSER 20 BILAGOR 23-35

BAKGRUND

Under denna rubrik presenteras inledning, sjuksköterskans roll och etiska värderingar, historik, definition, riskfaktorer/orsak, fysiologi och patofysiologi, utbredning, samhällskostnader, bemötande, attityder och instrument som använts.

Inledning

Övervikt och fetma är ett av våra stora folkhälsoproblem som drabbar allt fler (SBU, 2002). Bara i Sverige uppger SBU (2002) att uppemot en halv miljon människor levde med fetma och hela 2,5 miljoner var överviktiga. Detta är siffror som har ökat för varje år vilket betyder att patienter med denna problematik blir allt fler. Prevalensen för denna sjukdom ökar för såväl kvinnor och män och inom alla åldersgrupper (Kallings, L 2002). Under den verksamhetsförlagda

utbildningen har vi noterat att övervikt och fetma är något som förekommer inom de flesta vårdinrättningar. Då vi läst journalerna för de patienter vi har haft hand om har vi vid vissa tillfällen kunnat konstatera ett för högt BMI. Vi upplevde att denna patientgrupp inte alltid fick den omvårdnad som de är berättigade till på grund av deras vikt.

Enligt socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska ska sjuksköterskan bemöta alla patienter på ett respektfullt och empatiskt sätt. För att ta reda på om detta praktiseras i verkligheten vill vi därför undersöka hur patienter med övervikt/fetma upplever bemötande och attityder från sjuksköterskan.

Sjuksköterskans roll och etiska värderingar

I socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskrivs att sjuksköterskan ska möta patienten med respekt, empati, vara lyhörd och ge stöd. Vidare skrivs i hälso- och sjukvårdslagen Svensk författningssamling (1982:763, 2§)

”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet/…/” (a a).

Genom att erhålla kunskap om patientens situation och upplevelser av att leva med övervikt/fetma kan sjuksköterskan utveckla sitt bemötande och omvårdnaden av dessa patienter. I ICN´s etiska koder för sjuksköterskor (2007) betonas vikten av att upprätthålla ett livslångt lärande för att kunna behålla sin yrkeskompetens. Sjuksköterskan har även en skyldighet att utveckla omvårdnaden vilken ska grunda sig på evidensbaserad kunskap (a a).

Historia

Som konstateras ovan är övervikt och fetma ett av våra stora folkhälsoproblem och drabbar allt fler. Prevalensen ökar för såväl kvinnor och män och inom alla åldersgrupper (Kallings, L 2002). Om energiintaget är större än

delar i historien har den här funktionen varit livsavgörande för människans existens under perioder då det varit brist på föda. Detta är dock inte längre ett problem i västvärlden vilket har resulterat i att allt fler människor blivit överviktiga (Statens folkhälsoinstitut, 2009).

Definition

Definition som kommer att användas presenteras nedan.

BMI

Det finns flera olika mätmetoder men ett av de mest förekommande är Body Mass Index (BMI) som används för att definiera övervikt/fetma, se tabell 1. BMI är en metod som är lätthanterlig och visar på förhållandet mellan vikt och längd. Detta räknas ut genom att dividera vikten (kg) med längden (meter) i kvadrat. Ett värde > 25 kg/m² innebär övervikt och ett värde på > 30 kg/m² definieras som fetma. Detta stämmer dock inte i alla avseenden, en fullt frisk vältränad människa med hög muskelmassa kan ha ett högt BMI utan att varken vara överviktig eller ha fetma. Det kan då vara lämpligt med ett kompletterande mätinstrument som midjemåttet där man istället för att mäta förhållandet mellan vikt och längd visar på kroppssammansättningen. Midjemåttet får man fram genom att mäta mellan övre höftkammen och nedersta revbenskammen vilket då ger en uppfattning av fördelningen av fettet kring buken. Ett mått på > 88 cm för kvinnor och > 102 cm för män räknas som bukfetma (Lönnqvist, 2007). För att bedöma övervikt och fetma i denna litteraturöversikt kommer BMI att tillämpas som mätmetod.

Tabell 1. Definitioner baserad på Body Mass Index (kg/m²). Efter Lilienthal Heitmann (1998) s45.

Definition BMI

Övervikt BMI 25-30

Fetma BMI 30-35

Svår fetma BMI 35-40 Extrem fetma BMI >40

Tabell 2. Olika mätmetoder för övervikt och fetma. Efter Kalling, L (2002 s10)

Mätmetod Vad mäts Hur beräknas måttet BMI

Body Mass Index

Grad av övervikt/fetma Förhållande mellan kroppsvikt och längd vikt (kg) längd (m²) Midjemått (bukomfång)

Bukfettet. Fettet inne i och utanpå buken

Midjemått mäts stående efter utandning, mitt emellan nedersta

revbenskammen och höftkammen. Mätningen

görs på morgonen innan frukost.

Riskfaktorer/orsaker

Det finns ett flertal olika orsaker och riskfaktorer för att utveckla fetma och övervikt. Två av de mer kända är fysisk inaktivitet i samband med en energirik kost. Ärftlighet är också en faktor som kan öka risken för att bli överviktig, till exempel vid resistensutveckling av hormonet leptin som leder till en utebliven mättnadskänsla (Engdahl & Hallberg 2008). Leptin är ett hormon som via hypotalamus skickar signaler till hjärnan för att ange om energidepåerna är tillräckligt stora eller behöver fyllas på. Mättnadskänsla upplevs vid höga halter leptin (Lönnqvist 2007). Ett ökat födointag och sug efter sötsaker vid användning av ett flertal läkemedel så som antieleptika, neuroleptika och antideppresiva kan resultera i fetma. Detta är bara ett axplock av riskfaktorer för att utveckla övervikt/fetma och nya rön tillkommer hela tiden (Engdahl & Hallberg 2008).

Fysiologi & Patofysiologi

Fettcellerna har till uppgift att fungera som energidepå, värmeisolering och som ett endokrint organ. Fettcellerna ökar i storlek vid viktuppgång, det vill säga det sker en upplagring av triglycerider i fettcellerna. Därefter ökar fettcellerna i antal när de inte längre har plats för överskottet av triglycerider. Vid viktnedgång minskar inlagringen men ej antalet fettceller. Konsekvensen av detta är att det kan bli svårare att i samband med viktnedgång behålla vikten efter tidigare

övervikt/fetma. Det finns en skillnad i fettfördelningen mellan könen då kvinnor tenderar ha en större inlagring av fett över stuss och lår medan männens övervikt centreras till bukområdet (Lönnqvist, 2007).

Utbredning

Under denna rubrik presenteras utbredning/statistik avseende övervikt/fetma i Sverige, USA och England.

Sverige

Enligt resultat från Nationella folkhälsoenkäten (2008) så är övervikt mer förekommande hos män än hos kvinnor i åldrarna 16-84 år. Hos kvinnor är förekomsten av övervikt som störst i åldern 65-84 år och hos män i åldern 45-64 år. Längden på utbildningen rapporteras vara en betydande faktor bland både män och kvinnor. Det visar sig att män och kvinnor med kortare utbildning har ett högre BMI än de med längre utbildning. Enligt Karlsson (2009) definieras en kort utbildning upp till tvåårig gymnasieutbildning och en lång utbildning definieras med minst treårig högskoleutbildning. Inom regionerna i Sverige är prevalensen av övervikt som högst i Västernorrland (49%) för män och bland kvinnor i Blekinge (31%) och på Gotland (31%) (Nationella folkhälsoenkäten 2008). Andelen personer som lever med fetma är störst i åldersguppen 45-64 år bland både män och kvinnor och lägst i åldersgruppen 16-29 år. Fetma förekommer mer frekvent hos kvinnor med kortare utbildning än bland dem med längre utbildning. Skillnader i BMI hos män med lång respektive kort utbildning var inte lika stor som hos kvinnor. Bland män i Norrbotten och kvinnor i Örebro var förekomsten av fetma högre än i övriga Sverige (a.a).

Pervalensen av övervikt och fetma har ökat sedan 1980-talet då antalet män som levde med övervikt eller fetma i åldern 16-84 år var 35% till att år 2007 stiga till cirka 52%. Bland kvinnor har övervikt och fetma ökat sen 1980 från cirka 27% till att år 2007 ligga på cirka 37% (Statistiska centralbyrån, 2008).

USA

Enligt statistik från National Center for Health Statistics (2006) uppgick andelen överviktiga män och kvinnor i åldern 20-74 år i USA till cirka 32%. Vid

jämförelse andelen som levde med fetma år 2005-06 var cirka 35% jämfört med motsvaraden siffror år 1960-62 på 13%.

(a a).

England

Nästan en fjärdedel, (24%) av befolkningen över 16 år i England levde år 2007 med fetma. Hela 65% av männen och 56% av kvinnorna var år 2007 antingen överviktiga eller levde med fetma. I England ökade kvinnornas övervikt/fetma med stigande ålder till att vara som högst mellan 65-74 års ålder, medan männens övervikt/fetma var som mest utbredd i åldern 55-64 år (The Information Centre for Health and Social Care, 2009).

Samhällskostnader

Enligt statistik från SBU (2002) framgår det att de direkta kostnaderna vid fetmarelaterade sjukdomar uppgår till 2% av hälso- och sjukvårdens kostnader. Detta motsvarar 3 miljarder kronor varje år i Sverige.

Bemötande

Inom vården kan bemötande ses som hur sjukvårdspersonalen hälsar på en patient, ser dem i ögonen när de talar till dem, är hjälpsamma och artiga. Människosyn och hur den faktiska vården tillämpas är faktorer som även dessa påverkar hur bemötandet upplevs. Även en sådan enkel sak som vilket tonfall personalen har när de talar kan inverka på hur patienten upplever bemötandet. Det är inte enkelt

att sammanfatta vad bemötande är då det kan ses som ett begrepp som omfattar flera dimensioner och upplevs tämligen abstrakt (Fossum, B 2007).

Attityder

I Egidius (2005) beskrivs en attityd som en uppfattning till ett objekt eller ett uttryck. Enligt Lyons (2000) är attitydsbegreppet ett teoretiskt begrepp som används av socialpsykologer för att förstå hur människor hanterar och skapar mening i livet. En attityd kan beskrivas som den inställning som finns till ett objekt (attitydsobjekt), dessa attityder kan vara positiva eller negativa.

Attitydsobjektet kan vara en individ, grupp eller materiella ting. Enligt Helkama (2000) är attityder mot objektet något som sker via inlärning i vår sociala värld. Det har visat sig att ju mer exponering för ett objekt desto positivare attityd erhålls gentemot objektet. Egidius (2005) beskriver att en attityd till ett objekt (till

exempel en patient) är beroende av våra egna syften och mål. När våra syfte och mål ej uppfylls eller ej överensstämmer med objektet (patienten) så uppstår negativa attityder. Enligt Berglind (1972) kan attityder förklaras med hjälp av fyra funktioner varav en kallas för anpassningsfunktion. Anpassningsfunktionen underlättar för individens anpassning till omgivningen genom att människan bland annat undviker konflikter för att lättare få uppskattning. Detta kan även förklaras av människans behov av att känna samhörighet med gruppen.

Enligt SBU (2002) orsakar fetma större psykologiska svårigheter än själva fetman i sig då personer med övervikt/fetma kan utsättas för negativa attityder från bland annat sjukvårdspersonal. Även Puhl och Brownell (2006) visar i en studie att överviktiga personer utsätts för negativa kommentarer av sjukvårdspersonal.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med denna litteraturstudie är att öka kunskapen om upplevelser som patienter med övervikt/fetma har av bemötande inom sjukvården.

Utifrån detta syfte vill vi med denna litteraturstudie besvara följande två frågeställningar:

1. Hur upplever patienter med övervikt/fetma vid kontakt med sjukvården? 2. Hur upplever sjuksköterskor att vårda patienter med övervikt/fetma?

METOD

Den metod som tillämpades under denna litteraturstudie är hämtad från Fribergs (Eds) (2006) bok, Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten.

Litteratursökning

I enlighet med Östlundh (2006) i Dags för uppsats gjordes en inledande

litteratursökning för att skapa en överblick av det valda forskningsområdet och för att precisera de sökord som skulle användas i den egentliga litteratursökningen. Databaser som använts vid litteratursökningen är PubMed, CINAHL och PsycINFO. Dessa databaser publicerar artiklar inom psykologi, medicin och omvårdnad. Sökordet obesity förekom i varje sökning, som tillsammans med andra sökord bildade olika sökordskombinationer. Sökorden ändrades och anpassades under processens gång för att få med alla aspekter av problemet. Sökorden och kombinationerna presenteras i tabell 3 nedan. Alla titlar lästes och abstracten granskades utifrån de titlar som ansågs kunna svara mot syfte och frågeställningar. Efter genomgång av abstracts valdes 13 artiklar ut för granskning för att eventuellt inkluderas i studien. Slutligen valdes nio artiklar ut.

Tabell 3. Sammanställning av sökresultaten.

Databas Sökord Limits Träffar Lästa titlar Lästa abstract Granskade artiklar Använda artiklar Pubmed Obesity Overweight Nurses Human English +19 år 200 200 10 3 2 Pubmed Obesity Overweight Nurses Attitudes Human English +19 år 45 45 5 0 0 Pubmed Obesity Overweight Experience Activities of daily living Human English +19 år 7 7 1 1 1 Pubmed Obesity Overweight Life experience Human English +19 år 331 331 5 2 1 Pubmed Obesity Attitude to health Patient satisfaction Human English +19 år 253 253 10 2 1 Pubmed Obesity Attitude of healt personnel Nurse-patient relations Human English +19 år 27 27 11 1 1 PsycInfo Obesity Overweight Nurse English Human Adulthood 18+ 192 192 6 3 2 PsycInfo Obesity Lived experience English Human Adulthood 18+ 39 39 5 0 0 Cinahl Attitude to Obesity English All adult 33 33 5 1 1 Totalt 1127 1127 58 13 9

Inklusionskriterier

Inklusionskriterier för de artiklar vilka speglar patientens perspektiv var att deltagarna skulle ha ett BMI >25kg/m². Deltagarna skulle även ha varit i kontakt med sjukvården och där upplevt bemötande från sjuksköterskor.

Inklusionskriterier för de artiklar som belyser sjuksköterskans perspektiv var att deltagarna skulle vara legitimerade sjuksköterskor. De skulle även ha uttryckt upplevelser och attityder gentemot patienter med övervikt/fetma.

Exklusionskriterier

Vid sökning av de artiklar ur patientens perspektiv exkluderades de artiklar där patienterna hade ett BMI < 25kg/m² och de som ej innehöll upplevelser av bemötande från sjuksköterskor. Även de artiklar som i mindre utsträckning uppfyllde kraven som ställdes vid granskning (utfall < 60% efter Willman et al 2006) och de artiklar som var mer än tio år gamla exkluderades.

Vid sökning av artiklar ur sjuksköterskans perspektiv exkluderades de artiklarna där deltagarna i huvudsak eller enbart var läkare.

Andra begränsningar som gjordes var att artiklarna enbart skulle vara skrivna på engelska och att deltagarna i studierna skulle vara 16 år och äldre.

Granskning och Analys

Vid granskning och analys av artiklarna användes en granskningsmall som enligt Willman et al (2006) modifierades för att passa litteraturstudiens syfte, vilket rekommenderas av litteraturen. Varje delfråga i granskningsmallen ger ett eller noll poäng. Ett poäng gavs vid positivt svar och noll poäng vid negativt svar. Därefter räknades samtliga delfrågors poäng ihop och omvandlades till procent som i sin tur angav grad av kvalitet. De artiklar som ej uppnådde 60%

exkluderades på grund av för låg kvalitet, se tabell 4 (a a).

Vid analysen lästes artiklarna igenom ett flertal gånger av studiens författare och på så sätt kunna bekanta sig med materialet. Detta gjorde författarparet var för sig för att inte påverkas av varandra och på detta sätt upptäcka resultat som den andra ej uppmärksammat. Därefter analyserades artiklarna tillsammans för att se

mönster, likheter och skillnader och kom därigenom fram till de två teman,

bemötande och attityder som presenteras i resultatet. Tabell 4, efter Willman et al (2006) s 96.

Grad Procent

Grad I 80-100%

Grad II 70-79%

Grad III 60-69%

RESULTAT

Under denna rubrik presenteras resultaten som framkommit efter analys av de valda artiklar.

Bemötande

I Brown et al (2006b) studie undersöktes överviktiga kvinnors upplevelser av bemötandet inom sjukvården. Studien använde semistrukturerade intervjuer på 28 patienter med varierande åldrar, olika grader av fetma, bakgrund och erfarenheter av primärvården. Det rapporterades att det fanns upplevelser av oklarheter i kommunikationen och ambivalens från sjuksköterskans sida. En patient upplevde att sjuksköterskan kände sig generad att tala om vikt som ett hälsoproblem.

”And maybe they were a bit embarrassed about bringing the subject up. I

mean it didn’t bother me, but you know, maybe they just felt a bit embarrassed about bringing the subject … I don’t know.” (s 669) En patient uttryckte en önskan om att sjukvårdspersonalen skulle vara mer uppmuntrande istället för att ha en negativ inställning till fetma. Trots rapportering om negativa upplevelser vid bemötande av sjuksköterskor så upplevde majoriteten att de ej blivit orättvist behandlade av sjuksköterskorna på grund av deras vikt (a a).

I en studie av Pain och Wiles (2006) utfördes semistrukturerade djupintervjuer med 6 personer om hur det är att leva med extrem fetma (BMI >40 kg/m²). Majoriteten av deltagarna i denna studie rapporterade att de fått nedlåtande kommentarer från sjukvårdspersonalen så som att de var tvungna att gå ned i vikt. Detta tolkades av deltagarna som anklagelser av att vara för tunga. En patient rapporterade att hon blivit anklagad för att ljuga då hon fått till uppgift att skriva ned allt hon åt under en vecka. När hon sedan redovisade sina anteckningar påstod sjukvårdspersonalen att hon inte varit ärlig. Deltagarna beskrev även att de ej erhållit den hjälp som de varit berättigade till på grund av att sjukvårdspersonalen inte lyssnade eller förstod dem.

Thomas (2008) använde sig av semistrukturerade djupintervjuer i sin studie där han ville undersöka hur det är att leva med fetma. I studien deltog 76 personer där åldern varierade mellan 16-72 år. Utav dessa deltagare uppgav 38 stycken att de hade upplevt förnedring eller fått nedsättande kommentarer rörande deras vikt av sjukvårdspersonal, varav 17 av deltagarna hade upplevt detta i mötet med

sjuksköterskor. Däremot kunde 27 av de 76 deltagarna berätta om flera positiva upplevelser med sjukvårdspersonal.

I Merrill (2008) studie belyses betydelsen av överviktiga kvinnors erfarenheter från sjukvården. Deltagarna som utgjordes av 8 kvinnor i åldrarna 20-61 år deltog i face-to-face intervjuer. Alla kvinnorna hade upplevt att de blivit avfärdade av sjukvårdspersonal. De beskriver detta som att sjukvårdspersonalen ej tror dem och att de ej fått hjälp och vård. Trots detta fanns det även de som rapporterade

Attityder

Brown och Thomson (2007b) studie gjordes på 15 kvinnliga

sjuksköterskor för att undersöka deras attityder och åsikter vid vårdandet av patienter med fetma i förhållande till deras egen kroppsstorlek. Samtliga deltagare uttryckte svårigheter att ta upp ämnet fetma med överviktiga patienter. Sjuksköterskorna beskrev det som en generande, obehaglig och känslig fråga att tala om. De upplevde det som mest besvärande att tala om då fetma var ett underordnat problem till primärorsaken. Däremot om patienten själv tog upp ämnet eller om fetman var primärproblemet så upplevde inte sjuksköterskan detta lika obehagligt. Då många sjuksköterskor hade en uppfattning av att fetma kunde vara ett känsligt ämne för patienten så tillämpades olika taktiker för att hantera detta. Ett exempel var att nästan alla undvek ordet fetma på grund av dess negativa laddning.

“No, I wouldn’t say to a patient, ‘You’re obese’, no. I would say, ‘You need to lose some weight because it’s effecting your health’ ... So, no, I wouldn`t focus on the word – I think it`s quite crule really.”(s 538) Andra sjuksköterskor ville undvika att själva vara den som bedömde patienten som överviktig. Genom att ta hjälp av datorer och diagram för att påvisa detta så upplevde sjuksköterskan att det var datorn som förmedlade det och därigenom var det inte hon som stämplade patienten som överviktig. Stor tonvikt lades även på att inte uppträda dömande eller att förolämpa patienten. Ett undantag som dock presenteras var att en av sjuksköterskorna använde sig av ett detaljerat protokoll för att få en översikt av de patienter som använde viktnedgångsläkemedel. I och med detta hjälpmedel ansåg hon sig kunna använda sig av termen fetma utan besvär gentemot patienterna (a a).

Brown et al (2007a) kvantitativa studie avsåg att undersöka vilka attityder och övertygelser sjuksköterskor har inom primärvården vid vård av patienter med fetma. Deltagarna bestod till 96% av kvinnor. Av de totalt 398 sjuksköterskor som ingick i studien ansåg 45% att patienter med fetma ej är motiverade att ändra sin livsstil. Vidare uppgav 61% att de ej upplevde patienter med fetma som lata, cirka hälften upplevde att arbetet med dessa patienter var givande och kände empati för dem. Majoriteten fann det varken generande eller känsligt att diskutera med patienten om dennes vikt.

I Culbertson och Smolen (1999) deskriptiva korrelationsstudie användes två frågeformulär varav det ena var Attitudes Toward Obese Adult Patients (ATOAP) (se bilga 4) för att undersöka sjuksköterskors (under vidareutbildning) attityder gentemot patienter med fetma. Cirka 39% kände sig ofta obekväma och illa till mods när de vårdade patienter med fetma och cirka 29% skulle om möjligheten gavs föredra att ej sköta omvårdnaden av dessa patienter. Påståendet att det är fysiskt utmattande att vårda en patient med fetma instämde 58% och hälften ansåg att dessa patienter hade dåligt självförtroende, däremot ansåg 73% ej att personer med fetma uppfattades som lata.

Poon och Tarrant (2009) undersökte i sin beskrivande tvärsnittsstudie både studerande och registrerade sjuksköterskors attityder gentemot personer med fetma och deras syn på omvårdnad av dessa patienter. Instrumenten som

tillämpades i studien var Fat-fobia scale och ATOAP (se bilaga 4). Majoriteten av deltagarna ansåg att personer med fetma var långsamma och oattraktiva. Cirka 47% höll med om att det var fysiskt krävande att sköta omvårdnaden av patienter med fetma. Däremot uppgav cirka 62% av sjuksköterskorna att de kände empati för patienten.

Browns (2006a) review som består av 11 empiriska studier varav 8 kvantitativa och 3 kvalitativa. Dessa artiklar har som gemensamt syfte att studera

sjuksköterskans syn på och attityder till personer med övervikt och fetma. Ett centralt tema som återkom i flertalet av de kvalitativa studierna var att det fanns en ambivalens från sjuksköterskans sida mot patienter med fetma. Gemensamt var även att sjuksköterskan hade överlag negativa uppfattningar om dessa patienter. I de kvantitativa studierna framkom även här främst negativa attityder och

övertygelser mot patienter med fetma. Egenskaper som självgodhet och lättja tillskrevs dessa patienter och de ansågs heller inte vara motiverade att ändra sin livsstil. En del sjuksköterskor fann patienter med fetma fysiskt och socialt oattraktiva, vissa uttryckte till och med att de kände avsky inför dem.

Bifynd

Här presenteras faktorer som kan påverka vilka attityder sjuksköterskan har gentemot patienter med övervikt/fetma.

I Brown & Thomson (2007b) studie framkom även att sjuksköterskor med lägre BMI tycktes ha en förstärkt känslighet när ämnet fetma kom på tal. Detta berodde på att de oroade sig för att patienten skulle uppleva att de ej var empatiska eller att patienterna skulle uppleva att deras bemötande ej var genuint. Följden av detta blev att dessa sjuksköterskor undvek att ta upp ämnet med patienterna.

Sjuksköterskor med ett högre BMI var även de medvetna om sin vikt och kunde uppleva att patienten uppfattade detta som negativt, till exempel att de framstod som en dålig förebild. Trots detta så fanns det ändå en känsla hos dessa

sjuksköterskor, med högre BMI, att patienterna lyssnade mer på dem då patienterna enklare kunde relatera till dem. Det fanns dock en tendens från de sjuksköterskor med ett högt BMI att agera på ett mer kritiskt och dömande sätt mot patienter med fetma vilket härledes till att sjuksköterskan var mer kritisk mot sin egen övervikt.

En annan faktor som påverkar sjuksköterskans attityder påvisas i Cullbertsons (1999) studie. Det visade sig att de sjuksköterskor (under vidareutbildning) som hade mindre än 6 års arbetslivserfarenhet hade mer negativa attityder gentemot patienter med fetma än de sjuksköterskor (under vidareutbildning) som hade 6-15 års arbetslivserfarenhet. Det fanns även ett samband mellan sjuksköterskans ålder och attityder. Det påvisades i denna studie att ju äldre sjuksköterskan var desto mindre negativa attityder uppvisades.

Enligt Brown (2006a) finns ett samband mellan längd på utbildning och attityder där författaren till artikeln menar på att utbildning skulle kunna ha en positiv effekt på attityder mot patienter med fetma.

DISKUSSION

Under denna rubrik följer en metod och resultat diskussion.

Metoddiskussion

Den metod som valdes att tillämpas hämtades från Fribergs (Eds) (2006) Dags för

uppsats, då bland annat denna bok ingår i författarnas kurslitteratur. Friberg (2006) beskriver arbetsgången för en litteraturstudie på ett tydligt sätt. I enlighet med Östlundh (2006) delades litteratursökningen upp i två delar, den inledande litteratursökningen och den egentliga litteratursökningen. Den inledande litteratursökningen gjordes för att skaffa bakgrundsinformation och för att avgöra om det fanns relevanta studier gjorda avseende det valda området. Vidare användes den inledande sökningen till att begränsa området för det valda ämnet. Den egentliga sökningen gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och

PsycInfo vilka rekommenderades av Willman et al (2006). Enligt Östlundh (2006) gjordes såväl systematiska som osystematiska sökningar för att få att så bra resultat som möjligt. Det första problemet som uppkom var att finna en engelsk översättning av ordet bemötande. Efter att ha sökt i olika engelska ordböcker återkom främst orden treat och treatment. Då författarparet upplevde att dessa ord ej beskrev de bemötande som avsågs beskrivas i litteraturstudien så tillämpades de ej i sökningen. Trots detta finner vi att de inkluderade artiklarna belyser begreppet bemötande. Det fanns en önskan att så långt som möjligt enbart använda

kvalitativa artiklar. Då ämnet inte var så utforskat så blev tre kvantitativa artiklar inkluderade som svarade mot vårt syfte och våra frågeställningar. Enligt Axelsson (2008) kan det faktum att både kvalitativa och kvantitativa artiklar använts snarare ses som en styrka än en svaghet, då det ger en möjlighet att se problemet ur olika perspektiv. Många artiklar inkluderade det vida begreppet sjukvårdspersonal där det inte alltid tydliggjordes vilken yrkeskategori det rörde sig om. Även många artiklar skrivna ur läkarens perspektiv påträffades men då vi har för avsikt att göra litteraturstudien ur allmänsjuksköterskans perspektiv så exkluderades dessa artiklar. En annan begränsning under databassökningen var att många artiklar saknade fulltext, och till följd av en begränsad budget beställdes endast tre artiklar som tyvärr ej var användbara. Att vi ej valde att beställa fler artiklar kan ha gjort att relevanta artiklar förbisetts. En svaghet från författarnas sida kan vara en bristande kunskap vad gäller databassökning, vilket kan ha resulterat i att användbara artiklar missats. Tidsbegränsningen var något som kan ha påverkat utfallet då tre veckor avsattes för artikelsökningen och vi ville ej överskrida denna tid.

Vid granskningen läste författarna först igenom artiklarna var för sig och sedan tillsammans, detta för att ge granskningen en större tyngd enligt Willman et al (2006). De två teman, bemötande och attityder, som presenteras i resultatet

framkom relativt tidigt under granskningen och analysen. Författarna till föreliggande litteraturstudie hade från början för avsikt att använda sig av underteman för att tydliggöra resultatet. Slutligen valdes det dock att enbart använda två teman för att på bästa sätt synliggöra resultatet och för att ej gå miste om värdefulla fynd. För att avgöra om de valda artiklarna uppnådde den kvalitet som krävdes användes Willman et al (2006) granskningsmall som modifierades i enlighet med litteraturen. För grad av kvalitet se bilaga 1-3. De punkter som omfattade randomiserade kontrollerade studier (RCT) exkluderades. Ett sådant förfarande var tvunget då ingen av de kvantitativa studierna var randomiserade och om det ej gjorts så hade ingen utav de artiklarna kunnat användas. Det

negativa med detta förfarande vilket kan ses som en svaghet är att artiklarna får en högre kvalitetsgrad än de borde. Varje positivt svar i granskningsmallen har givits ett poäng oavsett vilken tyngd författarna ansett att de olika punkterna har. Där till exempel punkten etiskt resonemang får ett poäng precis som punkten för urvalet trots att författarna anser att det ligger en större tyngd i att urvalet är beskriven än att det finns ett etiskt resonemang. Författarna till föreliggande litteraturstudien upplever därför att detta kan vara en faktor som gör att vissa artiklar får en högre kvalitetsgrad enligt Willman et al (2006) än vad som författarparet anser är riktigt. Av de nio artiklar som använts i litteraturstudien har Ian Brown (RN, PhD,

Faculty of Health and Wellbeing, Sheffield Hallam Uniersity, Sheffield, UK) varit med och skrivit fyra utav dem vilket kan ses som en svaghet. Han har dock använt sig av varierande metoder och design i artiklarna. En styrka med artiklarna är att de representerar en bredd av upplevelser från olika kulturer och länder då artiklarna kommer ifrån Nordamerika, Europa, Asien och Oceanien. I flera av artiklarna svarar endast delar av resultatet på litteraturstudiens syfte och

frågeställningar, till exempel de artiklar som främst fokuserar på upplevelser av bemötande utanför sjukvården. Detta har medfört att resultaten från vissa studier ej blev särskilt omfattande och kan göra kvalitén något svagare. Men på grund av den tidigare nämnda tidsbristen och den begränsade forskningen inom området så valdes ändå dessa artiklar att användas.

Resultatdiskussion

I resultaten från artiklarna framgår såväl patienternas upplevelser som

sjuksköterskans attityder, detta gör att åsikter och uppfattningar kan studeras ur båda perspektiven. Vilket vidare möjliggör att se om det finns ett samband mellan upplevelse och attityd.

Bemötande

Majoriteten har överlag mest negativa erfarenheter när det kommer till upplevelser av bemötande från sjuksköterskor. I alla artiklar fanns det en

varierande grad av missnöje av bemötandet från sjukvården. I Merrill (2008) och Thomas (2008) kunde dock positiva möten och upplevelser av respekt från sjuksköterskan utläsas. Detta visar på att det finns sjuksköterskor som bemöter patienter med övervikt/fetma på att korrekt sätt, även om berättelser av sådan karaktär var underrepresenterade. Bemötandet inom sjukvården består av ett stort antal komponenter som tar sig uttryck i såväl tal som i kroppsspråk (Fossum, B 2007). Att tyda av artiklarna så finns här en tydlig brist från sjuksköterskan på denna punkt.Värt att ta i beaktande är att kvinnor är överrepresenterade i alla artiklarna vilket kan ha en effekt på utfallet och kan göra att resultatet ej blir

applicerbart på enbart män. Även faktumet att ingen utav artiklarna som berör bemötande är gjorda i Sverige kan bidra till att de ej är generaliserbara inom den svenska sjukvården.

Attityder

Resultaten från studierna som utredde sjuksköterskans attityder gentemot patienter med övervikt och fetma så påvisades överlag mest negativa attityder. Möjligen kan detta bero och förklaras med hjälp av Berglinds (1972) så kallade

anpassningsfunktion. Anpassningsfunktionen används för att underlätta individens anpassning till dess omgivning (a a). Om till exempel sjukvårdspersonal på en avdelning generellt uttrycker negativa attityder gentemot patienter med

fetma/övervikt så tenderar den enskilda individen själv att tillämpa denna attityd och åsikt på grund av behovet att känna samhörighet med sin omgivning och viljan att undvika konflikter.

I Browns (2006a) studie framkom det att majoriteten av sjuksköterskorna hade negativa uppfattningar av patienter med fetma och ansåg inte att de var

motiverade till att ändra sin livsstil. Liknade resultat presenterades även i Brown et al (2007a) Sådana attityder kan relateras till den inställning som sjuksköterskan har till objektet, i detta fall de överviktiga patienterna. De negativa attityder som sjuksköterskorna har kan tänkas härledas till att attitydsobjektet inte uppfyller hennes egna mål och syften (Helkama 2000).

I Cullbertsons (1999) studie framkom det att 29% av sjuksköterskorna skulle, om möjligheten gavs, välja att ej ha hand om patienter med fetma. Detta går emot hälso- och sjukvårdslagen Svensk författningssamling (1982:763) där det står att vård ska ges på lika villkor. Även socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att sjuksköterskan ska möta patienten med respekt. Skulle sjuksköterskan, om det var möjligt, göra valet att ej vårda patienter med övervikt och fetma så ges inte denna patientgrupp den respekt som de är berättigade till.

I bifynden framkommer det att faktorer som längd på utbildning, erfarenhet och ålder kan påverka attityden hos sjuksköterskan gentemot patienter med fetma och övervikt. Helkama (2000) beskriver att exponering för ett objekt bidrar till en positivare attityd. I Cullbertson (1999) har de äldre sjuksköterskorna och sjuksköterskor med mer än 6 års arbetserfarenhet har en mer positiv attityd gentemot patienter med övervikt/fetma. Då dessa sjuksköterskor med största sannolikhet vårdat fler patienter och därigenom träffat fler patienter med fetma och överviktproblematik, ger det dem större erfarenhet av denna patientgrupp. Även Brown (2006 a) uttrycker att erfarenhet är en faktor som har en positiv effekt på sjuksköterskans attityd.

Sjuksköterskor med ett högre BMI har en större erfarenhet då de själva är överviktiga eller lever med fetma. Genom sådan kunskap och erfarenhet kunde dessa sjuksköterskor lättare skapa sig en förståelse för denna patientgrupp med samma problematik och därigenom även en positivare attityd.

I Brown et al (2006b) utrycker en patient att sjuksköterskan upplevts som generad över att tala om patientens vikt. Vidare i Brown och Thomson (2007b) beskrivs tydligt hur sjuksköterskorna faktiskt finner det generande och obekvämt att tala

om just fetma som en hälsorisk. Detta tyder på att det finns ett klart samband mellan patienternas upplevelser av bemötande och sjuksköterskans attityder. Vi som blivande sjuksköterskor kommer varje dag att möta patienter med varierande problematik. För att ingen patient ska känna sig kränkt, förnedrad eller misstrodd på grund av sin sjukdom är det av stor vikt att vi följer såväl hälso- och

sjukvårdslagen Svensk författningssamling (1982:763) som Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Detta för att kunna ge vård på lika villkor och bemöta alla patienter med respekt.

SLUTORD

Trots enstaka positiva berättelser från patienter och sjuksköterskor var det främst negativa upplevelser och attityder som framkom i denna litteraturstudie. Det är därför viktigt att det forskas mer inom detta område för att komma fram till orsakerna till detta beteende. Vi upplevde att det behövs göras fler studier som syftar till att undersöka upplevelsen av bemötande inom sjukvården hos patienter med övervikt och fetma. Det hade varit intressant med fler studier som undersökte vilken effekt utbildning skulle kunna ha på sjuksköterskan attityder. I takt med att incidensen för att övervikt/fetma ökar krävs mer kunskap för att kunna vårda och bemöta denna patientgrupp på ett korrekt sett.

REFERENSER!

Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (Eds)

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (1:a upplagan). Ungern: Studentlitteratur.

Berglind, H (1972) Individen och den sociala miljön. Lund: Studentlitteratur Brown, I (2006a) Nurses attitudes towards adult patients who are obese: literature review. Journal of advanced nursing 53(2), 221-232

Brown, I et al (2006b) Primary care support for tackling obesity: a qualitative study of the perceptions of obese patients. British journal of general practice. 56, 666-672

Brown, I et al (2007a) Management of obesity in primary care: nurses practice, beliefs and attitudes. Journal of advanced nursing 59(4), 329-341

Brown,I & Thompson, J (2007b) Primary care nurses attitudes, beliefs and own body size in relation to obesity management. Journal of advanced nursing 60(5) 535-543

Culbertson, M J & Smolen, D M (1999) Attitudes of RN students toward obese adult patients, Journal of nursing education.38(2) 84-87

Egidius, H (2005) Psykoloilexikon, Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur Engdahl, E & Hallberg, M (2008) Övervikt och fetma – en litteraturstudie om ett folkhälsoproblem. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa - och samhälle

(opublicerad B-uppsatts)

Friberg, F (2006) (Eds) Dags för uppsats, Lund: Studentlitteratur

Fossum, B (2007) modeller och teorier för kommunikation och bemötande. I: Fossum, B (Eds) Kommunikation samtal och bemötande i vården (1:a upplagan). Lund: Studentlitteratur

Helkama, K et al (2000) Socialpsykologi. Karlshamn: Liber

ICN´s etiska koder för sjuksköterskor (2007). Svensk sjuksköterskeförening, Brommatryck & Brolins AB

Kallings, L (2002) Åtgärder mot fetma, nationell inventering av pågående

studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och

fetma. Sandvikens tryckeri; FHI

>http://fhi.se/PageFiles/3142/fetma_1_inlaga.pdf< 2009-09-25

Lilienthal Heitmann, B (1998) Udbredning, epidemiologi. I: Andersen, T (Eds)

Fetma/fedme –en nordisk lärobok (2:a upplagan) Lund: Studentlitteratur. Lyons, E (2000) Socialpsykologi. I: Eysenck, M (Eds) Psykologi ett integrerat

perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Lönnqvist, F (2007) Fettceller, fettväv och kroppssammansättning. I: Lindroos, A-K & Rössner, S (Red) Fetma från gen till samhällspåverkan. Lund:

Studentlitteratur

Merrill, E & Grassley, J (2008) Womens stories of their experiences as overweight patients. Journal of advanced nursing 64(2) 139-146

National Center for Health Statistics (2006) Prevalence of overweight, obesity and

extreme obesity among adults: United States, trends 1960-62 through 2005-2006

>http://www.cdc.gov/nchs/data/hestat/overweight/overweight_adult.htm< 2009-11-26

Nationella folkhälsoenkäten (2008) Hälsa på lika villkor. Resultat från Nationella folkhälsoenkäten – 2008 Levnadsvanor

>http://www.fhi.se/Documents/Statistik-uppfoljning/Folkhalsoenkaten/Resultat-2008/Halsa-pa-lika-villkor-2008.pdf< 2009-09-29

Pain, H & Wiles, R (2006) The experience of being disabled and obese.

Disablility and rehabilitation, 2006; 28(19): 1211-1220

Poon, M-Y & Tarrant, M (2009) Obesity: attitudes of undergraduate student nurses and registered nurses. Journal of clinical nursing, 18, 2355-2365

Puhl, R M & Brownell, K D (2006) Confronting and Coping with Weight Stigma: An Investigation of Overweight and Obese Adults. Obesity. 14:1802–1815. SBU (2002) SBU-rapport nr 160; fetma – problem och åtgärder

>http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/fetma_2002/kapitel_1.pdf< 2009-09-28.

Svensk författningssamling 1982:763

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Artikelnr 2005-105-1.

>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf< 2009-12-07

Statens folkhälsoinstitut (2009) Fetma - orsaker

>http://fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Fetma---orsaker/< 2009-09-25

Statistiska centralbyrån (2008) Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) >http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____49531.aspx< 2009-09-25

The Information Centre for Health and Social Care (2009) Statistics on obesity,

physical activity and diet: England, February 2009

>http://www.ic.nhs.uk/webfiles/publications/opan09/OPAD%20Feb%202009%20 final.pdf<2009-11-26

Thomas,S L et al (2008) Being fat in today’s world: a qualitative study of the lived experiences of people with obesity in Australia. Health Expectations, 11, 321-330

Willman et al (2006) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: studentlitteratur

Östlundh, L (2006) Informationssökning. I: Friberg, F (Eds) Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur,

Bilaga 3 granskningsmall för systematiska översikter efter Willman et al (2006)

Bilaga 4. Frågeformulär

De frågeformulär som använts i de kvantitativa artiklarna presenteras nedan.

Fat phobia scale.

Termen Fat phobia beskrivs som negativa attityder och stereotypa uppfattningar av personer med fetma. Fat Phobia Scale är ett frågeformulär med 14 punkter där varje punkt utgörs av två motsatta adjektiv till exempel attractive/unattractive. Mellan adjektiven finns en 5 gradig skala där ett poäng på 3,6 indikerar en medelgrad av fat phobia, 4,4 och högre tyder på hög grad av fat phobia (Poon, M Y, 2009).

Atitudes towards obese adult patients.

Skalan Attitudes Toward Obese Adult Patients (ATOAP) används för att bedöma vilka attityder sjukvårdspersonal har inför omvårdnad av vuxna patienter med fetma. Frågeformuläret innehåller 15 negativt laddade påstående till exempel

Caring for an obese adult usually repulses me. Utifrån hur deltagarna förhåller sig till påståendet så kryssas en 5 gradig skala i där 1 betyder strongly disagree och 5 står för strongly agree (Poon, M-Y 2009).

Bilaga 5 Författare Land år

Titel Syfte Metod Deltagare

Bortfall

Resultat Kvalitetsbredd

Ian Brown, Joanne Thompson, Angela Tod & Georgina Jones England 2006b Primary care support for tackling obesity: a qualitative study of the perceptions of obese patients Att utforska överviktiga patienters erfarenheter och upplevelser av stöd i primärvården

Kvalitativ studie med grounded theory metod. Semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor som

genomfördes i deltagarnas hem. Dessa bandades, varade ca 1 timme och transkriberades ordagrant. Intervjuerna utfördes mellan nov 2003 och mars 2004.

Inklusionskriterier: Deltagare med ett BMI över 30 som var medvetna om sin diagnos och kände sig bekväma med att delta i en intervju. Deltagarantal: 28 Bortfall: 0 10 män 18 kvinnor Ålder 19-77 Patienterna upplevde en ambivalens och oklarheter i kommunikation från sjuksköterskans sida.

Det framkom även upplevelser av att sjuksköterskan fann det generade att tala om patientens vikt.

Kvalitativ 76 % Grad II

Bilaga 6 Författare Land År

Titel Syfte Metod Deltagare

Bortfall

Resultat Kvalitetsbredd

Helen Pain & Rose Wiles England 2006

The experience of being disabled and obese. Att undersöka svårt överviktiga och funktionshindrade människors erfarenheter. De utmaningar av deras storlek och funktionshinder som uppstår i deras hem och tillgång till kommunala anläggningar med särskild

hänvisning till att tillhandahålla och använda tekniska hjälpmedel Kvalitativ studie. Semi- strukturerade djupintervjuer utförda i deltagarnas egna hem. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Databehandlingen analyserades med hjälp av grounded theory. Inklusionskriterier: Deltagarna bör väga minst 150 kg, kunna delta i en semi-strukturerad intervju och har mer än ett hjälpmedel (ex rullstol, specialsäng, duschstol mm) Deltagarantal: 6 Bortfall: 2 2 män och 4 kvinnor 3st under 50 år 3st mellan 50 och 64år BMI 48,6-71,5 Negativa upplevelser i form av misstro och anklagelser från sjuksköterskor återgavs av patienterna. Kvalitativ 81 % Grad I

Bilaga 7 Författare Land År

Titel Syfte Metod Deltagare

Bortfall Resultat Kvalitetsbredd Samantha L. Thomas, Jim Hyde, Asuntha Karunaratne, Dilinie Herbert, & Paul A. Komesaroff Australien 2008 Being fat in todays world: a qualitative study of the lived experiences of people with obesity in Australia. Att ge en fördjupad bild av hur det är att leva med fetma och effekten av sociokulturella faktorer.

En kvalitativ metod med djupgående semi-strukturerad intervju. Intervjupersonerna kom från ett brett spektrum av bakgrunder och erfarenheter av fetma. Deltagarna intervjuades face to face eller via telefon. Intervjuerna tog mellan 60-120 min, spelades in och transkriberades inom en vecka av en professionell transkriptionist. Intervjuerna utfördes i oktober 2006. Inklusionskriterier: BMI + 30 Deltagarantal: 76 Bortfall: 25 Ålder: 16-72 Kvinnor: 63 Män: 13 Patienterna hade blivit utsatt för förnedring och nedsättande komentarer men även brättelser av positiva möten framkom i studien. Kvalitativ 75 %, Grad II

Bilaga 8 Författare Land År

Title Syfte Metod Deltagare/bortf

all Resultat kvalitetsbredd Emily Merrill & Jane Grassley USA (Texas) 2008 Womens stories of their experience as overweight patiens Att belysa innebörden av kvinnors erfarenheter som överviktiga patienter i mötet med hälso-och sjukvård Hermeneutik metod.

Studien utfördes i västra Texas (USA).

Face to face intervjuer. Intervjuerna spelades in, varade 50-90 min, börjades med en inledande fråga och följdes av följdfrågor för att klargöra och belysa

upplevelsen. En professionell

transcriptionist transkriberade intervjuerna ordagrant. En fenomenologisk metod användes för att avslöja tematiska aspekter av fenomenet.

Inklusionskriterier:

Kvinnor som identifierade sig själva som överviktiga 18 år eller äldre Kunna kommunicera på engelska. Deltagarantal: 8 Bortfall: 0 Endast kvinnor Ålder: 20-61

Att ej bli trodda eller få hjälp av sjukvårdspersonal var något som alla deltagare i studien någon gång hade upplevt. Kvalitativ 88,2 % Grad I

Bilaga 9 Författare

Land År Titel Syfte Metod Deltagare Bortfall Resultat Kvalitetsbredd

Ian Brown & Joanne Thompson England

2007

Primary care nurses attitudes, belifes and own body size in relation to obesity management. Att utforska sjuksköterskors attityder, åsikter och uppfattning av sin egen kroppsstorlek i förhållande till att ge råd om övervikt Pragmatisk kvalitativ metod Intervju med intervjuguide, inspelade och transkriberade ordagrant. Inklusionskriterier: Respondenterna var stratifierade att omfatta dem som uppgav att de hade arbetat med fetma på en klinisk verksamhet under föregående månad. Alla respondenter var registrerade sjuksköterskor och kvinnor. Deltagarantal: 15 Bortfall: 0 Ålder 28-57 Kvinnor 15 Sjuksköterskorna fann svårigheter med att ta upp och prata om övervikt och fetma, upplevde detta genant och pinsamt Kvalitativ 82,3 % Grad I

Bilaga 10 Författare

Land År Titel Syfte Metod Deltagare Bortfall Resultat Kvalitetsbredd

Ian Brown, Chris Stride, Aikaterini Psarou, Louise Brewins Joanne Thompson England 2007 Management of obesity in primary care: nurses practices, beliefs and attitudes Att undersöka mönster i klinisk praktik, föreställningar och attityder i primärvården hos sjuksköterskor avseende vård av överviktiga patienter. En korrelationsstudie med ett strukturerat frågeformulär. Undersökningen ägde rum i april och maj 2006 En pilotstudie med 32 deltagare gjordes. Alla deltagare arbetade inom primärvården. Deltagarantal: 398 Bortfall: 166 Svars frekvens ca 72 % Ca 91 % var sjuksköterskor Ca 9 % var vårdbiträden. 96 % kvinnor 4 % män Medelåldern var 46 år Hälften av sjuksköterskorna fann empati för patienterna men ansåg samtidigt att de inte var motiverade att förändra sin livsstil. Kvantitativ 84 % Grad I

Bilaga 11 Författare Land År

Titel Syfte Metod Deltagare

Bortfall Resultat Kvalitetsbredd Marjorie J. culbertson & Dianne M. Smolen USA (Toledo) 1999 Attitudes of RN students toward obese adult patients

Tre frågeställningar användes: 1: Vilka är attityderna hos sjuksköterskor (under vidareutbildning) mot personligheter, livsstil och behandling av omvårdnaden av överviktiga vuxna patienter 2: Finns det effekter av sjuksköterskors (under vidareutbildning)

demografiska variabler om deras attityder till personlighet och livsstil om överviktiga vuxna patienter och attityder mot hanteringen av deras vård 3: Finns det ett samband mellan sjuksköterskors (under vidareutbildning) attityder gentemot personligheter och livsstil för överviktiga vuxna patienter och attityder mot hanteringen av deras vård

Deskriptiv korrelationsstudie var använd för att samla in data från två frågeformulär. Bekvämlighetsur val Instrument ATOPT användes för att mäta attityder mot personligheter och livsstilar och omvårdnaden hos överviktiga Deltagarantal: 73 Bortfall: 0 Ålder 20- 53 66 kvinnor 7 män Sjuksköterskorna ansåg att personer med fetma hade lågt självförtroende. De upplevde det även som fysiskt krävande och obekvämt att vårda dessa patienter. Kvantitativ 63 % Grad III

Bilaga 12 Författare Land År

Titel Syfte Metod Deltagare

Bortfall

Resultat Kvalitetsbredd

Man-Yuk Poon & Marie Tarrant China (Hong-kong) 2009 Obesity: attitudes of undergraduate student nurses and registered nurses Att undersöka studerande och registrerade sjuksköterskors attityder mot överviktiga personer och omvårdnaden av feta patienter Beskrivande tvärsnittstudie med egen administrerat frågeformulär

bestående av tre delar. Del 1: bedömde attityder – Fat Phobia Scale Del 2: bestod av en sub-skala ATOAP DEL 3: grundläggande sociodemografiska uppgifter. Pilotförsök med 20 deltagare gjordes. Bekvämlighetsurval. Studien pågick under 2003-06 Data analyserades med hjälp av beskrivande statistik och t-test. Deltagarantal: 551 Bortfall: 0 352 studerande 199 sjuksköterskor 74 män 477 kvinnor Majoriteten av deltagarna ansåg att patienter med fetma var långsamma och oattraktiva, trots det var empati en känsla som många av deltagarna hade för dessa patienter. Kvantitativ 76 % Grad II

Bilaga 13 Författare År

Titel Syfte Metod Antal artiklar Resultat Kvalitetsbredd

Ian Brow

2006a Nurses attitudes

towards adult patients who are obese: literatur review En översikt av empiriska studier med fokus på sjuksköteskors attityder till vuxna överviktiga eller feta patienter i syfte att klargöra aspekter och mönster för dessa attityder.

Elektronisk sökning utfördes från sju databaser tillsammans med referenser från relevanta studier. Använda databaser: CINAHL, Medline, AMED, British Nursing Index (BNI), EMBASE,

PsychINFO och BIOSIS Previews. Inklusionskriterier: sökord

övervikt (och relaterade termer), omvårdnad (och relaterade termer) och attityder (och relaterade termer). Elva studier uppfyllde inklusionskriterierna.

Både kvalitativa och kvantitativa studier

inkluderas, sökandet var begränsad till empiriska fält, studier som har publicerats på engelska. Litteratur som rör barn och ungdomar uteslöts

Data utvanns och sammanfattas i tabellform. 11 empiriska studier användes. 8 hade kvantitativ design 3 hade kvalitativ design Gemensamt för artiklarna i litteraturstudien var övervägande negativa attityder gentemot patienter med fetma. Det framkom bland annat att sjuksköterskorna upplevde patienterna som omotiverade och oattraktiva. Literature review 72 % Grad II