Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige licens. För att se en kopia av denna licens, besök
http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.5/se/. Verket har publicerats i www.globalarkivet.se.
Gamfonder – girighetens fula ansikte
Nationen Zambia ska betala åtskilliga miljoner dollar till ett privat,
englandsbaserat företag för en gammal skuld som landet har till Rumänien.
Hängde du med?
Den 15 februari gav en brittisk domare sitt utslag i ett mål mellan Zambias regering och företaget Donegal International Ltd. Företaget, en så kallad gamfond, hade stämt Zambia på 55 milj USD för en skuldförbindelse som företaget 1999 hade köpt av Rumäniens regering för 3,3 miljoner USD.
Domarens utslag innebar att Zambia ska betala företaget, inte så mycket som det begärt, men troligen omkring 20 miljoner USD.
Skulden uppstod 1979 när Zambia lånade 15 miljoner dollar av Rumänien för att finansiera köp av traktorer och annan jordbruksutrustning. På grund av flera ekonomiska kriser betalade Zambia aldrig tillbaka lånet. Det
innebar att det nominella värdet på skulden ökade med ränta på ränta och värdet på marknaden sjönk, eftersom sannolikheten för att den skulle bli betalad minskade.
1999 förhandlade Zambia och Rumänien om till vilket pris Zambia skulle bli av med skulden och var överens om beloppet 3 miljoner USD. Då kom Donegal International och erbjöd Rumänien att överta skuldförbindelser för 3,3 miljoner USD, vilket Rumänien accepterade. Därefter krävde Donegal International Zambia på hela det nominella beloppet, som då stigit till 42 miljoner USD.
ZAMBIA TILLHÖR HIPC-LÄNDERNA, det vill säga de länder som anses vara så högt skuldskatta och fattiga att de bör få särskilt förmånliga lättnader i sina utlandsskulder. För att få sådana måste regeringen i ett HIPC-land i en lång process få balans i sin makroekonomi och genomföra en rad
ekonomiska reformer som godkänts av IMF och Världsbanken.
2005 uppnådde Zambia HIPC:s slutpunkt och fick omfattande
skuldlättnader. En rad länder gick alltså med på att skriva av stora delar av sina förfallna utestående skulder till Zambia.
De som inte deltar i förhandlingarna, däribland gamfonder, kan utan att bryta mot några lagar låta bli att gå med på motsvarande avskrivningar.
En månad före beslutet om skuldlättnader för Zambia, stämde Donegal International landet inför en domstol i London för att få ut hela beloppet, efter att ha lagt på ytterligare obetalda räntor och andra kostnader sedan 1999.
DET SOM GÖR DETTA SÅ UPPRÖRANDE är att låntagaren är en regering i ett fattigt land som av det internationella samfundet bedömts vara värt skuldavskrivningar för att bättre kunna finansiera utbildning, hälsovård, vägar och annat, men som i stället tvingas betala en gamfond.
Den brittiska finansministern Gordon Brown sade i ett tal i FN:s generalförsamling 2002:
– Vi fördömer särskilt den perversitet där gamfonder köper skulder till ett reducerat pris och gör en vinst genom att stämma låntagande land för att få ut hela den kapitaliserade skulden, ett moraliskt skandalöst resultat.
Världsbankschefen Paul Wolfowitz har instämt i kritiken mot fonderna.
Zamiba är inte det första offret för gamfonder. Enligt Jubilee Debt
Campaign har det förekommit minst 40 domstolsfall av denna typ. Några länder har valt att betala, till exempel Peru. Några hotas att dras inför domstol, bland annat Kongo (Brazzaville) och Ecuador.
ALLA FONDER VINNER DOCK INTE i domstolarna och några företag har avstått från sina krav när solidaritetsrörelser dragit igång kampanjer. Detta gjorde, enligt Jubilee Debt Campaign, bland annat Big Food Group, som hade stämt Guyana på 12 miljoner BP och Nestlé som drog tillbaka en stämning mot Etiopien på 6 miljoner USD. I dessa fall handlar det om internationellt kända företag som förmodligen är rädda om sitt varumärke.
Nu leder Jubel och Oxfam en internationell kampanj för att få Donegal International Limited att dra tillbaka sina krav. Fonder av typ Donegal International lär dock inte vara lika måna om sitt rykte.
En allvarlig effekt av gamfondernas giriga agerande är att regeringar i länder som är beredda att fortsätta ge fattiga, högt skuldsatta länder skuldlättnader kan bli tveksamma, om de inte skapar ökade resurser till skolor, sjukvård, vägar och vattenförsörjning utan i stället gör ett antal aktieägare och anställda i gamfonder ännu rikare.
Bertil Odén
