iiver iggliiggning,

Observationer iiver iggliiggning, ftidosiik och vila hos Donzels blivinge,Aricia nicias scandicus Wahlgr。 (Lep。 ,Lycaenidae) CHRISTER WIKLUND

wiklund, c.: observationer river iiggliiggning, fridos<ik och vila hos Donzels blavinge, Aricia nicias scandicus Wahlgr. (Lep., Lycaenidae). [Observations on oviposition.

feeding and roosting in Aricia nicias scandicus Wahlgr. (Lep., Lycaenidae).] - ^Ent.

Tidskr. 98: 1-4 ⁽¹⁹⁷⁷ t ^{Lrnd, Sweden 20 May 1977. ISSN 0013-886X.}

Observations on a central Swedish population of Aricia nicias showed that the butterflies spent most of the day imbibing nectar from a variety of flowers which ^were visited appioximately proportionately to their abundance. Hence, the dominant flowering plants in the area, Potentilla erecta and Chamaenerion angustifolium, were also mosl lrequently visited by the butterflies. At night the butterflies roosted on spikes and panicles ofvarious grasses, i.a. Phleum pratense andDeschampsia caespitosa.

The females were observed to oviposit primarily on withered ^leaves of the host plant, Geranium silvaticum. This observation conforms to a ^general pattern which is beginning

to emerge for egg-overwintering butter{lies which utilize herbaceous host plants, viz.

the avoidance of the green leaves of the host plant as egg substratum. This, in turn, indicates that the two primary goals of the eggJaying females, viz' (l) maximizing larval host plant finding after hibernation and (2) minimizing ^egg predation during the 10 months for which the egg stage lasts, pose conflicting demands on the choice of egg substratum. In consequence, the choice of oviposition site inl. nicias appears to be a compromise between these conflicting demands.

C. Wiklund, Dept. of Zoology, University of Stockholm, Box ^6801, S-l13 86 Stockholm, Sweden.

Vid ett besё k i''Sandvikcns fhbodar"belagna

d ttё n ttugaren i mcllcrsta Dalama hade jag, under en knapp vcckas tid, till皿 le att stifta bekantskap med I)onzels blavingC,И ^{″ J`′ α κ Jcプ α s}

scα ″グ Jε ′ s Wahigrcn, sonl flё g talrikt pa de blomsterrika fhbodvallarna.

BlombesOk

Fran 8‐tiden pa morgOnen till 18‐ tiden pa

sё

^rc‐

kominande blominandc vaxter sOnl blodrot,

Pο ′ θ″′

′ α ′″θ

`″

α Rausch., r61leka, И

〃

“

j〃 インル

“

L.,skogsibbla,″ J`″ αεル

“

sJ′ ッα―

′ ′ ε′″ L., smё rblomma,Rα

“ 夕

“

ε′′ ′ S αCris L., skogskovall,iイ _{ι″″ρッ″′}

“

sI′

ッα′ Jctr“ L., ang‐

skovall, M. ρ′ α′ ι″ S′ L., buskmara, caJJ夕 ^″

“ο′ル

^gο L.,vitmtta,G.bο

`αル

L.,johannes‐

ё

rt, Hッ p′ riε

“ ρ

`り brα

“ L., rё

dklё ver,

T″ J♭

^J′

“ρ′α′′

“s`L.,mJolkё

^rt,C力

`″′″′

0“

α″

g“ srJO″

“

″

SCOp. (fig。 1) OCh SkOgsnava C′ ″ α

“

J“ ″ 2 sF′ ッ

′″η L。 ,dvs samtliga pa angen

l―

blominande arter med undantag av blaklocka,

Cα ″′′″ク′ θ ″ ο r′ ″グル ′ ^Jα L.och grassjanl_

blomma,S′ ′′ ′ aria gra″ ′ ″ια L.

Bide hannar och honor tillbringade stё ^rsta delen av dagen sё kande efter fё da varvid ana tingangliga ka110r utnytJadeS,dVs aven de(増 ^up‐

kalkade blommorna av skogs‐ och angskOvall samt mJolkё rt ur vilka blavingcn med sin rclativt korta sugsnabel endast torde kunna komina at en ringa del av den producerade nektam.

巧 arilarna brebll inte ha starka preferenser

fё r nagOn ensklld vaxt utan bcsё kte dc olika artemas blominor ungeね r i proportion till deras talrikhet. Salunda utglorde blodrot och mJolk―

6rt, som dominerade bland de ncktarprodu‐

cerande blo■ linorna, aven de viktigaste fё ^do‐

kal10ma.

Nattvila

Nar dagen bё

ttade lida mOt sitt slut kundc man iaktta bade hannar och honor sittande pa

hё gt belagna platser i angsVegetationen,solande

'Christer Wiklund

Fig。 1. Hanne av Donzels blavinge sugande nektar frh b10mma av珂

rt.

A male ofИ ガ cね れた″

″′′ ο〃 s feeding on a nower of C力 α

“ ′′″

`″

JO″ α″ g“ srル ′ ル″

sig i den ncdgaende s。 lcns stralar. Allt efter―

som solen _」

ёvergick ttarilama fran att s。 la sig tin att sova och tillbringade natten latt synliga pa sina upph● da Vi10platser.

salunda iakttogs vid 21‐ tidcn den 15. VI1 13 fJttrilar sovande pa cn ca. lcXl m2 angsflik, varav 9 pa ax av timota,Pヵ ′

`〃

″ ′″α

^{s′ L.}

lflg. 2), 2 pa vippor av tuvtatel,Dθ ∫ε力θ

“ ρ ^sJα εα

`S′

ルο

ё rt och l pa bl。 .1lna av skogsnava.

Agglaggningsbeteende

l avsikt att studera blavingens ttglaggnings‐

beteende fOjdcs cn cnskild hona under 3 tiinmar, menan 9.30 och 12.30, dcn 16.7. I)enna hona tillbringade de tvi fOrsta tinllnarna med att bes6ka blonlinor och suga nektar,varefter tiden mellan ll.30 och 12.30 agnades it ttglaggning.

Honan sags lagga sammanlagt 14 agg,samtliga

var den hclt donlincrande av de tvattartbladiga

vanligaste viloplatsen fё r ttarilarna nar de slog sig ner fё r att vila mellan fё dosё k eller agglaggningsgё romal.

Den observeradc honans beteende i samband med agglaggningen var likartat vid ana tillfhnen

och inleddes alltid med att hOn, efter en kort

(Angsnava,c′ ″ α″レ

“ ρた

`″

Sι L.,som vanligen

blavinge c、 Ordstrё m et al. 1941, Langer 1958, Gullander 1959)fannS tt pa angsvallen.)Efter att ha suttit stilla pa dct vissnade bladet under ca.30 sekunder bё ttade hOnan rё

i riktning mot bladytan, varefter bakkroppen b● deS framat sa att。 宙pOsitorn blev synlig.

Darefter bё

sё kande efter ett lampligt stalle att asta ctt agg pa.

Fё r att ett agg skullc kunna astas fordradcs att honan lyckades finna en bladyta som var ungeねr vinkelrat mOt ovipositorn. Eftersom skogsnavans blad力 r stora i fё rhttlande till bla‐

vingen,och honan inte kunde krё ka bakkroppen tillrackligt for att uppna den erfordrade rata vinkein mot ovansidan av ett slatt blad, var sialva avsattandet av ttget ofta brenat med svarighCter.Detta resulterade vid flera till,1llen i att honan flё g bort fran vardvaxtens blad utan att ha lagt nttot ttg.Dessa mekaniska svarig‐

Fig. 2. Donzels blivinge sovande pe timotej-ax.

Aricia nicias scandicus roosting on a spike of Phleum pratense.

﹁

∃

heter vid ttgl電 gningen var sarskilt patagliga nar honan hade landat pa ett friskt grё nt blad vars

mindre pa helt vissnade blad som hade bё ^riat

"runa ihOp Sig'' eftersom honan da hade till‐

gang till bladytor i alla tankbara vinklar.

Den observeradc honan uppsё kte huvudsak‐

ligen vissna och delvis hoprullade blad av skogs―

nava i samband med agglaggningen och iade

samtliga 14電 g pa denna typ av blad.Vid fem

tillね

llen iakttogs honan fё rs6ka lagga agg pa friska blad av Vardvaxten, men misslyckades varJe ging efter att ha gatt omkring pa bladet med utfhnd ovipOSitor under 30-50 sekunder.

Fё r att utrё

nytJade vissna blad vid agglaggningen under‐

sё ktes saval friska som vissnade blad av skogs‐

nava c5 av vardera slaget), varVid l agg

hittades pa den fё rra och ll agg pl den senare typen av blad. I)etta resultat antyder dels att aven friska blad anvands vid agglaggningen och dels att aggen fё retradesvis lagges pa vissna blad(Chansen fё ^{r att fё} rdelningen ll:l ska upp‐

komma om aggen lagts slumpvis pa friska och vissna blad ar enHgt binonlialfOrdelningen O,CX16).

Diskussion

lakttagelsen av att Donzels blavinge latter 犯g pa vissna blad av vardvaxten ar intressant med hansyn till att agglaggningsbeteenden ar sarskllt daligt kanda hOs aggё vervintrande

ё rter sOm vardvaxter.

Eftersom

^ё rter i regel helt vissnar ner under vintern fё refaller det som om f6rdelen av att ltta agg direkt pa vardvaxten (sOm tyCkS uttalad hos de larv‐ , pupp‐ och ilnago6ver‐

vintrande arterna)ar liten. 1)etta har lett till att de ttgё vervintrande ttarilarna uppvisar stor vaHation i val av agglaggningssubstrat. Som cxempel kan namnas den silverstreckade parle‐

morrJ計 1len,И rgッ ″″お ′′ρ力 ^jα L.,vars honor

lagger agg pa tradstamlnar efter att ha fё ^r‐

vissat sig om att /iο ′ α sp. rlnns i narheten

巧 arilen,Par″ α

sa′ ο′ ′ ο L.,som l電 ger agg pa allehanda substrat,t ex lavar, mossor,gras‐

stran Osv,pl artens fortplantningslokaler Cヾ ^Ord‐

strё

■11949).

Fё r de aggё Vervintrande ttaHlama f6refaller tvi faktorer att vara av sarskild betydelse vid agglaggningen,namligen l)att aggen llggs sa att

Obsθ ″α′ わ″′″αッ Dο ″ z`お b″ νれ gθ 3

de nyklackta larverna har stё rsta tankbala fOrutsattningar att finna en lamplig Vardvaxt under varen (dvs aret efter det att honan lagt 独 et)OCh 2)att undVika predation under det langvanga ttgstadiet(SOm hos denna grupp av 巧

留 ξ 7:]ぷ BttPhMnr mm“ ⁿ

silverstreckade parlemorrJarilen Och apollo‐

fJ五 Hlen samtliga utnyttiar fleraHga ёrter som vttdvaxter undviker samtliga, som regel, att ltta ttg pi friska blad av vardvaxten. Efter‐

som agglaggning direkt pa vardvaxtens grё

^{r att} underlatta de nyklackta larvemas vardvaxt‐

sё kande,fё refaner det som om sarskilda Hsker skune vara fё renade med detta agglaggnings‐

substrat, vilket har lett till att det naturliga urvalet har gynnat de honor som har lagt ttgen annorstades. Den troHgaste riskfaktorn torde vara att aggpredationen ar sarskilt stor n計 aggen laggs paね rska blad, eftersom aggen di 計 helt exponerade och utsatts fё r predation av savtt rovlevande arter som av vaxtatare, 宙lka slump宙 s kan komma att fё rttta勾 ^{ggen i} samband med sitt Vanliga fё dointag av grё

vaxtdelar.

Skulle denna slutsats vara riktig innebar det att de aggovervintrande fJarilarnas "mal_

sattning" att(1)minilnera aggpredationen och (2)Inaxilnalt underlatta de nyklackta larvemas vardvaxtsё kande, staner 01ika krav pi val av 独 laggningssubstrat.Fё jaktligen torde det slut‐

識襄^t」a量∫

^Verg望

^:需::b苫

^ala乱

motstHdiga krav.

Sumlnary

Observations on a central Swedish population of И″ ′ c′ α

“

Jε

spent most of the day visiting flowers. The butteraies exhibited no apparent preferences but fed on flowers approxirnately proportionately to flower abundance.Thus,the donlinantflowering

^{′ ′″′ ′ 〃α ′″}

`6′

α

Rausch. and c力 ^{a″ ′′″′″ Jο ″ θ″ g,s′} ル ′ ル Scop., Were also the dominant nectar source “ of the adult butteray population. At night the butternies were easily observed roosting on various plants,most often on spikes of Pカ ル′″

′″ α′

`″

S`L.or panicles of Dθ sc力 a“ ′ ^sJα

`α

′

rο

^ε

C力 ″ お r`″ ″′ た′ ′″ご

angustifolium and Geranium silvaticum L.

Females were observed to oviposit on, ^pref- erably old and withered, leaves of Geranium

silvaticum which grew abundantly in the meadow inhabited by the butterflies. (Geranium pratense L. which is usually referred to as the

only host plant of A. nicias was not available

in the study area). The leaves of the host

plant were extremely numerous and con- spicuous and constituted the most commonly utilized substratum for the butterflies when resting.

The observation of A. nicias ovipositing on withered leaves of G. silvaticum is interesting because l) host plant searching and egg- laying behaviour is poorly known for butter- flies which overwinter in the egg stage and whose larvae utilize herbaceous host ^plants and 2) this group of butterflies exhibits great

variation in their choice of oviposition sites as shown by Argynnis paphia L. which deposits eggs on three trunks (Frohawk 1914, Magnus 1950) and Parnassius apollo L. which lays eggs

on a wide variety of substrates in its breeding habitat (Nordstrom 1949).

In "egg-overwintering" butterfl ies two factors appears to be of particular importance at oviposition, namely l) to choose an egg site so

that the newly hatched larvae can find their host plants and 2) to choose an egg site so that predation of the eggs is kept to a minimum during the approximately l0 months for which this stage lasts.

Although A. nicias, A. paphia and p. _apollo all utilize perennial host plants, oviposition on

the green leaves of these plants is avoided by all

of them. Since the green leaves of the host plants would be suitable egg sites for maximizing the probability of the newly hatched larvae finding their host plants, it follows that some disadvantage must be associated with this egg site. (Since _eggs deposited on green leaves are preyed upon not only by predators but also _by omnivores and herbivores which may ingest eggs accidentally while feeding, this factor could be of importance).

Thus, the goals of (l) maximizing larval host plant finding and (2) minimizing egg predation, apparently pose conflicting demands on the choice of egg substratum. In consequence, the choice of oviposition site in l. nicias appears

to be a compromise between these conflicting demands.

Litteratur

Frohawk, F. W. 1914. Natural history of British butterflies. London (flutchinson & Co.).

Gullander, B. ^1959. Nordens dagtiirilar. Stockholm (Norstedts).

Langer, T. W. 1958. Nordens dagsommerfugle.

K<ipenhamn (Munksgaard).

Magnus, D. B. ^1950. Beobachtungen zur Balz und Eiablage des Kaisermantels (lrgynnis paphia L.). -

Z. Tierpsychol. 7 :435449.

Nordstr<im, F. 1949. Dag4Siirilar - soldyrkare. Svenska djur: Insekterna, sid.245-273 (red. Lindroth, C. H.

& Notini, G.).

Nordstrrim, F., Tullgren, A. & Wahlgren, E. 1941.

Svenska fiiirilar. Stockholm (Nordisk Familjeboks

Frirlag).