Om risker och riskhantering i näringsliv och samhälle

Full text

(1)Om risker och riskhantering i näringsliv och samhälle RICHARD WAHLUND. Kapitel 1, utdrag ur Risker och riskhantering i näringsliv och samhälle Richard Wahlund (red.) 2016 ISBN: 978-91-86797-22-5 © Stockholm School of Economics Institute for Research och författaren, 2016.

(2) KAPITEL 1. Om risker och riskhantering i näringsliv och samhälle RICHARD WAHLUND.

(3)

(4)

(5)

(6)

(7) 1 Det är en värld av förändring i vilken vi lever, och en värld av osäkerhet. Vi lever endast genom att veta någonting om framtiden. (Knight, 1921, s 199) "#$%

(8) & '

(9)

(10) ' *

(11) +/ 0 3 [V]år kunskap om hur saker och ting fungerar, i samhället eller i naturen, åtföljs av vaga 4

(12) /

(13) '

(14) '5

(15) &%

(16)

(17)

(18) 6378 . En bok som reder ut begreppen och ger råd : *

(19) %*

(20) '

(21)

(22)

(23) '

(24)

(25) * /

(26)

(27)

(28)

(29) &% kommer att hända härnäst och framöver. Denna osäkerhet kan vi uppleva både frustrerande och som ett hot, men också som något som stimulerar oss till handling, vilket vi brukar kalla ”risktagande”. Det senare har visat sig

(30) *

(31) ;/'

(32) ;%

(33) * Kan det vara så att det just är osäkerheten som ger livet mening, att hanteringen av denna osäkerhet – att ta risker och chansa på möjligheter – är livet? Är det måhända därför vi benämner alla dem som bedriver affärsverk

(34) *

(35)

(36) *5

(37) <=+

(38)

(39) *

(40)

(41) '

(42) *

(43) * © FÖRFATTARNA OCH SIR. 11.

(44) RICHARD WAHLUND. samhet för näringslivet?! Samtidigt säger Knight (1921) att ”vi lever endast genom att veta någonting om framtiden” (min kursivering), d v s att det är det vi vet om framtiden som gör att vi lever. Det ena motsätter dock inte det

(45) %%

(46)

(47) *

(48) 5;*

(49) &

(50) %/ @ skap som möjligt – i den utsträckning vetskapen är ekonomiskt motiverad A'

(51)

(52)

(53)

(54) / %

(55) agerande.. Risker och riskuppfattningar B**A/

(56)

(57) *

(58) *

(59)

(60) A/ C

(61)

(62) CC

(63) *C C

(64)

(65) *C kan det vara så att vi egentligen borde tala om ”osäkerhet”, ”osäkerhetsagerande” och ”osäkerhetshantering”? Eller både och, beroende på? Vad är ** F G '

(66) %*

(67)

(68) <= ;

(69) &CH

(70)

(71) C'

(72) &'

(73)

(74) skapitel. B &

(75)

(76) = *

(77)

(78) ;*

(79) *%

(80) & om framtiden. Inledningsvis görs en historisk tillbakablick som åskådliggör skillnader mellan olika sorters risk och osäkerhet. Därefter presenterar författaren ett konceptuellt ramverk över hur dessa betingelser kan kate*

(81)

(82) 5&;

(83) *

(84)

(85) &

(86) '%

(87)

(88) *

(89) /&%

(90) ;*

(91) ;'J

(92) '%

(93) %

(94) &%'

(95) %* '

(96) så logiskt som möjligt, helt sonika satsa på första tillgängliga kandidat eller använda sig av intuition eller tumregler när man ska välja kärlekspartner. B'5 &ACL &

(97) & /

(98) CA*%

(99) '

(100) '

(101) J

(102) 45;

(103) *

(104) '

(105) %*

(106)

(107) ;

(108)

(109)

(110) ;

(111)

(112)

(113) &&'*

(114) /*

(115)

(116) en investering kan medföra. Det senare handlar både om investeringar i näringslivet och politikers val mellan vad som skall uppmuntras och stödjas, eller motverkas och kanske till och med förbjudas, t ex avseende energikäl

(117) * M

(118)

(119) * G

(120) % om hantering av terrorhot, säkerhetsaspekter i allmänhet och medborgares

(121) ;

(122) *

(123) &&'*

(124) 12. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(125) 1 | RISKER OCH RISKHANTERING I NÄRINGSLIV OCH SAMHÄLLE. &%

(126)

(127) ;

(128)

(129) & / '

(130) Sjöberg diskuterar vidare hur vi människor uppfattar personliga risker jämfört med allmänna risker – motsvarande risker för andra – samt skillnader mellan olika människor avseende sådana uppfattningar. Kvinnor och män

(131)

(132) N;

(133)

(134) M;&

(135) *

(136) *

(137) &&'*O

(138)

(139) &&/

(140)

(141) @ &&'*

(142) P

(143)

(144) '

(145)

(146) &&'*

(147) '

(148) *

(149) &/

(150)

(151)

(152) ;

(153) * '* förklaringar. I kapitlet beskrivs alternativa ansatser som fungerar bättre. Ett *

(154)

(155) '

(156)

(157) / &;/*

(158)

(159) för riskuppfattningen än vad som påståtts. +&

(160) '

(161) Q

(162)

(163) <= A CQ

(164) '

(165) ;/

(166) CA&

(167)

(168) vidare på riskbedömningar med fokus på hur dessa bedömningar kan påver P

(169) '

(170) ;

(171)

(172)

(173)

(174) & pol) som en betingelse där utfallet kan variera men där sannolikheterna för 5* ' ;

(175) H /& ;

(176) * som ligger till grund för dessa skattningar kommer resultaten oftast att ut

(177) / %* '

(178) '

(179) P

(180) '

(181) N&M

(182)

(183) '

(184) * '

(185) *

(186) Hole-In-One beräknats till en på 12 500 försök. Det går också att ange att sannolikheten för denna prestation är 0,008 %. Ett tredje sätt är att säga att prestationen är väldigt osannolik. I kapitlet besvaras därefter, med utgångspunkt från olika empiriska studier, frågor som vilket av de tre formaten som är mest begripligt för individer? Vad är deras för- och nackdelar? Hur bra är individer på att förstå sannolikhetsinformation om risk som kommuniceras?. Anseenderisker Y /&

(187)

(188) ;

(189) &&;

(190) / &%** der senare år för företag och andra organisationer2 – för beslutsfattare inom såväl näringslivet som samhället i övrigt – samt för dem som följt medierapporteringen är anseenderisker. Dessa risker handlar om att ett företag, eller deras företrädare, agerar på något sätt som andra intressenter – kunder, 2 När enbart ”företag” fortsättningsvis skrivs så inbegriper det också ”andra organisationer”. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 13.

(191) RICHARD WAHLUND.

(192)

(193)

(194) &

(195) *

(196)

(197)

(198)

(199) M

(200)

(201) reglerare etc. – reagerar positivt eller negativt på vilket påverkar deras uppfattningar om företaget, dess anseende eller image.

(202)

(203)

(204) '

(205) *A/nerhet den digitala, t ex tillkomsten och utvecklingen av internet i allmänhet.

(206) /

(207) A

(208) *5

(209)

(210)

(211) /

(212)

(213) *

(214) &&

(215)

(216) * '

(217) **

(218) %

(219) %*\

(220) &

(221) / snabbare än tidigare. Detta ökar samtidigt sannolikheten för att beskrivningarna av agerandena förändras eller t o m förvrängs i olika riktningar (jämför viskleken) vilket gör det allt svårare för företag att hantera anseenderisker/

(222)

(223)

(224)

(225)

(226)

(227) '

(228) *

(229)

(230) % '

(231)

(232) oss att professionaliteten hos professionella beslutsfattare inbegriper mer kunskap och större förmåga att hantera risker än det allmänmänskliga? Ett problem här är dock att kunskapen – beslutsunderlaget – för att kunna bedöma andras reaktioner på ett agerande som beslutas eller begås i huvudsak är begränsat till beslutsfattarens egen uppfattning härom, eller motsvarande &&'*

(233) ''%

(234)

(235) ^

(236) helt enkelt några mer handfasta indikatorer för att bedöma dessa risker. Det sistnämnda ökar också sannolikheten att man över huvud taget inte beaktar en sådan risk. Hearst (1991) beskriver i sin artikel Psychology and nothing vår tendens att fokusera på den information som är tillgänglig istället för den information som behövs och som man därför skulle behöva lägga

(237)

(238)

(239)

(240) A

(241) **

(242) &*

(243) A &% G *

(244) *

(245) /

(246) '

(247) *

(248)

(249) C

(250) C '

(251) *% '

(252) % '

(253)

(254) * /

(255) '

(256) '

(257) %*'

(258) '

(259) %

(260)

(261) *

(262) / H

(263) man hitta informationen om anseenderisken med det man står i begrepp att besluta eller göra? B'

(264) &

(265)

(266) AC

(267)

(268) /C – presenterar författarna Richard Wahlund, Daniel Dellham, David Åberg. Y

(269) J '

(270)

(271)

(272)

(273)

(274) &% '

(275) **

(276) ; ' N& /

(277)

(278) *

(279)

(280)

(281) '%

(282) '

(283) %* P

(284) '


(286) 1 | RISKER OCH RISKHANTERING I NÄRINGSLIV OCH SAMHÄLLE. tanke är att detta skall undersökas i förväg av företag, innan beslut fattas eller man agerar, där resultatet i form av ett risk- eller möjlighetsindex utgör &% M

(287)

(288)

(289)

(290) *

(291) den som uppfattas negativt) eller möjlighet (vid ageranden som uppfattas positivt) med agerandet. I kapitlet redovisas även resultat från en undersökning där metoden tes' &% / A / &&'

(292) bristfälligt eller väl hanterat – samt ett företags kontroll eller brist på kontroll av eventuell förekomst av barnarbete hos underleverantörer i utvecklingsländer. Det senare förväntade sig författarna skulle resultera i starka reaktioner, såväl positiva som negativa beroende på vilket agerande man M '

(293) %;'G&

(294)

(295)

(296) samtidigt starkare än författarna hade förväntat sig.) q

(297) *

(298) '

(299) * *

(300) /

(301) '

(302) '

(303)

(304)

(305) w

(306) / '

(307) *

(308) %

(309)

(310) '

(311) %'

(312)

(313) &&

(314) ;

(315) ' M

(316) GM %

(317) '

(318) %'

(319) *

(320)

(321) *

(322) '

(323) *

(324) * / ;

(325)

(326)

(327) P

(328) '

(329)

(330) * %*

(331) *

(332)

(333) som direkt indikerar anseendemöjligheter genom en uppskattad hantering / I kapitlet presenteras också en modell för hur anseenderiskerna och -möjligheterna uppstår, samt diskuteras vad som får oss att reagera, med ut*%*&

(334) M M ;&/ *P

(335) '

(336) &

(337)

(338)

(339) även en kausal modell för denna reaktionsprocess, vilken låg till grund för själva undersökningen och skapandet av risk- och möjlighetsindexen, samt diskuterar implikationer för företags hantering av anseenderisker och -möj*

(340) //

(341) B'5 &ACL /A

(342) *

(343) sekvenser av en förtroendekris i medierna” – spinner författarna Pernilla Q

(344) +

(345) ;

(346) * ^

(347) <

(348) '

(349) +

(350)

(351) &% &

(352) ; *%*& '

(353) %& M 'AL+

(354) A

(355) *

(356) &

(357) & P

(358) '

(359)

(360)

(361) /

(362) *

(363) *

(364)

(365) *

(366) z© FÖRFATTARNA OCH SIR. 15.

(367) RICHARD WAHLUND. dan råder ett krig om uppmärksamhet där alla kämpar om att nå ut med sitt budskap till sina intressenter. Å andra sidan föreligger en risk med att visa upp sig och få medial exponering eftersom man därmed också riskerar att utsättas för kritik. ^%*

(368) *

(369) '

(370)

(371)

(372) ;

(373) *{

(374) /C^;

(375) *

(376)

(377) *

(378)

(379)

(380) hamnar i det mediala strålkastarljuset och tvingas hantera mediernas tolkningsföreträde och rapportering. Dels riskerar man att förlora anseende – '

(381)

(382) & A % / &%

(383) '

(384) % '

(385)

(386)

(387) *

(388) G

(389) &/'

(390) '

(391)

(392) '

(393)

(394)

(395)

(396)

(397) '%

(398) '

(399)

(400) *

(401)

(402) P

(403) '

(404)

(405)

(406)

(407)

(408)

(409) /*

(410) diehantering, kan innebära för en organisations organisation. Detta ger en ;

(411) N&

(412) '

(413) /* ''* rummet på mediernas villkor. Det sista kapitlet med direkt koppling till anseenderisker – ”Tillit till &&'5* ''* M

(414) 5

(415) Y ' % &

(416)

(417)

(418) ; CAYO*;5

(419) } /J Y;;45*

(420) har som utgångspunkt anseenderisken med att missköta ett äldreboende. I &*

(421) /&&'5*

(422) &

(423) /

(424)

(425)

(426) ~&&'5* på distans via enkäter eller genom besök i den aktuella verksamheten. I kapitlet beskrivs hur uppföljningen är organiserad i relationen mellan en kommun och två privata utförare som har i uppdrag att driva äldreboenden. Sättet på vilket uppföljningen är organiserad relateras i kapitlet till behovet &/+&

(427)

(428) *; %;%&&'5*

(429) '

(430) &'*

(431) &&'5*/ ;

(432)

(433) & %%

(434) /.

(435)

(436) . B; *%

(437) % & M

(438) B'

(439) ACw

(440)

(441) / * F H ;

(442)

(443)

(444) C A /

(445)

(446)

(447)

(448) författaren Jesper Blomberg bankers hantering av sitt eget risktagande och * / & '

(449)

(450) *

(451)

(452) *

(453) &

(454)


(456) 1 | RISKER OCH RISKHANTERING I NÄRINGSLIV OCH SAMHÄLLE. *%

(457) M;

(458)

(459)

(460) '

(461)

(462)

(463)

(464) * sker på ett tillfredsställande sätt. Bankernas riskkontrollfunktion har förändrats och vuxit kraftigt under de senaste två decennierna. I kapitlet beskrivs och utreds denna utveckling och några av dess konsekvenser. q%*

(465) '

(466) %*

(467) &

(468) ;

(469)

(470) # '

(471) '/

(472) /

(473)

(474) *' F# &%

(475)

(476) &%;

(477)

(478) gandepraktik? Innebär den att bankernas affärsenheter tar på sig lägre risker

(479)

(480) ;

(481) * /

(482)

(483) FO

(484) /

(485)

(486) /

(487) *%* **'' '

(488) ;

(489) ;/

(490) %

(491) . *

(492)

(493) '

(494) ;

(495)

(496) FY

(497) / kontrollfunktionerna, kontrollteknologierna och kontrollpersonalen t o m ha motsatt effekt än den eftersträvade, d v s göra att bankerna ägnar sig åt än mer omfattande risktagande? #

(498) / & '

(499) %*

(500) '

(501)

(502) *

(503) '

(504)

(505) &%'5B;

(506) ;

(507) / /C

(508) @*

(509)

(510) ;/

(511) %

(512) C

(513)

(514) **

(515) &%

(516)

(517)

(518)

(519) '

(520) *;

(521) *

(522)

(523) FP%

(524)

(525) *

(526) ;5

(527) &

(528) * / '

(529)

(530)

(531)

(532) /

(533) *F+ ;

(534)

(535)

(536) ' tioner ses som en sentida upprepning eller del av den rationaliseringsrörelse ;

(537) ;

(538) '

(539)

(540) %

(541) ;

(542) 3370 FH % fall, kan vi även se spår av den kritik som denna rörelse gav upphov till? B;

(543) /;/

(544) %

(545) ''

(546) * '

(547) mindre mänskliga produktionsförhållanden? Är det en fråga om en allt mer aktsam och professionell hantering av risk, eller är det tvärtom en fråga om C;

(548)

(549) /* CF I det efterföljande kapitlet – ”Institutionella investerares riskhantering i M

(550) &%

(551) C A 5

(552) '

(553) '

(554) ^

(555) +' 4 & q @Y 6M

(556) &%

(557) '

(558) M

(559) *

(560)

(561) &'

(562) * * \

(563) 5*'5

(564) '

(565) ; */

(566) */ B &

(567) *

(568) '

(569) '

(570)

(571) *

(572)

(573) & & /; &% området, där marknadsliberala uppfattningar om effektiva kapitalmarknad

(574)

(575) &

(576)

(577) *'

(578) %*'

(579) %/

(580)

(581)

(582) © FÖRFATTARNA OCH SIR. 17.

(583) RICHARD WAHLUND. ; *H'

(584)

(585) *

(586) ; M * * &

(587) % '

(588) ; */

(589) *&

(590) GM ; *

(591) tidshorisonten för att utvärdera detta, samt den möjliga konsekvensen att institutionella placerare engagerade sig mer i bolagens skötsel än tidigare. ^ &

(592) ; */

(593) */ & '

(594)

(595)

(596) författarna att sådana förändringar blir föremål för politisk förhandling. Som

(597) &'

(598) /&

(599) '

(600)

(601) ; */

(602) */ kan komma att omformas för att möta denna förändring.. Andra risker och sätt att hantera dem I inledningen av detta introduktionskapitel konstaterades att världen är '

(603)

(604) *B

(605) *

(606) *;

(607) / '

(608)

(609) * && /''

(610)

(611) %* .

(612)

(613) / &&

(614) *

(615) *5q/''

(616)

(617) /

(618) *

(619) ;

(620) */

(621)

(622) '5

(623)

(624) &%

(625) B & Cq/ ''

(626)

(627) A /

(628)

(629) P < ; Q

(630)

(631) ;

(632) %

(633) C;

(634)

(635) /

(636)

(637) '

(638) '

(639) 4''^ Torkel Strömsten hur en strategisk ompositionering för ett globalt läkeme'

(640) * ' ;% / ''

(641) /

(642) * '

(643) //&

(644)

(645)

(646) '

(647) *%;

(648)

(649) /P

(650) *'

(651) %*

(652) ; *%'

(653) %

(654)

(655) '

(656) ;

(657) /& ;/*

(658)

(659) *

(660)

(661) preventivt på en hälsomarknad, till skillnad från dagens reaktiva sjukvårdsmarknad. +&;

(662) &&

(663) ;

(664) %

(665) /''

(666) modeller som detta innebär för utförare av vård. Ersättningsmodeller påver

(667) &%

(668)

(669) %

(670)

(671) *

(672) /

(673) *

(674) *. /''

(675)

(676) '5

(677) %//&

(678)

(679)

(680) Y&

(681) ;

(682)

(683) . /

(684)

(685) '

(686) '

(687) * ; '

(688) *

(689) '

(690)

(691)

(692) * & 5& / ''

(693)

(694)

(695) ;

(696)

(697) *

(698)

(699) '5

(700) / affärsmodellen. B &AC'

(701) %&

(702) & ;'CA 18. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(703) 1 | RISKER OCH RISKHANTERING I NÄRINGSLIV OCH SAMHÄLLE.

(704)

(705) '

(706) '

(707) Y

(708) J

(709)

(710) '

(711) '

(712) * &

(713) agerande innebär och därför vikten av att förstå politiska processer. Politiska beslut kan få stor påverkan på företags resultat och kan många gånger vara avgörande för deras överlevnad. I takt med att en allt större del av ekonomin blir föremål för reglering ökar värdet av att förstå politisk risk och vilka mekanismer som påverkar politiskt beslutsfattande. B &

(714) J

(715)

(716) '

(717) %'

(718) * &; och beteendeekonomi kan bidra till att bättre förstå de politiska processerna. Han argumenterar också för hur dessa mekanismer i sig kan leda till att det ;

(719)

(720) '

(721) /

(722) *

(723) *

(724) ''N

(725)

(726) till att den politiska domänen växer. Detta gör det viktigare och mer värdefullt för företag att förstå dessa processer och mekanismer. L&%3@; P

(727) +* 3

(728) .

(729) ^

(730) &* ;

(731) sannolikhetsfördelning, medan vi saknar objektiva sannolikheter när det gäller osäkerhet. När det gäller osäkerhet kanske det till och med är svårt att beskriva möjliga utfall i förväg. Även om distinktionen mellan de båda begreppen har djupa rötter, har den akademiska litteraturen, undervisningen och råden för praktiskt beslutsfattande försökt hantera osäkerhet med verk/* '

(732)

(733)

(734) I det följande kapitlet – ”Strategier för att möta risk och osäkerhet” – ger '

(735) '

(736) L

(737) P

(738) ;

(739) *

(740) *;/

(741)

(742)

(743) &

(744)

(745)

(746) &

(747)

(748) 5

(749)

(750) '

(751) %

(752) ^ 5& '/

(753)

(754)

(755) *

(756) ;

(757)

(758) P

(759) ;

(760) *

(761) '

(762) *

(763) förutsättningar man möter på olika marknader kan låta risk och osäkerhet påverka sina beslut. I det sista kapitlet i boken – ”Riskkultur – fundamentet för en god riskhantering” – behandlar författaren Kristian Kallenberg, slutligen, begreppet riskkultur och dess påverkan på en organisations förmåga att hantera sin riskexponering framgångsrikt. Kallenberg konstaterar att en formell riskhan

(764) *;

(765)

(766) *

(767) * */ ;

(768) värderingsmässigt fundament genom en god riskkultur. Det därför kanske viktigaste och mest övergripande rådet till företag och andra organisationer '

(769)

(770) *'

(771)

(772) * /

(773) A'/

(774)

(775) © FÖRFATTARNA OCH SIR. 19.

(776) RICHARD WAHLUND. 5*

(777) A

(778)

(779) /

(780) &'

(781) %'

(782) arbeta strukturerat med att påverka sin riskkultur.. Några slutord w *%*&

(783)

(784) '

(785)

(786) * /

(787) som karakteriseras av osäkerhet. Samtidigt agerar vi i denna värld, vilket ;/

(788) ;

(789)

(790)

(791) B**

(792) % C

(793)

(794) *C< %/

(795) '

(796) mation som möjligt kan vi omvandla osäkerheten till någon grad av risk som kan underlätta för oss att fatta beslut och agera utifrån. Självklart kan vi genom vårt agerande också påverka denna risk, både vår egen och andras, och då både öka och minska den. Boken är skriven för dig som vill få ökade insikter i och förståelse för

(797) *

(798)

(799)

(800) ;;

(801) &%

(802) ^ *%*& '

(803) % \

(804) ;%

(805) &

(806)

(807) %

(808) ; '

(809) '

(810) %**

(811)

(812)

(813) '/

(814)

(815)

(816) i bokens titel – risker, riskhantering, näringsliv och samhälle. Risker: Vad innebär risk egentligen? Eller är det egentligen osäkerhet det

(817) FP *

(818)

(819)

(820)

(821)

(822) &

(823) FO

(824) &pfattar människor risker? Vad påverkar dessa uppfattningar och hur påverkar dessa uppfattningar våra beteenden, t ex spelbeteenden eller ställningstaganden i olika frågor? Kan risker också innebära möjligheter? Riskhantering: Hur kan vi hantera riskerna eller osäkerheten? Boken dis

(825)

(826) \

(827)

(828) ;%

(829)

(830)

(831)

(832) ;

(833)

(834) N

(835)

(836)

(837)

(838) ;

(839)

(840)

(841) /''

(842)

(843) och risker inom politik och offentlig förvaltning samt mer allmänt utifrån nationalekonomisk teori och med hjälp av en god riskkultur. Näringsliv och samhälle: Boken tar upp risker och riskhantering inom både näringsliv och samhället i övrigt, t ex i offentlig förvaltning, politiska processer och ideell verksamhet.. 20. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(844) 1 | RISKER OCH RISKHANTERING I NÄRINGSLIV OCH SAMHÄLLE. ^ '

(845) &&*

(846) ; '

(847)

(848) ;

(849) förståelse hos läsaren, vilket i sin tur resulterar i att läsaren blir bättre på att

(850)

(851)

(852)

(853) &%5*

(854) J/ . Referenser

(855)

(856) 6+3 B 6 6 '

(857) 6B^4;

(858) *L Eminent Economists. Their Life Philosophies, 73@:;

(859) *:;

(860) *~

(861) /Q

(862) O

(863) Y Q/ */q * American Scientist, Vol. 79, No. 5, 432-443. +/}^0 <

(864)

(865) / 'Y& /The Quarterly Journal of Economics, 51, 209-223. +* PO3

(866)

(867) :;

(868) *^L

(869) Q

(870) ;

(871) ^3370 The Theory of Social and Economic Organization. q6

(872) q P

(873) Q

(874) O The Economic Theory of Risk and Insurance. Philadelphia: Uni

(875) / 'Q/Q

(876) . © FÖRFATTARNA OCH SIR. 21.

(877)

No results found