Barnmorskeprogrammet
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Amningsinformation bland gravida kvinnor i Mellansverige En pilotstudie om hur gravida söker och får information om amning
Författare Handledare
Gertrud Böckman Christine Rubertsson
Frida Lundqvist
Examinator Berit Höglund
Examensarbete i Reproduktiv hälsa 15 hp Barnmorskeprogrammet 90 hp
VT 2015
SAMMANFATTNING
Syfte: att undersöka hur gravida kvinnor sökte och fick information om amning under graviditeten och hur vårdrutiner gällande amning upplevdes av kvinnorna under mödravårdsbesök samt utfallet av det första amningstillfället. Metod: en retrospektiv, deskriptiv studie med kvantitativ ansats där data samlades in genom ett bekvämlighetsurval.
Besvarade frågeformulär uppgick till 52 stycken och delades ut av barnmorskor på BB på vägs återbesöksmottagning vid Akademiska Sjukhuset. Resultat: Internet var den vanligaste sökvägen för att få information om amning både av först- och omföderskor men förstföderskorna sökte i större utsträckning information om amning. Knappt hälften av kvinnorna ansåg att barnmorskorna de mötte under sin graviditet inom mödravården var kunniga inom amningsfrågor. Endast omföderskorna uppgav att de inte fick någon information alls om amning under den gångna graviditeten. Konklusion: barnmorskor behöver hålla sig bättre uppdaterade om vilken information som finns på Internet samt att de behöver ha bättre kunskap i att kunna hänvisa blivande mödrar till internetsidor med evidensbaserad information om amning.
Sökord: amning, information, graviditet, mödrahälsovård, Internet
ABSTRACT
Aim: was to investigate how pregnant women searched and received information about breastfeeding during pregnancy, how care routines concerning breastfeeding were perceived by women during antenatal check-ups and the outcome of the first breastfeeding session.
Method: a retrospective, descriptive study with a quantitative approach where the data was collected by convenience sampling. Answered questionnaires amounted to 52 forms and were handed out by the midwives at Akademiska Hospital´s nursing return reception. Results:
Internet was the most common source of information regarding breastfeeding among both primiparas and multiparas but primiparas searched for information about breastfeeding to a higher extent. Almost one-half of the women reported that antenatal midwives they met during pregnancy had knowledge about breastfeeding. Multiparas reported that they had not received any antenatal information about breastfeeding at all. Conclusion: midwives needs to be better updated concerning information available on the Internet as well as be able to refer mothers to Internet sites containing evidence-based information about breastfeeding.
Keywords: breastfeeding, information, pregnancy, maternal healthcare, Internet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND ... 1
1.1. Amning och dess fördelar ... 1
1.2. Amning i dagens Sverige ... 2
1.3. Amningsstöd ... 3
1.4. Information och sökvägar om amning ... 3
1.5. Riktlinjer om amning inom Uppsala läns landsting ... 4
1.6. Problemformulering... 5
2. SYFTE ... 5
3. FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5
4. METOD ... 6
4.1. Design ... 6
4.2. Urval ... 6
4.3. Datainsamlingsmetod ... 6
4.4. Tillvägagångssätt ... 7
4.5. Dataanalys ... 7
4.6. Forskningsetiska överväganden ... 7
5. RESULTAT ... 7
5.1. Demografisk och socioekonomisk bakgrund ... 7
5.2. Sökvägar för amningsinformation som kvinnor använde sig av under graviditeten ... 8
5.3. Amningsinformation som kvinnor fick via mödrahälsovården och hur nöjda de var med informationen ... 9
5.4. De vanligaste sökvägarna för först- respektive omföderskor ... 12
5.5. De egenskaper inom barnmorskans profession som kvinnorna skattade som viktigast i samband med erhållen amningsinformation ... 14
5.6. Första amning och amningsplan ... 14
6. DISKUSSION ... 15
6.1. Sammanfattning av huvudresultatet ... 15
6.2. Resultatdiskussion ... 15
6.2.1. Sökvägar ... 15
6.2.2. Förtroende för barnmorskan ... 15
6.2.3. Omföderskor utan information ... 16
6.3. Metoddiskussion ... 16
6.3.1. Generaliserbarhet ... 16
6.3.2. Internt bortfall ... 17
6.3.3. Externt bortfall ... 17
6.3.4. Val av design ... 18
7. KONKLUSION ... 18
7.1. Förslag på fortsatt forskning ... 19
8. REFERENSER ... 20
Bilaga 1 ... 26
Bilaga 2 ... 30
1 1. BAKGRUND
1.1. Amning och dess fördelar
Bröstmjölk är den naturliga näringen för alla spädbarn och bör enligt Amerikanska Barnläkarföreningen vara förstahandsvalet för alla spädbarn (Kleinman, 2004). Amning såsom den rekommenderas av WHO, bör vara exklusiv de första sex månaderna av barnets liv och bör därefter vara ett komplement till fast föda upp till två års ålder eller längre (World Health Organisation, [WHO], 2014).
Amning innebär en rad fördelar för både mor och barn. För barnet ger exklusiv amning skydd mot infektioner såsom akut otit längre än 4-6 månader. Risken för gastrointestinala sjukdomar som ger kräkningar och påverkan på avföringskonsistens minskar också om barnet ammas längre än tre månader (Scariati, Grummer-Strawn & Fein, 1999, Ip, Chung, Raman, Trikalinos & Lau, 2009). Frekvensen av sjukhusinläggningar i samband med nedre luftvägsinfektioner minskar även om barnet ammas längre än 4 månader. Vidare minskar risken även för uppkomst av atopiska eksem, astma samt senare komplikationer som kardiovaskulär sjukdom och fetma (Grummer-Strawn & Mei, 2004, Gillman, Rifas-Shiman, Camargo et al., 2001). Även risken för diabetes typ 1 och 2 minskar om barnet ammats som spädbarn (Gartner, Morton, Lawrence et al., 2005). Vid amning längre än 6 månader minskar risken för akut lymfatisk leukemi. Plötslig spädbarnsdöd drabbar i mindre utsträckning barn som helammas, även när hänsyn tas till andra riskfaktorer för plötslig spädbarnsdöd såsom rökning hos modern, sovställning och socioekonomisk status hos modern (Ip, Chung, Raman, Trikalinos & Lau, 2009). Amning kan även påskynda tillfrisknandet vid vanliga barnsjukdomar och minska barnadödligheten globalt (WHO, 2014), liksom det i vissa studier kunnat ses bättre resultat i vissa kognitiva tester hos barn som ammats längre än 6 månader (Gartner, Morton, Lawrence et al., 2005). Finmotoriska färdigheter vid 2 och 4 års ålder samt matematisk förståelse och läsning vid 4 års ålder är mer utvecklade hos barn som del- och helammas upp till 8-9 månader jämfört med barn som inte ammas alls (Jenkins & Foster, 2014). Fördelar med amning för modern är ett visst skydd mot ny graviditet. Kvinnor som ammar längre än 12 månader får även minskad risk för ovarialcancer (Modugno, Ness &
Wheeler, 2001) och reducerad förekomst av bröstcancer jämfört med kvinnor som inte ammar under sin livstid (Bernier et al., 2000). För varje år en kvinna ammar minskar risken successivt för diabetes typ 2 såvida kvinnan inte har hereditet för åldersrelaterad diabetes (Stuebe, et al., 2005). Amning kan även ge modern en snabbare viktnedgång efter graviditeten. Kvinnor som ammar 1-2 år efter graviditeten väger i genomsnitt knappt ett kilo
2 mindre än de kvinnor som inte ammar lika länge (Sichieri, Field, Rich-Edwards et al., 2003).
Sambandet mellan amning och snabbare viktnedgång minskar fetma och dess skadliga bieffekter såsom hjärt-/kärlsjukdom och diabetes (WHO, 2014).
1.2. Amning i dagens Sverige
Amning innebär en rad fördelar för både mor och barn. För barnet ger exklusiv amning skydd mot infektioner såsom akut otit längre än 4-6 månader. Risken för gastrointestinala sjukdomar som ger kräkningar och påverkan på avföringskonsistens minskar också om barnet ammas längre än tre månader (Scariati, Grummer-Strawn & Fein, 1999, Ip, Chung, Raman, Trikalinos & Lau, 2009). Frekvensen av sjukhusinläggningar i samband med nedre luftvägsinfektioner minskar även om barnet ammas längre än 4 månader. Vidare minskar risken för uppkomst av atopiska eksem, astma samt senare komplikationer som kardiovaskulär sjukdom och fetma (Grummer-Strawn & Mei, 2004, Gillman, Rifas-Shiman, Camargo et al., 2001). Även risken för diabetes typ 1 och 2 minskar om barnet ammats som spädbarn (Gartner, Morton, Lawrence et al., 2005). Vid amning längre än 6 månader minskar risken för akut lymfatisk leukemi. Plötslig spädbarnsdöd drabbar i mindre utsträckning barn som helammas, även när hänsyn tas till andra riskfaktorer för plötslig spädbarnsdöd såsom rökning hos modern, sovställning och socioekonomisk status hos modern (Ip, Chung, Raman, Trikalinos & Lau, 2009). Amning kan även påskynda tillfrisknandet vid vanliga barnsjukdomar och minska barnadödligheten globalt (WHO, 2014), liksom det i vissa studier kunnat ses bättre resultat i vissa kognitiva tester hos barn som ammats längre än 6 månader (Gartner, Morton, Lawrence et al., 2005). Finmotoriska färdigheter vid 2 och 4 års ålder samt matematisk förståelse och läsning vid 4 års ålder är mer utvecklade hos barn som del- och helammas upp till 8-9 månader jämfört med barn som inte ammas alls (Jenkins & Foster, 2014). Fördelar med amning för modern är ett visst skydd mot ny graviditet. Kvinnor som ammar längre än 12 månader får även minskad risk för ovarialcancer (Modugno, Ness &
Wheeler, 2001) och reducerad förekomst av bröstcancer jämfört med kvinnor som inte ammar under sin livstid (Bernier et al., 2000). För varje år en kvinna ammar minskar risken successivt för diabetes typ 2 såvida kvinnan inte har hereditet för åldersrelaterad diabetes (Stuebe, et al., 2005). Amning kan även ge modern en snabbare viktnedgång efter graviditeten. Kvinnor som ammar 1-2 år efter graviditeten väger i genomsnitt knappt ett kilo mindre än de kvinnor som inte ammar lika länge (Sichieri, Field, Rich-Edwards et al., 2003).
Sambandet mellan amning och snabbare viktnedgång minskar fetma och dess skadliga bieffekter såsom hjärt-/kärlsjukdom och diabetes (WHO, 2014).
3 1.3. Amningsstöd
De vanligaste orsakerna till att kvinnor slutar att amma innan barnet är 6 månader påvisas bland annat i en kanadensisk studie där att inte känna sig bekväm med amningen, trötthet och utmattning av amningen är bidragande faktorer. Även oro över tillgången på bröstmjölk får kvinnor att gå över till flaskuppfödning (Brown, Dodds, Legge, Bryanton, Semenic, 2014).
För att främja amningen är det därför viktigt med amningsförberedande och amningsstödjande arbete. Detta kan vara en känslig process och ställer stora krav på vårdgivaren gällande kunskap, lyhördhet och tid (Landstinget Uppsala Län, 2012). Vårdpersonal kan för att öka amningsfrekvensen, stödja kvinnan aktivt i sitt beslut att amma genom fem grundkomponenter; emotionellt, självförtroendestärkande, instrumentalt, informativt och socialt stöd. Tidig hud-mot-hud-kontakt och att amma tidigt efter födseln är associerat med högre amningsfrekvens och bör uppmuntras och eftersträvas (Gubler, Krähenmann, Roos, Zimmermann & Ochsenbein-Kölble, 2013). För att öka amningsfrekvensen är det viktigt att kvinnans kunskap om amning är hög vilket kan ske genom utbildning och information (Hall- Moran, Dykes, Burt & Shuck, 2006). Att tillhandahålla evidensbaserad information om amning respektive flaskuppfödning garanterar hög kvalitet på stödet till blivande mödrar och kan möjliggöra att kvinnor i större utsträckning ser fördelar med amning och väljer detta (Miracle & Fredland, 2007). En amerikansk studie har påvisat att kvinnor som får information om amning samt stöttats i sin amning av sjukvårdspersonal är femfaldigt mer benägna att amma än kvinnor som inte fått denna information och detta stöd (Lu Lange, Slusser, Hamilton
& Halfon, 2001). Amningsstöd har setts ge positiv effekt på amningsfrekvensen hos kvinnor med låg inkomst i områden med låg amningsstatistik. Behovsbaserat samtal mellan två individer, upprepande av information och antenatal utbildning är också effektivt för att höja amningsförekomsten (Dyson, McCormick & Renfrew, 2005). En grundidé för ett framgångsrikt amningsstöd består av 10 steg för att värna om, marknadsföra och stödja amningen och dess fördelar (WHO, 2009).
1.4. Information och sökvägar om amning
Information om amning från Internet kan ses som kostnadseffektivt och som ett bra komplement till besök hos barnmorskan (Giglia & Binns, 2014). Kvinnor i Sverige har i stor utsträckning tillgång till Internet och använder det frekvent för informationssökning (Larsson, 2006). Nätbaserad information upplevs även vara tillförlitlig (Mead et al., 2003; Larsson, 2006).En svensk studie påvisar att blivande mödrar oftast inte involverar barnmorskan i att de inhämtar kunskap från Internet. Internet som informationskälla erbjuder dock möjligheten för
4 blivande mödrar att bekräfta den information hon erhåller från barnmorskan (Larsson, 2009).
En australiensisk studie rapporterar att gravida kvinnor använder olika sökvägar såsom barnmorskan, böcker, internet och vänner/familj. Amning är ett av de ämnen där kunskapsluckor ofta förekommer (Grimes, Forster & Newton, 2013). Internet, böcker, barnmorskan och vänner beskrivs som förekommande sökvägar även av Szwajcer et al., (2005). Information om amning efterfrågas oftast under den tredje trimestern och kommer främst från vänner till den blivande modern. En annan studie visar hur gravida söker information om träning under sin graviditet och hur skillnad i sökvägar är beroende av hur långt gången i graviditeten kvinnan är. Information genom böcker och tidningar är vanligast till graviditetsvecka 16 och därefter genom vänner/familj (Clarke & Gross, 2003).
Vidare kan ses att barnmorskan har en betydande roll i att förmedla kunskap om amning till blivande mödrar. Kvinnor förlitar sig till stor del på barnmorskans information, men använder även Internet och böcker för informationssökning. Kvinnors sökvägar kan i denna australiensiska studie skilja sig åt beroende på om den gravida kvinnan vårdas av läkare eller barnmorska. De kvinnor som får vård av barnmorska uppger att barnmorskan är deras främsta informationskälla, jämfört med de som vårdas av läkare som uppger Internet som den främsta informationskällan (Grimes, Forster & Newton, 2013).
Hög utbildningsnivå och inhämtad information om amning från Internet påverkar kvinnor positivt i deras förmåga och beslut att amma (Ku & Chow, 2010). Skillnader i amningskunskap hos blivande föräldrar varierar beroende på kön, ålder och utbildningsgrad (Laanterä, Pietilä & Pölkki, 2010). Kvinnor med hög utbildningsnivå inhämtar ofta information om amning via Internet och ammar sina barn exklusivt i större utsträckning (Ku
& Chow, 2010).
1.5. Riktlinjer om amning inom Uppsala läns landsting
Information om amning är en del i den hälsofrämjande information en gravid kvinna får av sin barnmorska under graviditeten. Mödrahälsovården ger amningsinformation som förväntas bidra till en positiv inställning till amning med förhoppningen att det ska leda till exklusiv amning under de första sex månaderna. Mödrahälsovården ska dokumentera kvinnans tidigare erfarenheter av amning, hennes förväntningar och önskemål om amning. I barnmorskans roll i amningsfrämjande arbete är det viktigt att ha goda kunskaper om amning samt kunna ge
5 individanpassad information. Hen bör även ha ett reflekterande förhållningssätt till amning vilket betyder att egna amningserfarenheter, attityder och fördomar inte framhävs (Landstinget i Uppsala län, 2013). I basprogrammet för gravida ingår information om amning i graviditetsvecka 25 inklusive en broschyr om amning. Amningsinformation återkommer även under vecka 33-37. Informationen som ges under graviditeten bör innehålla fördelarna med hudnära vård, anknytningsprocessen, det nyfödda barnets behov, förmåga att kunna amma och barnets beteende i amningssituationen samt hälsomässiga fördelar för moder och barn med amning (Landstinget i Uppsala län, 2012).
1.6. Problemformulering
Enligt litteraturen saknas kunskap om hur svenska gravida kvinnor söker och får information specifikt om amning under graviditeten. Vidare saknas det studier om hur svenska kvinnor upplever vårdrutiner gällande amningsinformation.
2. SYFTE
Syftet med studien var att undersöka hur gravida kvinnor sökte och fick information om amning under graviditeten och hur vårdrutiner upplevdes av kvinnorna under mödravårdsbesök samt utfallet av det första amningstillfället.
3. FRÅGESTÄLLNINGAR
Vilka sökvägar för amningsinformation beskrev kvinnor att de använde sig av under graviditeten? När under graviditeten söktes amningsinformation mest?
Vilken amningsinformation beskrev kvinnorna att de fick via mödrahälsovården och hur nöjda var de med given information?
Vilka sökvägar för amningsinformation var vanligast hos förstföderskor respektive omföderskor?
Vilka egenskaper hos barnmorskan skattade kvinnorna som viktigast i samband med att de fick information om amning?
Hur stor andel av kvinnorna ammade inom två timmar postpartum? Vilka önskemål och förväntningar hade kvinnorna kring amning?
6 4. METOD
4.1. Design
En retrospektiv, deskriptiv studie med kvantitativ ansats.
4.2. Urval
Mödrar som uppsökte BB på vägs återbesöksmottagning tillfrågades om att delta i studien.
BB på väg är en vårdform som är integrerad med BB-vården vid Akademiska Sjukhuset.
Familjer som bor inom Uppsala och Knivsta kommun samt skrivs ut från förlossnings- eller BB avdelningen inom 72 timmar efter barnets födelse erbjuds en uppföljning via BB på väg.
Fokus ligger på moderns och barnets hälsa. (Landstinget i Uppsala län, 2014). Deltagare till studien hittades genom ett bekvämlighetsurval och kvinnorna tillfrågades om medverkan av barnmorskorna som tjänstgjorde vid återbesöksmottagningen. Datainsamlingen pågick under fyra veckor mellan juli-augusti 2014. Enda inklusionskriteriet var att behärska det svenska språket både skriftligt och muntligt. Kvinnorna avgjorde själva om de uppfyllde dessa språkkriterier.
4.3. Datainsamlingsmetod
Frågeformuläret till denna studie innehöll både tidigare använda frågor (Cato et al., 2014, Sjöström et al., 2013) och nykonstruerade frågor för att överensstämma med studiens syfte.
Inledningsvis eftersöktes genom åtta frågor demografisk, socioekonomisk samt obstetrisk bakgrundsfakta (ålder, bostadsort, födelseort, paritet, tidigare amning, utbildningsnivå, sysselsättning samt civilstånd). Därefter följde fem flervalsfrågor gällande egen informationssökning om amning innan kvinnorna ombads ta ställning till sex påståenden genom att gradera sitt instämmande. Dessa påståenden berörde erfarenhet av tidigare amning, amningsinformation erhållen från mödrahälsovården, kunskap hos mödrahälsovårdsbarnmorska, respektfullhet, lyhördhet och tålamod i amningsfrågor. Slutligen återfanns tre frågor där de första två berörde hur lång tid kvinnorna planerade att amma sitt barn, och tidpunkt för det första amningstillfället med fem respektive tre alternativ. Den sista frågan omfattade 18 delområden med den övergripande frågan; ”Hur mycket tid anser du barnmorskan inom mödrahälsovården ägnade åt att ge dig information om nedanstående områden?”. Kvinnorna skulle här ange om ”ingen alls”, ”för lite”, ”lagom” eller ”för mycket” tid hade ägnats åt vid respektive delområde. Enkäten i dess helhet återfinns som bilaga 1.
7 4.4. Tillvägagångssätt
Enkäten testades innan genomförandet av studien för att kontrollera att frågorna var enkla att förstå samt gav material som kunde besvara frågeställningarnai studien. Fem nyförlösta kvinnor, inneliggande Akademiska Sjukhusets BB avdelning läste igenom frågeformulären.
Dessa kvinnor kom med förbättringsförslag såsom förtydligande av vissa frågor. Testningen av frågorna gjordes även för att inte hota uppsatsens validitet. Efter korrigering av enkäten lämnades 52 enkäter till mottagningen BB på väg och lämnades ut till svensktalande nyförlösta kvinnor under fyra veckor i juli-augusti 2014. Enkäterna besvarades av kvinnorna vid sitt återbesök på BB på väg för att sen läggas i en låda som barnmorskorna på mottagningen samlade in.
4.5. Dataanalys
Insamlade data har analyserats i SPSS version 20.0. För att kunna analysera eventuella skillnader mellan olika val av sökvägar mellan exempelvis först- respektive omföderskor användes deskriptiv statistik. När jämförande av viss data med varandra skulle genomföras dikotomiserades en del av svarsalternativen för att få mer representativa grupper. De frågor som hade fyra svarsalternativ, exempelvis god information, indelades i två grupper. I den ena gruppen kodades svarsalternativen "instämmer helt” och ”instämmer till stor del” lika och till den andra gruppen kodades "instämmer delvis” samt ”instämmer inte alls” lika.
4.6. Forskningsetiska överväganden
Ett godkännande till studiens genomförande erhölls av verksamhetschefen för kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset. Insamlad data kunde inte kopplas till någon enskild person eftersom frågeformulären besvarades anonymt. Enkäterna kommer efter examinerad och godkänd uppsats att förstöras. Detta förtydligades i ett missivbrev som kvinnorna tog del av innan de bestämde sig för att delta i studien (se bilaga 2).
5. RESULTAT
5.1. Demografisk och socioekonomisk bakgrund
Kvinnorna var mellan 18-43 år. Majoriteten var födda i Sverige och bodde i Uppsala. De var sammanboende eller gifta, hade gymnasie- eller högskolekompetens och förvärvsarbetade innan denna graviditet. Sammanfattning av kvinnornas demografiska och socioekonomiska bakgrund redovisas närmare i tabell 1.
8 Tabell 1 Sammanställning av kvinnornas demografiska och socioekonomiska bakgrund
n % Bortfall Total
Ålder 18-30 28 53,8 52
31-43 24 46,2
Födelseland Sverige 40 76,9 5,8 % (n=3) 49
Annat land 9 17,3
Bostadsort Uppsala, innanför stadsgränsen 34 65,3
Uppsala, utanför stadsgränsen 11 21,2 5,8 % (n=3) 49
Annan ort 4 7,7
Utbildningsnivå Grundskolenivå 2 3,8
Gymnasienivå 14 26,9 52
Högskole-/universitetsnivå 36 69,2
Sysselsättning Arbetssökande 4 7,7
Student 7 13,5 52
Förvärvsarbetande 40 76,9
Föräldraledig 1 1,9
Civilstånd Ensamstående 1 1,9 52
Samboende/gift 51 98,1
5.2. Sökvägar för amningsinformation som kvinnor använde sig av under graviditeten Av de tillfrågade kvinnorna uppgav 70 % (n=36) att de någon gång under graviditeten sökt information om amning. Av alla förstföderskor sökte 88 % (n=22) information om amning jämfört med 52 % (n=14) av omföderskorna. Internet var den vanligaste sökvägen hos kvinnorna i studien följt av vänner/familj/partner. Vårdpersonal uppgavs som den tredje mest använda sökvägen. Sammanställning av användningsfrekvensen av de olika sökvägarna, och de sökvägar som kvinnorna använde sig mest av redovisas i figur 1. Den period då kvinnorna oftast sökte information om amning var från graviditetsvecka 28 och fram till förlossningen (n=23, 44,2%). Av de som sökt information under denna period var 16 förstföderskor (30,7%) och 7 (13,4%) omföderskor. Åtta kvinnor i studien (14%) sökte lika mycket information under hela graviditeten och 20 kvinnor (38,4%) sökte inte alls information om amning.
9 Figur 1 Antal kvinnor med olika sökvägar för amningsinformation
5.3. Amningsinformation som kvinnor fick via mödrahälsovården och hur nöjda de var med informationen
Kvinnorna delades in i fyra grupper (förstföderskor, omföderskor, de som tyckte bra amningsinformation var viktigt och de som tyckte att det var mindre viktigt) för att kunna jämföra hur de har ställt sig till påståendet "Jag har fått bra information om amning inom mödrahälsovården”. Först jämfördes förstföderskor med omföderskor för att se hur nöjda respektive grupp var med amningsinformationen de erhållit från mödravården (se figur 2) och då framkom att förstföderskor i större utsträckning var nöjda. Jämförelser gjordes även på kvinnorna som hel grupp och då kunde ses att 44,2% (n=23) tyckte det var av stor betydelse att få bra information om amning och 30,8% (n=16) angav att bra information var av största betydelse vilket innebär att majoriteten av kvinnorna skattade information om amning som viktigt. Vidare menade endast 44,2% (n= 23) av kvinnorna att barnmorskorna hade kunskap i amningsfrågor. De som tyckte att de har fått bra information från barnmorskan var också mer benägna att skatta god amningsinformation som av allra största betydelse (n=9, 37,5%) eller av stor betydelse (n=13, 54,2%). Kvinnorna tillfrågades även om de tyckte att de hade känt sig respekterade av sin barnmorska gällande amningsfrågor varpå 55,8% (n=29) instämde helt i att de kände sig respekterade medan 3,8 % (n=2) uppgav att de inte alls kände sig respekterade.
Vid jämförande av de fyra grupperna var de som instämde helt med påståendet att de hade fått
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Använt sig av Ej använt sig av Använt mest
10 bra amningsinformation oftare förstföderskor (n=9, 36 %) än omföderskor (n=8, 29,6 %) vilket indikerade att förstföderskor i något större grad var nöjda med mottagen amningsinformation från mödrahälsovårdens barnmorskor. Det var även uteslutande omföderskor (n=4, 14,8 %) som inte instämde alls med påståendet att de fick bra amningsinformation. Även om de som uppgav att de inte fick bra information om amning var få till antalet, tyckte de flesta i denna lilla grupp att de inte fick någon amningsinformation alls. Sammanställning av kvinnornas ställningstagande till påståendet ”Jag har fått bra information om amning inom mödrahälsovården” redovisas i figur 2.
Gällande amningen som informationsområde inom mödrahälsovården var det en kvinna som angav att det lades ned lagom med tid på amning men klassade ändå informationen som undermålig. Omföderskor med tidigare god egen erfarenhet av amning analyserades även och då var det 50 % (n=6) som instämde helt i att det var nöjda med amningsinformationen de fått. Medan det bland omföderskor som inte hade bra erfarenheter av tidigare amning (50 %, n=2) eller inte hade ammat tidigare barn (33,3%, n=9) fanns en större benägenhet att instämma delvis med att de hade fått bra amningsinformation. Detta tydde på att de som hade god erfarenhet sedan tidigare samt tidigare valt att amma var mer nöjda med mottagen information.
Figur 2 Ställningstagande till påståendet "Jag har fått bra information om amning inom mödrahälsovården”
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Alla kvinnor Förstföderskor Omföderskor
Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer inte alls
11 Kvinnorna tillfrågades inom vilka i enkäten redan angivna områden de fått amningsinformation ifrån och i vilken utsträckning. Gällande de olika delområdena av amningsinformation angav flest kvinnor att de inte fick någon information alls inom delområdena Amning efter bröstoperation (n=36, 69,2%), Koppmatning (n=28, 53,8%) samt Bröstens anatomi och fysiologi (n=26, 50 %). En kvinna ansåg att delområdet Första amningen och första mjölken (n=1, 1,9 %) tillägnades för mycket tid. I övrigt skattade alla kvinnor den tid som lagts på de olika delområdena som för lite, lagom eller ingen tid alls. Det var störst andel omföderskor som inte fick någon information alls inom de olika ämnesområdena kring amning vilket stämde med tidigare framkommen resultat kring området amning under tiden på mödrahälsovården. De delområden som omföderskorna inte alls fick information om var: Amning efter bröstoperation (n=20, 80 %), Bröstens anatomi och fysiologi samt Koppmatning (n=18, 72 %). Det var 16 (69,6 %) förstföderskor som uppgav att de inte erhöll någon information om Amning efter bröstoperation. Vidare fick 10 kvinnor (43,5 %) inte någon information alls gällande Påverkan av amningshormoner eller Koppmatning. Sammanställning av svarsfrekvens för tillägnad tid av de olika delområdena redovisas i figur 3.
12 Figur 3 Fördelning av svar på frågan "Hur mycket tid anser du barnmorskan inom mödrahälsovården ägnade åt att ge dig information om nedanstående delområden?"
5.4. De vanligaste sökvägarna för först- respektive omföderskor
Förstföderskor sökte i större utsträckning information om amning (n=22, 88%) jämfört med omföderskor (n=14, 52%). Majoriteten av förstföderskorna genomförde någon form av informationssökning om amning medan drygt hälften av omföderskorna sökte information om amning under denna graviditet. Fördelningen av de kvinnor som uppgav att de sökte respektive ej sökte information om amning under graviditeten i förhållande till paritet presenteras i figur 4.
16 17 13
36 17
19 19
28 20 15
22 23 21 18 12
26 13
15
5 8 7
2 10
9 9
10 14 13
9 13 7 12 1
7 5
5
27 23 28
10 21
20 20
10 14 20
17 12 20
18 35
15 29
28
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1
0
4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Amningsrådgivning Eget välbefinnande vid amning Kost, läkemedel, rökning & alkohol vid amning Amning efter bröstoperation Smärta vid amning Praktiska saker vid amning Hur man kan veta att barnet får i sig tillräckligt Koppmatning Handmjölkning Amningsställningar Ev. nackdelar med napp resp. amningsnapp Amningshormoners påverkan på känslolivet och…
Amningsobservation Bröstvård före och efter amning Barnets sök- och sugreflexer Bröstens anatomi och fysiologi Första amningen och första mjölken Svullna och ömma bröst
Ingen tid alls För lite tid Lagom tid För mycket tid Bortfall
13 Figur 4 Informationssökning hos först- respektive omföderskor
När kvinnorna tillfrågades om hur många som vid någon tidpunkt använde sig av respektive sökväg svarade 38,5% (n=20) att de använde Internet. I samtliga kategorier sökte förstföderskor mer information än omföderskor. Det var endast en kvinna (förstföderska) av deltagarna i studien som hade gått en amningskurs. Användning av de olika sökvägarna hos först- respektive omföderskor presenteras i figur 5.
Figur 5 Använda sökvägar hos först- respektive omföderskor 88%
52%
12%
48%
Förstföderskor Omföderskor
Ej sökt information om amning under graviditeten Sökt information om amning under graviditeten
0 5 10 15 20 25
Förstföderskor Omföderskor
Vårdpersonal Internet Bloggar 1177
Vänner/familj/partner Böcker
Mobilappar Annat
14 När kvinnorna själva rankade sina tre mest använda sökvägar angav 13,5% (n=7) av förstföderskorna Internet som förstahandskälla till information om amning. Även omföderskorna 15,4% (n=8) använde sig mest av Internet som informationskälla. Av förstföderskorna använde sig 11,8% (n=6) av Internet som andrahandsalternativ medan 7,8 % av omföderskorna (n=4) valde 1177. Som tredje val angav förstföderskorna Internet respektive familj/vänner/partner (n=5, 10 %) och omföderskor vände sig till vårdpersonal som tredje mest populära alternativ.
5.5. De egenskaper inom barnmorskans profession som kvinnorna skattade som viktigast i samband med erhållen amningsinformation
Respektfullhet var den egenskap hos barnmorskan som klassades som viktigast i gruppen som tyckte att bra amningsinformation var av stor eller allra största betydelse (n=15, 62,5%). Även i gruppen som skattade bra amningsinformation vara av liten eller mindre betydelse var det viktigaste att barnmorskan var respektfull (43,5%, n=10). Förstföderskorna tyckte att det viktigaste var att barnmorskan var respektfull (n=12, 52,2%) och att dennes tålamod var det näst viktigaste (n=11, 47,8%). Omföderskorna var av åsikten att tålamod och lyhördhet var lika viktigt (n=11, 44 %).
5.6. Första amning och amningsplan
Vid jämförelse av paritet och första amning efter förlossningen ammade omföderskorna i större utsträckning inom två timmar efter förlossningen (n=22, 81,5%) i förhållande till förstföderskorna (n=17, 68%). Sammanlagt ammade 75% av kvinnorna (n=39) under det nyfödda barnets första två levnadstimmar. De flesta förstföderskor planerade att amma i 6-12 månader (n=13, 52%) medan näst största gruppen av förstföderskor (n=9, 36%) ämnade amma under 1-6 månader. De flesta av omföderskorna (n=11, 40,7%) önskade även amma under 6-12 månader medan den näst största gruppen av omföderskorna (n=10, 37%) ansåg att barnet fick amma så länge som möjligt. Detta kan jämföras med förstföderskorna där endast 8% (n=2) ville amma så länge som möjligt.
15 6. DISKUSSION
6.1. Sammanfattning av huvudresultatet
Internet var den vanligaste sökvägen för att införskaffa information om amning både hos först- och omföderskor. Förstföderskor sökte dock information om amning i större utsträckning än omföderskor. Endast 44 % av kvinnorna uppgav att barnmorskorna de mötte inom vårdkedjan under sin graviditet var kunniga i amningsfrågor. Endast omföderskor uppgav att de inte fått någon information alls om amning under den gångna graviditeten.
6.2. Resultatdiskussion 6.2.1. Sökvägar
Internet uppgavs i denna studie vara den vanligaste sökvägen för amningsinformation.
Internet som informationskälla har visat sig viktig i flera andra studier (Grimes, Forster &
Newton, 2013, Szwajcer, Hiddink, Koelen & van Woerkum, 2005; Larsson, 2006). I en studie från 2013 kunde ses att en tredjedel av kvinnor mellan 18-33 år hade sökt på Internet efter information om graviditet och förlossning samt att föräldrar med hemmavarande barn var mer benägna att använda Internet än jämngamla par utan barn (Fox, 2013). Internet har även erbjudit sjukvården möjligheter till alternativa vårdformer såsom ”telefonmedicin” och
”e-hälsa” (Mitton, Dionne, Masucci, Wong & Law, 2011). Internetbaserad vård och stöttning sågs i Giglia och Binns studie (2014) ha positiv effekt på amningsstatistiken. En studie av Mead et al., (2003) visade att patienter var intresserade av att få hälsoinformation via Internet och även att positiva resultat av Internetbaserad vård berodde delvis på patientens inställning.
Studiens resultat kan tolkas som att barnmorskor bör hålla sig uppdaterade om evidensbaserad amningsinformation på Internet för att kunna rekommendera internetsidor av god kvalitet till gravida kvinnor. Vidare är det av värde att vården tillhandahåller och rekommenderar egna Internetsidor såsom 1177, med lättillgänglig information i intresseområden kring amning som både först- och omföderskor kan tänkas ha.
6.2.2. Förtroende för barnmorskan
Resultatet visade att endast 44 % av kvinnorna upplevde barnmorskorna som kunniga inom amningsfrågor. I Borellis studie (2013) framkom att gravida kvinnor önskade att deras ansvariga barnmorska skulle ha flera olika kvaliteter. Bland annat var det viktigt att barnmorskan gav den gravida kvinnan stöd, att kvinnan kände kontroll samt att barnmorskan var teoretiskt kunnig och hade passande personliga egenskaper. I en studie av Byrom och Downe (2010) framkom att flera egenskaper var viktiga för en barnmorska, såsom att vara
16 stöttande, empatisk och vårdande. En amerikansk studie visade att information som gavs av vårdpersonal under graviditetsperioden endast till 29 % innehöll samtal om amning samt att den givna informationen var suboptimal (Demirci et. al., 2013). Att vara en kunnig barnmorska med goda basala kunskaper sågs som givet och uppfattades som en förutsättning för att den gravida kvinnan skulle känna sig trygg (Byrom & Downe, 2010). Enligt Borelli (2013) var det viktigt för den gravida kvinnan att hon ansåg barnmorskan som teoretiskt och praktiskt kunnig för att känna förtroende för henne. En australiensisk studie visade att barnmorskor själva ansåg sig ha kunskapsluckor inom vissa ämnen samt att de hade ett stort behov av ständig vidareutbildning inom dessa områden för att känna sig rätt rustade för sitt yrke (Hauck et. al., 2014). Det var problematiskt och anmärkningsvärt att många av kvinnorna i studien upplevde sina barnmorskor som okunniga inom amningsfrågor. Detta skulle kunna förklara varför Internet var den vanligaste sökvägen när det gäller amningsinformation och lämnar öppet för mödrahälsovården att förbättra kunskapsläget kring amningsfrågor.
Resultatet skulle kunna tyda på att barnmorskor behöver kontinuerlig fortbildning inom amningsfrågor för att hålla sig uppdaterade samt stöttning i förmågan att på ett trovärdigt sätt kunna förmedla kunskaperna till den gravida kvinnan.
6.2.3. Omföderskor utan information
I denna studie framkom att det var omföderskorna som inte fick någon information om amning alls, samtidigt som större delen av den totala gruppen kvinnor i studien (75 %) tyckte att det var av stor eller största betydelse att få bra amningsinformation. En australiensisk studie rapporterade att en tredjedel av de deltagande kvinnorna hade ett uttalat informationsbehov i främst frågor som rörde amning (Grimes, Forster & Newton, 2013).
Borrelli (2013) visade i sin studie på att bra information till gravida kvinnor var viktigt. Detta skulle kunna tyda på att barnmorskor inom mödrahälsovården även behöver rikta amningsinformationen till omföderskor och i synnerhet till dem som tidigare hade en dålig eller ingen amningserfarenhet alls. Att informera kvinnan om nya rön som tillkommit inom forskning sedan hon senast ammade är viktigt. Omföderskans nya och ökade kunskaper om amning kan ge ökad tilltro till en lyckad amning med nästkommande barn.
6.3. Metoddiskussion 6.3.1. Generaliserbarhet
Det var 52 kvinnor som deltog i studien vilket betyder att det är omöjligt att dra slutsatser och generalisera resultaten. För ökad möjlighet att påvisa statistisk betydelse och för att kunna
17 generalisera resultatet krävs ytterligare studier med ett större urval.
6.3.2. Internt bortfall
Samtliga frågor i enkäten hade en svarsfrekvens på ≥92,3% (n=48). Den del av enkäten med det största interna bortfallet, var frågorna som handlade om mängden tid som ägnats de olika delområdena gällande amningsinformation inom mödrahälsovården. De fyra kvinnor som utgjorde bortfallet kan tänkas ha helt undgått sista sidan och dess frågor. Detta kunde möjligtvis ha undvikits genom att infoga en pil eller skriftlig uppmaning på föregående enkätsida att fler frågor fanns att besvara.
6.3.3. Externt bortfall
Tiden det tog att samla in 52 enkäter uppgick till fyra veckor. Under dessa fyra veckor hade BB på vägs återbesöksmottagning totalt 252 besök. Detta gav en låg svarsfrekvens på 20 %.
Barnmorskorna på BB på vägs återbesöksmottagning stod för insamlingen av data, hade författarna själva skött utlämnande och insamling av enkäter är det möjligt att svarsfrekvensen varit högre. Detta skulle inneburit att urvalet varit konsekutivt. Med konsekutivt urval menas att de som under en viss tidsperiod uppfyller kriterierna för en studie inkluderas (Polit &
Beck, 2008). Vid tidpunkten för datainsamlingen erbjöd sig dock barnmorskor, tjänstgörande på BB på väg mottagningen, att stå för insamlingen, vilket uppsatsförfattarna på grund av tidspress tackade ja till. Att datainsamlingen gjordes av andra än uppsatsförfattarna behöver per automatik inte innebära att insamlingen blir sämre eller bortfallet större. Dock krävs tydliga riktlinjer till samtliga personer som ska hjälpa till med en datainsamling i hur och när det ska ske och vilka informanter som ska inkluderas. Skriftlig information om datainsamlingen lämnades till BB på väg, men den muntliga informationen gavs endast till ett fåtal barnmorskor i samband med att enkäterna lämnades till mottagningen. Detta förutsatte då att de barnmorskor som fick muntlig information skulle föra denna vidare till sina kollegor och göra dessa uppmärksamma på den skriftliga informationen. För att information skulle nått alla som förväntades samla in data hade det varit bättre att träffa och muntligen informera samtliga barnmorskor vid ett gemensamt möte. Ett annat alternativ hade varit att i god tid skicka information om hur datainsamlingen skulle ske via e-post till alla barnmorskor vid BB på väg. Ingen av dessa åtgärder genomfördes och svarsfrekvensen blev procentuellt låg. En annan anledning till den låga svarsfrekvensen kan ha varit att vissa barnmorskor inte kände till studien och därmed inte tillfrågade kvinnorna om ett deltagande. Det fanns inget utarbetat system för att kontrollera hur många kvinnor som tillfrågades och som tackade nej till
18 deltagande. I efterhand tillfrågades några av barnmorskorna om de upplevt svårigheter med att tillfråga och inkludera kvinnor i studien vilket de förnekade. Det kändes orimligt att 80 % av kvinnorna, som besökte mottagningen BB på väg under dessa fyra veckor, tillfrågades men tackade nej till ett deltagande. En mer trolig orsak till bortfallet var att kvinnorna inte blev tillfrågade om deltagande. En annan teoretisk möjlighet är att barnmorskorna själva exkluderade kvinnor utifrån egen bedömning av exklusionskriterierna. Det enda exklusionskriteriet var när kvinnan inte hade tillräckliga kunskaper i att läsa och skriva svenska. Det kan ha funnits kvinnor där barnmorskan förutsatte att hon hade otillräckliga språkkunskaper och därmed inte tillfrågades om att delta. Denna anledning borde dock inte kunna förklara det så stora bortfall som blev. En ytterligare anledning till bortfallet kan tänkas vara tids- och personalbrist och att barnmorskorna inte därför prioriterade datainsamlingen.
Eftersom ett konsekutivt urval inte skedde, blev urvalet ett bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval innebär att de mest närbelägna och tillgängliga personerna väljs ut för att delta i en studie (Polit & Beck, 2008).
6.3.4. Val av design
En retrospektiv studie innebär att forskaren är intresserad av att se ett resultat i nutid och söker faktorer i dåtid som kan ha varit orsaken till resultatet (Polit & Beck, 2008). Eftersom syftet med denna studie var att studera informationssökning om amning under graviditet var det tidsmässigt optimalt att tillfråga kvinnorna i nära anslutning till förlossningen så att kvinnorna kunde relatera till frågorna utan svårigheter.
7. KONKLUSION
Internet var den vanligaste sökvägen för amningsinformation bland gravida kvinnor. Fortsatt forskning skulle kunna visa hur mödrahälsovården kan använda sig av detta studieresultat.
Tänkbart kan vara att barnmorskor inom mödrahälsovården är uppdaterade i det material som finns att tillgå på Internet. Barnmorskorna bör även kunna hänvisa till sidor med, evidensbaserad amningsinformation. Lika viktigt är att Uppsala läns landsting håller sina sidor uppdaterade inom amningsfrågor. Det var anmärkningsvärt att kvinnorna ansåg att barnmorskorna de mötte inom mödrahälsovården var okunniga inom amningsfrågor. Detta kan lämna utrymme för förbättring av amningsinformationen samt vidareutbildning och fortbildning till länets mödrahälsovårdsbarnmorskor. Att amning medför många fördelar för både mor och barn som på sikt kan leda till en minskad samhällskostnad för hälso- och
19 sjukvård torde vara känt. Detta i sig borde vara en tillräcklig motivation för barnmorskor att öka sina kunskaper om amning för att på sikt även öka frekvensen av amning. Det var uteslutande omföderskor som inte fick någon amningsinformation alls under graviditeten.
Detta innebär att mödrahälsovården har både en möjlighet och skyldighet att individanpassa informationen också för omföderskor. Detta skulle bland annat kunna ske genom en utförlig amningsanamnes under graviditeten samt enkla frågor kring vad omföderskan själv är intresserad av att vet mer omkring amning.
7.1 Förslag på fortsatt forskning
Då genomförd studie är ringa i sin omfattning så finns utrymme i forskningen för framtida studier att fokusera på ämnesområdet amning och informationssökning. Därtill vilken amningsinformation gravida förstföderskor respektive omföderskor efterfrågar. Vidare vore det intressant att ytterligare kartlägga hur information om amning inhämtas och ges, samt hur mödrahälsovården på bästa sätt kan nå ut till kvinnor med individanpassad information, oavsett paritet.
20 8. REFERENSER
Axén, L. (2013). Amningsförberedelser i mödrahälsovården Uppsala län. Uppsala:
Landstinget Uppsala län. [WWW-dokument]. URL
http://notesserver4.lul.se/LUL/quality.nsf/0/AEDDEB21517BC866C1257B2B0043BAE6/$File/P M%20Amningsförberedelser%20i%20mödrahälsovården%2020120227.pdf, hämtad 6 oktober 2014.
Bernier, M.O., PluBureau, G., Bossard, N., Ayzac, L. & Thalabard, J.C. (2000). Breastfeeding and risk of breast cancer: A metaanalysis of published studies.
Human Reproductive Update, 6, 374–386.
Bert, F., Gualano, M.R., Brusaferro, S., De Vito E., de Waure C., La Torre, G., Manzoli, L., Messina, G., Todros, T., Valeria-Torregrossa, M. & Siliquini, R. (2013). Pregnancy e-health:
a multicenter Italian cross-sectional study on internet use and decision making among pregnant women. Journal of Epidemical Community Health, 67, 1013–1018.
Boccolini-Siqueira, C., Lázaro de Carvalho, M., Couto de Oliveira, M.I., do Carmo Leal, M.
& Sá Carvalho M. (2008). Factors that affect time between birth and first breastfeeding. Cad.
Saúde Pública, 24, (11), 2681-2694.
Borrelli, S.E. (2014). What is a good midwife? Insights from the literature. Midwifery, 30, (1), 3-10.
Brown, C.RLegge, A., Bryanton, J. & Semenic, S. (2014). Factors influencing the reasons why mothers stop breastfeeding. Canadian Journal of Public Health, 105, (3), 179-85.
Byrom, S. & Downe, S. (2010). She Sort of Shines’: Midwives’ Accounts of ‘Good’
Midwifery and ‘Good’ Leadership. Midwifery, 26, 126–137.
Cato, K., Sylvén, S.M., Skalkidou, A. & Rubertsson, C. (2014). Experience of the First Breastfeeding Session in Association with the Use of the Hands-On Approach by Healthcare Professionals: A Population-Based Swedish Study. Breastfeeding Medicine, 6, (9), 294-300.
21 Clarke, E.P. & Gross, H. (2003). Women’s behavior, beliefs and information sources about physical exercise in pregnancy. Midwifery, 20, 133–141.
Demirci, J.R., Bogen, D.L., Holland, C., Tarr, J.A., Rubio, D., Li, J., Nemecek, M. & Chang, J.C. (2013). Characteristics of Breastfeeding Discussions at the Initial Prenatal Visit.
Obstetrics & Gynecology, 122, (6), 1263-1270.
Dykes, F., Hall-Moran, V., Burt, S & Edwards, J. (2003). Adolescent Mothers and
Breastfeeding: Experiences and Support Needs—An Exploratory Study. Journal of Human Lactation, 19, 391-401.
Dyson, L., McCormick, F. & Renfrew, M.J. (2005). Interventions for promoting the initiation of breastfeeding. Cochrane Database Systematic Review, (2), 1-40.
Eidelman, A.I. & Schanler, R.J. (2012). Breastfeeding and the use of human milk.
Pediatrics, 129, 827-835.
Emel-Örün, E., Songül, S.Y., Madenda, Y., Üstünyurt-Eras, Z., Kutluk, Z. & Yurdakök, K., (2010). Factors associated with breastfeeding initiation time in a Baby-Friendly Hospital.
Turkish Journal of Pediatrics, 52, 10-16.
Folkhälsoinstitutet, (2013). Amningsfrekvens, [WWW-dokument]. URL http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-
levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/matvanor-och-livsmedel/amningsfrekvens/, hämtad 23 april 2014.
Fonseca, M.J., Severo, M., Barros, H. & Santos, A.C. (2014). Determinants of weight changes during the first 96 hours of life in full-term newborns. Birth, 41, (2), 160-168.
Gartner, L.M., Morton, J., Lawrence, R.A., Naylor, A.J., O'Hare, D., Schanler, R.J. &
Eidelman, A.I. (2005). Breastfeeding and the use of human milk. Pediatrics, 115, 496–506.
Gillman, M.W., Rifas-Shiman, S.L., Camargo, C.A. & et al. (2001). Risk of overweight among adolescents who were breastfed as infants. The journal of American Medical Association, 285, 2461–2467.
22 Grimes, H.A., Forster, D.A. & Newton, M.S. (2013). Sources of information used by women during pregnancy to meet their information needs. Midwifery, 30, 26–33.
Grummer-Strawn, L.M. & Mei, Z. (2004). Does breastfeeding protect against pediatric overweight? Analysis of longitudinal data from the Centers for disease control and prevention. Pediatric Nutrition Surveillance System Pediatrics, 113, 81–86.
Grochans, E. (2003). Nursing support at a rooming-in maternity ward. Ann Academic Medicine Stetin, 49, 367-384.
Gubler,T., Krähenmann, F., Roos, M., Zimmermann, R. & Ochsenbein-Kölble, N. (2013).
Determinants of successful breastfeeding initiation in healthy term singletons: a Swiss university hospital observational study. Journal of Perinatal Medicine, 41, (3), 331–339.
Hauck, Y.L., Kelly, G., Dragovic, M., Butt, J., Whittacker, P. & Badcock, J.C. (2015).
Australian midwives knowledge, attitude and perceived learning needs around perinatal mental health. Journal of midwifery, 31, 247-255.
Ip, S., Chung, M., Raman, G., Trikalinos, T.A. & Lau, J. (2009). A summary of the agency for healthcare research and quality’s evidence report on breastfeeding in developed countries.
Breastfeeding Medicine, 4, (1), 17–30.
Jenkins, J.M. & Foster, M. (2014). The effects of breastfeeding exclusivity on early childhood outcomes. American Journal of Public Health, 1, (104), 128-135.
Kleinman, R.E. (2004). Pediatric Nutrition Handbook, 5th ed.
Elk Grove Village: American Academy of Pediatrics.
Lu, M., Lange, L., Slusser, W., Hamilton, J. & Halfon, N. (2001). Provider
encouragement of breastfeeding: Evidence from a national survey. Obstetrics & Gynecology, 97, 290–294.
Maureen, D.B., Phelps, D., Duhaney, T., Benzies, K., Hildebrandt, C., Rikhy, S. & Churchill, J. (2013). Information and Support Needs among Parents of Young Children in a Region of Canada: A Cross-Sectional Survey. Public Health Nursing, 30, (3), 193–201.
23 Mead, N., Varnam, R., Rogers, A. & Roland, M. (2003). What predicts patients’ interest in the Internet as a health resource in primary care in England?. Journal of Health Services Research & Policy. 8, (1), 33–39.
Meedya, S., Fahy, K. & Kable, A. (2009). Factors that positively influence breastfeeding duration to 6 months: A literature review. Women and Birth, 23, 135—145.
Miracle, D.J., Fredland, V. (2007). Povider encouragement of breastfeeding: efficacy and ethics. J Midwifery Women’s Health, 52, (6), 545–548.
Modugno, F., Ness R.B. & Wheeler, J.E. (2001). Reproductive risk factors for epithelial ovarian cancer according to histologic type and invasiveness. Ann Epidemiol, 11, 568–
574.
Polit, D. F., Beck, C. T., (2008), Nursing Research- Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia, Lippincott Williams & Wilkins.
Preer, G., Jessica M.P., Cook, J.T., Henri, A-M., Philipp B.L. (2013). Delaying the Bath and In-Hospital Breastfeeding Rates. Breastfeeding Medicine, 8, (6), 485-490.
Scariati, P.D, Grummer-Strawn, L.M. & Fein, S.B. (1997). A longitudinal analysis of infant morbidity and the extent of breastfeeding in the United States. Pediatrics. 99, (6), 1-5.
Segeblad, B. & Axén, L. (2012). Basprogram för vård och övervakning av graviditet, barnmorskemottagning i Uppsala län. Uppsala: Landstinget Uppsala län.
[WWW-dokument]. URL
http://notesserver4.lul.se/LUL/quality.nsf/0/A742934543FEB804C1257AF300374511/$File/Basp rogram%202012-12-19.pdf, hämtad 6 oktober 2014.
Sheehan, A.., Schmied, V. & Barclay, L. (2013). Exploring the process of women's infant feeding decisions in the early postbirth period. Qualitative Health Research. 23, (7), 989-998.
24 Sichieri, R., Field, A.E., Rich-Edwards, J. & Willett, W.C. (2003). Prospective assessment of exclusive breastfeeding in relation to weight change in women. International Journal of Obese Related Metabolic Disorder, 27, 815–820.
Sjöström, K., Welander, S., Haines, H., Andersson, E. & Hildingsson, I. (2013). Comparison of breastfeeding in rural areas of Sweden and Australia – a cohort study. Women and Birth, 26, 229-234.
Socialstyrelsen. (2014). Amning och föräldrars rökvanor-barn födda 2012. [WWW- dokument]. URL
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19537/2014-9-37.pdf, hämtad 6 oktober, 2014.
Socialstyrelsen. (2012). Allt färre ammar sina barn. [WWW-dokument]. URL http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012, hämtad 1 september 2014.
Stuebe, A.M., Rich-Edwards, J.W., Willett, W.C., Manson, J.E. & Michels, K.B. (2005).
Duration of lactation and incidence of type 2 diabetes. Journal of American Medical Association, 294, 2601–2610.
Szwajcer, E.M. Hiddink, G.J., Koelen, M.A. & van Woerkum, C.M.J. (2005). Nutrition- related information-seeking behaviours before and throughout the course of pregnancy:
consequences for nutrition communication. European Journal of Clinical Nutrition, 59, (1), 57–65.
World Health Organisation, (2014). Maternal, newborn, child and adolescent health.
Breastfeeding [WWW-dokument]. URL
http://www.who.int/maternal_child_adolescent/topics/child/nutrition/breastfeeding/en/, hämtad 16 april 2014.
25 World Health Organisation, (2009). Baby-Friendly Hospital Initiative - Revised Updated and Expanded for Integrated Care [WWW-dokument]. URL
http://whqlibdoc.who.int/publications/2009/9789241594967_eng.pdf?ua=1, hämtad 23 april 2014.
26 Bilaga 1
Enkät om amningsinformation
Din ålder:
Bostadsort (om Uppsala, v.g. ange stadsdel):
Din födelseort:
Är detta ditt första barn? □ ja □ nej Om nej, ammade du tidigare barn? □ ja □ nej
Utbildningsnivå:
□ grundskolenivå □ gymnasienivå □ folkhögskola
□ högskola/universitet □ särskola/särgymnasium
Sysselsättning innan denna graviditet:
□ arbetssökande □ student □ anställd
□ egen företagare
Civilstånd:
□ ensamstående □ samboende/gift □ särbo
Har du själv sökt information om amning under din graviditet?
□ ja □ nej
Om du svarat ja, var har du sökt/fått information? (flera alternativ kan anges)
□ vårdpersonal □ vänner/familj/partner
□ internet □ böcker
□ bloggar □ mobilappar
□ 1177 □ annat
Vilka tre av ovanstående sökvägar har du använt mest? (numrera 1, 2, 3)
□ vårdpersonal □ vänner/familj/partner
□ internet □ böcker
□ bloggar □ mobilappar
□ 1177 □ annat
27
Av vilken anledning har du använt dessa sökvägar mest?
□ bekvämlighet □ tillförlitlighet
□ tillgänglighet □ annat
Om du ser tillbaka på tiden som gravid - när sökte du mest information om amning?
□ vid positivt graviditetstest – vecka 13
□ vecka 14 – vecka 27
□ vecka 28 – till förlossningen
□ har sökt lika mycket under hela graviditeten
□ har inte sökt alls under graviditeten
Jag har goda erfarenheter av tidigare amning
□ instämmer helt
□ instämmer till stor del
□ instämmer delvis
□ instämmer inte alls
□ har inte ammat tidigare
Jag har fått bra information om amning inom mödrahälsovården A) Så här är det för mig: B) Så här viktigt är det för mig:
□ instämmer helt □ av allra största betydelse
□ instämmer till stor del □ av stor betydelse
□ instämmer delvis □ av ganska stor betydelse
□ instämmer inte alls □ av liten eller ingen betydelse
Min barnmorska inom mödrahälsovården var kunnig i amningsfrågor A) Så här är det för mig: B) Så här viktigt är det för mig:
□ instämmer helt □ av allra största betydelse
□ instämmer till stor del □ av stor betydelse
□ instämmer delvis □ av ganska stor betydelse
□ instämmer inte alls □ av liten eller ingen betydelse
28
Min barnmorska inom mödrahälsovården fick mig att känna mig respekterad i frågor rörande amning
A) Så här är det för mig: B) Så här viktigt är det för mig:
□ instämmer helt □ av allra största betydelse
□ instämmer till stor del □ av stor betydelse
□ instämmer delvis □ av ganska stor betydelse
□ instämmer inte alls □ av liten eller ingen betydelse
Min barnmorska inom mödrahälsovården var lyhörd för mina unika behov av information om amning
A) Så här är det för mig: B) Så här viktigt är det för mig:
□ instämmer helt □ av allra största betydelse
□ instämmer till stor del □ av stor betydelse
□ instämmer delvis □ av ganska stor betydelse
□ instämmer inte alls □ av liten eller ingen betydelse
Min barnmorska inom mödrahälsovården hade tid och tålamod med mig i frågor gällande amning
A) Så här är det för mig: B) Så här viktigt är det för mig:
□ instämmer helt □ av allra största betydelse
□ instämmer till stor del □ av stor betydelse
□ instämmer delvis □ av ganska stor betydelse
□ instämmer inte alls □ av liten eller ingen betydelse
Hur lång tid planerar du att amma ditt barn?
□ 1-6 månader □ 6-12 månader □ längre än 12 månader
□ så länge barnet vill □ inte alls
När ammade du första gången?
□ inom två timmar efter barnets födelse
□ två timmar efter barnets födelse
□ inte alls, beroende på att
29
Hur mycket tid anser du barnmorskan inom mödrahälsovården ägnade åt att ge dig information om nedanstående delområden?
Ingen alls För lite Lagom För mycket
svullna ömma bröst
första amningen och första mjölken bröstens anatomi och fysiologi barnets sök- och sugreflexer bröstvård före och efter amning amningsobservation
amningshormoners påverkan på känslolivet och slemhinnor eventuella
nackdelar med napp resp. amningsnapp amningsställningar
handmjölkning
koppmatning
hur man kan veta att barnet får i sig tillräckligt
praktiska saker vid amning
smärta vid amning
amning efter bröstoperation information om kost, läkemedel, rökning och alkohol vid amning
ditt eget
välbefinnande vid amning
amningsrådgivning
30 Bilaga 2 Härmed tillfrågas Du som fött barn på Uppsala Akademiska Sjukhus att delta i en enkätstudie om amningsinformation under graviditeten
Varför görs undersökningen?
Vi är två barnmorskestudenter vid Uppsala Universitet, som i vårt examensarbete vill undersöka om och hur Du fått och/eller sökt information om amning under din graviditet.
Vilka får vara med och hur går studien till?
Slumpmässigt utvalda, nyblivna mammor som besöker återbesöksmottagningen på BB på väg tillfrågas att delta i vår studie genom att fylla i en enkät. Deltagandet är helt frivilligt och anonymt vilket innebär att det inte går att identifiera Dig utifrån Dina svar. Vi önskar att Du besvarar enkäten så noggrant som möjligt eftersom Dina svar är mycket värdefulla för oss.
Hur behandlas Dina svar?
Svaren från enkäterna sammanställs i ett statistikprogram och redovisas i vårt examensarbete.
Enkätsvaren kommer inte att sparas efter uppsatsens färdigställande.
Vilken betydelse har studien?
Vi hoppas med vår studie kunna få bättre uppfattning om den information som blivande mödrar får samt själva söker om amning under sin graviditet. I förlängningen hoppas vi att informationen om amning till gravida kvinnor kommer att kunna optimeras och därigenom ge bättre förutsättningar till informerade val.
Kontakta oss gärna om Du undrar över något!
Tack för din medverkan!
Ansvariga för studien:
Gertrud Böckman Frida Lundqvist
Gertrud.Bockman.0242@student.uu.se Frida.Lundqvist.6004@student.uu.se Huvudansvarig för studien:
Christine Rubertsson
Christine.Rubertsson@kbh.uu.se
