Examensarbete, 15 hp
Universitetsstudenter som extraarbetar
En intervjustudie
Annie Börjesson & Arvid Lundqvist
Universitetsstudenter som extraarbetar En intervjustudie
Employed university students An interview study
Handledare: Jesper Andersson UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi
Examensarbete, 15 hp
Annie Börjesson & Arvid Lundqvist
Abstrakt
Det är många i Sverige som extraarbetar under studietiden och att göra det innebär att ha en stor mängd produktiva aktiviteter, vilket kan påverka hälsan negativt. Samtidigt leder arbete vid sidan av studier till fördelar såsom beredskap inför arbetslivet och förbättrad ekonomi.
Syftet med studien var att beskriva universitetsstudenters upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta informanter i åldrarna 21–25 år som studerade och extraarbetade på olika orter i Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultaten presenterar upplevelser som grupperades i tre kategorier och sju underkategorier. De mest förekommande upplevelserna visade sig vara tidsbrist i de vardagliga aktiviteterna, negativ påverkan på hälsan i form av stress och att extraarbete innebar större ekonomisk frihet. Det visade sig att den stora mängden produktiva aktiviteter många gånger kunde leda till stressiga situationer då extraarbete, studier och fritidsaktiviteter var förlagda samtidigt. Författarna diskuterar att extraarbete vid sidan av heltidsstudier kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans och hur arbetsterapi kan stödja dessa personer.
Författarna drar slutsatsen att extraarbete vid sidan av heltidsstudier i en svensk kontext kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans då studenterna har brist på tid till annat, som exempelvis fysiska, sociala aktiviteter och sömn. Däremot visar sig extraarbetet för vissa kunna vara ett lugnande avbrott från studierna.
Sökord: Studier, Arbete, Anställd, Arbetsterapi, Aktivitetsbalans
Bakgrund
I Sverige hör det till vanligheten att arbeta under studietiden, enligt Statistiska
Centralbyrån ([SCB], 2018) har hela 83% av åldersgruppen 15–34 år haft kontakt med arbetsmarknaden under sina senast avslutade studier. SCB (2018) definierar arbete som extraarbete, sommararbete, volontärarbete, betald eller obetald praktik. Författarna till denna studie definierar däremot begreppet extraarbete som betalt arbete vid sidan av annan sysselsättning. Hylander (2009) menar att arbete vid sidan av studier skapar möjligheter för att hantera den viktiga kombinationen av praktik och teori som behövs i framtida arbetsliv.
Det som huvudsakligen undersöks i Hylanders (2009) studie är studenters ekonomiska situation och möjligheter att förbättra sina positioner på arbetsmarknaden efter avslutade studier.
Det finns inte, så långt författarna har kunnat hitta, någon tidigare forskning som
undersöker upplevelser av extraarbete under studier i Sverige. Däremot uppmärksammas två studier som undersöker upplevelser av extraarbete under studierna hos
sjuksköterskestudenter i Australien och Irland (Connolly et al., 2009; Salamonson et al., 2018). Connolly et al. (2009) beskriver att universitetsstudenter väljer att extraarbeta vid sidan av studierna främst för att kunna försörja sig då Irland har bristfälligt ekonomiskt stöd för studenter. De presenterar att studenterna påverkas negativt i utförandet av studier, i upplevelse av studier och betyg, och dessa aspekter påverkades mer negativt desto fler timmar per vecka studenterna extraarbetade.
Även Salamonson et al. (2018) undersöker upplevelser av extraarbete vid sidan av studier hos universitetsstudenter. Denna studie genomfördes i Australien och beskriver att fyra teman framkom. Det första temat är att arbete är en nödvändighet och inte ett val, vilket handlar om studenternas ekonomiska situation och att på grund av att studierna inte är avgiftsfria så upplever de att de måste extraarbeta för att ekonomin ska räcka till boende och studieavgifter. Ytterligare tema är att situationen var ohållbar vilket handlar om den stora mängden extraarbete och studier. Det tredje temat handlar om att utveckla strategier för att kunna balansera sina aktiviteter då de upplever en hektisk livsbalans. Det sista temat handlar om en stöttande social miljö som en underlättande faktor där familj, kollegor och arbetsgivare kan underlätta situationen genom att anpassa sin planering till studentens schema och ge stöd i vardagliga aktiviteter. Vidare beskriver Salamonson et al. (2018) att
studenterna alla arbetade minst 20 timmar i veckan och de upplevde att det hade en negativ påverkan på deras hälsa samt deras utförande av studier. Liknande resultat presenterar Schramer et al. (2020), där universitetsstudenter är en riskgrupp för ångest, depression och stress. De menar att studenter som även extraarbetar har en ökad risk att drabbas då det krävs att de hanterar påfrestningar från arbete och studier. Detta kan innebära ohälsa som exempelvis stress och utbrändhet (Schramer et al., 2020).
Hälsa är ett tillstånd då en människa upplever sig må bra fysiskt, psykiskt och socialt, och innebär inte enbart frånvaro av sjukdom (Världshälsoorganisationen, 2006). En viktig aspekt för god hälsa är upplevelsen av aktivitetsbalans, ett koncept som ofta används inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap. Wagman et al. (2011) beskriver begreppet som balansen mellan produktiva aktiviteter, fritid, vila och sömn. Produktiva aktiviteter definieras som arbete och studier. Vidare beskriver Wagman et al. (2011) att det handlar om individens egen upplevelse av balans avseende mängden aktiviteter och variationen mellan dessa aktiviteter i individens aktivitetsmönster. Likaså beskriver Erlandsson och Persson (2020) att en förutsättning för hälsa är att ha ett balanserat aktivitetsmönster och att en upplevelse av låg kontroll i kombination med en obalans i de vardagliga aktiviteterna utgör en risk för ohälsa.
Taylor (2017) beskriver att det centrala inom arbetsterapi är att möjliggöra delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Hon betonar betydelsen av att arbetsterapeuter arbetar
personcentrerat, med fokus på personens önskemål och perspektiv. Vidare beskriver hon att det är viktigt för arbetsterapeuter att ta reda på hur en människa ser på sig själv, vilka prioriteringar denna har, hur dennes möjligheter till utförande av aktiviteter ser ut samt hur detta påverkar individen. Enligt Taylor (2017) bör arbetsterapeuter undersöka den
subjektiva upplevelsen av görandet hos människan för att kunna beskriva samtliga aspekter av dennes aktivitetsmönster. Hon menar vidare att det är viktigt att ta hänsyn till
människans egen upplevelse av effektivitet, kapacitet, värderingar, intressen, vanor och roller denna har samt samspelet mellan människan, den fysiska och sociala miljön denna befinner sig i.
För att veta om en person anser att dennes aktivitetsmönster är obalanserat är det
nödvändigt att ta reda på hur denne upplever sina olika aktiviteter i relation till varandra.
Heltidsstuderande som under terminerna extraarbetar vid sidan av studierna kan vara en
grupp som behöver stöd i att skapa ett balanserat aktivitetsmönster, detta för att undvika att drabbas av exempelvis utbrändhet och depression. Författarna anser därför att detta är ett område inom arbetsterapi att undersöka vidare, för att kunna arbeta på ett förebyggande sätt. Det finns tidigare forskning som beskriver att en obalans i de vardagliga aktiviteterna kan leda till ohälsa och utbrändhet hos universitetsstudenter som extraarbetar. Dock uppmärksammar författarna en informationslucka då tidigare forskning inte beskriver universitetsstudenters upplevelser av att extraarbeta under studietiden i Sverige, varför de väljer att göra det samt hur det påverkar dem och deras liv. Författarna vill med denna studie belysa hur universitetsstudenter i Sverige upplever sina aktivitetsmönster i och med att de har en större mängd produktiva aktiviteter än en heltidssysselsättning, samt hur samspelet mellan de dagliga aktiviteterna fungerar. Detta är enligt författarna av betydelse för arbetsterapi då arbetsterapeuter kan tillgodose denna målgrupp med stöd och strategier för att skapa ett balanserat aktivitetsmönster där behovet finns.
Syfte
Syftet är att beskriva universitetsstudenters upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier.
Metod
För att uppnå syftet valdes en kvalitativ intervjustudie då Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att detta är en effektiv metod vid inhämtning av data kring människors
upplevelser, erfarenheter och känslor. Författarna ansåg att denna metod var lämplig att använda då förhoppningen var att identifiera likheter och skillnader utifrån informanternas upplevelser, vilket Graneheim och Lundman (2017) beskriver är karaktäriserande för valet av denna metod. Ett induktivt angreppssätt valdes då författarna hade inställningen att neutralt analysera datamaterialet för att söka mönster i det. Författarna har en förförståelse gällandet studiens ämne då de extraarbetar eller har extraarbetat under terminerna vid sidan av heltidsstudier.
Urval
Ett bekvämlighetsurval genomfördes och vald målgrupp var universitetsstudenter med ett extraarbete under terminerna, vid sidan av studierna. Möjliga deltagare identifierades genom tre bekanta till författarna, vilka var heltidsstuderande med extraarbete vid sidan om
och ansågs därför vara lämpade att föreslå potentiella deltagare. De bekanta föreslog potentiella deltagare som uppfyllde inklusionskriterierna. Därefter kontaktades sex potentiella deltagare som samtliga tackade ja till att medverka. Inklusionskriterierna innefattade att deltagarna skulle ha pågående heltidsstudier vid universitet samt ha ett extraarbete vid sidan om studierna som innebär en deltids- eller timanställning där de arbetat minst ett arbetspass i månaden under tre månaders tid. Deltagare skulle även ha möjlighet att medverka i intervjuer antingen via video- och telefonsamtal alternativt fysiskt möte beroende på geografisk tillgänglighet, där samtliga deltagare valde telefonsamtal. Det sista inklusionskriteriet var skriftligt samtycke till medverkan i studien och samtycke till att intervjuerna spelas in. Efter genomförandet av sex intervjuer visade sig intervjuerna ta kortare tid än förväntat. Detta resulterade i att författarna bjöd in ytterligare två personer att medverka som identifierades på samma sätt som de ursprungliga deltagarna, så det totala antalet slutade i åtta intervjuer. Sju kvinnor och en man i åldrarna 21–25 deltog. De studerade samt extrarbetade på olika orter i Sverige och deras arbetsmängd varierade mellan 14 och 120 timmar per månad med ett medelvärde på 51 timmar per månad. Det fanns en stor variation i vad deltagarna studerade och majoriteten av deltagarna
extraarbetade inom ett serviceyrke.
Procedur
Möjliga deltagare fick ta del av ett informationsbrev via mejl (bilaga 1) för att tillgodose sig syftet med studien samt vilka inklusionskriterier och vad som förväntades av ett deltagande i studien, innan de accepterade att medverka. Deltagarna fick i
informationsbrevet instruktioner om hur de lämnar samtycke att medverka i studien (bilaga 2), vilket innebar att deltagarna skickade en förutbestämd fras via mejl till författarna.
Därefter bokades intervjuer, även de via mejl.
Datainsamling
Författarna skapade en intervjuguide utifrån frågeområdena studier, extraarbete, fritid och sömn (bilaga 3) som planerades ta 35–45 minuter med besvarande, berättande och
reflekterande frågor och med utrymme för följdfrågor baserat på deltagarnas svar.
Intervjuguiden skapades främst med öppna frågor för att deltagarna skulle få möjlighet att uttrycka sina upplevelser. Intervjuguiden testades med en utomstående person som
uppfyllde inklusionskriterierna innan utförandet av de planerade intervjuer med
informanter som deltog i studien. Detta för att säkerställa att frågorna var etiskt lämpliga
och att de svarade på syftet med studien. Författarna upplevde att genomförandet av testintervjun var tillfredsställande. Samtliga intervjuer genomfördes via telefonsamtal där endast en av författarna deltog vid varje intervju som tog mellan 15–32 minuter.
Intervjuerna spelades in med ljudinspelningsfunktion på mobil och dator.
Databearbetning
Det inspelade materialet delades mellan författarna där båda lyssnade på samtliga intervjuer för att få en förståelse för vad deltagaren berättat och hur denna berättat det.
Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter enligt kvalitativ
innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2017). Författarna delade upp det transkriberade materialet i meningsenheter, dessa kondenserades och abstraherades till koder, vilka placerades i grupper av underkategorier och kategorier som författarna diskuterade till konsensus. Samtliga steg i databearbetningen genomfördes gemensamt av författarna.
Tillämpning av innehållsanalysen visas i ett exempel i tabell 1.
Tabell 1 Exempel på kvalitativ innehållsanalys gällande upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier.
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Under-
kategori
Kategori
Ja, men det har jag ändå varit inne lite på, att jag kan känna mig lite otillräcklig att, att jag är upptagen väldigt mycket.
Kan känna mig lite otillräcklig, är upptagen väldigt mycket.
Känslan av otillräcklighet
Känslan av stress
Arbetet
påverkar hälsan
Det blir så sent om man ska börja plugga efter jobbet på kvällarna, så då blir det lite jobbigt.
Ibland känns det lite att man har för lite tid för plugget på grund av jobb.
Blir sent om man ska plugga efter jobbet, blir lite jobbigt.
Ibland känns det som för lite tid för plugget på grund av jobb.
Tidsbrist på grund av extraarbete
Höga krav att planera
Aktivitets- mönster skapar tidsbrist
Jag kommer ta med mig väldigt mycket som, att folk kommer med olika bakgrunder och olika historier eh, å, ah, asså det tror jag att jag kommer ta med mig i framtida, eh, arbetsplatser, asså, både privat och i arbeten.
Tar med mig väldigt mycket, som att folk kommer med olika
bakgrunder och historier, till framtida arbetsplatser och privat.
Lärdom om att alla människor är olika
Erfarenhet från arbetslivet
Drivkraft att extraarbeta
Etiska överväganden
Författarna har baserat sitt arbete på etiska överväganden med stöd i Vetenskapsrådets (u.å) Codex för forskningsetiska principer. De forskningsetiska principerna innehåller fyra huvudkrav. Det första är informationskravet, vilket innebär att författarna informerat möjliga deltagare om studiens syfte och inklusionskriterier innan de accepterat att delta.
Det andra är samtyckeskravet, som innebär att författarna har varit tydliga med information om att deltagarna själva bestämmer över sitt medverkande i studien, det vill säga att de får ta tillbaka sitt samtycke till att delta om och när de vill. Insamlade personuppgifter samt
datamaterial har behandlats enligt konfidentialitetskravet, vilket är det tredje huvudkravet i Vetenskapsrådets (u.å) Codex för forskningsetiska principer. Det fjärde och sista kravet, nyttjandekravet, har uppnåtts genom att författarna endast använt det datamaterial som samlats in till forskningsändamål. Dessa krav har tagits i beaktning vid genomförandet av samtliga steg i denna studie. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) har legat till grund för utformningen av informationsbrevet. Författarna har även diskuterat och resonerat kring de etiska aspekterna tillsammans med handledare, lärare och studenter.
Resultat
Syftet med denna studie var att beskriva universitetsstudenters upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier. Efter genomförd analys av inhämtat datamaterial kunde tre kategorier och sju underkategorier identifieras, dessa presenteras i tabell 2. I resultatet benämns deltagare som informanter. Resultatet beskrivs i löptext med citat från informanter som styrker författarnas analys.
Tabell 2 Sammanställning av kategorier och underkategorier gällande upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier.
Kategorier Underkategorier
Aktivitetsmönster skapar tidsbrist Höga krav att planera
Begränsad tid till fritidsaktiviteter
Aktiviteter påverkar hälsan
Sömnen påverkas negativt Känslan av stress
Arbetet är lugnande
Drivkraft att extraarbeta Positivt med erfarenheter från arbetslivet Ökad ekonomisk frihet
Aktivitetsmönster skapar tidsbrist
Informanterna upplever att extraarbetet vid sidan av studierna påverkar deras vardag avseende tid, struktur, känslor och val av aktiviteter. Denna kategori är skapad av två underkategorier, Höga krav att planera och Begränsad tid till fritidsaktiviteter, som presenteras under rubrikerna med samma benämning.
Höga krav att planera
Informanterna föredrar att extraarbeta på helger och kvällar samt att de gärna anpassar extraarbetet efter studierna. Dessa aktiviteter kan krocka, vilket bidrar till att de då hamnar efter med studierna. De vill ha mer tid att lägga på studierna, trots att de klarar de
kunskapskrav som skolan har på dem. De anser att vissa kurser i skolan kan vara mer krävande än andra, och att de skulle vilja lägga mer tid på studierna, tid de upplever att de inte har. De beskriver därför vikten av en god planering för att hinna med veckans alla aktiviteter, samt att de har ett flexibelt arbete, vilket de anser underlättar vid de tillfällen en krock i planeringen har uppstått. Men det framkommer även att det är lätt att prioritera extraarbete före studier, även om de själva anser att de borde göra tvärtom.
Informanter beskriver känslan av att aldrig vara lediga, då de har något planerat samtliga dagar i veckan. De har ofta varierande arbetstider och studietider, och pusslar som tidigare nämnt ihop aktiviteterna för att hinna med allt de ska. De uttrycker även att det känns tråkigt att de ibland behöver bortprioritera extraarbete, studier eller fritidsaktiviteter. På grund av rådande covid-19-pandemi har studier vid de aktuella universiteten förlagts till största del på distans, och informanter upplever i och med detta att de aldrig är lediga då stor del av studierna sker i hemmet. Det framkommer att det därför är lätt att ta på sig ett extra arbetspass för att få möjlighet att träffa andra människor och verka i en annan miljö än hemmiljön.
“...nu blir det lätt att man kanske skjuter bort det och så tar man på sig jobb istället och då blir det eh, dubbelt å göra varje dag...”
Informanterna beskriver att de känner ett stort stöd och förståelse från sina vänner och familjer som underlättar vardagen och de aktiviteter de utför samt att det bidrar till deras välmående. En informant beskriver att dennes sambo skapar förutsättningar för den mängd produktivitet hen har, genom att införskaffa matvaror och tillaga middag under tiden
informanten utför sina studier och sitt extraarbete.
“Jag bor ju med en sambo så att, ehm, ja det är ändå förståelse att liksom jag jobbar kvällar så kanske han lagar maten och ser till att det finns mat när jag kommer hem och så dära. Och ger mig förutsättningen att kunna plugga och jobba.”
Informanter uttryckte att de hade bra kommunikation med chefer och kollegor på extraarbeten och med lärare och klasskamrater i skolan som underlättade den mängd produktiva aktiviteter de har genom att en bra kommunikation leder till mer flexibilitet. De upplever att de genom kontakt med chef och lärare kan påverka sina scheman när
aktiviteterna krockar.
“...vi har haft obligatoriskt på universitetet fram till klockan 5, eh, och jag börjar ju klockan 4 på jobbet, men då har jag en så bra chef så att då kunde jag bara ringa och så fick jag komma in lite senare.”
Begränsad tid till fritidsaktiviteter
Då informanterna ofta arbetar kvällar och helger hinner de sällan med de fritidsaktiviteter de önskar. De fritidsaktiviteter som blir mest lidande av tidsbristen är att umgås med vänner och familj, men att de ändå försöker prioritera det så gott det går i och med att den tiden är något de värderar högt. De flesta ser träning som givande både från ett fysiskt och socialt hälsoperspektiv och värderar även det högt. De beskriver även känslan av dåligt samvete då de märker att tiden inte räcker till för allt de vill hinna med.
“...vissa eh dagar får jag ju skippa, ja men träningar och sånt där för att jag jobbar. Eh och det påverkar mig både liksom, det är ju roligt att fara och träna både för att man får träffa folk och umgås och ha kul men också för den fysiska hälsans skull, [den] blir ju drabbad också.”
Aktiviteter påverkar hälsan
Tre underkategorier samlades och skapade denna kategori som beskriver informanternas upplevelser av hälsa kopplat till deras mängd produktivitet. De uttrycker att sömnen påverkas av den men också att de upplever att sömnen i sin tur påverkar deras vardagliga aktiviteter. De upplever även påtaglig stress på grund av sin höga mängd produktivitet.
Däremot beskriver samtliga att extraarbetet som lugnande samt att de uppskattar att kunna bryta av studierna med någon annan aktivitet. Resultaten presenteras här i
underkategorierna Sömnen påverkas negativt, Känslan av stress och Arbetet är lugnande.
Sömnen påverkas negativt
Informanterna uttrycker att en stor hälsopåverkan av den mängd produktiva aktiviteter de har är brist på sömn, där bristen leder till utmattning, dåligt humör och
koncentrationssvårigheter. Dessa kan påverka både studier och extraarbete, men också de sociala och fysiska fritidsaktiviteter de önskar att utföra. En informant beskriver detta som en ond cirkel där studier, extraarbete och fritidsaktiviteter har en negativ påverkan på sömnen och att sova dåligt i sin tur påverkar studierna, extraarbetet och fritidsaktiviteterna.
De beskriver att skapa rutiner är väldigt viktigt för att behålla en bra balans mellan studier, extraarbete, fritidsaktiviteter och sömn.
“Det är väl egentligen den [sömnen] tycker jag som kanske tar mest stryk när jag väljer att jobba, för man känner att man kommer på ett litet sånt här påslag med att man ska hinna göra så mycket och kroppen kanske inte riktigt kommer ner i lugn och ro där på kvällen efter en heldag på, med både skola och jobb…”
Känslan av stress
Något som alla informanter uttrycker är att de upplever stress, men att stressen uppkommer av olika anledningar. Dels handlar det om deras studier, att vissa perioder kan det vara högre press och mer att göra, till exempel innan en tentamen. Andra stressiga situationer som kan uppstå är när informanterna inte hinner umgås med sina nära och kära eller ägna tid åt andra fritidsaktiviteter, vilket de gärna skulle vilja prioritera. Å ena sidan beskriver informanter att de upplever ett tvång att acceptera förfrågningar om arbetspass på
extraarbetet då chefen hör av sig, å andra sidan upplever vissa inte denna press, då de beskriver en god förståelse från arbetsgivaren gällande studenters situation. Många gånger handlar det om arbetspass de egentligen inte kan eller vill arbeta då arbetspasset krockar med studierna och fritidsaktiviteterna. Informanter uttrycker att de vill känna sig behövda och uppskattade både på extraarbetet och i studiesammanhang. De beskriver även press från sina chefer, dåligt samvete när de tackar nej till arbete, höga prestationskrav på sig själva och en känsla av otillräcklighet.
“Jag blev stressad å frustrerad över situationen på, dels arbetskraven som ställdes på mig då, eh att jag var tvungen att liksom nästan välja jobbet före studierna.”
Arbetet är lugnande
Å ena sidan uppger informanter en känsla av stress, å andra sidan beskriver samtliga som upplever stress även att extraarbetet är lugnande, att de kunde bryta av studierna med en mer fysisk eller social aktivitet där de tillåts slappna av och inte tänka så mycket på annat än deras arbetsuppgifter. De beskriver att de har kravlösa arbeten, där fokus får ligga på något praktiskt de ska utföra och inte på något som ska bedömas till skillnad från studierna, som de uttrycker som den mest energikrävande aktiviteten. De beskriver att extraarbetet är mer socialt givande än studierna då det upplevs lättare att prata om annat än just
studierelaterade ämnen.
“...man får koppla bort tankarna på något annat. Då är det bara jobbet som är i fokus och det är som inget krävande jobb på så sätt heller.“
Drivkraft att extraarbeta
Denna kategori har skapats av två underkategorier som handlar om drivkraft till att informanterna extraarbetar. De beskriver att de är övervägande positivt inställda till
extraarbetet för att de upplever tillfredsställelse av att utföra många olika aktiviteter, vilket presenteras i underkategorierna, Positivt med erfarenheter från arbetslivet och Ökad ekonomisk frihet.
Positivt med erfarenheter från arbetslivet
Informanter beskriver sig själva som väldigt sociala och att de genom ett extraarbete får ett utökat socialt nätverk, samt att de även får en vana att möta människor i arbetslivet, vilket uttrycks som en positiv erfarenhet att ha för kommande yrkesliv. Ytterligare en erfarenhet som de uttrycker att de tar med sig från extraarbetet är stresshantering.
“...man får mer erfarenhet, man får träffa människor, och det kommer jag ju göra sen, när jag jobbar med det som jag utbildar mig till också, satt man lär sig alltid saker av att träffa människor. “
Informanter uttrycker även att det uppfattas som ambitiöst och ser bra ut för framtida arbetsgivare, att man har extraarbetat under sin studietid. De beskriver också att deras problemlösningsförmåga utvecklas genom extraarbete och att det är något man har användning för och bär med sig resten av livet.
“...när man träffar människor varje dag, eller olika människor så får man ju vanan att möta människor och att ställas inför problem eller situationer som behöver lösas. Man får träna sin problemlösningsförmåga, och att även möta människor som kanske är arga eller upprörda…”
Ökad ekonomisk frihet
Enligt alla informanter var den största anledningen till att extraarbeta under studierna den ekonomiska fördelen, antingen för att få ekonomin att fungera på grund av valet att inte ta studielån eller för att få mer ekonomisk frihet till att göra de saker de vill göra. Vissa har tagit det egna beslutet att inte ta studielån på grund av att de hellre arbetar ihop pengar än att låna och sedan vara skuldsatta i flera år efter examen. Samtliga nämner att de upplever en större ekonomisk trygghet och frihet av att extraarbeta vid sidan av sina studier.
“...jag kan unna mig nåt när jag går och handlar mat och sådär, att jag inte behöver anpassa mig till att maten ska vara allt för billig…”
I vissa fall var anledningen till extraarbete att kunna behålla en viss levnadsstandard som informanterna vant sig vid innan påbörjade studier. En informant som bott och studerat i två olika städer reflekterar även kring att behovet av extraarbete under studietiden kan påverkas av vart man bor då bostadspriserna varierar från stad till stad.
Diskussion Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att beskriva universitetsstudenters upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier, vilket av författarna anses vara uppnått då resultatet presenterar en bredd av upplevelser. Resultatet i studien visar övervägande på en upplevd tidsbrist hos informanterna som påverkar samtliga delar i deras vardagliga liv. Informanterna uttrycker en känsla av stress som kan tillkomma av denna tidsbrist samt av andra aspekter av studier och extraarbete. Detta skulle kunna ta sig uttryck i ett obalanserat aktivitetsmönster, vilket en arbetsterapeut som tidigare nämnt skulle kunna ge stöd och strategier i att hantera. Dock beskrivs den upplevda stressen även kunna minskas genom att extraarbeta vid sidan av studierna då informanterna beskriver arbetet som lugnande samt att det bidrar till en ekonomisk trygghet och frihet.
Informanterna i denna studie har skapat sig vissa vanor, eller vanebildning, som Taylor (2017) väljer att benämna det. Deras vanor innefattar att studera, arbeta och sova samt att umgås med vänner och familj. Författarna har reflekterat kring betydelsen av en persons vanebildning gällande dennes mentala mående, i relation till Taylors (2017) beskrivning av vad termen innebär. Taylor (2017) förklarar att det handlar om de halvautonoma beteende- mönstren i samspel med välbekanta fysiska, sociala och tidsbundna närmiljöer. Hon menar att vi utför vissa dagliga aktiviteter utan att reflektera kring varför eller hur vi gör dem.
Författarna anser att informanterna i denna studie bör ta för vana att reflektera kring varför de utför de dagliga aktiviteter de gör, samt vara uppmärksamma på obalanserade aktivitets- mönster för att inte drabbas av några sjukdomsrelaterade åkommor. De bör enligt förfat- tarna vara uppmärksamma på detta då de bland annat uttrycker att deras dagliga aktiviteter påverkar deras sömn negativt, vilket är en viktig del i ett balanserat aktivitetsmönster.
I resultatet framkom det tydligt att informanterna upplevde tidsbrist, specifikt till sina fritidsaktiviteter. Enligt Schramer et al. (2020) så befinner sig redan universitetsstudenter i riskgrupp för ohälsa. Den mängd produktiva aktiviteter som heltidsstudier och extraarbete innebär, anser författarna leder en ännu ökad hälsorisk då informanterna inte har tillräckligt med tid för fysiska och sociala fritidsaktiviteter. Majnemer (2010) konstaterar att det är ytterst viktigt för individens fysiska och mentala mående att ta sig tid till att vila, fylla på med energi samt att ägna tid till aktiviteter individen uppskattar, vilket är något Taylor (2017) instämmer med. Majnemer (2010) belyser att verksamma inom arbetsterapi bör inse värdet i dessa aktiviteter samt hur balansen mellan aktiviteterna fungerar för den specifika personen. Någon forskning som talar emot detta har författarna inte kunnat finna. Dock beskriver Craik och Pieris (2006) att fritidsaktiviteter är en viktig aspekt för en balanserad livsstil, men att det har en lägre status än arbete. Även Majnemer (2010) beskriver att det är vanligt att sätta arbete och studier i fokus och fritidsaktiviteter åt sidan. Detta identifierar författarna att informanterna i denna studie beskriver, de sätter själva en högre status på extraarbete och studier, därmed får fritidsaktiviteterna en lägre status och blir inte prioriterade. Informanterna uppger att de är medvetna om att detta påverkar både deras fysiska och mentala hälsa, men att det är svårt att bryta aktivitetsmönstret de har.
Informanterna beskriver även att de riskerar att hamna efter med studierna då de kan krocka med extraarbetet, vilket i sin tur kan leda till stressiga situationer. Även bland studenter utan extraarbete vid sidan av studierna har stress visats sig vara vanligt
(Schramer et al., 2020). Med det i åtanke är resultatet i denna studie enligt författarna begripligt då informanterna här har en större mängd produktivitet än endast
heltidsstuderande. Wagman et al. (2011) beskriver att en viktig aspekt för hälsa är att enligt sig själv utföra rätt mängd aktiviteter och att ha rätt mängd variation mellan aktiviteterna man utför. Författarna har i studien identifierat att informanterna har en stor förståelse för att de har en problematisk aktivitetsbalans, vilket gör att de har mindre tid till sömn, fritidsaktiviteter och träffar inte familj och vänner så ofta som de skulle önska. Författarna anser att dessa informanter kan dra nytta av en
arbetsterapeut för att lära sig strategier för planering, då informanterna upplever att detta är ett problemområde gällande extraarbete vid sidan av heltidsstudier.
Informanterna beskriver att stor del av studierna är förlagda på distans i och med covid-19-pandemin (Folkhälsomyndigheten, 2020), vilket resulterar i att studenter utför sina studier i hemmet och det presenteras i resultatet att informanterna får en känsla av att aldrig vara ledig på grund av detta. Det kan även vara en bidragande faktor till att informanterna upplever ett högre krav att planera, då de ofta får mer frihet i att styra över sitt schema kring studierna och således väljer att extraarbeta mer.
Ho och Siu (2018) beskriver att sömn är viktigt för god hälsa och att individer som har problem med sömnen är benägna att drabbas av övervikt, hjärtsjukdomar, högt blodtryck och diabetes. Ho och Siu (2018) beskriver även kopplingen mellan sömn och vardagliga aktiviteter som arbete och sociala aktiviteter eftersom sömnen påverkar kognitiva funktioner som vakenhet, reaktionsförmåga, minne och lärande.
Även Green (2008) beskriver att sömnen påverkar aktiviteterna man utför, och att aktiviteterna som utförs i sin tur påverkar sömnen. På grund av kopplingen mellan sömnen och aktiviteter så menar Ho och Siu (2018) att det är viktigt för
arbetsterapeuter att undersöka balansen mellan aktiviteter och sömn. Författarna anser i och med detta att informanterna i denna studie skulle dra nytta av en arbetsterapeuts kompetens för att underlätta balansen mellan sömn och de dagliga aktiviteter de utför. Informanter i denna studie har beskrivit balansen mellan
aktiviteter och sömn som problematisk samt att det bidrar till en “ond cirkel” som kan uppstå vid obalans. Det framkommer i resultatet att informanterna sover sämre och färre timmar på grund av mängden produktiva aktiviteter och det finns risk att detta
påverkar dem i många olika aktiviteter samt att det kan leda till sjukdom. Det finns dock forskning som påvisar att sömnen inte påverkas negativt, utan endast varierar i mängd mellan studiedagar och lediga dagar (Kalenkoski & Pabilonia, 2009).
Kalenkoski och Pabilonia (2009) menar att extraarbete ökar tiden som studenter sover på studiedagar, men att dagar de inte har studier att ägna sig åt så minskar tiden de sover. De konstaterar att studenter som extraarbetar ägnar 148 minuter mer till sömn än vad de som inte extraarbetar gör på studiedagar. Dock menar de att studenter som extraarbetar sover 150 minuter mindre än de studenter som inte extraarbetar, de dagar de inte studerar (Kalenkoski & Pabilonia, 2009).
Informanternas största drivkraft till extraarbete har identifierats vara den ekonomiska frihet och trygghet det bidrar till. Författarnas tolkning är att denna drivkraft kan jämföras med Taylors (2017) viljekraft, vilket enligt henne är något som har en genomgripande inverkan på individers aktivitetsliv. Hon menar att viljekraft handlar om en persons motivation till aktivitet och delar upp termen i tre kategorier, vilka är intressen, värderingar och uppfattning om den egna förmågan. Informanterna i denna studie upplevs av författarna ha en hög grad av viljekraft i och med att de behärskar att utföra alla de dagliga aktiviteter de åtagit sig. Med termen viljekraft i åtanke har författarna uppmärksammat en skillnad gällande resultatet i Connolly et al. (2009) och Salamonson et al. (2018) studier, då de undersöker upplevelserna hos
universitetsstudenter som extraarbetar i Australien och Irland, och denna studie undersöker detta i Sverige. Universitetsstudenter i Sverige har möjlighet att tillgå studiemedel (Centrala studiestödsnämnden, 2020) samt att studierna enligt Högskolelagen (1992:1434) ska vara avgiftsfria för svenska medborgare.
Universitetsstudenter i Australien och Irland ser det som en nödvändighet att arbeta vid sidan av studierna för att kunna försörja sig och finansiera sin skolgång (Connolly et al. 2009; Salamonson et al. 2018), medan författarna anser att det i Sverige är mer av ett val. Vissa informanter beskriver att de ändå väljer att inte låna till sina studier, vilket författarna anser skulle kunna bero på att de vill undvika att skuldsätta sig, då de föredrar att försörja sig själva under tiden de studerar.
Metoddiskussion
Avsikten med att använda en kvalitativ intervjustudie var få en djupare förståelse för informanternas egna erfarenheter och upplevelser som svarar till syftet (Graneheim &
Lundman, 2017). Genomförandet av semistrukturerade intervjuer valdes för att
informanterna skulle ha möjlighet att svara fritt på de frågor som ställdes, och författarna möjlighet att ställa följdfrågor till dessa svar. Författarna upplever att detta bättre svarar till syftet i denna studie än om de valt en kvantitativ metod. Förhoppningen med tillämpningen av kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2017) var att identifiera likheter och skillnader utifrån informanternas upplevelser, vilket författarna anser uppnåtts. Författarna har under studiens gång haft inställningen att förbli neutrala för att minimera risken att influera resultatet, vilket stärker sanningsvärdet i studien, tillsammans med att författarna har en förförståelse för ämnet.
Bekvämlighetsurval användes som metod då det fanns begränsat med tid för denna studie.
I och med att detta urval användes blev det en kortvarig och enkel process att finna informanter. Då de första som accepterade medverkan i studien bjöds in till intervju skapade detta en relativt homogen grupp informanter då det endast var en man och resterande kvinnor som medverkade. Författarna diskuterade om en heterogen grupp var mer passande för studien då en mer jämlik könsfördelning skulle kunna ge andra resultat.
Att ha i åtanke är att denna kvalitativa studie är genomförd med få informanter, med en liten variation i åldrarna och en stor variation gällande hur mycket de arbetar.
På grund av en stor variation i längd på intervjuerna, där ingen av dem uppnådde den förväntade längden, valde författarna att bjuda in ytterligare två informanter.
Förhoppningen med detta var att få ett mer innehållsrikt resultat och på så sätt öka pålitligheten i studien (Graneheim & Lundman, 2017). Författarna anser att variationen i längd på intervjuerna till stor del kan kopplas till intervjuguide och fåordiga informanter.
Vid de intervjuer där informanter var fåordiga så använde sig författarna av fler följdfrågor för att uppmuntra informanten till att beskriva sina upplevelser mer ingående, med avsikt att få ett mer innehållsrikt resultat. Författarna anser att vissa frågor i intervjuguiden inte var tillräckligt öppna, därför anses intervjuguiden behöva vidareutvecklas vid vidare forskning med samma syfte.
Författarna har tagit hänsyn till rådande restriktioner från Folkhälsomyndigheten (2020) i och med den pågående covid-19-pandemin. Författarna diskuterade fördelar och nackdelar med att genomföra video- eller telefonsamtal gentemot fysiska träffar, och kom fram till att det viktigaste i dagsläget är att förhindra och inte sprida smittan av covid-19 ytterligare, vilket resulterade i att de inte förespråkade fysiska träffar. Författarna är medvetna om att det vid telefonsamtal inte går att identifiera exempelvis kroppsspråk och ansiktsuttryck, detta anser författarna kan ha försvårat intervjuprocessen och vid upprepning av studien skulle författarna ha utfört intervjuerna vid fysiskt möte alternativt videosamtal då det går att uppfatta icke verbal kommunikation. Detta skulle kunna ge informanten ytterligare möjlighet att uttrycka sina upplevelser och erfarenheter.
Informanternas arbetsmängd per månad varierar från 14 till 120 timmar. Författarna anser att denna variation passar väl till syftet då det skapar en bredd av upplevelser och därför sattes ingen begränsning på maximal arbetsmängd. Detta är något författarna uppfattar kan påverka deras upplevelser kring hur det fungerar att studera på heltid och extraarbeta vid sidan om under terminerna, vilket inte är resultatet i detta fall då inga större skillnader mellan informanternas upplevelser kunnat kopplas till arbetsmängd.
Förslag till vidare forskning
Att beskriva personers upplevelser bidrar till att läsaren får en djupare förståelse för människan i aktivitet, därför ser författarna ett väsentligt behov av att undersöka detta ämne vidare. Författarna vill ge som förslag att undersöka huruvida mängden av extraarbete vid sidan av heltidsstudier påverkar individens hälsa, samt undersöka vilka skillnader i upplevelser kopplat till aktivitetsbalans som finns mellan denna målgrupp och en målgrupp som inte extraarbetar vid sidan av studierna.
Slutsats
Syftet med denna studie var att beskriva universitetsstudenters upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier. Författarna drar slutsatsen att extraarbete vid sidan av heltidsstudier i en svensk kontext bidrar till en problematisk aktivitetsbalans då studenterna har brist på tid till annat, som exempelvis fysiska, sociala aktiviteter och sömn. Däremot visar sig extraarbetet kunna vara ett lugnande avbrott från studierna, kunna bidra med en ekonomisk trygghet samt utökade sociala interaktioner.
Referenser
Centrala studiestödsnämnden. (28 september 2020). Studiemedel.
https://www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/studiemedel.html
Connolly, M., Drennan, J. & Rochford, C. (2009). Paid part-time employment and aca- demic performance of undergraduate nursing students. Nurse Education Today, 29(6), 601- 606. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2009.01.004
Craik, C. & Pieris, Y. (2006). Without Leisure … ‘It Wouldn't Be Much of a Life’: The Meaning of Leisure for People with Mental Health Problems. British Journal of Occupa- tional Therapy, 69(5), 209-216. https://doi.org/10.1177/030802260606900503
Erlandsson, L-K. & Persson, D. (2020). ValMO-modellen. (2:a uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.
(HSLF-FS 2020:12). Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a1350246356042fb9ff3c515129e8baf/
hslf-fs-2020-12-allmanna-rad-om-allas-ansvar-covid-19-tf.pdf
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund- Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskningsmetodik inom hälso- och sjukvård. (Tredje upplagan., s. 219–234). Lund: Studentlitteratur.
Green, A. (2008). Sleep, Occupation and the Passage of Time. British Journal of Occupa- tional Therapy, 71(8), 339-347. https://doi.org/10.1177/030802260807100808
Ho, E. & Siu, A. (2018). Occupational Therapy Practice in Sleep Management: A Review of Conceptual Models and Research Evidence. Occupational Therapy International, vol.2018(Article ID 8637498), 12 pages. https://doi.org/10.1155/2018/8637498 Hylander, J. (2009). Studenter som arbetar - Varför och var?. Sveriges Akademikers Centralorganisation. https://www.saco.se/globalassets/saco-studentrad/rapporter/rapport- studenters-extraarbeten.pdf
Högskolelag (SFS 1992:1434). Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434
Johansson, K. Linnea. (2018). Vanligt att arbeta under studierna i Sverige. Välfärd, (4), 8- 9.
https://www.scb.se/contentassets/e0530a117d2e4ef7833f7d48eb6ee23f/le0001_2018k04_ti _a05ti1805.pdf
Kalenkoski, C. M. & Pabilonia, S. W. (2009). Time to Work or Time to Play: The Effect of Student Employment on Homework, Sleep, and Screen Time. Econstor, (4666).
https://www.econstor.eu/bitstream/10419/35976/1/618735623.pdf
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:e uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Majnemer, A. (2010). Balancing the boat: Enabling an ocean of possibilities/Équilibrer le bateau pour faciliter un océan de possibilités. Canadian Journal of Occupational Therapy, 77, 198-208. https://doi.org/10.2182/cjot.2010.77.4.2
Salamonson, Y., Priddis, H., Woodmass, J. M., Everett, B., Lynch, J., Curtis, E. & Ramjan, L. M. (2018). The price of journeying towards the prize—Commencing nursing students' experiences of working and studying: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 27(21-22), 4141-4149. https://doi.org/10.1111/jocn.14583
Schramer, K. M., Rauti, C. M., Kartolo, A. B. & Kwantes, C. T. (2020). Examining burn- out in employed university students. Journal of public mental health, 19(1), 17-25.
https://doi.org/10.1108/JPMH-05-2019-0058
Taylor, R.R. (2017). Kielhofner’s model of human occupation: theory and application.
(Fifth edition.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Vetenskapsrådet (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Världshälsoorganisationen. (2006). Constitution of the World Health Organization (45).
Världshälsoorganisationen. https://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf Wagman, P., Håkansson, C. & Björklund, A. (2011). Occupational balance as used in oc- cupational therapy: A concept analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 19(4), 322–327. https://doi.org/10.3109/11038128.2011.596219
Bilaga 1
Förfrågan om medverkan i projekt
Vi är två arbetsterapeutstudenter som vill bjuda in dig att delta i en intervjustudie med fokus på upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier. Studien genomförs inom en kandidatuppsats vid arbetsterapeutprogrammet, Umeå universitet. Att extraarbeta un- der studierna kan leda till exempelvis ekonomisk frihet och kompetens men även till stressymp- tom och utmattning. I Sverige är det idag ett stort antal studenter som extraarbetar, det vill säga har en deltids- eller timanställning vid sidan av sina studier. Däremot finns det begränsat med forskning som visar på hur detta upplevs och hur det påverkar individen. Därför genomför vi nu en studie med följande syfte: Beskriva universitetsstudenters upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier. Vi vill därmed bjuda in dig som studerar på heltid och extraarbetar kontinuerligt under terminerna, alltså minst en gång i månaden under tre må- naders tid, vid sidan om studierna att medverka i vår studie. Till vår studie söker visex heltids- studerande deltagare med deltids- eller timanställning.
Intervjun förväntas pågå i cirka 35–45 minuter, och då rådande restriktioner i och med Covid- 19-pandemin gäller och många studerar på distans i dagsläget så föreslår vi att intervjuer sker över telefon- eller videosamtal. Vi är även anpassningsbara om fysiskt möte föredras.
Ljudinspelning kommer ske under intervju för att samtalet sedan ska transkriberas ordagrant och analyseras. Inspelningarna och de nedskrivna intervjuerna kommer att makuleras när arbetet med kandidatuppsatsen är genomfört.
Information som samlas in kommer att avidentifieras, alltså kommer ditt namn inte att användas. Resultatet kommer sammanställas på ett sätt som gör att uttalanden inte kan härledas till dig. Data kommer att behandlas konfidentiellt, alltså byts ditt namn ut mot ett kodnummer, transkriberade intervjuer kommer förvaras lokalt på en lösenordskyddad dator och endast författarna och handledare kommer ha tillgång till data under arbetets gång. Deltagandet i studien är frivilligt och du kommer ha möjlighet att avbryta din medverkan när du vill och du behöver inte ange orsak till detta.
För att delta i studien krävs det att du lämnar informerat samtycke, information om hur finner du nedan. Därefter tar vi kontakt via mejl för att boka en tid som passar. Vid frågor, ta gärna kontakt via telefon eller mejl.
Med vänliga hälsningar
Arvid Lundqvist Arbetsterapeutstudent arvid.lundkvist@gmail.com
070-509 97 53
Annie Börjesson Arbetsterapeutstudent anniecarolineborjesson@gmail.com 073-833 35 57
Jesper Andersson
Handledare jesper.andersson@umu.se 090-786 88 75
Institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi Umeå universitet, 901 87 Umeå
2020-10-22
Bilaga 2 Informerat samtycke
Genom att besvara detta meddelande med någon av fraserna nedan visar du att du läst igenom informationen om studien och tagit ställning. Skicka ditt svar via mail senast 28/10 2020 till arvid.lundkvist@gmail.com eller anniecarolineborjesson@gmail.com.
❏ JA, jag har tagit del av informationen om denna studie och ger mitt samtycke till att delta.
❏ NEJ, jag har tagit del av informationen om denna studie och ger INTE mitt samtycke till att delta.
Bilaga 3 Intervjuguide
Besvarande
Vad arbetar du med?
Hur upplever du ditt arbete?
Ungefär hur många timmar i månaden arbetar du?
Hur upplever du dina studier?
Berättande
Berätta gärna hur en vanlig vecka ser ut för dig.
Berätta gärna varför du väljer att extraarbeta vid sidan av dina studier.
Vilka fördelar ser du med att extraarbeta vid sidan av dina studier?
Vilka eventuella nackdelar ser du med att extraarbeta vid sidan av dina studier?
Reflekterande
Många kan uppleva att arbetet krockar med studierna ibland. Har detta hänt dig?
- Isåfall, beskriv gärna senaste gången det hände och hur det kändes för dig.
Finns möjlighet att anpassa jobbet efter studierna om så skulle behövas?
Upplever du att du behöver studera under helger?
- Isåfall, hur känns det?
Hur upplever du stödet från din omgivning gällande att du både studerar på heltid och extraarbetar vid sidan om?
- Utveckla gärna.
Hur upplever du att balansen mellan arbete, skola, fritid och sömn påverkar dig?
- Utveckla gärna.
Avslutande
*Sammanfattar högt vad som sagts, frågar om tolkningen är rätt*
Har du något annat du skulle vilja tillägga, som du tycker att jag borde veta?
