• No results found

Undersökning av oregistrerat runstensfragment från Kalmar(?) i Kalmar läns museum Runrapport från Riksantikvarieämbetet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Undersökning av oregistrerat runstensfragment från Kalmar(?) i Kalmar läns museum Runrapport från Riksantikvarieämbetet"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Runrapport från Riksantikvarieämbetet

Undersökning av oregistrerat runstensfragment från

Kalmar(?) i Kalmar läns

museum

(2)

Riksantikvarieämbetet 2013 Box 1114

621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se

(3)

Datum 2013-11-08

Dnr 3.5.1-3596-2013

Avdelning

Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Magnus Källström

Undersökning av oregistrerat runstensfragment från Kalmar(?) i Kalmar läns museum

I samband med ett besök i Kalmar läns museum tillsammans med prof. Henrik Williams, Uppsala, den 28 juni 2012 fick jag genom Birgit Körge vid museet vetskap om ett tidigare oregistrerat runstensfragment, som förvaras i samlingarna (KLM 45050). Enligt Körge skall fragmentet ha uppmärksammats i samband med en omflyttning av museiföremål i mitten av 1980-talet. I den fyndback där

fragmentet förvaras finns en lapp (enligt uppgift från 1980-talets senare hälft) med följande anteckning: »Låg i låda med keramik nr 10767. S:a kyrkogårdsvaktm.

Andersson 1931. F I åker vid dödgrävarbost.»

Södra kyrkogården ligger i Gamla staden i nvid Kalmar slott. Om fragmentet verkligen kommer från samma plats som keramikmaterialet är dock enligt Körge osäkert.

Materialet är grå kalksten. Fragmentet mäter 27 × 17 cm och är 6,5–7 cm tjockt.

Längs ena kanten finns fastsittande hårt grått bruk, vilket visar att stenen tidigare har varit inmurad i en mur eller byggnad. Av ristningen återstår ett runband som nedtill är svagt bågböjt samt delar av en kringelformad bandknut. Ristningen är djup och tydlig med ganska breda ristningslinjer. Runorna är 6,5 cm höga.

Det tidigare oregistrerade fragmentet i Kalmar läns museum. Foto Magnus Källström 2012.

1 (2)

(4)

Stockholm 2013-11-08

Magnus Källström

docent, post-doc. inom runforskningsområdet

Kopia till:

Birgit Körge, Kalmar läns museum

Henrik Williams, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet Inskrift:

…au…

Till läsningen: Före a-runan finns två fördjupningar, som har en viss likhet med ett kolonformat skiljetecken, men som bedömdes som naturliga. 1 a har dubbelsidig bistav. Huvudstaven i 2 u lutar åt höger och runan har därför närmast formen av en likbent triangel. Den nedre delen av bistaven saknas.

Inskriften är givetvis för kort för att tolkas, men det är tänkbart att runorna har utgjort början av konjunktionen ok ’och’ (skrivet auk) eller ingått i ett ord eller namn innehållande en au- eller øy-diftong.

Fragmentet har av ornamentiken att döma inte ha tillhört samma sten som runstenen Sm 161, som på 1920-talet påträffades inlagd i en glugg i det s.k.

Rödkullatornet på Kalmar slott. Även detta fragment är dock av kalksten och det är inte omöjligt att båda k an ha följt med stentransporter från Öland.

2 (2)

References

Related documents

Att uppdra till beredningens arbetsutskott att förbereda en uppdragsbeskrivning för att ta fram en energi- och klimatstrategi, genom att ta fram förslag på avgränsningar för

Här finns också flera riksintressen för kulturmiljövården som täcker in både hav och land och stora koncentrationer av fornlämningar på land och övriga kulturhistoriska lämningar

projektansökan till Kulturrådet för kompetensutveckling. I verksamhetsplanen ligger även att producera en informationsbroschyr med de enskilda arkivinstitutionerna i Kalmar län.

Det gäller inte minst området söder om Nybro kring Svartbäcksmåla.. Här gick Högsta kustlinjen då inlandsisen börja- de smälta bort för 18 000

Begravningarna på kyrkogården tillhör enligt Wikström perioden 1080–1300, men den aktuella graven låg ovanpå äldre bebyggelse och det är därför möjligt att fragmentet

Uppgifterna om fyndomständigheterna har lämnats av Anders Wikström, Sigtuna Museum (i e- post till mig den 20 september 2011). 1) påträffades i kontext 614, som utgjorde en del av

Stenen står på prästgårdstomten några meter norr om landsvägen, uppmålningen från 1989 är rätt kraftigt överlavad, men ristningen är ändå ganska tydlig.. Stenen består

Skrivningen sein för sinn är inte tidigare känd från gotländska runinskrifter, men det kan vara värt att notera att det på den bildstensformade G 309 från Hangvars kyrka finns