• No results found

En elmätare blev start-skottet för att spara pengar i livsmedelsaffären

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "En elmätare blev start-skottet för att spara pengar i livsmedelsaffären"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En elmätare blev start- skottet för att spara

pengar i livsmedelsaffären

En enkel elmätare öppnade ögonen på Niclas Johansson.

Samma mätare blev start- punkten på ett förändrings- arbete som har resulterat i att Ica Maxi i Solna hittills har sänkt sin elräkning med tio procent.

Nu vill ha Niclas Johansson gå vidare och minska elanvändningen med lika mycket till. Hittills har lösningarna varit enkla, billiga och oftast ganska självklara. Lite

tuffare blir det att nå nästa mål.

Ica Maxi i Solna är en stor livsmed- elsaffär med 140 anställda. Butiken öppnades för fem år sedan och rymmer förutom livsmedel även ett fik, en stor kosmetikavdelning och ett eget apotek. Totalt används 6 200 kvadratmeter för butiken medan kontor, lager och garage utnyttjar drygt 3 000 kvadratmeter.

Handlaren Niclas Johansson säger själv att han inte tänkte särskilt mycket på energianvändningen i butiken under de tre första åren.

Ett besök av en energirådgivare och en gåva i form av en elmätare kom dock att förändra inställningen helt.

– Jag kopplade på skoj in elmätaren i den dryckeskyl som då fanns i vårt konferensrum. När jag såg hur mycket den drog insåg jag vilka förutsättningar det fanns att spara både pengar och el i butiken som helhet. Det blev en startpunkt för ett målmedvetet arbete med att försöka minska vår elanvändning.

Nattlig vandring gav resultat En av de första saker Niclas Johansson gjorde för att skaffa sig överblick över hur butiken använder el var att vandra genom lokalerna en natt.

– Det borde vara mörkt och tyst i en övergiven butik men överallt hittade jag lampor som stod på till ingen nytta. Totalt hittade vi 300 lysrör som lyste helt i onödan. Dessutom var det lätt att höra i en i övrigt tyst butik att ventilationen fortfarande stod på.

Tack vare att inga lampor längre står på i onödan och ett antal andra enkla åtgärder har elanvändningen minskat med 300 000 kWh per år. Det mot- svarar tio procent av den totala elanvändningen.

– Om man vänder på resonemanget kan jag i dag konstatera att vi under de tre första åren slösade bort el för en miljon kronor. Pengar som kunde ha använts till något bättre. Eller roligare.

Personalen är en nyckelfaktor För Niclas Johansson har det blivit en självklarhet att jaga kilowat timmar.

Nu är målet att kapa elanvändningen med ytterligare tio procent.

– De enklaste åtgärderna har vi redan vidtagit. Nu tittar vi på att införa mer effektiva system för våra kylar och frysar där vi framför allt hoppas kunna kapa effekttoppar.

(2)

– Några enkla men effektiva åtgärder som vi har infört är att stänga av våra dryckeskylar under natten, ha lock och dörrar på våra frysar och att ha rörelsedetektorer på toaletter och andra utrymmen där det ofta är tomt.

Enligt Niclas Johansson finns det en faktor som är viktigare än alla andra för att lyckas.

– Personalen måste vara med på tåget, att bara vara en tjatig chef ger ingen framgång. Annars är det största problemet att det är lätt att bli hemmablind och inte se själv- klara lösningar.

!

Energianvändning i livsmedelshandeln

Inom projektet Statistik i lokaler genomför Energimyndigheten energiinventeringar i olika lokal- typer. Syftet är att öka kunska- pen om hur och till vad energin används. Energiinventeringarna visar att genomsnittet för svensk livsmedelshandel är en specifikt energianvändning på 399 kWh per kvadratmeter och år. Av detta utgör 310 kWh el för drift av fastigheten och verksamheten, exklusive el för uppvärmning. Livsmedelskylan svarar för en stor del av elanvändningen, 145 kWh.

Denna andel har ökat mellan åren 1990 och 2009. En trolig orsak är att vi köper mer fryst mat än tidigare.

Livsmedelsbutiker har längre öppettider, i genomsnitt 3 880 timmar per år, än andra handelslokaler. Det påverkar drifttid för både ventilation och belysning som är andra stora elanvändare.

Belysningen drar 90 kWh och ventilationsfläktarna 24 kWh i den genomsnittliga livsmedels- butiken.

Ica Maxi i Solna använder 3 000 000 kWh el per år fördelat på knappt 10 000 kvadratmeter till butik, kontor, lager och garage. Det ger en något lägre specifik elanvänd- ning, 300 kWh per kvadrat- meter och år, jämfört med en genomsnittlig livsmedelsbutik.

LÄS MER:

I rapporten Energianvändning i handelslokaler ER 2010:17 kan du läsa mer om hur livsmedelsbutiker och andra handels lokaler använder sin energi. Rapporten finns att beställa eller ladda ner på www.energimyndigheten.se

Energimyndigheten, Box 310, 631 04 Eskilstuna. Telefon 016-544 20 00, Fax 016-544 20 99. www.energimyndigheten.se

.gokslhaD salkiN hco CXS :otoF .BA neppurG MC :kcyrT .GCSRoruE htanarG :noitkudorp hco tuoyaL .xe 0001 :agalppU .80:1102TE

References

Related documents

Vänskapen är också något som Kallifatides tar på allra största allvar i En kvinna att älska, inte enbart genom bokens ytterst allvarliga bevekelsegrund utan också genom den

ENERGIKONTOR SYDOST AB är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem.. Vårt mål är minskad klimatpåverkan och ökad regional utveckling

-Genom att motivera personalen och se till att de blir medvetna om energifrågor och dessutom göra det tydligt vilka roller och ansvar olika medarbetare har kan man få mätbara

ENERGIKONTOR SYDOST AB är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem.. Vårt mål är minskad klimatpåverkan och ökad regional utveckling

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Den första slutsatsen från den empiriska analysen är att det bland eleverna i undersökningen finns ett stöd för demokrati i allmänhet och, även mer specifikt,

Det jag når är därför mer allmänna föreställningar om natur och kultur men jag får också se hur personerna vänder sig till olika upplevelser och gör dem

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska