Denna broschyr riktar sig till dödsboet efter en avliden person.
Den innehåller information om när och hur dödsboet ska dekla- rera och de särskilda skatteregler som gäller för dödsbon.
Dödsboet finns kvar och ska deklarera så länge det finns till- gångar som inte delats upp mellan arvingarna.
Inkomstskatt betalas av dödsboet under hela denna tid.
Inkomstskatten är helt skild från arvsskatten.
För information om arvsskatt – läs mer i broschyren ”Boupp- teckning” (SKV 461).
SKV 465 utgåva 1
Här kan du läsa om:
Vem räknas som dödsbo- delägare?
Vad är skillnaden mellan arvsskatt och inkomstskatt?
Vad händer med ett dödsbo?
Vilka skatteregler gäller särskilt för dödsbon?
Ska dödsboet eller dödsbo- delägarna redovisa inkomsten?
Försäljning av tillgångar Vem ska betala fastighets- skatten?
Vad gäller vid förmögenhets- beskattning?
Dödsboets skattekonto
Skatteregler för dödsbon
Vem räknas som dödsbodelägare?
När någon dör övergår alla tillgångar till dödsboet efter den avlidne. Dödsbodelägare kan vara den avlidnes efterlevande make, sambo, registrerade partner, arvingar eller universella testamentstagare.
Dödsbodelägarna ansvarar för den avlidnes till- gångar och skulder.
Vad är skillnaden mellan arvsskatt och inkomstskatt?
Det finns två olika slags skatter som det är viktigt att skilja på när det gäller dödsbon – arvsskatt och inkomstskatt.
När dödsboet har gjort en bouppteckning och döds- bodelägarna har fått egendom genom arv eller testa- mente, är mottagaren skyldig att betala arvsskatt.
Så länge egendomen inte har skiftats, dvs. delats upp mellan dödsbodelägarna, finns dödsboet kvar och ska betala skatt på eventuell inkomst som den avlidne har fått – före eller efter dödsfallet. Ansvaret för att betala inkomstskatten ligger hos dödsboet. När man räknar ut inkomstskatten läggs den avlidnes inkomster ihop med dödsboets inkomster.
Vad händer
med ett dödsbo?
Bouppteckning
Inom tre månader från dödsfallet ska en bouppteck- ning upprättas. I bouppteckningen ska dödsboets tillgångar och skulder tas upp och värderas. Det är den handling som bl.a. avgör hur stor arvsskatten blir för dödsbodelägarna.
Inom ytterligare en månad ska bouppteckningen lämnas in till Skatteverket. Efter att bouppteck- ningen är gjord ska arvsskatten betalas in på döds- boets skattekonto hos Skatteverket. Arvsskattens storlek beror på vem som ärver och hur stort arvet är. Arvsskatten betalas efter att bouppteckningen är gjord. Hur arvsskatten beräknas framgår av bro- schyren ”Bouppteckning” (SKV 461).
Arvskifte
Efter bouppteckningen kan dödsbodelägarna skifta boet, dvs. dela upp tillgångarna mellan varandra.
Man gör då ett arvskifte som är ett avtal mellan del- ägarna. Om de är överens kan de fritt skifta boets
Ett arvskifte kan alltså ske oberoende av de värden som redovisats i bouppteckningen.
Enligt arvsreglerna från 1988 ärver efterlevande make före gemensamma barn. Dödsbon med en efterlevande make som enda delägare är därför vanliga. I alla dödsbon med en enda delägare, s.k.
enmansdödsbon, övergår tillgångarna från döds- boet till arvtagaren utan någon särskild handling.
Ett enmansdödsbo anses vara upplöst när boupp- teckningen har registrerats hos Skatteverket.
Viktigt att anmäla
Den som förvärvat vissa tillgångar genom arvskifte måste anmäla det för att inte felaktiga uppgifter ska skickas till Skatteverket. Har man t.ex. ärvt bank- tillgångar måste banken kontaktas. Förvärv av aktier ska också anmälas till banken eller till VPC.
För förvärv av fastighet, se avsnittet om fastighets- skatt.
Inkomstdeklaration
Ett dödsbo finns kvar till dess att alla tillgångar har skiftats. Under hela denna tid är dödsboet skyldigt att betala inkomstskatt. Dödsboet är också skyldigt att betala skatt på inkomster som kommit in efter skiftet. Deklaration ska lämnas senast den 2 maj året efter inkomståret.
Dödsboet ska deklarera oavsett hur lång tid det gått sedan dödsfallet.
Dödsboet måste deklarera om
• dödsboet har ägt fastighet under inkomståret
• dödsboets inkomst är mer än 100 kr
• det finns en skattepliktig förmögenhet över 1 500 000 kr
• avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska betalas.
Om dödsboets enda inkomst är ränta eller utdelning som utbetalarna ska göra skatteavdrag på, behöver dödsboet inte lämna någon deklaration.
Adress till dödsboet
När det gäller inkomstbeskattningen, hör dödsboet till samma skattekontor som den avlidne hörde till före dödsfallet. Det är mycket viktigt att dödsbo- delägarna anmäler en eventuell adressändring till skattekontoret. I annat fall kommer deklarations- blanketten, och andra brev som skickas med anled- ning av dödsboets inkomsttaxering, att skickas till fel adress. Deklarationsblanketterna eftersänds t.ex.
inte. Posten skickar dem i retur till skattekontoret.
Anmälan om eftersändning ska göras i vanlig ord- ning, för att dödsboet ska få all annan post.
Vilka skatteregler gäller särskilt för dödsbon?
Det kan ibland ta flera år innan tillgångarna skiftas mellan dödsbodelägarna. Ett dödsbo finns kvar så länge egendomen inte är skiftad. I de allra flesta fall gäller samma skatteregler för dödsboet som för privatpersoner. Vissa skatteregler gäller emellertid särskilt för dödsbon. Dessa regler varierar beroende på hur lång tid som gått sedan dödsfallet.
…samma år som döds- fallet skett
Dödsboet efter en person omfattas av samma regler som skulle ha gällt om personen levt hela det året dödsfallet inträffade. Den avlidnes och dödsboets inkomster ska därför redovisas i en och samma dek- laration.
Om dödsboet inte har skiftats under dödsåret, ska även boets förmögenhet redovisas i denna deklara- tion.
Ett oskiftat dödsbo ska för dödsåret betala skatt för inkomster som
• den avlidne haft
• den avlidne haft, men som har betalats ut först efter dödsfallet
• dödsboet haft efter dödsfallet, t.ex. avkastning av boets tillgångar.
När det gäller förmögenhet beskattas dödsboet efter de förhållanden som gällde vid utgången av dödsåret. Vid beräkning av förmögenhetsskatten sambeskattas dödsboet med efterlevande make plus eventuellt hemmavarande barn. Registrerad partner jämställs med make. Sambeskattning sker även om det finns en efterlevande sambo med vilken den avlidne hade gemensamma barn.
För att räkna ut dödsboets inkomstskatt, gäller i stort sett samma regler som för privatpersoner. Detta innebär att dödsboet
• har rätt till fullt grundavdrag, även om boet skiftats före utgången av dödsåret
• inte betalar egenavgifter och allmän löneavgift, utan i stället för dessa avgifter påförs särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
• betalar allmän pensionsavgift om den avlidne inte fyllt 65 år året före dödsåret.
...de tre första åren efter dödsåret
Från och med året efter att personen har dött, är ett oskiftat dödsbo en juridisk person och det jäm- ställs inte längre med den avlidne. Dödsboet ska därför inregistreras med ett eget organisations- nummer. Observera att detta måste dödsboet själv begära hos Skatteverket. Om det finns fastighet i dödsboet sker dock detta automatiskt. Läs mer på sidan 7 under avsnittet ”Skatteregistrering året efter dödsfallet”. Följande förändringar för uträk- ning av dödsboets inkomstskatt inträder från och med året efter dödsåret:
• Dödsboet har ingen rätt till grundavdrag.
• Dödsboet ska inte betala allmän pensionsavgift.
• 20 procent tas ut i statlig inkomstskatt på den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som är högre än 273 800 kr och med ytterligare 5 procent på den del som är högre än 414 200 kr.
Dessa siffror avser 2003. De värden som gäller för det aktuella beskattningsåret finns på vår webbplats www.skatteverket.se och i foldern
”Datum, belopp och procentsatser” (SKV 463).
• När man räknar ut förmögenhetsskatt beskattas dödsboet och den efterlevande var och en för sig.
Exempel:
Skatteuträkning året efter dödsfallsåret Stina dör i december 2003. Pension från försäk- ringskassan betalas ut sista gången i januari 2004.
Detta innebär att dödsboet måste lämna inkomst- deklaration även 2005. Pensionsbeloppet är 20 000 kr. Dödsboet får inget grundavdrag och betalar ingen allmän pensionsavgift. Om vi utgår från att kommunalskatten är 30 procent så blir skatteuträkningen:
Beskattningsbar förvärvsinkomst 20 000 kr Kommunal inkomstskatt 30 procent 6 000 kr
Statlig inkomstskatt 200 kr
Slutlig skatt 6 200 kr
När man räknar ut den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster tas det ut ett fast belopp på 200 kr om den beskattningsbara inkomsten är större än det grundavdrag som en privatperson med samma inkomst skulle få.
Läs mer i ”Skatteuträkningsbroschyren” (SKV 425).
Om det ingår en privatbostad (småhus eller bostads- rätt) i dödsboet ska den räknas som sådan om den fortfarande kan användas som permanent- eller fri- tidsbostad. Det finns inget krav på att den verkligen används. Bostaden behåller sin karaktär även om den står tom, t.ex. i avvaktan på en försäljning.
…det fjärde året efter dödsfallet och senare
Ytterligare en förändring för uträkning av dödsbo- ets inkomstskatt inträder det fjärde året efter döds- fallet:
• Statlig inkomstskatt tas ut med 20 procent av hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Även på inkomst under 273 800 kr och med ytterligare 5 procent på det som är högre än 414 200 kr.
Om det ingår en privatbostad i dödsboets tillgångar räknas den som näringsfastighet eller bostadsrätt i näringsverksamhet från och med fjärde året efter dödsfallet. Fastigheten eller bostadsrätten utgör då en anläggningstillgång i näringsverksamhet.
Den beskattas då enligt reglerna om näringsverk- samhet.
Denna broschyr tar inte upp något om skatteregler för dödsbon som bedriver näringsverksamhet eller frågor som kan uppstå om den avlidne bedrivit näringsverksamhet. Hur en näringsfastighet beskat- tas står att läsa i broschyren ”Skatteregler för enskilda näringsidkare” (SKV 295).
Inkomst av kapital
För inkomst av kapital gäller samma skatteregler för dödsbon som för privatpersoner. Vissa saker är dock viktiga att understryka för dödsboet och döds- bodelägarna.
Som inkomst av kapital räknas löpande avkastning och kapitalvinster. Inkomst av kapital kan t.ex. vara
• ränta på bankmedel
• utdelning på aktier och fondandelar
• kapitalvinst vid försäljning av tillgångar (t.ex.
fastighet, bostadsrätt, aktier och fondandelar).
Vem ska redovisa inkomsten?
Avgörande för vem som ska redovisa kapitalin- komsterna i deklarationen, är om de uppkommit före eller efter arvskiftet.
Om kapitalinkomsten uppkommer före skiftet är det dödsboet som ska redovisa räntor, aktieutdelningar och försäljning av tillgångar.
Om kapitalinkomsten uppkommer efter skiftet är det de enskilda dödsbodelägarna som är redovis- ningsskyldiga.
Exempel: Redovisning av inkomst
Gun dör den 1 juli och efterlämnar en villa, aktier samt pengar på ett bankkonto. Villan säljs den 1 september. Vid arvskiftet den 1 oktober delar de två arvingarna, hennes barn Sofie och Dan, på aktierna och de pengar som återstår efter arvs- skatt och omkostnader. Både Sofie och Dan säljer sina respektive aktier direkt.
I detta fall ska dödsboet redovisa försäljningen av villan. Sofie och Dan ska redovisa sina respektive aktieförsäljningar. Dödsboet ska också redovisa de räntor som hör till tiden före skiftet.
Ränta och aktieutdelning
Dödsboet behöver inte lämna någon deklaration om dödsboets inkomster bara består av ränteinkomster eller utdelning på aktier och fonder som utbetalaren redan gjort skatteavdrag på.
Dödsboet får göra avdrag för räntor på lån som det är betalningsansvarigt för.
Försäljning av tillgångar
Nettoresultatet vid försäljning av tillgångar beräk- nas genom att man från inkomsten drar omkostnads- beloppet. Inkomsten består av försäljningsintäkten minus eventuella utgifter som man haft i samband med försäljningen. I omkostnadsbeloppet ingår anskaffningsutgiften och eventuella utgifter man haft i samband med förvärvet. Nettoresultatet vid försäljning av tillgångar kallas kapitalvinst och kapitalförlust.
Termen delägarrätt är en samlingsbeteckning för aktier, andelar i värdepappersfonder och andra aktie- relaterade tillgångar. Bestämmelserna om delägar- rätter ska också tillämpas på exempelvis optioner, terminer och aktieindexobligationer. En redogörelse för hur olika delägarrätter ska beskattas finns i bro- schyren ”Skatteregler för privatpersoner” (SKV 330).
Försäljning av aktier
De allra flesta avyttringar av aktier ska redovisas på blankett K4. Information om hur man fyller i blan- ketten K4 finns i broschyren ”Försäljning av aktier”
(SKV 332). En överlåtelse genom arv, gåva eller bo- delning, s.k. benefik överlåtelse, ska dödsboet inte redovisa. Dödsbodelägarnas förvärv i samband med arvskiftet leder således inte till någon beskattning av dödsboet.
Hur räkna ut omkostnadsbeloppet?
Aktiernas omkostnadsbelopp är samma sak som de kostnader man har haft när man köpte aktierna plus eventuellt mäklararvode, s.k. courtage. Har aktierna mottagits genom arv, gåva eller bodelning, ska mot-
Precis som för aktier medför inte arv, gåva eller bodelning att man behöver betala inkomstskatt för fastigheten eller bostadsrätten. Mottagaren övertar i stället den tidigare ägarens omkostnadsbelopp.
Detta innebär att en dödsbodelägare, som har fått en fastighet genom arv, ska ta över arvlåtarens ursprungliga omkostnadsbelopp. Den värdering av bostaden som gjorts i samband med bouppteck- ningen och arvskiftet har ingen betydelse i detta sammanhang.
Exempel: Försäljning av ärvd fastighet Arvid dör och efterlämnar en fastighet som över- går till den enda dödsbodelägaren, hans dotter Doris, genom arvskifte. Arvids ursprungliga inköps- pris var 100 000 kr inklusive mäklarkostnader.
Doris säljer sedan fastigheten för 900 000 kr. Av- dragsgill förbättringsutgift uppgår till 50 000 kr.
Vinsten blir 900 000 – 100 000 – 50 000 = 750 000 kr.
Skattepliktig kapitalinkomst är 2/3 av vinsten, alltså 500 000 kr.
Uppskovsavdrag vid bostadsförsäljning Som huvudregel kan inte ett dödsbo få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten efter bostadsförsälj- ning. En bostad som vid försäljningen ägs av ett dödsbo kan inte vara en ursprungsbostad i uppskovs- reglernas mening. Ett dödsbo kan trots detta få upp- skov i följande fall:
• Om den som sålt en bostad (ursprungsbostaden) dör innan han köpt en ny bostad (ersättningsbo- staden), och den efterlevande sedan köper och flyttar in i en ersättningsbostad inom de tidsfris- ter som gäller enligt uppskovsreglerna. Den efter- levande måste i så fall medge att dödsboet får räkna den inköpta bostaden som ersättnings- bostad då boet ansöker om uppskovsavdrag.
• Om den som förvärvat en ersättningsbostad dör innan han bosatt sig där, och efterlevande make/
sambo sedan flyttar in i bostaden inom de tids- frister som gäller. En förutsättning är naturligt- vis att dödsboet fortfarande äger en del i den nya bostaden.
Den obeskattade vinsten ska tas upp till beskattning när den efterlevande säljer ersättningsbostaden.
En utförlig beskrivning av reglerna för uppskovs- avdrag vid bostadsförsäljning, finns i broschyrerna
”Försäljning av småhus” (SKV 379) och ”Försäljning av bostadsrätt” (SKV 321).
Ärvda bostäder med uppskov
Det kan också vara så att ett dödsbo äger en bostad med ett medgivet uppskov. Ett medgivet uppskov ska alltid tas upp till beskattning när bostaden säljs.
Om bostaden överlåts genom arv, gåva eller bodel- ning ska uppskovsbeloppet däremot följa med bosta- nadsbelopp. Detta innebär att en dödsbodelägare
som säljer ärvda aktier ska använda arvlåtarens omkostnadsbelopp vid kapitalvinstberäkningen. De värderingar av aktier som gjorts i samband med bouppteckning och arvskifte har ingen betydelse i detta sammanhang.
Om det inte går att få fram det ursprungliga inköps- priset på aktier som är marknadsnoterade, kan den s.k. schablonmetoden användas i stället för det fak- tiska omkostnadsbeloppet. Detta innebär att omkostnadsbeloppet beräknas till 20 procent av försäljningspriset. Med marknadsnoterad menas att aktien är noterad på svensk eller utländsk börs.
Ärvda aktier med uppskov
I vissa fall sker ingen beskattning vid avyttring, utan den skjuts upp till en senare tidpunkt. Så är det i de flesta fall när man får nya aktier i utbyte mot de gamla aktierna. En utförlig presentation av reglerna om beskattning vid aktiebyten finns i ”Skatteregler för privatpersoner” (SKV 330).
Det kan vara så att dödsboet äger aktier med ett redan medgivet uppskovsbelopp. Ett medgivet upp- skov ska alltid tas upp till beskattning när sådana aktier säljs. Om aktierna överlåts genom arv, gåva eller bodelning, så ska uppskovsbeloppet däremot följa med aktierna.
Detta innebär att en dödsbodelägare som övertagit sådana aktier genom arv också tar över det uppskovs- belopp som belastar aktierna. Den nye ägaren av aktierna ska i sin deklaration lämna uppgift om antal mottagna andelar, beteckning på andelarna, uppskovsbeloppet samt namn, adress och person- nummer på arvlåtaren. Detta görs under ”Övriga upplysningar” på deklarationsblanketten.
När den nye ägaren säljer de ärvda aktierna, ska uppskovsbeloppet tas upp till beskattning.
Redovisning av värdepappersfonder Även kapitalvinster och kapitalförluster på värde- pappersfonder ska redovisas i dödsboets inkomst- deklaration. Fondbolagen, som förvaltar fonderna, lämnar fullständiga kontrolluppgifter på kapital- vinster och kapitalförluster som uppkommit vid för- säljning. Vinster och förluster förtrycks sedan på dödsboets deklarationsblankett. Har dödsboet bara sålt fondandelar behöver därför inte blankett K4 bifogas deklarationen.
Försäljning av bostad
Försäljning av småhus och bostadsrätter ska redo - visas på blanketterna K5 respektive K6. En utförlig beskrivning av hur fastighets- och bostadsrätts- försäljningar ska redovisas, finns i broschyrerna
”Försäljning av småhus” (SKV 379) och ”Försälj- ning av bostadsrätt” (SKV 321).
den. Detta innebär att en dödsbodelägare som har övertagit en sådan bostad genom arv också tar över uppskovsbeloppet.
Försäljning av övriga tillgångar
Hit räknas andra tillgångar än fastigheter, bostads- rätter och aktier. Det kan t.ex. vara konst, frimärken, guld, smycken och antikviteter.
Säljer dödsboet sådana tillgångar, ska redovisning ske på blankett K8. Vid kapitalvinstberäkningen skiljer man på tillgångar som den avlidne:
...har ägt för personligt bruk: Med tillgångar som ägts för personligt bruk menas sådant som den avlidne eller hans familj använt för nyttobruk eller som prydnadsföremål. Vid kapitalvinstberäkningen kan omkostnadsbeloppet bestämmas till 25 procent av den erhållna ersättningen efter avdrag för försälj- ningsomkostnader. Alla vinster från avyttringar av tillgångar som innehafts för personligt bruk läggs samman. Dödsboet får göra ett schablonavdrag med 50 000 kr från summan av vinsterna. Förlust på sådana tillgångar är inte avdragsgill.
...inte har ägt för personligt bruk: För tillgångar som inte har ägts för personligt bruk finns det inte någon schablonregel för beräkning av omkostnads- beloppet och dödsboet får heller inte göra något schablonavdrag med 50 000 kr. För den här sortens tillgångar är förluster däremot avdragsgilla.
Fastighetsskatt
Information om fastighetsskatt för andra fastigheter än småhus, finns i broschyren ”Fastighetsskatt”
(SKV 296).
Det är ägaren till fastigheten som är skyldig att betala fastighetsskatt. Efter dödsfallet betraktas dödsboet som ägare till den avlidnes egendom. För dödsåret räknas den avlidne och dödsboet som en och samma skattskyldig. Ägarbytet har därför ingen betydelse för fastighetsskatten.
Överförs en fastighet till en ny ägare genom arv- skifte, blir mottagaren ägare till fastigheten vid tid- punkten för skiftet. Fastighetsskatten delas upp efter den tid man ägt fastigheten.
Exempel:
Dödsboet ska betala fastighetsskatt Yasmine dör den 1 juli och i samband med döds- fallet övergår hennes fastighet till dödsboet. De båda dödsbodelägarna, brodern John och systern Anna, ärver hela fastigheten i samband med arv- skiftet den 1 september. Fastighetens taxerings- värde är 1 000 000 kr.
Yasmine och dödsboet betraktas som en och samma skattskyldig. Fastighetsinnehav för tiden fram till den 1 september ska alltså redovisas i dödsboets deklaration. Underlaget för dödsboets fastighetsskatt kvoteras till 243 dagar av 365 =
665 753 kr. Dödsbodelägarnas kvot beräknas till 122 / 365 = 334 247 kr. Syskonen ska ta upp 167 123 kr vardera i sina deklarationer.
Vem ska söka lagfart?
Det är viktigt att den som förvärvat en fastighet söker lagfart. I annat fall står fastigheten kvar i den avlidnes ägo, och det finns risk att Skatteverket fel- aktigt förelägger dödsboet att deklarera. Ansökan om lagfart ska göras inom tre månader från förvär- vet hos den tingsrätt till vilken fastigheten hör.
Begränsning av fastighetsskatt
Endast personer som ägt och varit bosatta (folkbok- förda) i ett småhus hela inkomståret kan omfattas av begränsningsregeln. Även dödsbon efter en person som avlidit under de två senaste åren omfattas av begränsningsregeln under följande förutsättningar:
• Den efterlevande ska sambeskattas med döds- boet för dödsfallsåret enligt reglerna om för- mögenhetsskatt.
• Den avlidne ägde och var bosatt på fastigheten den 1 januari dödsfallsåret och fram till dödsfallet.
• Den efterlevande är dödsbodelägare och var bo- satt på fastigheten hela dödsåret samt hela tiden fram t.o.m. utgången av året efter dödsfallet.
Begränsningen av fastighetsskatten innebär att dödsboet får en skattereduktion motsvarande den del av fastighetsskatten som överstiger 5 procent av hushållsinkomsten. Till hushållet räknas de per- soner som sambeskattas med dödsboet enligt reg- lerna om förmögenhetsskatt.
Förmögenhetsskatt
Vissa uppgifter om dödsboets tillgångar och skulder förtrycks i dödsboets inkomstdeklaration. Är de skattepliktiga tillgångarna/avdragsgilla skulderna högre eller lägre än de förtryckta beloppen, ska de korrekta beloppen redovisas.
Skattebetalning
Slutskattebesked
När dödsboet lämnat deklaration kontrollerar Skatteverket uppgifterna och fattar beslut om döds- boets slutliga skatt. I de allra flesta fall skickas slut- skattebesked ut någon gång mellan den 15 augusti och den 15 september. Har dödsboet redovisat inkomst av näringsverksamhet skickas slutskatte- besked ut senast den 15 december.
Kontoutdrag
I samband med slutskattebeskedet skickar Skatte- verket ut ett kontoutdrag. På kontoutdraget visas ställningen på dödsboets skattekonto. På skatte- kontot bokförs slutlig skatt, avdragen skatt enligt kontrolluppgifter och eventuella egna inbetalningar som gjorts. Där framgår om dödsboet betalat för mycket skatt och fått ett överskott, eller om döds- boet betalat för lite skatt och fått ett underskott.
Dödsbo som måste betala in mer skatt får konto- utdrag efter slutskattens förfallodag.
Dödsboet tar över skattekontot
Skattekontot är knutet till personnumret för privat- personer och till organisationsnumret för juridiska personer. Efter dödsfallet tar dödsboet över den avlidnes skattekonto. Eventuellt över- eller under- skott ligger kvar på kontot och ränteberäknas som vanligt.
Skatteregistrering året efter dödsfallet
Om dödsboet fortfarande är oskiftat året efter döds- fallet, betraktas det som en juridisk person. Finns det uppgifter som gör dödsboet deklarationsskyldigt, registrerar Skatteverket dödsboet och tilldelar ett organisationsnummer. Uppgifter som medför en registrering kan t.ex. vara fastighetsinnehav eller andra kontrolluppgifter som kommer in till Skatte- verket. I annat fall måste dödsbodelägarna kontakta skattekontoret för att registrera dödsboet.
I samband med registreringen får dödsboet ett organisationsnummer och därmed ett nytt skatte- konto. Dödsbodelägarna bör då tänka på att göra eventuella inbetalningar till det nya skattekontot.
Det kan också bli aktuellt att begära överföring av överskott från det gamla till det nya kontot. Ta i så fall kontakt med dödsboets skattekontor.
När är dödsboet avslutat?
Dödsboet är skattemässigt avslutat när dödsboets alla tillgångar är skiftade, deklaration lämnad för sista gången och över- eller underskott på skatte- kontot är reglerat.
Vid dödsfall upphör sambeskattning av make, registrerad partner, sambo och hemmavarande barn först året efter dödsfallet. Detta innebär att dödsboets förmögenhet vid utgången av döds- året sambeskattas med en eventuell efterlevande.
Men fr.o.m. året efter dödsåret beskattas döds- boet och den efterlevande var för sig för sin för- mögenhet.
I övrigt gäller samma regler som för privatpersoner.
Tillgångar som ska redovisas är exempelvis fastig- heter, värdepapper, pengar etc. Värderingen skiljer sig något från vad som gäller för arvsbeskattningen.
Grundregeln är att tillgångar och skulder ska redo- visas till sitt marknadsvärde.
Fastighet tas dock upp till sitt taxeringsvärde och bostadsrätt till ett värde som motsvarar ägarens andel i bostadsrättsföreningens totala förmögenhet.
Aktier som är noterade på börsens A-lista tas upp till 80 procent av det senaste noterade värdet. Övriga marknadsnoterade aktier är med vissa undantag skattefria. Helt onoterade aktier är däremot skatte- pliktiga fullt ut. För fullständiga uppgifter om dekla- rationskurser för marknadsnoterade aktier, se vår webbplats www.skatteverket.se.
För hjälp att räkna ut förmögenhetsskatten, se vidare i ”Skatteuträkningsbroschyren” (SKV 425).
Inkomster och
tillgångar i utlandet
Var den avlidne bosatt i Sverige vid sin död, så är dödsboet efter honom obegränsat skattskyldigt för inkomster och tillgångar. Detta innebär att döds- boet är skyldigt att redovisa även inkomster och tillgångar i utlandet i deklarationen. Om det råder osäkerhet om hur en inkomst eller tillgång ska redovisas så bör dödsboet ta kontakt med skatte- kontoret. Det går också bra att fylla i uppgifterna under övriga upplysningar på dödsboets deklara- tionsblankett.
Exempel:
Fastighetsskatt, bostad i utlandet
Bengt äger ett fritidshus i Spanien med ett mark- nadsvärde på 500 000 kr. När han dör övertas huset av dödsboet. Skiftet dröjer, eftersom de två dödsbodelägarna vill sälja huset först. Under tiden är dödsboet skyldigt att betala fastighetskatt.
Underlag för fastighetsskatt är husets marknads- värde, dvs. 500 000 kr. Detta redovisas i ruta 84 i dödsboets inkomstdeklaration. Skatten på privat- bostäder utomlands är 1,0 procent av underlaget.
Skatteregler för enskilda näringsidkare (SKV 295)
Fastighetsskatt (SKV 296)
Försäljning av bostadsrätt (SKV 321) Skatteregler för privatpersoner (SKV 330) Försäljning av aktier (SKV 332)
Ordlista
Arvinge är den som enligt lagen har rätt att ärva efter en avliden.
Arvlåtare är en avliden person som efterlämnar egendom.
Arvskifte är delning av en avlidens egendom (kvarlåtenskap) mellan hans arvingar och/eller testamentstagare.
Arvslott är den andel av arvet som en arvinge har rätt till enligt arvsordningens regler.
Arvsordningen är den turordning i lagen som avgör vem som ärver, beroende av närheten i släktskap.
Dödsbo är en juridisk person som kan köpa, sälja, ingå avtal etc. I dödsboet ingår den avlidnes alla tillgångar och skulder.
Dödsbodelägare är efterlevande make och sambo (fram till bodelning) samt arvingar och universella testamentstagare, men inte legatarier.
Kvarlåtenskap är de tillgångar och skulder som en avliden lämnar efter sig.
Legatarie är den som ärver specificerad egendom genom ett testamente. Det kan t.ex. vara en sak, en bestämd summa pengar eller rätt att använda speciell egendom.
Testamentstagare är alla som ska ärva något enligt ett testamente.
Testator är den person som i sitt testamente bestämt hur hans egendom ska fördelas.
Universell testamentstagare är den som genom testamente blir tilldelad egendom – hela eller en del av den – efter att legatarierna fått sitt.
Försäljning av småhus (SKV 379)
Skattekonto för löntagare och pensionärer (SKV 408)
Skatteuträkningsbroschyren (SKV 425) Bouppteckning (SKV 461)
Datum, belopp och procentsatser (SKV 463)
Dessa broschyrer kan du ha nytta av som dödsbodelägare:
Självbetjäning dygnet runt Webbplats: www.skatteverket.se
Servicetelefon: 020-567 000 Personlig service Växel: 0771-778 778 Skatteupplysning: 0771-567 567
Skatteupplysningens öppettider:
Måndag–torsdag kl. 8–19, fredag kl. 8–16
Den här broschyren ger översiktlig information och ska inte betraktas som lagtext i ämnet. Ytterligare information kan du få på www.skatteverket.se.
