En kartläggning av hur man kan öka elevers motivation i ämnet matematik

(1)

E X A M E N S A R B E T E

Motivation i matematik

Jessica Strand Erika Karlsson

Luleå tekniska universitet Lärarutbildning

Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap

2004:025 - ISSN: 1652-5299 - ISRN: LTU-LÄR-EX--04/025--SE

(2)

Motivation i matematik

En kartläggning av hur man kan öka elevers motivation i ämnet matematik

ERIKA KARLSSON JESSICA STRAND

INSTITUTIONEN FÖR UTBILDNINGSVETENSKAP

ALLMÄNT UTBILDNINGSOMRÅDE C-NIVÅ med inriktning mot grundskolan

HT 2004

Vetenskapliga handledare: Anna Wedestig & Lars-Erik Persson

(3)

Förord

Vi vill tacka alla som har hjälpt och stöttat oss under arbetets gång. Framför allt tackar vi våra handledare universitetslektor Anna Wedestig och matematikprofessor Lars-Erik Persson som har granskat och analyserat vårt arbete. Vi vill också tacka alla elever och lärare som har deltagit i enkätundersökningarna, utan er hade det inte blivit något arbete.

Boden 2004-12-13

Erika Karlsson Jessica Strand

(4)

Abstrakt

Syftet var att kartlägga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för ämnet matematik.

Kartläggningen ägde rum i år fyra, sju och nio samt med pedagoger från tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som påverkar elevers

motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för ämnet matematik.

Vi använde oss av enkätundersökningar för att få en så bred bild av helheten som möjligt.

Resultatet av undersökningen tyder på att eleverna är beroende av hur man som enskild individ mår, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang,

individanpassning, läromedel och lektionens utformning. Vår slutsats är att man som pedagog kan nå en ökad motivation hos eleverna om man utgår från detta.

(5)

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Abstrakt ... 3

Innehållsförteckning... 4

Bakgrund ... 5

Motivation ... 5

Styrdokumenten om; intresse, kunskap och lusten att lära ... 5

Skolan... 6

Eleven... 7

Pedagogen ... 7

Matematik... 7

Syfte ... 9

Metod ... 10

Undersökningspersoner ... 10

Bortfall ... 10

Material ... 10

Genomförande ... 11

Tidsplan... 11

Resultat... 12

Elevernas resultat ... 12

Pedagogernas resultat ... 20

Diskussion ... 22

Validitet/Reliabilitet ... 22

Resultatdiskussion... 22

Förslag på fortsatt forskning: ... 23

Referenser... 24

Internet källor ... 25

Bilaga 1 ... 26

Bilaga 2 ... 27

(6)

Bakgrund

Vi har valt att kartlägga hur man som pedagog kan öka elevernas motivation för kärnämnet matematik utifrån elevers och pedagogers synvinkel. Vi har blivit inspirerade av ämnet när vi har varit på den verksamhetsförlagda utbildningen samt av de kurser som vi själva läst på universitetet. Det som också har påverkat oss är de diskussioner om och kring matematiken som har figurerat i radio, TV och tidningar. Vi har upplevt att det är stor spridning på

kunskapen hos eleverna. Vi har också upplevt att spridningen av kunskap har ökat desto högre upp i klasserna man kommer. Detta i sin tur gör det svårt för pedagogen att nå ut till alla elever. Eleverna i sin tur tappar motivationen och intresset för ämnet matematik. Vi vill med detta arbete ta reda på hur man som pedagog kan skapa en möjlighet att utveckla elevernas motivation för matematik.

Motivation

Med motivation menar vi elevens ökade intresse, kunskap, lusten att lära samt hur viktigt de anser att matematik är. ”Motivation definieras gärna som det som orsakar aktivitet hos individen, det som håller denna aktivitet vid liv och det som ger den mål och mening.

Motivation är det centrala när det gäller att förstå mänskligt beteende.” (Imsen, 2000. s.271)

Styrdokumenten om; intresse, kunskap och lusten att lära

I läroplanen (Lpo-94) finner man att:

• Eleven ska få uppleva olika uttryck för kunskap.

• Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver.

• Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.

• Läraren ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

• Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet.

• Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.

Den skall med utgångspunkt i elevens bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och

kunskapsutveckling.

(7)

I kursplanen för matematik finner man att:

• Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för att fatta välgrundande beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökade flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället.

• Utbildningen syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens språk och

uttrycksformer. De ska också ge eleven möjlighet att upptäcka estetiska värden i matematiska mönster, former och samband samt att uppleva den tillfredsställelse och glädje som ligger i att kunna förstå och lösa

problem.

• Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer.

Skolan

Skolan har ett stort ansvar, ett ansvar att eleverna lär sig det som de behöver nu och i framtiden. Skolan ska se varje enskild individ utifrån deras behov, kunskap och förutsättningar. (Lpo-94)

Det finns problem, lästal (med lästal menas ett tal skrivet i ord) är ett sådant i matematiken som upplevs som svårt. Många elever som har olika svårigheter med matematik har oftast lättare att klara av problemen med hjälp av läraren dvs. med hjälp av kommunikation. De faktorer som påverkar matematiksvårigheterna hos eleverna är bland annat misslyckande i läs- och skrivprocessen, för lite hjälp och stöd, bristande självförtroende och vantrivsel. Dessa faktorer hindrar matematikutvecklingen hos eleverna (Malmer, 1999) (Imsen, 2000)

(Nationellt Centrum för Matematikutbildning, 2001). Gunnarssons undersökning visar att en tredjedel av högstadieeleverna anser att skolan inte når ut till dem och deras behov.Eleverna säger att skolan känns trist, meningslös och utan utmaning. De säger också att skolan är allt för teoretisk. Detta gör att eleverna anser att det är nödvändigt att ibland skolka för att orka med skolan (Gunnarsson, 1999).

”Elevers lärande och utveckling är beroende av deras totala omgivning; dvs. av den verklighet de lever i.” (Gunnarsson, 1999 s.15). Det hävdas ibland att det eleverna gör i skolan inte är motiverande på grund av att det inte är förankrat i verkligheten, att det inte är på riktigt (Carlgren, 1999). Skolan ska lägga större vikt vid att utveckla den kunskap som eleverna har nytta av efter skolans slut (Bergem, 2000). Det skulle även finnas en balans mellan teoretiska och praktiska kunskapsformer, det ökar elevernas förmåga till tänkande och reflektion

(Svedberg & Zaar, 1998)(Imsen, 2000).

(8)

Eleven

Kunskap i matematik bidrar till självförtroende, kompetens och möjligheter till påverkan och utveckling. Om eleven får en tydlig bild av sig själv, och kan gilla den, om den tror på sig själv och känner sig trygg i skolan så kan eleven använda hela sin förmåga att lära sig i stället för att jaga bekräftelse (Svaleryd, 2003)(Imsen, 2000)(Nationellt Centrum för

Matematikutbildning, 2001).

Eleverna måste själva ta sitt ansvar för lärandet och pedagogen måste stå till svars för de möjligheter och villkor som den ger eleven. Eleverna går i skolan för att lära sig något och för att utvecklas både som person och kunskapsmässigt (Bergem, 2000).

Eleverna har en förmåga att koncentrera sig i skolan bara de känner att uppgiften tilltalar dem och är intressant. Ofta kan och vill eleverna mer än de vuxna tror (Svedberg & Zaar, 1998).

Det eleven efterlyser hos pedagogen är större engagemang både till de enskilda eleverna och till ämnet som sådant (Bergem, 2000).

Pedagogen

Pedagogen har den unika möjligheten att han eller hon kan bemöta eleverna utifrån deras förutsättningar. Som pedagog måste man bekräfta eleverna så att de får lusten att utvecklas och öka sin motivation (Svaleryd, 2003).

Det finns olika upplevelser kring ämnet matematik. En del älskar det och tycker att det är lätt, intressant och roligt medan andra tycker det är tråkigt och svårt att begripa. Rapporten Lusten att lära menar att många vuxna överför till största del sina negativa upplevelser och känslor av matematiken till kommande generationer. Därför är det viktigt som pedagog att i ett tidigt skede hitta de egenskaper inom matematiken som varje enskild individ upplever som lätt respektive svår. Detta för att undvika att eleverna tappar motivationen och intresset för ämnet och för att pedagogen ska veta vad de enskilda eleverna behöver för stöd och hjälp.

Pedagogen ska använda sin makt till att hjälpa alla elever att utveckla en tro på sina egna förmågor och möjligheter så att de vågar hävda sin självständighet och frihet (Bergem, 2000).

Pedagogen samarbetar med eleverna som alla har olika förutsättningar, intressen, drömmar och mål. Pedagogens utmaning är alltså att bedöma om hans eller hennes maktutövning verkligen gynnar elevernas utveckling. Pedagogens uppgift är att stimulera och utveckla sådant som eleverna tycker är tilltalande och intressant. De ska även tillfredsställa elevernas nyfikenhet och lust att lära, ge eleverna en trygghet att lita på den egna förmågan och de egna möjligheterna till utveckling (Bergem, 2000)(Imsen, 2000).

Matematik

Ämnet matematik har en flera tusen år lång historia och än i dag är ämnet under utveckling.

Matematik används i vardags- och yrkesliv och är en stor del av vårt samhälle. Genom att kunna matematik kan man delta, påverka och granska det som händer i samhället till exempel politiska och ekonomiska beslut (skolverket, 2003).

(9)

I det vardagliga livet krävs det att man i vissa situationer lär sig något för en kortare tid eller i en viss situation. ”På samma sätt krävs både motivation och intresse för att skaffa sig och odla intellektuella intressen som att spela schack eller bridge [---] för att inte tala om

matematik…”(Unenge, Sandahl, Wyndhamn, 1994 s.9).

Det diskuteras livligt om ämnet matematik, det talas om en matematikkris som beskrivs på olika sätt. Forskare säger att eleverna inte har tillräcklig kunskap i ämnet efter grundskolans slut, de säger också att intresset för matematik sjunker ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Detta gör att fåtalet elever söker sig vidare till utbildningar med matematiska inriktningar. Forskare anser att det bristande intresset också kan bero på kursinnehållet i matematik, dvs. att inte allt innehåll i matematik upplevs som aktuellt. I en undersökning som skolverket har gjort anses matematik vara det nyttigaste ämne i skolan men en tredjedel av de elever som var med i undersökningen anser att det fått lära sig mycket inom matematiken som är onödigt (Unenge, Sandahl, Wyndhamn, 1994). Professor Lars-Erik Persson säger att”

Matematik är ett verktyg för att förstå och tolka sin omgivning som alla har rätt till. Därför bör skolan satsa resurser på att göra matematiken spännande, genom att hitta arbetssätt med flera infallsvinklar, som lyfter och fördjupar förståelsen och som passar fler elevers lärstilar.

Pedagog måste utgå från elevernas erfarenheter och utvecklingsnivåer. Då blir matematiken roligare och mer stimulerande för eleverna. (Intervju, L-E Persson)

(10)

Syfte

Vårt syfte är att kartlägga elevernas motivation för kärnämnet matematik utifrån elevernas och pedagogernas synvinkel. Kartläggningen sker genom två enkätundersökningar, en elevunderökning (elever i år 4,7,9) och en pedagogundersökning.

Med motivation menar vi ökat intresse för matematik, kunskap, lusten att lära samt hur viktigt eleverna anser att matematik är.

(11)

Metod

Vi har valt att genomföra en kvantitativ undersökning det vill säga en enkätundersökning, för att få en inblick i vad elever tycker, tänker och vill samt vad pedagogerna gör och vill göra för att öka elevers motivation för matematik. Att använda sig av enkätundersökning gör att man får en bred bild av helheten i jämförelse med den kvalitativa undersökningen som är

djupgående (Svenning, 1999)(Trots, 2001). Man avser att mäta bland annat mängder och storlekar med en kvantitativ undersökning. Det som är positivt med undersökningen är att man förhindrar eleverna att prata med varandra om frågorna i enkäten medan man i en intervju riskerar att eleverna för vidare och samtalar om de frågor som ställs under

undersökningen vilket gör att undersökningen kan bli missvisande. Givetvis finns det mindre positiva saker med en enkätundersökning och det är bland annat att den är generaliserande.

Eftersom att vi ville se bredden, helheten av undersökningen valde vi att lämna ut enkätfrågor (se bilaga 1) till eleverna för att få en så bred grund att stå på som möjligt. Vi lämnade även ut enkäter (se bilaga 2) till pedagogerna (i stället för intervjuer) på grund av ett samtal med en pedagog som ansåg att flertalet lärare skulle delta i undersökningen om de fick vara anonyma och då anonyma även för oss.

Undersökningspersoner

Den första undersökningen genomfördes i tre nior, två sjuor på en 7-9 skola och en fyra på en 0-6skola. Våra undersökningsgrupper omfattade 59 flickor och 43 pojkar. Klasserna valdes ut slumpvis. Den andra undersökningsgruppen bestod av tio pedagoger som undervisar i

matematik. Pedagogerna som deltog i undersökningen kommer från en 0-9 skola, en 0-6 skola och en 7-9 skola. Även de valdes ut slumpvis.

För att få en så bred grund som möjligt bestämde vi oss för att ha med ca 100 elever i undersökningen. Eftersom antalet undervisande matematikpedagoger på varje skola inte är många till antalet valde vi slumpmässigt ut tre skolor.

Bortfall

Åtta elever, fem pojkar och tre flickor, var inte närvarande vid det tillfälle undersökningen gjordes. Vi valde att inte ersätta dessa då vi redan hade en tillräckligt stor

undersökningsgrupp.

Material

Till enkätundersökningen använde vi oss av tryckta stenciler, penna och sudd. För att sammanställa enkäterna använde vi oss av Word och Excel.

(12)

Genomförande

Innan enkäterna lämnades ut talade vi om för eleverna att den handlade om vad de tycker och tänker om matematik samt att vi behövde deras svar till vårt arbete på universitetet. Vi

genomförde enkätundersökningen med eleverna vid ett lämpligt lektionstillfälle under vår verksamhetsförlagda utbildning. Eleverna arbetade individuellt och i sin egen takt när de besvarade frågorna. De hade ingen tidspress, varje elev fick den tid de behövde för att svara på enkäten.

Enkäten som vi lämnade ut till pedagogerna lämnade vi ut på varje enskild pedagogs arbetsbänk. De fick ett antal dagar på sig att svara. De lade sedan enkäten i ett fack där vi hämtade dem en förutbestämd dag. De hade då möjlighet att svara utan större tidspress samt att de var helt anonyma.

Elev- och pedagogenkäterna sammanställde vi fråga för fråga.

Tidsplan

v. 40-41 v. 41-45 v.46 v.47 v. 48-52

Syftesformulering¹ Enkätformulering² Utlämning av enkät, litteraturstudier och undersökningsdesign³

Sammanställning av enkäter⁴

Arbete med rapport, färdigställande av rapport och slutseminarium⁵

1. Under denna period formulerades syftet och hur upplägget av arbetet/undersökningen skulle vara.

2. Formulering och bearbetning av enkätfrågorna skedde under denna period.

3. Enkäterna lämnades ut och vi började gå igenom litteratur och tidigare forskning.

4. Vi sammanställde alla svaren från elev- och lärarenkäter.

5. Vi arbetade med rapportens olika delar och färdigställde den under perioden.

(13)

Resultat

Sammanställning av elev- och pedagogenkäter.

Elevernas resultat

I vår undersökning ingick det 102 elever, varav 59 tjejer och 43 killar. I år fyra var det tio tjejer och tio killar, år sju tjugo tjejer och femton killar och i år nio tjugonio tjejer och arton killar.

Är det viktigt att lära sig matematik?

Tabellen nedan visar fördelningen av hur viktig matematik är för killar och tjejer i år fyra.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Summa av Helt oviktigt Summa av Inte viktigt Summa av Ganska viktigt Summa av Mycket viktigt

Antal elever

Tjejer år 4 Killar år 4

Här ser man att nästan alla tycker att matematik är mycket viktigt och att de övriga i år fyra tycker att matematiken är ganska viktig. Det är en jämn fördelning hur killar och tjejer svarar.

(14)

Tabellen nedan visar fördelningen av hur viktig matematik är för killar och tjejer i år sju.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Antal elever

Här kan man se att nästan hälften av alla sjuor tycker att matematik är mycket viktigt, övriga tycker att det är ganska viktigt. Även i år sju är det en jämn fördelning hur killar och tjejer svarar.

Tabellen nedan visar fördelningen av hur viktig matematik är för killar och tjejer i år nio.

0 5 10 15 20 25 30 35

Antal elever Tjejer år 9

Killar år 9

I år nio tycker övervägande antalet elever att det är mycket viktigt med matematik medan de övriga niorna anser att matematik är ganska viktigt. Även i år nio är det en jämn fördelning hur killar och tjejer svarar.

(15)

Vad eleverna tycker om matematik

Tabellen nedan visar fördelningen av vad eleverna i år fyra tycker om matematik.

0 2 4 6 8 10 12 14

Summa av Väldigt tråkigt Summa av Tråkigt Summa av Roligt Summa av Väldigt roligt

Antal elever

Här kan man se att flertalet elever tycker att matematik är roligt och väldigt roligt i förhållande till tråkigt respektive väldigt tråkigt. Man kan även se att alla tjejer tycker att matematik är roligt och väldigt roligt medan killarna är fördelade över alla fyra alternativen.

Tabellen nedan visar fördelningen av vad eleverna i år sju tycker om matematik.

0 5 10 15 20 25

Killar år 7

Diagrammet visar att flertalet elever tycker att matematik är tråkigt. Det är ingen elev i år sju som tycker att matematik är väldigt roligt. Det är en jämn fördelning av killarna som tycker att matematik är roligt respektive tråkigt. Däremot är det fler tjejer som tycker att matematik är tråkigt i förhållande till de som tycker att det är roligt.

(16)

Tabellen nedan visar fördelningen i vad eleverna i år nio tycker om matematik.

0 5 10 15 20 25

Killar år 9

Överlag så ser man att det är ungefär lika många elever som tycker att matematik är tråkigt respektive roligt. Här ser man att det är något fler killar i år nio som tycker att matematik är tråkigt i förhållande till de som tycker att det är roligt. Samma sak gäller för tjejerna.

Vad är roligt/tråkigt i matematik?

Enligt elever i år fyra så är följande saker rolig/tråkigt i matematiken:

Några av eleverna tycker om de fyra räknesätten addition, subtraktion, division och multiplikation. Andra tycker om att räkna talsorter var för sig, bakifrån med plus,

överslagsräkning, lästal och att ställa upp tal. Det tycker också att mattekort och knep och knåp är roligt. En elev tycker om att göra diagnoser i matematik.

Därför är matematik roligt:

Några elever tycker att matematik är roligt för att man blir klokare, för att det är en utmaning, andra för att de lär sig nya saker hela tiden, att de blir bättre på att tänka och att de lär sig att visa hur de tänker.

Vad är tråkigt i matematik:

Några elever tycker att subtraktion och addition är tråkigt. Det är tråkigt att få läxa, att lösa lästal och mattefrågor, att ställa upp multiplikation och att öka och minska i plus.

Därför är matematik tråkigt:

En elev upplever att han/hon inte kan något om man inte får hjälp och då blir det tråkigt. Det är tråkigt att räkna när man är trött (hjärnan orkar inte) och så är det tråkigt när man får vanliga frågor.

(17)

Enligt elever i år sju så är följande saker rolig/tråkigt i matematiken:

Elever tycker att lästal, procent, diagram, små uppställningar, rituppgifter och multiplikation är roligt.

En del elever tycker det som är enkelt är roligt, medan andra tycker det är roligt att lära sig nya saker. Matematik är roligt när man kan använda kunskapen i verkliga livet (när man t ex går på stan).

Några elever tycker att ekvationer och uppställningar är tråkigt medan andra tycker att division och textuppgifter är tråkigt.

Övervägande del av eleverna tycket att matematik är tråkigt när de inte förstår, när det blir för långa uträkningar, när matematiken är för enformig och när de får läxor. Matematik är tråkigt för det tar lång tid att komma framåt i boken och kapitlen är för långa.

Enligt elever i år nio så är följande saker rolig/tråkigt i matematiken:

Eleverna tycker algebra, ekvationer, huvudräkning och att lösa problem är roligt. Några elever tycker det är roligt att ha prov, förhör och tester. Det är roligt att få räkna andra uppgifter än de som finns i boken. En elev tycker att matematik är roligt när pedagogen går igenom ett nytt kapitel och de får en inblick i vad de kommer att lära sig.

Eleverna tycker att matematik är roligt när de kan den och när det är lätt. Det tycker också att det är roligt att lära sig matematik för att de lär sig för livet. Eleverna tycket att det är en viktig del av livet att kunna räkna.

Eleverna var överens om att geometri, bråk och division är tråkigt i matematiken.

Många elever tycker att matematik är tråkigt när det är svårt och när det går tungt att räkna.

De tycker att matematiken är för enformig, de får alltid jobba i boken och de måste alltid sitta stilla. Några elever tycker att det är tråkigt när de får räkna tal som de redan kan som addition och subtraktion. Eleverna tycker att matematiklektionerna är tråkiga när det tar lång tid att få hjälp. Att det tar lång tid beror på att det är genomgång i den andra boken än i vilken de själva räknar i, då sitter de bara och väntar och kan ingenting göra. Flera elever tycker att det är för lite genomgångar på tavlan och att pedagogen är tråkig.

(18)

Upplevs matematik som lätt eller svårt?

Tabellen nedan visar fördelningen av hur lätt respektive svårt eleverna i år fyra tycker att matematik är.

0 2 4 6 8 10 12 14

Summa av Svårt Summa av Mindre svårt Summa av Lätt Summa av Jättelätt

Antal elever

Det ovanstående diagrammet visar tydligt att de flesta elever i år fyra tycker att matematik är lätt. Enstaka elever anser att matematik är jättelätt medan andra tycker att det är mindre svårt.

Det är en jämn fördelning mellan vad killar och tjejer svarar.

Tabellen nedan visar fördelningen av hur lätt respektive svårt eleverna i år sju tycker att matematik är.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Killar år 7

(19)

Flertalet elever i år sju tycker att matematik överlag är lätt, men många elever tycker att det är mindre svårt och enstaka tycker att matematik är svårt. Det är större andel tjejer som tycker att matematik är mindre svårt och svårt än antalet killar. Inga killar i sjuan tycker att matematik är svårt.

Tabellen nedan visar fördelningen av hur lätt respektive svårt eleverna i år nian tycker att matematik är.

0 5 10 15 20 25

Killar år 9

Diagrammet visar att drygt hälften av alla elever i år nio tycker att matematik är mindre svårt och svårt. Det är en jämn fördelning hur killarna och tjejerna i nian svarar. Mindre än en tredjedel av alla nior tycker att matematik är lätt.

Elevernas beskrivning av hur en matematiklektion skall se ut för att den skall vara mer tilltalande

År 4, beskriv hur en lektion ska se ut:

Eleverna vill att det ska vara lugnt, stilla och tyst under lektionerna. De vill ha mycket hjälp, inte sitta och vänta på hjälp så länge. Matematiklektionerna ska vara kortare, inte två timmar långa, och de skulle vilja ha möjligheten att ta en liten rast om de blir trött. Eleverna skulle tycka det vore roligt med mer laborativ matematik och att räkna mer bakifrån med plus.

Någon elev påpekade att matematik inte skulle vara en tävling om vem som låg längst fram.

En elev skulle vilja jobba med matte på datorn.

Eleverna vill att det ska vara lugnt och tyst i klassrummet, men de vill kunna småprata. De vill gärna ha lite bakgrundsmusik. Några elever tycker att de ska få äta t ex frukt eller kakor med mer medan de räknar. Många elever tycker att lektionerna är för långa och de skulle vilja räkna andra uppgifter än de som är i boken. Vissa elever vill ha fler genomgångar medan andra vill ha färre. Några elever vill ha mer eget arbete och de vill även ha gruppuppgifter.

(20)

En del elever vill sitta med sina kompisar på lektionerna och andra vill att eleverna ska hjälpa varandra. En elev vill ha fler geometriuppgifter, en annan vill att de ska göra roliga saker i slutet av lektionen. Några elever tycker att det är jobbigt med långa och svåra mål, detta sänker lusten att räkna. Eleverna betonar vikten med att ha en rolig, snäll och sträng mattelärare som är bra på att förklara. Sedan tycker eleverna att de ska få hjälp snabbt.

Eleverna vill att det ska vara lugnt och tyst, men att de ska kunna småprata på lektionerna. De skulle gärna höra på lite musik medan de räknar. Många elever skulle vilja ha en roligare bok eller andra övningar i boken. De skulle vilja ha fler pedagoger i klassrummet, kunna få hjälp direkt. Några elever vill att pedagogen ska hjälpa alla elever, inte bara vissa. Pedagogerna ska vara glada. Några elever vill ha fler genomgångar på tavlan andra vill ha färre, fler

diskussioner, längre/kortare lektioner, fler lästal, problemlösning i grupp, mattetävlingar, roliga aktiviteter som spel och lekar, problemlösning i grupp och enskilt, frågesport, veckans kluring och fler prov. Eleverna vill ha mindre klasser och att det ska vara skilda grupper beroende på i vilken bok de räknar i (klasser med böcker som är nivågrupperade). Någon elev skulle också vilja ha en kortare rast mitt i lektionen.

Vad eleverna tycker att pedagogen ska göra för att de ska lära sig mer:

Vad eleverna i år fyra tycker:

En elev vill att pedagogen skulle ha en enskild lektion med just den eleven. Förklara mer på tavlan och förklara bättre. Någon elev vill att pedagogen skulle upprepa mera. Många elever ville ha mer hjälp. Några elever ville att pedagogen skulle säga åt dem när de gör något dumt.

En elev ville ha kortare genomgångar. Några elever tyckte att det är bra som det är. Ett fåtal tyckte matten var för lätt och ville ha svårare uppgifter.

Vad eleverna i år sju tycker:

Eleverna skulle vilja ha mer varierande uppgifter och lektioner. De skulle vilja att pedagogen berättade mer om kommande kapitel och ha många genomgångar och roligare lektioner.

Eleverna skulle vilja att pedagogen lyssnar vad de behöver hjälp med, hjälpa mer, förklara så att de förstår och så många gånger som det behövs. Pedagogen ska vara trevlig, glad,

sträng/inte sträng, snäll och bra på att beskriva. Pedagogen ska visa knep på hur eleverna ska kommer ihåg saker, inte ge för svåra uppgifter och ha ett lugnare tempo på veckomålen.

Eleverna vill ha grupparbeten i matematiken.

Vad eleverna i år nio tycker:

Eleverna vill att Pedagogen ska gå igenom svåra tal på tavlan, visa uträkningar och hjälp individuellt. De vill också att pedagogen förklarar bättre varför de gör som de gör, visar olika sätt att lösa problem, kollar så att alla förstår, lär ut på ett roligt sätt, inte vara så allvarlig hela tiden, ha tålamod och vara rättvis. Några elever vill att lektionerna ska vara längre, roligare och underhållande. Uppgifterna ska vara verklighetsanknutna. Pedagogen ska ge den hjälp eleverna behöver, förklara tydligare, förklara mer, vara sträng och lyssna.

(21)

Vad eleverna själva kan göra för att de ska få ökat intresse för matematik:

Eleverna i år fyra:

Eleverna tycker att de kan vara tystare i klassrummet och att de kan jobba mer med matematik än vad de gör nu. En elev tror att den får mer intresse om den ligger först i matteboken. En elev vill våga fråga mer (det har hänt att den blir retad om den frågar). Eleverna vill slippa göra om saker de redan gjort. En elev skulle vilja skriva egna tal och en annan tycker att den redan har intresse för matematik.

Eleverna i år sju:

Eleverna anser att de behöver räkna mer, även tänka på att de behöver räkna på fritiden.

Några elever inser att de måste börja anstränga sig mer, och att de bör ta hem läxan. Läxan kan göras tillsammans med en kompis för att det ska bli roligare. Eleverna ska lyssna bättre, hänga med bättre och vara tystare på lektionerna. Eleverna anser att de borde försöka förstå varför man gör som man gör, vara mer uppmärksam, inte slarva, tänka positivt, göra det roligare och jobba mycket. Någon elev vet inte vad den kan göra medan en annan anser att vara först i boken höjer intresset. De vill lära sig mer om matematik.

Eleverna i år nio:

Över lag anser eleverna att de ska prata mindre på lektionerna, lyssna bättre, anstränga sig mer och räkna mer, ge matematiken mer tid. Några elever tror att om de ändrar attityd till matematik blir den roligare, de kan göra matematiken till en kul grej och de kan leva sig in i verkligheten. Eleverna tycker att de ska koncentrera sig mer, ta initiativ till att räkna, träna mer, försöka förstå och läsa/skriva mer om matte. Eleverna kan koppla fritidsintressen till matematiken till exempel dataspel, de kan räkna hemma och framförallt kräva hjälp av pedagogen.

Pedagogernas resultat

I undersökningen var det tio pedagoger som deltog. Alla pedagoger som deltog undervisar i matematik. Tre av de tio pedagogerna som undervisar i matematik är outbildade

matematikpedagoger.

Hur bedriver pedagogerna sin undervisning idag?

Resultatet varierade stort, därför har vi bestämt oss att dela in pedagogerna i tre grupper utifrån deras svar.

Grupp 1

Det läromedel som används är bland annat Lärobok x,y,z-boken. Den har tre olika

gruppindelningar. En grupp för de elever som har som mål att nå godkänt termin för termin, en för de som siktar mot högre betyg och en tredje som jobbar mot godkänt i slutet av 9:an.

Vissa lektioner är alla elever i klassrummet, andra lektioner är klassen uppdelad då sker genomgångar i respektive bok. De som jobbar mot godkänt i 9:an har ett lugnare tempo och kan därför ha och behöver mer laborativ matematik medan de övriga två grupperna får jobba hårt för att hinna med teorin. För dessa genomförs problemlösning och laborativ matematik

(22)

endast ett fåtal gånger per termin. Lektionstiden är bara 120 minuter i veckan och är en stor bov i dramat när man kommer till den praktiska matematiken.

Grupp 2

Använder sig av läroboken mattestegen. Eleverna jobbar i individuell studietakt. De jobbar så mycket som möjligt med integrerad matematik i praktiskt taget alla ämnen i så stor

utsträckning som möjligt.

Grupp 3

Det läromedel som används är nivågrupperat. Pedagogerna utgår från läromedlet.

Pedagogerna har många och ibland långa genomgångar. Eleverna i denna grupp är kunskapsmässigt blandade, det gör det svårt att ha genomgångar som gäller alla elever eftersom alla behöver hjälp med olika saker. Pedagogerna försöker sitta en stund med den enskilda eleven för att se vad eleven behöver hjälp med och var problemet finns. Däremellan får eleverna jobba självständigt. Pedagogerna försöker träna eleverna i att diskutera

matematik genom att periodvis ha olika gruppuppgifter. De jobbar ibland med praktiskt arbete i t ex geometri.

En pedagog anser ”att man alltid ska se till att alla elever blir godkända på prov, speciellt i 7:an. Man måste stärka självförtroendet hos svaga elever. Det är viktigast för ökad

motivation.”

Vad skulle behövas för att öka motivationen hos eleverna?

Här var alla pedagoger överens. Pedagogerna behöver fortbildning och mer lektionstid.

Eleverna bör vara indelade i mindre och mer homogena grupper. Mer konkret och laborativ matematik skulle hjälpa.

En pedagog ville också ha bättre läromedel.

(23)

Diskussion

Validitet/Reliabilitet

Vi anser att vi har haft en bra validitet på vår undersökning, detta för att vi ställt frågor som vi anser vara relevanta till vår frågeställning. Vi valde att lämna ut enkäter till både elever och pedagoger. Genom deras svar kan vi kartlägga elevernas motivation för ämnet matematik. Vi vet vad eleverna tycker, tänker och vill samt vad pedagogerna gör och vill göra. Genom elevernas och pedagogernas svar kan vi se hur och vad man kan förändra och utveckla samt hinder som är i vägen. Vad det gäller resultatets tillförlitlighet så tycker vi att det är bra framför allt det som gäller eleverna, eftersom att vi hade en stor undersökningsgrupp.

Tillförlitligheten i pedagogresultatet är bra med tanke på de få deltagande i förhållande till elevenkäten, dock har undersökningen gjorts på tre skolor. Vi gav både elever och pedagoger god tid att besvara frågorna. Alla enkäter är slumpvis utlämnade. Undersökningen gäller för de lokala skolorna i Bodens kommun. Man hade kunnat nå ett bättre resultat om man spred ut enkäterna i kommuner runt om i landet och genom intervjuer. Det kan finnas en risk att eleverna och pedagoger inte har tagit sig den tid som behövs för att svara på frågorna dvs. att de inte svarat på frågorna fullt ut. Vi vet med hjälp av arbetet hur vi/man som pedagog och elev kan öka elevernas motivation för ämnet matematik.

Resultatdiskussion

Vårt syfte var att kartlägga hur pedagogen kan öka elevens motivation i ämnet matematik utifrån elevernas och pedagogers synvinkel. Utredningen har gett oss en inblick i hur man kan öka elevers motivation. Vår utredning visar att många elever tycker att matematik är tråkigt och meningslöst (Gunnarsson, 1999) och att mycket de lär sig är ointressant (Unenge, Sandahl, Wyndhamn, 1994). Vår kartläggning visar att eleverna själva tycker att det blir svårare med matematik desto högre upp i årskurserna de kommer, den pekar också på att de flesta elever som tycker det är svårt också tycker att det är tråkigt. Det här i sin tur leder till att endast ett fåtal elever söker vidare till inriktningar med matematik (Unenge, Sandahl,

Wyndhamn, 1994).

Något som förundrar oss i resultatet är att tjejerna i fyran tycker att matematik är roligt och intressant medan tjejerna i sjuan och nian tycker att matematik är tråkigt. Varför det är så!?

Har undervisningen förändrats? Riktar sig matematiken mer till killar under de senare åren i skolan? Vad är det som påverkar tjejerna?

Det kom också fram att eleverna ville ha fler praktiska övningar i matematik, allt från spel, lekar, tävlingar, egna tal, till gruppuppgifter. En del pedagoger försöker någon gång tillgodose elevernas önskningar men flertalet pedagoger utgår för det mesta från boken. Frågan är varför eleverna inte får det de har rätt att få? Utgår pedagogerna verkligen från varje enskild individ?

Mycket av det som eleverna vill göra för att nå ökad motivation är egentligen inget hinder för pedagogen. Har inte pedagogerna som arbetar en likvärdig utbildning som den som ges ut i dag, där detta ingår? Eller kan det vara så att pedagogerna är i behov av fortbildning av just den här biten, att det inte finns tillräckligt mycket kunskap? Vi kan kort sammanfatta att elevernas ökade motivation är beroende av hur den enskilde eleven mår, dess omgivning, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang och individanpassning, läromedel och varierande lektioner. Vi vill och hoppas att eleverna som deltagit i undersökningen har fått sig

(24)

en tankeställare, att de själva kan påverka och öka motivationen för ämnet matematik men att de också ska ställa krav på att få mer praktisk matematik. Vi hoppas också att pedagogerna som deltagit i undersökningen försöker utveckla och hjälpa eleverna att nå en ökad motivation och att de vågar använda sig av mer praktisk matematik. Efter vår kartläggning har vi fått positiv respons, en pedagog har mött elevernas önskningar genom att ge ut ”veckans kluring”, vilket eleverna tycker är intressant och roligt. Målsättningen med undersökningen var att öka vår medvetenhet om hur man som pedagog ökar elevers motivation för ämnet matematik och det tycker vi att vi har lyckats med.

Förslag på fortsatt forskning:

Med tanke på den förskjutning som sker mellan år fyra och år nio vad det gäller tjejers inställning till matematik så skulle det vara intressant att göra en undersökning om vad det egentligen är som påverkar dem och varför det gör det?

Det skulle också vara intressant med en undersökning om varför inte lärare väljer att använda sig av mer praktisk matematik än det som vanligtvis görs idag.

(25)

Referenser

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund.

ISBN: 91-44-00417-6.

Bergen, T. (2000). Läraren i etikens motljus. Lund.

ISBN: 91-44-01267-5.

Carlgren, I. (1999). Miljöer för lärande. Lund.

ISBN: 99-44-01119-9.

Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi. Lund.

ISBN: 91-44-00334-x.

Imsen, G. (2000). Elevens värld. Lund.

ISBN: 91-44-00973-9.

LPO-94. (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklasser och fritidshem. Utbildningsdepartementet.

Malmer, G. (1999). Bra matematik för alla. Lund.

ISBN: 91-44-01287-x.

Skolverket. (2000). Kursplaner och betygskriterier. Västerås.

ISBN: 91-38-31729-x.

Skolverket. (2003). Lusten att lära. Stockholm.

ISSN: 1103-2421:221.

Svaleryd, K. (2003). Genuspedagogik. Stockholm.

ISBN: 91-47-05148-5.

Svedberg, L & Zaar, M. (1998). Boken om pedagogerna. Stockholm.

ISBN: 91-47-04874-3.

Svennings, S. (1999). Metodboken- samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling. Eslöv.

ISBN: 91-972961-3-9.

Trots, J. (2001). Enkätboken. Lund.

ISBN:91-44-01816-9.

Unenge, J, Sandahl, A & Wyndhamn, J. (1994). Lära matematik. Lund.

ISBN: 91-44-39601-5.

(26)

Internet källor

Nationellt Centrum för Matematikutbildning 2004-12-09 www.ncm.gu.se

Intervju

Intervju med professor Lars-Erik Persson, institutionen för matematik ht-04

(27)

Bilaga 1

Enkätfrågor till eleverna:

1. Tjej/kille?

2. Årskurs?

3. Är det viktigt att lära sig matematik? (helt oviktigt, inte viktigt, ganska viktigt eller jätteviktigt?)

4. Vad tycker du om matematik? (väldigt tråkigt, tråkigt, roligt eller jätteroligt?)

5. Vad tycker du är roligt/tråkigt i matematik? Motivera

6. Tycker du matematik är svårt, mindre svårt, lätt eller jättelätt? Motivera

7. Hur ska en matematiklektion se ut för att just du skulle tycka att de var tilltalande och intressant?

8. Vad tycker du att en lärare ska göra för att du ska lära dig mer?

9. Vad kan du själv göra för att få ökat intresse för matematik?

(28)

Bilaga 2

Enkätfrågor till pedagogerna:

1. Är du utbildad matematiklärare? Ja/Nej

2. Hur bedriver du din matematikundervisning idag? (Läromedel, praktik, teori, labb, mm.)

3. Vad gör du/skulle du kunna göra för att öka motivationen i matematik?

• Mindre grupper

• Fortbildning

• Mer lektionstid

• Bättre läromedel

• Mer konkret/laborativt material

• Övrigt __________________