• No results found

Po¨ ang totalt f¨ or del 1: 25 (10 uppgifter) Tentamensdatum 2013-03-28 Po¨ ang totalt f¨ or del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 09.00 – 14.00 L¨ arare: Adam Jonsson

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Po¨ ang totalt f¨ or del 1: 25 (10 uppgifter) Tentamensdatum 2013-03-28 Po¨ ang totalt f¨ or del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 09.00 – 14.00 L¨ arare: Adam Jonsson"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Po¨ ang totalt f¨ or del 1: 25 (10 uppgifter) Tentamensdatum 2013-03-28 Po¨ ang totalt f¨ or del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 09.00 – 14.00 L¨ arare: Adam Jonsson

Jourhavande l¨ arare: Adam Jonsson Tel: 1948

Till˚ atna hj¨ alpmedel: • R¨ aknedosa,

• Kursboken V¨ annman: Matematisk statistik. I kursboken f˚ ar anteckningar och post-it lappar finnas, men inte l¨ osta exempel.

• Kompendium om regressionsanalys

• Formelblad

• Tabeller

Tentamen best˚ ar av tv˚ a delar. P˚ a den f¨ orsta delen, som ¨ ar obligatorisk f¨ or att kunna bli godk¨ and, beh¨ over enbart svar l¨ amnas in, men om korta l¨ osningar bifogas s˚ a finns det vid gr¨ ansfall m¨ ojlighet att f˚ a delpo¨ ang p˚ a en uppgift. Delpo¨ ang ges i f¨ orsta hand om en uppgift i stort sett behandlats korrekt men slarvfel beg˚ atts. Om kortfattade l¨ osningar ej bifogas s˚ a finns inga m¨ ojligheter att f˚ a delpo¨ ang p˚ a en uppgift.

F¨ or godk¨ ant kr¨ avs minst 17 po¨ ang p˚ a del 1. Svaren f¨ or del 1 ska fyllas i p˚ a det blad som bifogas tentamen. Det ifyllda svarsbladet skall l¨ aggas f¨ orst om du l¨ amnar in l¨ osningar och bifogas oavsett om du l¨ amnat in l¨ osningar eller ej. Om inte det ifyllda svarsbladet l¨ amnas in bed¨ oms tentamen som underk¨ and.

P˚ a den andra delen, som g¨ aller tentamen f¨ or ¨ overbetyg, ska fullst¨ andiga l¨ osningar l¨ amnas in. T¨ ank p˚ a att redovisa dina l¨ osningar p˚ a ett klart och tydligt s¨ att och motivera resonemangen. Vid bed¨ omningen av l¨ osningarna l¨ aggs stor vikt vid hur l¨ osningarna ¨ ar motiverade och redovisade. F¨ or betyg 4 kr¨ avs godk¨ ant p˚ a den f¨ orsta obligatoriska delen samt minst 13 po¨ ang fr˚ an den andra delen f¨ or ¨ overbetyg. F¨ or betyg 5 kr¨ avs godk¨ ant p˚ a den f¨ orsta obligatoriska delen samt minst 23 po¨ ang fr˚ an den andra delen f¨ or ¨ overbetyg.

OBS! Det g˚ ar inte att kompensera underk¨ ant p˚ a den f¨ orsta korta delen av tentamen med po¨ ang p˚ a den andra delen.

Ange p˚ a tentamensomslaget om du har l¨ amnat in l¨ osningar p˚ a del 2 genom att kryssa f¨ or de sista tre uppgifterna.

Om du plussar f¨ or ¨ overbetyg s˚ a skriv detta p˚ a tentamensomslaget.

LYCKA TILL!

(2)

1. Antag att 6 % av alla bilf¨ orare k¨ or berusat och att sannolikheten att en berusad person somnar under bilk¨ orningen ¨ ar 0.33. Motsvarande sannolikhet f¨ or en nykter person ¨ ar 0.01. En olycka intr¨ affar, och det konstateras att bilf¨ oraren somnat vid ratten. Vad ¨ ar sannolikheten att

personen varit berusad? (2p)

2. Vid etsning av kretskort ¨ ar andelen defekta ofta h¨ og, och d¨ arf¨ or kon- trolleras de f¨ ardiga korten. Kort l¨ aggs ihop i f¨ orpackningar om 21 kort.

5 av dessa ska tas ut f¨ or unders¨ okning. Om det bland de 21 finns 2 defekta hur stor ¨ ar sannolikheten att det i urvalet finns exakt 1 defekt

kort? (2p)

3. I planeringen av ett nytt k¨ osystem p˚ a ett bankkontor har man tyckt sig kunna beskriva antalet m¨ anniskor per minut som kommer in p˚ a banken ett visst intervall med en Poissonf¨ ordelad variabel med v¨ antev¨ ardet 3.2 kunder per minut. Hur stor ¨ ar sannolikheten att det under dessa f¨ oruts¨ attningar kommer in minst 4 m¨ anniskor p˚ a en minut? (2p)

4. Antag att dom tv˚ a stokastiska variablerna ξ 1 och ξ 2 har samma kon- tinuerliga f¨ ordelning, vars frekvensfunktion ges av

f (x) =

( 2x om 0 ≤ x ≤ 1, 0 annars.

L˚ at ξ beteckna summan ξ 1 + ξ 2 . Best¨ am v¨ antev¨ ardet av ξ. (3p)

5. Ett f¨ oretag k¨ oper in 100 motst˚ and av en viss typ. Varje motst˚ and har en resistans (i ohm) som kan beskrivas med en normalf¨ ordelning med v¨ antev¨ arde 200 och standardavvikelse 15. F¨ or att ett motst˚ and skall kunna anv¨ andas i produktionen kr¨ avs att resistansen ¨ ar minst 190.

Ber¨ akna sannolikheten att minst 80 motst˚ and kan anv¨ andas.

Tips: Anv¨ and en l¨ amplig approximativ metod. (3p)

6. I en viss bank samlas uppgifter in om handl¨ aggningstiden av olika slags

¨

arenden fr˚ an alla lokalkontor. F¨ or ett givet rutin¨ arende har det visat sig att handl¨ aggningstiden kan beskrivas med en normalf¨ ordelning d¨ ar den f¨ orv¨ antade handl¨ aggningstiden ¨ ar 7 timmar och standardavvikelsen 1.5 timmar.

Hur l˚ ang ¨ ar den l¨ angsta tiden f¨ or de 2 % kortaste handl¨ aggningstiderna?

(2p)

7. Boxaren Anna har tv˚ a v˚ agar, v˚ ag 1 och v˚ ag 2, och misst¨ anker att v˚ ag 2 i genomsnitt visar en h¨ ogre vikt. F¨ or att unders¨ oka saken noterar Anna sin vikt p˚ a de tv˚ a v˚ agarna en g˚ ang i veckan under ett sju veckor l˚ angt tr¨ aningsl¨ ager. Resultatet i kg ges nedan:

Vecka nr 1 2 3 4 5 6 7

V˚ ag1 62,53 59,88 57,08 55,48 54,87 55,74 54,57

V˚ ag 2 62,82 60,10 57,20 55,47 55,07 55,77 54,57

(3)

Ber¨ akna ett l¨ ampligt 95% konfidensintervall f¨ or den genomsnittliga skillnaden (v˚ ag 2 - v˚ ag 1) under rimliga normalf¨ ordelningsantaganden.

Svara med den nedre gr¨ ansen.

R¨ aknehj¨ alp: ¯ x 1 = 57, 16, s 1 = 2, 97, ¯ x 2 = 57, 28, s 2 = 3, 07. F¨ or diffe- renserna g¨ aller: ¯ z = 0, 1200, s z = 0, 1206. (2p)

8. Antag att x 1 , x 2 , . . . , x 24 ¨ ar ett observerat stickprov av storlek 24 fr˚ an en normalf¨ ordelning d¨ ar µ och σ ¨ ar ok¨ anda. F¨ or att testa H 0 : µ = 130 mot H 1 : µ 6= 130 p˚ a 10% signifikansniv˚ a skall kvoten

t = x − 130 ¯ s/ √

24

ber¨ aknas varp˚ a H 0 f¨ orkastas om |t| > c, d¨ ar ¯ x ¨ ar medelv¨ ardet, s ¨ ar stickprovsstandardavvikelsen och d¨ ar c ¨ ar en konstant. Beslutsregeln

¨ ar allts˚ a: F¨ orkasta H 0 om beloppet av kvoten ¨ ar st¨ orre ¨ an c.

Vilket v¨ arde p˚ a c skall anv¨ andas? (2p)

9. En forskargrupp vill testa H 0 mot H 1 . Forskargruppen best˚ ar av tio personer. Var och en av dom till¨ ampar ett test med 10% signifikans- niv˚ a som baseras p˚ a ett stickprov av storlek 35. De tio stickproven ¨ ar oberoende.

Antag att H 0 ¨ ar sann. Hur stor ¨ ar sannolikheten att minst en forskare

¨ and˚ a drar slutsatsen att H 0 ¨ ar falsk. (2p)

10. Vid en amerikansk unders¨ okning studerades hur livsl¨ angden, Y , hos ett sk¨ arverktyg p˚ a en svarv kunde relateras till X 1 =svarvens hastig- het och till X 2 =verktygstypen, d¨ ar X 2 = 0 eller 1. Man gjorde 20 observationer p˚ a livsl¨ angden (enhet: timmar), svarvhastigheten (en- het: 100 varv per minut), samt verktygstyp. Analys av en multipel regressionsmodell med de tv˚ a variablerna X 1 och X 2 gav resultatet i tabell 1 nedan. Maxhastigheten f¨ or de utvalda verktygen varierade mellan 5 och 10.

(a) Best¨ am f¨ orklaringsgraden. (1p)

(b) F¨ or att unders¨ oka om maxhastigheten p˚ averkar livsl¨ angden skall ett test p˚ a 1% signifikansniv˚ a genomf¨ oras genom att ber¨ akna v¨ ardet p˚ a en l¨ amplig t-kvot och j¨ amf¨ ora denna med ett visst tal.

Vad ¨ ar v¨ ardet p˚ a t-kvoten? Kan man p˚ ast˚ a att maxhastigheten p˚ averkar livsl¨ angden p˚ a 1% signifikansniv˚ a?

F¨ or 2 po¨ ang kr¨ avs b˚ ade t-kvoten och r¨ att svar (ange JA eller NEJ

p˚ a svarsbladet). (2p)

(c) F¨ or verktyg med en given maxhastighet, vad ¨ ar den genomsnitt- liga skillnaden i livsl¨ angden f¨ or verktyg av typ 1 j¨ amf¨ ort med verktyg av typ 0? Besvara fr˚ agan genom att ber¨ akna ett 99%-igt konfidensintervall. Redovisa den undre gr¨ ansen. (2p)

Slut p˚ a del 1. Gl¨ om inte att bifoga svarsbladet med tentan!

(4)

Tabell 1: Regression Analysis: Y versus X1; X2 The regression equation is

Y = 37,0 - 2,66 X1 + 15,0 X2

Predictor Coef SE Coef T P

Constant 36,986 3,510 10,54 ?

X1 -2,6607 0,4520 -5,89 ?

X2 15,004 1,360 11,04 ?

S = 3,03949 R-Sq =? R-Sq(adj) = ?

Analysis of Variance

Source DF SS MS F P

Regression 2 1418,03 709,02 76,75 0,000 Residual Error 17 157,05 9,24

Total 19 ?

(5)

Tabell f¨ or svar till del 1

Riv ut och l¨ agg svarsbladet f¨ orst i tentamen

Namn: . . . . Personnummer: . . . .

Sannolikheter skall anges i decimalform som ett tal mellan 0 och 1.

Fr˚ aga Svar Po¨ ang

1 Sannolikhet (tre decimaler) 0.678 2

2 Sannolikhet (tre decimaler) 0.381 2

3 Sannolikhet (tre decimaler) 0.397 2

4 V¨ antev¨ arde (tre decimaler) 1.333 3

5 Sannolikhet (tre decimaler) 0.113 3

6 Den kortarste tiden (tre decimaler) 3.925 (3.919) 2

7 Nedre gr¨ ans (fyra decimaler) 0.0085 2

8 Konstanten c (tre decimaler) 1.714 2

9 Sannolikhet (fyra decimaler) 0.6513 2

10 a F¨ orklaringsgrad (fyra decimaler) 0.9003 1 b t-kvot (fyra decimaler) -5.8865

“JA” eller “NEJ” JA 2

c Nedre gr¨ ans (fyra decimaler) 11.0627 2

Totalt antal po¨ ang 25

(6)
(7)

Vid bed¨ omningen av l¨ osningarna av uppgifterna i del 2 l¨ aggs stor vikt vid hur l¨ osningarna ¨ ar motiverade och redovisade. T¨ ank p˚ a att noga redovisa inf¨ orda beteckningar och eventuella antaganden.

11. I en fabrik vill man best¨ amma sannolikheten p att lysr¨ or av en viss typ fungerar minst i 1000 timmar. F¨ or att skatta p planerar man att m¨ ata livsl¨ angden f¨ or 20 lysr¨ or och ber¨ akna

p = andelen r¨ or som h˚ aller i minst 1000 timmar.

(a) Best¨ am sannolikhetsfunktionen f¨ or p . (5p) (b) Visa att p ¨ ar v¨ antev¨ ardesriktig. (5p) Obs! Parametern p kommer att ing˚ a i uttrycket f¨ or sannolikhetsfunk- tionen p˚ a (a).

L¨ osningsskiss

(a) Vi kan skriva p = η/20, d¨ ar η=antalet r¨ or som h˚ aller i minst 1000 timmar. Dom m¨ ojliga v¨ ardena p˚ a p ¨ ar 0, 1/20, 2/20, ..., 19/20, 1.

Att p = x ¨ ar samma sak som att η = 20x. Vi har η ∈ Bin(20, p).

S˚ a

P (p = x) = P (η = 20x) = ( 20 20x )p 20x (1 − p) 20−20x , d¨ ar x = 0, 1/20, 2/20, ..., 1.

(b) F¨ or Binomialf¨ ordelningen g¨ aller att v¨ antev¨ ardet ¨ ar np. S˚ a E(η) = 20p. Sats 5A (a) ger

E(p ) = E(η/20) = E(η)/20 = p.

12. Torsten ¨ ar intresserad av ¨ overnaturliga f¨ orm˚ agor hos m¨ anniskor. Han anser att en person har en s˚ adan f¨ orm˚ aga om denne eller denna fem g˚ anger i rad kan f¨ oruts¨ aga utfallet av ett t¨ arningskast. Torsten uts¨ atter 10000 personer f¨ or experimentet, varav 2 stycken klarar det. Han drar d¨ arf¨ or slutsatsen att f¨ orekomsten av ¨ overnaturliga f¨ orm˚ agor har bevi- sats 1 .

H˚ aller du med Torsten n¨ ar det g¨ aller hur resultatet skall tolkas? Anv¨ and begrepp och metoder fr˚ an statistisk hypotespr¨ ovning f¨ or att besvara

fr˚ agan. (13p)

L¨ osningsskiss Inf¨ or p=sannolikheten att en slumpm¨ assigt vald per- son klarar testet. Om det inte finns m¨ anniskor med ¨ overnaturliga f¨ orm˚ agor har vi p = (1/6) 5 . Om det d¨ aremot finns m¨ anniskor med (denna typ av) ¨ overnaturliga f¨ orm˚ agor s˚ a har vi p > (1/6) 5 . S˚ a vi vill testa

H 0 : p = (1/6) 5 mot H 1 : p > (1/6) 5 .

Testvariabel: η =antal personer som klarar testet. Beslutsregel: F¨ orkasta H 0 om η ≥ k, d¨ ar k best¨ ams av riskniv˚ an. Med direktmetoden: P- v¨ ardet ¨ ar P (η ≥ 2) givet H 0 sann. D˚ a H 0 ¨ ar sann har vi att η

¨

ar Bin(10000, (1/6) 5 ). Eftersom n ¨ ar v¨ aldigt stort och p mycket li- tet k¨ or vi Poisson-approximation. Vi har η ' P o(10000 · (1/6) 5 )) =

1

Den typ slutledning som Torsten anv¨ ander kallas ibland f¨ or anekdotal bevisf¨ oring

(8)

P o(1.28) ' P o(1.3). Poissontabellen ger sannolikheten ¨ ar ungef¨ ar 0.15.

S˚ a vi kan inte p˚ avisa ¨ overnaturliga f¨ orm˚ agor p˚ a dom vanliga riskniv˚ aerna.

13. F¨ or problemet med sk¨ arverktyget p˚ a uppgift 10 ville man se om det g˚ ar att p˚ ast˚ a att maxhastighetens effekt p˚ a Y beror av verktygstypen.

Analys av en multpel regressionsmedell med de tre variablerna X 1 , X 2 och X 3 = X 1 · X 2 gav resultatet i tabell 2 p˚ a n¨ asta sida.

(a) Ange fullst¨ andigt modellantagande f¨ or analysen p˚ a n¨ asta sida. (2p) (b) St¨ all upp ett hypotestest som skall avg¨ ora om maxhastighetens

effekt p˚ a livsl¨ angden ¨ ar st¨ orre f¨ or verktygstyp 0 ¨ an f¨ or typ 1. Hy- poteser, testvariabel samt slutsats skall tydligt framg˚ a. Anv¨ and

10% signifikansniv˚ a. (5p)

Tabell 2: Regression Analysis: Y versus X1; X2; X3 The regression equation is

Y = 32,8 - 2,10 X1 + 24,0 X2 - 1,19 X3

Predictor Coef SE Coef T P

Constant 32,775 4,633 7,07 0,000 X1 -2,0970 0,6074 -3,45 0,003

X2 23,971 6,769 3,54 0,003

X3 -1,1944 0,8842 -1,35 0,196

S = 2,96833 R-Sq = 91,0% R-Sq(adj) = 89,4%

Analysis of Variance

Source DF SS MS F P

Regression 3 1434,11 478,04 54,25 0,000 Residual Error 16 140,98 8,81

Total 19 1575,09

L¨ osningsskiss

(a) Modellantagandet ¨ ar

Y i = β 0 + β 1 X 1,i + β 2 X 2,i + β 3 X 3,i +  i ,

d¨ ar Y i ¨ ar livsl¨ angden verktyg i, d¨ ar X 1,i =hastighet, X 2,i =typ=0 eller 1, X 3,i = X 1,i · X 2,i och d¨ ar  1 , . . . ,  20 ¨ ar oberoende och N (0, σ)-f¨ ordelade. Modellen ¨ ar definierad f¨ or 5 ≤ X 1 ≤ 10.

(b) Om vi s¨ atter X 2 = 0 respektive 1 i modellantagandet ovan f˚ ar vi E(Y ) = β 0 + β 1 X 1

f¨ or typ 0 och

E(Y ) = β 0 + β 2 + (β 1 + β 3 )X 1

(9)

f¨ or typ 1. Maxhastighetens effekt f¨ or de tv˚ a typerna ¨ ar lika med koefficienten framf¨ or X 1 , dvs β 1 f¨ or typ 0 och β 1 + β 3 f¨ or typ 1. Att effekten ¨ ar st¨ orre f¨ or typ 0 ¨ ar allts˚ a samma sak som att β 3 < 0. S˚ a vi vill testa H 0 : β 3 = 0 mot H 0 : β 3 < 0. Eftersom mothypotesen ¨ ar ensidig j¨ amf¨ or vi t-kvoten med −t 0.1 (16) och f¨ orkastar H 0 om t-kvoten< −t 0.1 (16). Alternativt kan vi dela P - v¨ ardet f¨ or det tv˚ asidiga testet med 2. Vi f˚ ar d˚ a 0.098. Dvs H 0

kan f¨ orkastas.

References

Related documents

Till˚atna hj¨alpmedel: Matematiska och statistiska tabeller som ej inneh˚aller statistiska formler, Formelsamling i matematisk statistik AK 2001 eller senare, samt

Antag att v¨axlingen mellan l¨agenheter fr˚an en kv¨all till n¨astf¨oljande modelleras av en Markovkedja (tillst˚and 1 motsvarar Lund, tillst˚and 2 motsvarar Stockholm)

F¨or vilka v¨arden p˚a den verkliga hallon- syltm¨angden m tsk ¨ar detta uppfyllt d˚a man endast f˚ar unders¨oka tv˚a skivor.. M˚arror f¨orekommer i

Hon ¨ ar speciellt intresserad att unders¨ oka om det finns skillnader i j¨ arnhalt mellan olika niv˚ aer i groparna och tar d¨ arf¨ or fr˚ an varje grop ett prov p˚ a A-niv˚ a

L¨ osning. De tolv olika b¨ ockerna skall placeras i tre ettiketerade h¨ ogar med respektive 3, 5 och 4 element.. 4) (3p) Nio r¨ oda, nio bl˚ a och nio gr¨ ona men f¨ or ¨

OBS. En komplett l¨ osning med fullst¨ andiga motiveringar skall ges och svaret skall ges i formen av ett heltal... En komplett l¨ osning med fullst¨ andiga motiveringar skall ges

Att avst˚ andet ¨ ar minst tv˚ a till alla kodord inneb¨ ar att ordet ifr˚ aga inte g˚ ar att r¨ atta, dvs att summan av de fyra f¨ orsta kolonnerna inte finns med i matrisen...

Vi visar nu att de ¨ ar linj¨ art oberoende p˚ a intervallet x &gt; 0 genom att verifiera att Wronskideterminanten ¨ ar skild fr˚ an noll d¨ ar...