Rapport R8:1971

Rapport R8:1971

Byggnadssîatik

Utrustning i flerfamiljs­

hus 1968

Maj-Britt Westman

Byggforskningen

Utrustning i flerfamiljshus 1968 Maj-Britt Westman

För en meningsfull bostadsplanering fordras bl.a. uppgifter om nyproduk­

tionen — tekniska egenskaper, kost- nadssamband, utrustningsstandard m.m. Statistiken över bostadsbyggan­

det är emellertid mycket bristfällig, varför det har setts som angeläget att förbättra den.

1 rapporten ges förslag till statistik över utrustning och material i fler­

familjshus på grundval av ansöknings­

handlingar till statliga lån. Dessutom redovisas förekomsten av utrustning undersökningsåret 1968 samt kostna­

den i pantvärdebelopp. Jämförelser görs med motsvarande mängder för år 1966, vilka tidigare redovisats i Rap­

port 1 / 69.

1 en bilaga till rapporten görs en ge­

nomgång av lånehandlingar 1949—■

1969 för att belysa vilka uppgifter som kan erhållas därur och möjlighe­

ten att använda dem som underlag för eventuell historisk statistik över ut­

rustning och material.

KH/LGH

9 OOO-

MEDELVÄRDE FÖR HELA

7 000-

6000-

5 000-

4 000-

3 000-

2000-

1000-

STORSTADSOMR. ÖVRIGA RIKET Sthlm Gbg Malmö Länsregioner

Lund I II III IV V VI

Lånehandlingar underlag för statistik

Ansökningar om statliga bostadslån innehåller en rad uppgifter om bo­

stadsprojektens innehåll och utform­

ning. Från och med 1968 matas dessa uppgifter in i en databank. Den­

na ingår som en del i ett system för integrerad databehandling av lånean- sökningar (IDLA-systemet), vilket star­

tats och utvecklats inom Statens in­

stitut för byggnadsforskning och sedan övertagits av SCB. Av de metodstu­

dier som ingått i utvecklingsarbetet har två behandlat en fortlöpande sta­

tistik över utrustning och material i flerfamiljshus. I den första användes ansökningar om statliga lån första halvåret 1966, i den senare här redo­

visade undersökningen motsvarande handlingar för hela år 1968. I båda fallen har undersökningsperiodens ut- rustningsmängder uppmätts.

Nu gällande låneberäkningsmetod,

PISKANORDN. MM

HÖGV. MATERIAL SOPHÄMTN. ANORDN.

SANITÄR UTRUSTN.

KÖKS FLÄKTAR, TV- UTTAG, PORTTELEFON

ÖVRIGA RIKET a 2: 50 000 inv.

Kommuner b = 30 000 - 49 999 inv.

a b c c <29 999 înv.

Byggforskningen Sammanfattningar

R8:1971

Nyckelord:

utrustning, flerfamiljshus (statligt be­

lånade), kylutrustning, tvättutrustning, sanitär utrustning, hiss, ventilations­

system, högvärdigt material, balkong, lånehandling (1966, 1968)

ansökningshandling (statligt lån), fler­

familjshus, utrustning, statistik

Rapport R8:1971 avser projekt 227 inom Statens institut för byggnads­

forskning.

UDK 31:728.2 643/648 728.2 SfB Gf2(33)X

(57)

(66⁾ (79)X Sammanfattning av:

Westman, M-B, 1971, Utrustning i flerfamiljshus 1968 — förekomst, kost­

nad och förändring sedan 1966, Stati­

stik på grundval av ansökningshand­

lingar för statliga lån. (Statens institut för byggnadsforskning) Stockholm.

Rapport R8:1971, 67 s., ill. 13 kr.

Rapporten är skriven på svenska med svensk och engelsk sammanfattning.

Distribution:

Svensk Byggtjänst

Box 1403, 111 84 Stockholm Telefon 08-24 28 60

Abonnemangsgrupp:

(s) samhällsplanering FIG. 1. Utrustning mätt i pantvärdebelopp per lägenhet i olika delar av riket 1968.

yl Sanitärt utrymme

ill sak,,os

□ □

Toalettrum

Toalettrum med dusch

i

^Badrum

Badrum + separat toalettrum

■

Badrum + separat toalettrum med dusch

Om­

räknat KR/LGH -66 -66 -68 5 000-i

4 000'

3 000

2000-

1 000

0-

3

TORKUTRUSTNING TVÄTTUTRUSTNING DUSCHAR WC-STOLAR

TVÄTTSTÄLL

BADRUM (INKL. BADKAR)

TOALETTRUM (EXKL.

SANITÄRA ENHETER) KYL-FRYSUTRUSTN ING

FIG. 2. Sanitära utrymmen i uthyrnings­

rum och i olika lägenhetsstorlekar, 1966 och 1968.

FIG. 3. Kostnadsuppskattad utrustning per lägenhet 1966 och 1968 samt om­

räknat jämförelsetal för 1966, där varje lägenhetstyp getts samma vikt i medel­

talet som i 1968 års undersökning.

FIG. 4. Typ av ventilation i lägenheter i olika höga hus, 1966 och 1968. FT=

Från- och tilluftsystem, F=Frånluftsys- tem, S—Självdrag.

FIG. 5. Förekomst av hiss i hus med olika våningsantal, 1966 och 1968. Grå ton anger att hiss finns i huset.

LÄGENHET I HUS MED

< 4 vÅN . - 4 VÅN .

LGH % -66 -68 -66 “68 HUS %

100-1

HUS MED

< 4 VÅN. 4 VÅN . -66 -68 -66 -68

>4 VÅN. 5

-66 -68

som tillämpats sedan 1964, bygger på vissa fastställda schablonbelopp bl. a.

för lägenheter. För den utrustning som inte täcks av schablonbelopp ges tilläggsbelopp. Antalet tilläggsbelopp, som ökat betydligt i antal från 1966 till 1968, innehåller uppgifter om de flesta slag av utrustning som kan tän­

kas förekomma.

Låneberäkningen utgår från enheten

hus. Till enheten lägenhet kan viss sa­

nitär utrustning hänföras. I 1966 års undersökning (Byggforskningens rap­

port 1/69) redovisades all lägenhets- utrustning per lägenhetstyp om 1 rok, 2 rok osv. Redovisningen möjliggjor­

des genom manuell bearbetning av varje ansökningshandling. Ett sådant förfarande är av arbetsmässiga skäl inte rimligt för löpande redovisningar,

vilket är förutsättning för 1968 års undersökning. Lägenhetsutrustningen är således med undantag för viss sani­

tär utrustning redovisad per genom- snittslägenhet.

Enhetspriset för varje utrustning — pantvärdebeloppet — har utnyttjats för att kostnadsuppskatta utrustningen, vars mängder därigenom kunnat be­

skrivas med enhetligt mått. Enhets- priserna har reglerats med tidskoeffi- cient men ej med ortskoefficient.

Utrustning 1966 och 1968

Grundmaterialet för 1968 års under­

sökning omfattar 2 535 hus med 61 564 lägenheter, varav 2 265 med uthyrningsrum.

Uppmätta utrustningsmängder fram­

går av FIG. 1. Av den redovisade ut­

rustningen uppmättes kyl-, tvätt-, tork- och viss sanitär utrustning samt ventilationssystem och hissar också i

1966 års undersökning.

Mängden sanitära utrymmen, som i båda undersökningarna kunnat hänfö­

ras till lägenhet, har minskat i tre- och fyrarumslägenheter från 1966 till 1968 men ökat i tvårumslägenheter och i lägenheter med fem eller flera rum, FIG. 2. Uthyrningsrummens sa­

nitära utrymmesstandard har ökat.

Tvätt-, tork- och kylutrustning och övrig sanitär utrustning är jämförd per genomsnittslägenhet. 1966 års un­

dersökning visade att mängden utrust­

ning framför allt beror av lägenhetens storlek uttryckt i antal rum. Genom­

snittsmängden för 1966 har därför omräknats enligt lägenhetsfördelning- en 1968. Som framgår av FIG. 3 har mängden tvätt-, tork-, kyl- och sanitär utrustning (både utrymmen och sani­

tära enheter) minskat från 1966 till 1968, om man gör jämförelsen utan att ta hänsyn till olika lägenhetssam- mansättning. Tar man däremot hän­

syn till den förskjutning mot mindre antal rum per lägenhet som skett från 1966 till 1968, förblir mängden näs­

tan oförändrad.

Andelen lägenheter med mekanisk ventilation har ökat från 1966 till 1968. Framför allt gäller det andelen lägenheter med frånluft och förvärmd tilluft i hus med mindre än fyra vå­

ningar, som ökat från 4 till 13 %, FIG. 4. Hisstandarden i fyravånings­

husen har förbättrats, FIG. 5.

De regionala skillnaderna 1968 är betydande. Stor-Stockholmslägenhe- terna visar t.ex. 3 100 kr högre i pant­

värdebelopp för utrustning än lägen­

heter från region IV och 60 % så stor mängd som lägenheter från kommu­

ner med mindre än 30 000 invånare.

De största variationerna härrör från belopp för hissar, men belopp för sa­

nitär utrustning, tvätt- och torkutrust­

ning samt mekanisk ventilation upp­

visar också stora olikheter (FIG. 1).

u t g iv a r e: s t a t e n s in s t it u t f ö r b y g g n a d s f o r s k n in g

Equipment in multi-family housing 1968 Maj-Britt Westman

National Swedish Building Research Summaries

R8:1971

Efficient housing planning requires, among other things, particulars on new production, i.e. technical features, cost relationships, equipment standard etc.

Statistics available on housing construc­

tion are, however, at present very limi­

ted, and it is therefore extremely impor­

tant that they should be improved upon as soon as possible.

The report proposes that statistics on equipment and materials present in blocks of flats be kept on the basis of particulars found on application forms for Government housing loans. An ac­

count is also given of equipment found in the course of the 1968 survey and the amount of mortgage values. Compa­

risons are made with the corresponding amounts of equipment for 1966 which

were given in Report 1/69.

Loan documents as a basis for statistics

Applications for Government housing loans contain a number of details con­

cerning the contents and design of hous­

ing projects. Since 1968 these have been relayed to a data bank as a link in a system of integrated data processing of loan documents (the IDLA system) de­

veloped and launched by the National Swedish Institute for Building Research and subsequently taken over by the Cen­

tral Bureau of Statistics (SCB). Two of the method studies included in the de­

velopment work dealt with continuous statistics on the equipment and materials encountered in blocks of flats. The first of these used applications for Govern­

ment housing loans submitted during the first six months of 1966 as its basis, while the second study used the corres­

ponding material for the whole of 1968.

In both cases the quantities of equipment were noted.

The present method of calculating loans which has been in use since 1964 is based on a number of fixed standard amounts, for example for flats. Additio­

nal sums are added for equipment not covered by the standard amounts. The number of additional sums of money,

Key words:

equipment, block of flats (partly financed by Government loan), refrigerating equip­

ment, sanitary appliance, lift, ventilation system, material of value, balcony, loan document (1966, 1968)

application form (Government loan), block of flats, equipment, statistics

SW. KR./FLAT 10000-,

9 000-

8000-

7 000-

6000-

5 000-

4 000-

3 000-

2000’

1 ooo-

0J

MEAN FOR ENTIRE COUNTRY

LIFTS

VENTILATION

CARPET BEATING RACKS ETC.

BALCONIES

MATERIALS OF VALUE REFUSE DISPOSAL WASHING AND DRYING EQUIPMENT

SANITARY APPLIANCES

KITCHEN EXTRACTOR FANS, SOCKETS FOR TV SETS, HALL TELEPHONE REFRIGERATING EQUIPMENT

METROPOLITAN

REGIONS REST OF COUNTRY

Sthlm Gbg Malmö COUNTIES

Lund I II III IV V VI

REST OF COUNTRY a 2 50,000 inhab.

MUNICIPALITIES b = 30,000 - 49 999 inhab.

a b c c< 29,999 inhab.

FIG. 1. Equipment measured in terms of mortgage value per flat in different parts of Sweden in 1968.

Report R8:1971 refers to project 227 at the National Swedish Institute for Build­

ing Research.

UDC 31:728.2 643/648 728.2 SfB Gf 2(33)X

(57)

(66)

(79)X Summary of:

Westman, M-B, 1971, Utrustning i fler­

familjshus 1968 — förekomst, kostnad och förändring sedan 1966, Statistik på grundval av ansökningshandlingar för statliga lån. Equipment in multi-family housing 1968, Range, cost and changes since 1966, Statistics based on data found on application forms for Govern­

ment loans. (Statens institut för bygg­

nadsforskning) Stockholm. Report R8:

1971, 67 p„ ill. 13 Sw. Kr.

The report is in Swedish with Swedish and English summaries.

Distribution:

Svensk Byggtjänst

Box 1403, S-lll 84 Stockholm Sweden

2

■□□

N o s a n i ta r y p i i B a t h r o o m

f a c i l i t ie s

a

W C

1 1 1 B a t h ro o m +

HI s e p . W C W C a n d s h o w e r

1 B a t h r o o m + I a n d s h o w e r

S W . K R . / F L A T

5 0 0 0

4 0 0 0 -

3 0 0 0 '

20 0 0-

10 0 0-

0 J

D R Y I N G E Q U I P M E N T W A S H I N G E Q U I P M E N T

S H O W E R S W C 's

W A S H B A S I N S

B A T H R O O M S ( I N C L . B A T H )

W C C O M P A R T M E N T ( E X C L . S A N I T A R Y A P P L I A N C E S ) R E F R I G E R A T I N G A N D F R E E Z I N G E Q U I P M E N T

F I G . 2 . Sanitary facilities in rooms de­

signed for letting and in flats of different sizes in 1966 and 1968.

F I G . 3 . Costed equipment per flat in

1966 and 1968 and revised comparative figures for 1966 in which each type of flat is given the same mean weight as in the 1968 study.

F I G . 4 . Type of ventilation in flats in

blocks of varying height, 1966 and 1968.

FT—Supply and exhaust air systems, F—Exhaust air systems, S—Natural ven­

tilation.

F I G . 5 . Provision of lifts in buildings

with different numbers of storeys, 1966 and 1968. Grey shading indicates that the building is equipped with lift.

F L A T S I N B U I L D I N G S W I T H

< 4 S T . 2 4 S T . F L A T S , % - 6 6 - 6 8 - 6 6 - 6 8

B U I L D I N G S W I T H B U I L D I N G S < 4 S T . 4 S T .

% - 6 6 - 6 8 - 6 6 - 6 8

> 4 S T . - 6 6 - 6 8

5

w h ic h i n c r e a s e d c o n s i d e r a b l y b e tw e e n 1 9 6 6 a n d 1 9 6 8 , c o v e rs m o s t e q u i p m e n t t o b e f o u n d .

C a l c u l a t i o n o f l o a n s is b a s e d o n t h e b u ild in g in its e n ti r e t y . O n ly c e r t a in s a ­ n i t a r y a p p lia n c e s m a y b e r e f e r r e d t o t h e in d iv i d u a l f la t. T h e 1 9 6 6 s tu d y ( N a t i o n a l S w e d is h B u ild in g R e s e a r c h R e p o r t 1 / 6 9 ) d o c u m e n te d a ll e q u i p m e n t f o u n d in e a c h ty p e o f f l a t , i.e . 1 r o o m + k i t c h e n , 2 r o o m s + k i t c h e n e tc . T h is w a s m a d e p o s ­

s ib le b y m a n u a l a n a ly s is o f e a c h a p p l i ­ c a t i o n , b u t th is p r o c e d u r e d u e t o th e a m o u n t o f w o r k r e q u i r e d is n o t f e a s ib le f o r c o n ti n u o u s d o c u m e n t a t i o n , w h ic h is a c o n d itio n f o r th e 1 9 6 8 s tu d y . T h u s , w ith t h e e x c e p tio n o f c e r t a i n s a n i t a r y a p p lia n c e s , e q u i p m e n t i n f l a t s is d o c u ­ m e n te d p e r a v e r a g e d w e llin g .

T h e s t a n d a r d p r ic e f o r e a c h ite m o f e q u ip m e n t ( m o r tg a g e v a lu e ) w a s a p p lie d i n e s t i m a ti n g t h e i r c o s t, t h u s p r o v id in g

a u n i f o r m y a r d s t i c k f o r s p e c if ic a tio n o f q u a n titie s . T h e s t a n d a r d p r ic e s i n t h e c o s t e s tim a te s w e re in d e x e d a c c o r d in g to tim e b u t n o t a c c o r d in g t o lo c a lity .

Equipment in 1966 and 1968

T h e b a s i c m a t e r i a l f o r t h e 1 9 6 8 s tu d y c o v e rs 2 5 3 5 b u ild in g s c o n ta in in g a t o t a l o f 6 1 5 6 4 f l a t s , 2 2 6 5 o f w h ic h in c lu d e a s e p a r a t e r o o m f o r le ttin g .

T h e q u a n t i t i e s o f e q u i p m e n t r e c o r d e d a r e s h o w n i n F I G . 1 . R e fr i g e r a t i n g e q u i p m e n t , w a s h i n g a n d d r y i n g e q u ip ­ m e n t, c e r t a i n s a n i t a ry a p p lia n c e s , v e n t i­

l a t i o n s y s te m s a n d lif ts w e r e a ls o i n c lu d ­ e d in t h e 1 9 6 6 in v e n to r y .

T h e n u m b e r o f s p a c e s d e s ig n e d f o r s a ­ n i t a r y f a c ilitie s w h ic h c o u ld b e r e f e r r e d t o t h e f l a t a s a u n i t i n b o t h s tu d ie s d e ­ c r e a s e d in t h r e e a n d f o u r - r o o m f l a t s b e ­ tw e e n 1 9 6 6 a n d 1 9 6 8 b u t i n c re a s e d in t w o - r o o m f l a ts a n d f l a t s c o n t a i n i n g f iv e o r m o r e r o o m s ( F I G . 2 ) . T h e s p a tia l s t a n d a r d f o r s a n i t a r y f a c ilitie s i n r o o m s d e s ig n e d f o r le ttin g h a d in c re a s e d .

W a s h in g , d r y i n g a n d o t h e r s a n i t a ry a p ­ p lia n c e s a r e c o m p a r e d p e r a v e r a g e f la t.

T h e 1 9 6 6 s tu d y d e m o n s t r a t e d t h a t th e a m o u n t o f e q u i p m e n t p r o v id e d is m a in ly d e p e n d e n t u p o n t h e s iz e o f t h e f l a t e x p re s s e d in t e r m s o f t h e n u m b e r o f r o o m s . T h e a v e r a g e a m o u n t o f e q u ip ­ m e n t e s ta b lis h e d in 1 9 6 6 h a s t h e r e f o r e b e e n .r e v is e d o n t h e b a s is o f t h e d i s t r i ­ b u t i o n o f v a r i o u s s iz e s o f f l a ts i n 1 9 6 8 . A s m a y b e s e e n f r o m F I G . 3 th e a m o u n t o f w a s h in g , d r y in g , r e fr i g e ra t i n g a n d s a ­ n i t a r y e q u i p m e n t ( b o th t h e s p a t i a l s t a n d ­ a r d a n d t h e s a n i t a r y a p p lia n c e s p r o v i­

d e d ), d e c r e a s e d b e tw e e n 1 9 6 6 a n d 1 9 6 8 o n c o m p a r i s o n w i t h o u t t a k i n g d i f f e r e n t p e r c e n ta g e s o f f l a t s iz e s i n t o a c c o u n t. I f , o n t h e o t h e r h a n d , w e b e a r i n m i n d th e d r i f t t o w a r d s a s m a l l e r n u m b e r o f r o o m s p e r f l a t w h i c h t o o k p la c e b e tw e e n 1 9 6 6 a n d 1 9 6 8 , t h e a m o u n t r e m a i n s p r a c t i c ­ a lly u n c h a n g e d .

T h e n u m b e r o f f l a t s e q u i p p e d w ith m e c h a n ic a l v e n t i l a t i o n i n c r e a s e d b e tw e e n 1 9 6 6 a n d 1 9 6 8 . T h is a p p lie s i n p a r t i c u l a r t o t h e n u m b e r o f f l a t s e q u ip p e d w ith e x h a u s t a i r s y s te m s a n d p r e h e a t e d s u p p ly a i r i n b u ild in g s h a v i n g le s s t h a n f o u r s to r e y s ; h e r e t h e p e r c e n t a g e in c r e a s e d f r o m 4 t o 1 3 % ( F I G . 4 ) . T h e n u m b e r o f f o u r - s t o r e y b lo c k s e q u ip p e d w ith lif ts h a d a ls o in c r e a s e d ( F I G . 5 ) .

T h e r e g i o n a l d i f fe re n c e s w h ic h e m e r g e d f r o m t h e 1 9 6 8 s tu d y a r e c o n s id e r a b le . F l a t s in t h e G r e a t e r S to c k h o lm R e g io n h a v e , f o r in s ta n c e , a m o r tg a g e v a lu e f o r e q u i p m e n t w h ic h is S w .K r . 3 1 0 0 h i g h e r t h a n t h a t f o r f l a t s in R e g io n I V a n d a p p r o x im a te ly 6 0 % m o r e t h a n f la ts in m u n ic ip a litie s w ith le s s t h a n 3 0 ,0 0 0 i n ­ h a b i t a n t s . T h e g r e a te s t v a r i a t i o n s d e r iv e f r o m a m o u n t s a llo w e d f o r p r o v is io n o f lif ts , a l t h o u g h a m o u n t s a l l o c a t e d f o r s a ­ n i t a r y f a c ilitie s , w a s h in g a n d d r y in g e q u i p m e n t a n d m e c h a n i c a l v e n t i l a t i o n a l s o e x h ib it d is s im ila r itie s ( F I G . 1 ).

P U B L I S H E D B Y T H E N A T I O N A L S W E D I S H I N S T I T U T E F O R B U I L D I N G R E S E A R C H

Rapport r8:1971

UTRUSTNING I FLERFAMILJSHUS 1968

- förekomst, kostnad och förändring sedan

1966

.

Statistik på grundval av ansökningshandlingar för statliga lån.

EQUIPMENT IN MULTI-FAMILY HOUSING

1 968

- range, cost and changes since

1966

.

Statistics based on data found on application forms for Government loans.

av Maj-Britt Westman

Denna rapport avser projekt 227 inom Statens institut för bygg­

nadsforskning. Arbetet har skett med anslag från Statens råd för byggnadsforskning. Forskningsledare har varit Erwin Mildner.

Kodnings- och räknearbete har utförts av Lela Karhunen och Barbro Vikander, databehandling av Inger Slettenmark.

Försäljningsintäkterna tillfaller fonden för byggnadsforskning.

Statens institut för byggnadsforskning, Stockholm

INNEHALL

1 BAKGRUND OCH SYFTE 5

2 FÖRSLAG TILL FORTLÖPANDE STATISTIK ÖVER UTRUSTNING

OCH MATERIAL I FLERFAMILJSHUS ... 7

2.1 Förutsättningar för statistik 1968 ... 7

Generalitet - kontinuitet - aktualitet ... 7

Kvalitet ... 7

Kvantitet ... 8

2.2 Förslag till statistik ... 9

Statistikkonsumenter ... 9

Redovisningsteknik ... 9

2.3 Framtida förbättringar ... 11

Information ... 11

Klassindelning av lägenheter efter antal rum ... 12

Remissförslag till God Bostad, 15 april 1970 ... 12

3 UTRUSINING I FLERFAMILJSHUS MED PRELIMINÄRA BESLUT OM STATLIGA LÅN 1968 ... 15

3.1 Grundmaterial ... 15

3.2 Uppmätt utrustning ... 15

Sanitära utrymmen och utrustningar ... 1 6 Tvätt- och torkutrustning ... 18 Kylutrustning och övrig utrustning i lägenheter ... 19

Mekanisk ventilation ... 19

Hissar ... 19

Sophämtning, högvärdiga material och balkonger ... 21

Total mängd utrustning ... 21

Regionala skillnader ... 21

Skillnader i kommuner med olika invånarantal ... 24

BILAGA 1 Tabellförslag ... 26

BILAGA 2 Förslag till ny ansökningsblankett ... 34

BILAGA 3 Utdrag ur bostadslånekungörelsen... 35

BILAGA 4 Blankett för preliminär ansökan om bostadslån... 41

BILAGA 5 Blankett för beräkning av låneunderlag och pantvärde ... 45

BILAGA 6 Historisk statistik över utrustning och material i flerfamiljshus på grundval av ansökningshand­ lingar till statliga lån... 49

LITTERATUR...67

■

1 BAKGRUND OCH SYFTE

Då den löpande statistiken över bostadsbyggandet endast innehål­

ler ett begränsat antal uppgifter om byggnadernas tekniska egen­

skaper, kan bostadsproduktionens förändringar i detta avseende endast delvis beskrivas. Det är t ex ej möjligt att studera sam­

bandet mellan höjd utrustningsstandard och ökande byggnadskost- nader. För att öka kunskapen om nyproduktionens tekniska egen­

skaper har inom Statens institut för byggnadsforskning i några undersökningar möjligheterna studerats att för statistiskt ända­

mål använda de uppgifter om material, konstruktioner och utrust­

ningar som ingår i ansökningshandlingar för statliga bostadslån.

Syftet med undersökningarna har dessutom varit att studera bo­

städerna i aktuella avseenden.

Förutsättningarna för material- och konstruktionsstatistik på grundval av ansökningshandlingarnas tekniska beskrivning har stu­

derats i en särskild undersökning. Resultatet har redovisats i rapporten "Material och konstruktioner i gruppbyggda småhus"

/1/, /2/. Erfarenheterna från denna undersökning och en därpå följande rörande material och konstruktioner i flerfamiljshus, också den baserad på tekniska beskrivningar, har sammanställts i arbetshandlingen "Tekniska beskrivningar som statistikunderlag"

/3/. Det visade sig att uppgifterna på flera punkter inte upp­

fyller de krav som måste ställas på uppgifter som skall ligga till grund för meningsfull material- och konstruktionsstatistik.

Bland annat kan man inte mängdberäkna de angivna materialen och konstruktionerna. Förslag till en ny blankett för teknisk beskriv ning som skulle medge statistisk bearbetning utarbetades.

Möjligheterna att från ansökningshandlingarnas låneunderlags- och pantvärdeberäkning hämta uppgifter för statistik över utrust­

ning och material i flerfamiljshus behandlas i rapporten "Utrust­

ningar i flerfamiljshus - förekomst och kostnad" /4/» /5/. I rapporten redovisas också utrustningsstandarden i undersöknings­

periodens flerfamiljshus, dvs hus med preliminära beslut om stat­

liga lån första halvåret 1966.

I här redovisad undersökning har arbetet förts vidare i ett för­

slag till löpande statistik över utrustning och material i fler­

familjshus. Denna statistik avser Statistiska Centralbyrån att publicera i den s k Låneobjektsstatistiken. Som undersöknings­

material har använts ansökningshandlingar för statliga bostads­

lån 1968. Arbetet har underlättats av att de uppgifter, som in­

fordrats för beräkningen av det statliga bostadslånets storlek vid preliminärt beslut, fr o m 1968 matas in i en databank. Data­

banken som bl a möjliggör en löpande redovisning av de nyproduce­

rade flerfamiljshusens utrustningar ingår som en del i det infor­

mationssystem för integrerad databehandling av låneansökningar (iDLA-systemet), vilket startats och utvecklats av institutet och från 1969 övertagits av Statistiska Centralbyrån.

Det förslag till löpande statistik över utrustning och material som presenteras är bestämt av de möjligheter som informations­

källan ger. Inom ramen för dessa möjligheter har det utformats för att på bästa sätt svara mot olika statistikkonsumenters behov

6 I kapitel 2 i denna rapport behandlas förslagets utformning. I

avsnitt 2.1 ges ett kort sammandrag av den diskussion om förut­

sättningar för statistik som utförligt finns redovisade i

Rapport

1/69

samt de förändringar som skett från 1

966

till 1968.

Därefter följer i avsnitt 2.2 en beskrivning av förslagets utform­

ning.

Ett förslag att genom omdisponering av låneunderlags- och pant- värdeberäkningsblankettema förbättra informationen framförs i avsnitt 2.

3

. Där berörs också något den betydelse en ny God Bostad /6/ kan komma att få för den föreslagna statistiska redovisningen.

I kapitel

3

redovisas undersökningsperiodens utrustningsstandard, och på jämförbara punkter diskuteras skillnaderna mellan denna och utrustningsstandarden i flerfamiljshusen enligt

1966

års undersökning.

I förarbetena till de båda undersökningarna rörande utrustning och material i flerfamiljshus ingick en genomgång av olika ansöknings­

handlingar för bostadslån under 60-talet. Då erfarenheterna från detta arbete kan vara av värde, t ex för att bedöma möjligheterna att upprätta historisk statistik, har de sammanställts och bi­

fogats denna redovisning i en särskild bilaga. (Historisk sta­

tistik över utrustning och material i flerfamiljshus på grundval av ansökningshandlingar till statliga lån, BIL. 6^ Genomgången har kompletterats med uppgifter också om 40- och

50

-talets an-

sökningsrutiner.

2 FÖRSLAG TILL FORTLÖPANDE STATISTIK ÖVER UTRUSTNING OCH MATERIAL I FLERFAMILJSHUS

2.1 Förutsättningar för statistik 1 968

I 1966 års undersökning gjordes en genomgång av förutsättningarna för en fortlöpande statistik på grundval av uppgifter hämtade ur låneunderlags- och pantvärdeberäkningar. I den här redovisade undersökningen, som baserar sig på ansökningshandlingar för fler­

familjshus med preliminära beslut om statliga lån 1968, är förut­

sättningarna i stort sett desamma.

2.1 .1 Generalitet - kontinuitet - aktualitet

En av de viktiga förutsättningar som påpekas i 1 966 års undersök­

ning är att grundmaterialet omfattar huvudparten av bostadspro­

duktionen. Drygt 90

%

av nyproducerade lägenheter i flerfamiljs­

hus erhåller för närvarande statliga lån (Bostadsbyggandet 1969

/!/)•

Andelen statligt belånade flerfamiljshus har inte minskat sedan 1966.

Informationsflödet är helt beroende av de uppgifter som erford­

ras för att beräkna det statliga lånets storlek. Därför förelig­

ger alltid en risk att informationen inte längre blir kontinuer­

lig, om lånebestämmelsema ändras. Några synpunkter på vad re­

missförslaget till nya God Bostad kan komma att innebära behand­

las i punkt 2.3.3.

En väsentlig fördel är att den statistik som byggs på preliminära beslutshandlingar, vilka upprättas innan ett bygge påbörjas, tids­

mässigt blir mycket aktuell. Den kan publiceras ungefär samtidigt som husen färdigställes.

2.1.2 Kvalitet

Uppgifternas kvalitet ur statistisk synpunkt är i vissa avseenden god. Utrustningarna är definierade till sitt minimiinnehåll genom de bestämmelser som måste uppfyllas för att lån skall utgå och mängden utrustning är alltid angiven. Utrustningsmängdens övre gräns är däremot inte alltid möjlig att bestämma.

Den främsta kvalitativa bristen är svårigheten, att relatera ut­

rustningen till önskad enhet. Låneunderlags- och pantvärdeberäk- ningen bygger på enheten hus. Det orsakar således inga bekymmer

att hänföra utrustningar till denna enhet. Svårigheterna uppstår om man önskar hänföra utrustning eller material till mindre eller större enhet, t ex lägenhet eller rum respektive upptagningsom­

råde för kollektiva anordningar som garage eller tvättstuga.

I 1 966 års undersökning skedde en manuell genomgång av lånehand- lingama för att fördela tvätt-, tork- och kylutrustning i lägen­

heter på lägenhetstyp. Fördelningen kunde i viss utsträckning ske

med hjälp av de uppgifter som finns i lånehandlingama, men i vissa fall måste ritningar eller andra kompletterande upplysningar infordras. For en löpande statistisk produktion kan man av arbets- mässiga skäl inte använda sig av en sådan metod. I det framlagda förslaget redovisas därför all lägenhetsutrustning, med undantag för viss sanitär utrustning, per genomsnittslägenhet i riket, region osv oeh inte som i 1966 års redovisning per lägenhetstyp om 1 rok, 2 rok osv i hela riket, regionen osv.

Uppgifter om öppna parkeringsplatser och platser under tak eller i garage ingår i ansökningshandlingarna. För att kunna relatera uppgifterna om bilplatser till meningsfull enhetsnivå kan som på­

pekas i 1966 års undersökning ett betydande utredningsarbete kring varje ärende bli nödvändigt. Antalet parkeringsplatser an­

ges vanligen för hela byggnadsprojektet. Om projektet uppdelas i etapper (ärenden) anger inte ansökningshandlingarna grunderna för fördelningen. Hur platserna fördelats mellan olika hus inom ären­

det kan heller inte utläsas. Därtill kommer svårigheten att sär­

skilja garageyta från annan lokalyta. Bilplatser ingår därför inte i 1 966 års undersökning och har av samma skäl inte medtagits i det framlagda förslaget till löpande statistik. Liknande svårig­

heter föreligger beträffande kollektiva tvättstugor som därför heller inte medtagits.

I undersökningen 1 966 påpekas att uppgifterna kan behöva kontrol­

leras. Bygger man statistiken på preliminära ansökningshandlingar kan en viss kontroll ske genom att följa upp uppgifterna till den slutliga beslutshandlingen för att se om några förändringar skett.

Kravet på exakthet i låneberäkningen är troligen inte lika stort vid det preliminära som det slutliga beslutet och beslut om viss utrustning kan dessutom fattas under mellantiden. En uppföljning sker för närvarande beträffande uppgifterna i 1968 års preliminä­

ra beslutshandlingar. För vissa ärenden är tidsintervallet mellan preliminärt och slutligt beslut flera år, varför resultaten från denna kontrollundersökning kan dröja.

2.1.9 Kvantitet

I ett viktigt avseende har situationen förbättrats sedan 1966 års undersökning. Genom de nya bestämmelser som infördes 1.1 .1968 har antalet låneberättigade utrustningar avsevärt ökat. Dessutom

är vissa ytmaterial, t ex i entréer och trappor, numera också låneberättigade. Från lånehandlingama kan uppgifter hämtas om praktiskt taget all fast installerad utrustning i lägenheter, dock ej bänkar och skåp, och merparten av de utrustningar som kan förekomma i huset i övrigt. Beträffande ytmaterial är däremot beskrivningen begränsad till några få detaljer. De nytillkomna uppgifterna om utrustning och material har ur statistisk synvin­

kel samma kvalitativa förtjänster och brister som de tidigare.

Den nytillkomna lägenhetsutrustningen kan således inte heller den relateras till lägenhet.

2.2 Förslag till statistik 2.2.1 Statistikkonsumenter

Intressenter för statistik över utrustning och material i bostads­

hus har antagits vara bostadspolitiker och handläggare av bostads­

politiska frågor (bl a inrikesdepartementet och bostadsstyrelsen) och producenter (utrustnings- och materialfabrikanter). Den förra gruppen har antagits vara intresserad av statistik dels över förekomsten av olika utrustning och material (standardnivån), dels över mängder i form av pantvärdebelopp bl a för att följa stan­

dardförändringar och deras samband med varierande och ändrade byggnadskostnader. Producentgruppen har framför allt antagits vara intresserad av mängdangivelser i form av fysisk volym, m2, kg, etc.

I ett tidigt stadium i undersökningen gjordes i enlighet med ovanstående antaganden ett preliminärt förslag till utrustnings- och materialstatistik som vid ett sammanträde den JO.5.1969 före­

drogs för samarbetsgruppen för bostads- och byggnadsstatistik. I denna kommitté ingår bl a representanter från inrikesdepartemen­

tet, bostadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och statistiska centralbyrån. Några invändningar mot förslagets huvudutformning anfördes inte. Det ifrågasattes dock om den geografiska indelning som föreslogs, tre storstadsregioner och landet i övrigt indelat i t ex länsregioner (se FIG.1), är relevant i detta sammanhang.

Frågan diskuteras närmare under punkt 2.2.J.

Vid statistiska centralbyrån gjordes i början av 1970 en rund­

fråga blahd fabrikanter rörande intresset för avgiftsfinansierad inrednings- och utrustningsstatistik. Resultatet av denna rund­

fråga har ännu inte sammanställts, men om gemensamma synpunkter på statistikens utformning framkommer som det framlagda förslaget inte tillgodoser bör dessa beaktas.

2.2.2 Redovisningsteknik

En statistisk redovisning av utrustning och material kan ske dels som frekvensräkning, dels som mängdangivelser per vald enhet.

Båda dessa beskrivningar är i detta fall möjliga. Mängdangivel- sema kan ske dels som fysisk mängd (styck, längd, yta etc), dels som lånebelopp. Det senare därför att varje utrustning eller material i låneunderlags- och pantvärdeberäkningen är åsatt ett lånebelopp per mätenhet. Denna speciella information kan utnytt­

jas för att addera utrustningsmängder av olika typ till varandra och för att jämföra dem sinsemellan. Under förutsättning att pant­

värdebeloppen är anpassade efter rådande kostnader blir beloppen liktydiga med en kostnadsuppskattning.

Antagandena om statistikkonsumentema och deras önskemål samt radande redovisningstekniska möjligheter har bestämt redovisnings- sättet. För varje redovisad utrustning beskrivs förekomsten en­

dera som andelen lägenheter med t ex separat tvättutrymme, ande­

len hus med t ex mekanisk ventilation av olika typer eller mäng­

den per lägenhet om mängdvariationer kan förekomma, t ex 5,4 m2 balkongyta per lägenhet. Dessutom anges för varje utrustningstyp,

grupp av likartad utrustning eller grupp av material den samman­

lagda mängden mätt i pantvärdebelopp per lägenhet, t ex 3 691 kr pantvärdebelopp för sanitär utrustning. I en översiktstabell ad­

deras all utrustning till en sammanlagd mängd utrustning per lä­

genhet mätt i pantvärdebelopp.

I det framlagda förslaget till statistisk redovisning av utrust­

ning och material har praktiskt taget alla uppgifter i låneunder- lags- och pantvärdeberäkningen som varit möjliga att använda med- tagits. (Jämför tabellförslaget BIL.1 och ansökningsformulären BIL.4 och 5.) Utrustningarna har sammanförts i grupper efter i första hand användningsområden. TAB. 1 , 2 och 3 behandlar sanitära utrymmen, TAB.4 tvätt- och torkutrustning och TAB.5 övrig utrust­

ning i lägenheter. TAB.6 - 10 redovisar utrustning som tillhör huset, varav TAB.6 och 7 behandlar ventilation, hissar och sop- hämtningsanordningar och TAB.8-10 materialkvaliteter samt bal­

kong- och altanyta.

För utrustningar tillhöriga huset redovisas både andelen hus med viss utrustning och andelen lägenheter i hus med motsvarande ut­

rustning samt genomsnittlig mängd per lägenhet.

Utrustningsmängden per lägenhet och hus kan variera beroende på lägenhetens och husets storlek, geografiska läge, byggherreform etc. I ansökningshandlingarna (bl.620 och 623, BIL.4 respektive 5) finns ett flertal uppgifter som beskriver sådana egenskaper, varav på husnivå kan nämnas följande:

geografiskt läge (kommun, län, region) sanerings- eller exploateringsområde företagsform

antal trapphus antal våningar

antal bostadslägenheter antal bostadsrum

bostadslägenhetsyta bly

lokalyta lly

våningsyta vy

biutrymmesyta biy byggnadsyta by För lägenhet tillkommer:

antal rum (utöver köksutrymme) typ av köksutrymme

bostadslägenhetsyta bly

Olefinitioner av begreppen bly, lly, vy, biy och by återfinns i Bostadsstyrelsens anvisningar till bostadslånekungörelsen bilaga 1:1, Mätregler m m /8/.)

I det framlagda förslaget har endast några av de uppräknade upp­

gifterna använts. För utrustningar som direkt beror eller antagits bero av husets höjd eller storlek, t ex ventilationssystem, hissar och vissa material, t ex i entréer, har hus och lägenheter gruppe­

rats efter antal våningar i huset respektive storlek av huset ut­

tryckt i lägenhetsantal. Utrustning som kunnat relateras till lä­

genhet och som direkt beror av lägenhetens storlek har redovisats

per lägenhetstyp uttryckt i antal rum och köksutrymme. I övrigt har endast uppgifter om husens och lägenheternas geografiska läge utnyttjats.

I 1

966

års undersökning är lägenheterna indelade i nio region­

grupper efter geografiskt läge, dvs tre storstadsområden och sex länsregioner (exklusive storstäderna) enligt FIG. 1 . I det fram­

lagda förslaget har denna indelning bibehållits bl a för att möj­

liggöra en jämförelse med resultaten i 1966 års undersökning.

Dessutom har lägenheterna indelats efter belägenhet i kommungrup­

per med olika invånarantal. Efter föredragningen för samarbets- gruppen för bostads- och byggnadsstatistik (se punkt 2.2.1) gjor­

des en speciell bearbetning av 1

966

års undersökningsmaterial, vilken visar starka samband mellan en kommuns invånarantal och de nybyggda lägenheternas utrustningsstandard, ett resultat som ock­

så styrks i föreliggande undersökning. Delvis därför men också för att indelningen i kommungrupper används i annan bostadsstatis- tik, har en indelning efter kommungrupper med olika invånarantal föreslagits här. Båda indelningsgrunderna har ansetts meningsful­

la för planeringsåtgärder på riksnivå och för beskrivning av lo­

kala situationer.

I 1

966

års undersökning finns också en uppdelning av lägenheter efter belägenhet i sanerings- och exploateringsområden samt efter företagsform. Det är emellertid mycket oklart om de skillnader i utrustning som kan avläsas mellan olika grupper verkligen har sam­

band med belägenhet i sanerings- och exploateringsområde respek­

tive företagsform eller beror av andra faktorer, t ex geografiskt läge (jämför Rapport 1/69, sid JO-33, /5/).

I 1 966 års undersökning påvisas däremot ett klart samband mellan ytkrävande utrustning och lägenhetsyta för de lägenhetstyper om 3 rok och 4 rok som studerats. Då i den löpande redovisningen en­

dast viss del av den sanitära utrustningen kan hänföras till lä­

genhet har uppgiften om yta per lägenhetstyp inte ansetts vara meningsfull att utnyttja. Om det däremot framgent blir möjligt att relatera ytterligare utrustning till lägenhet (se punkt 2.3.1 )>

bör också uppgiften om lägenhetsytan utnyttjas i redovisningen.

I kombination med någon annan uppgift som ger ett mått på lägen­

hetens bruksvärde, antal rum, sovplatser eller liknande kan den användas för att belysa relationen yta/utrustning.

2.3 Framtida förbättringar

2

.

3

.I Information

Statistiken över utrustningar och material skulle ge betydligt bättre information om lägenheternas standard om man kunde hänföra utrustning till lägenhet på samma sätt som gjordes i 1 966 års un­

dersökning, dvs att man kunde ange utrustningsmängden för varje lägenhetstyp om 2 rok, 3 rok osv. Med en annan utformning av lå- neunderlags- och pantvärdeberäkningsblanketten skulle man utan att

förorsaka lånsökaren något extra arbete erhålla den ytterligare information som nu saknas. I BIL. 2 lämnas ett förslag till en sådan utformning. Lånsökaren fyller där i uppgifter om lägenhets- utrustning för varje lägenhetstyp och summerar därefter ihop mäng-

den för hela huset. I princip är det en utbyggnad av lägenhets- förteckningen på den nuvarande blanketten 620 sid 4, se BIL. 5*

För lånsökaren innebär det inget merarbete eftersom husets lägen- hetsutrustning alltid måste summeras, även om det nu sker vid sidan om blanketten. För förmedlingsorganen skulle det bli betyd­

ligt lättare att kontrollera uppgifterna i ansökningshandlingarna mot ritningar och färdigbyggda hus.

2.3.2 Klassindelning av lägenheter efter antal rum

I de nu vanligen brukade klassificeringarna av lägenheter anger man antal rum samt typ av köksutrymme: 1 rum och kokskåp, 1 rum och kokvrå, 1 rum och kök, 2 rum och kök, osv. När man skall be­

skriva en lägenhets standard, t ex sanitär utrustningsstandard eller storlek i form av yta, är denna klassificering otillfreds­

ställande. Nu gällande God Bostad /9/ anger t ex beträffande sa­

nitär standard att för fem personer eller flera skall badrum + separat toalett finnas. En lägenhet med fyra rum och kök kan ge plats för tre till sex personer beroende på sovrummens storlek, dvs om de är en- eller tvåpersonsrum. Antalet rum i lägenheten ger ingen upplysning om hur många personer lägenheten är avsedd för och man har således ingen möjlighet att bedöma om den upp­

mätta utrustningen, t ex badrum + separat toalett, utgör minimi- eller överstandard. En klassning av lägenheter efter antal halv- och helrum eller en- och tvåpersonsrum skulle ge tillräcklig in­

formation.

2.3.3 Remissförslag till God Bostad, 15 april 1970

Remissförslaget till God Bostad 1970 /6/ innehåller stora föränd­

ringar beträffande statliga lånenormer för lägenheter. Förslaget innebär krav på ytekonomi. Lägenheter inom angivna ytintervall måste uppfylla vissa angivna funktionskrav. Däremot föreslås ingen maximigräns för utrustning, vars mängd således kan komma att variera i lägenheter med samma yta. Om förslaget genomförs skulle en statistik, där utrustningen redovisas per lägenhet med funktionsinnehållet angivet som t ex maximala antalet boende

(enligt definierad trångboddhetsnorm), ge bättre information om lägenhetsbeståndets standard än den som för närvarande kan er­

hållas .

Flera skäl talar för en klassindelning av lägenheter efter antal boende. Genom att ställa utrustning, ytstorlek, funktionsduglig­

het, kostnad, hyra, boende etc i relation till antalet boende som lägenheten är avsedd för kan man skaffa sig en uppfattning inte bara om bostadsbeståndets innehåll och förändringar utan också om brukarnas bostadssituation. Eftersom förslaget till God Bostad 1 970 utgår från brukskrav bör lägenheter som ges statliga lån vid granskningen erhålla ett bruksmått, t ex lägenhet för enpersons-, tvåpersonshushåll osv, vilket direkt bör kunna användas i sta­

tistiskt sammanhang. Direkta jämförelser mellan en sådan statis­

tik och tidigare redovisningar som bygger på klassindelning av lägenheter efter antal rum kommer inte att kunna göras. För det befintliga bostadsbeståndet kan egenskapen "antal rum" i de flesta

fall inte översättas till egenskapen "antal boende". Genom att under en övergångsperiod förbättra de nuvarande statistiska redo­

visningarna med uppgifter om antalet hela och halva sovrum skulle dock viss kontinuitet kunna erhållas i övergångsskedet.

I förslaget till God Bostad 1970 öppnas möjligheter att göra lä­

genheter elastiska i den meningen att de s k additionslägenheter- na kan fungera som självständiga lägenheter eller hänföras till någon av de intilliggande lägenheterna. Hur additionsbostädema skall behandlas ur statistisk synpunkt är inte givet. Problemet med s k elastiska lägenheter är inte nytt. Redan nu ingår i bo­

stadsbeståndet en viss procent lägenheter med uthyrningsrum. I den här redovisade undersökningen utgör t ex 17 % av fyrarums- lägenhetema lägenheter med uthyrningsrum. Uthyrningsrummet har vanligen eget sanitärt utrymme (toalettrum med eller utan dusch) och ofta köksutrymme och är således jämförbart med en additions- bostad. I förslaget till statistik över utrustningar i flerfa­

miljshus har problemet lösts så att t ex för sanitär utrustning redovisas lägenheter med uthyrningsrum separat, men problemet är förenklat så tillvida att uthyrningsrummet alltid antas tillhöra en huvudlägenhet.

14

PIG. 1. Regionindelning.

Regions.

STOCKHOLMSREGIONEN Kommunerna :

Stockholm Stocksund Tyresö

Lidingö Sollentuna Upplands-Väsby

Nacka Täby Upplands-Bro

Saltsjöbaden Botkyrka Vaxholm

Boo Huddinge Gustavsberg

Solna Järfälla Salem

Sundbyberg Österhaninge Vallentuna

Danderyd Märsta Västerhaninge

Djursholm Sigtuna Österåker

GÖTEBORGSREGIONEN Kommunerna :

Göteborg Ytterby Tölö

Torslanda Hermansby Onsa la

Säve Parti lie Fjärås

Tuve Råda Angered

Styrsö Landvetter Nödinge

Askim Öckerö Starrkärr

Mölndal Lindome Lerum

Kållered Kungsbacka Stora Lundby

Kungä Iv Särö Ska Ilsjö

MALMÖ-LUND REG IONEN.

Kommunerna :

Malmö Skanör m. Falsterbo Furulund

Bunkeflo Lund Löddeköpinge

Burlöv Staffanstorp Svedala

Oxie Södra Sandby Bara

Vellinge Torn Lomma

Räng Kävlinge Dalby

Län B, C, D, T och U exkl. kommuner inom Stockholmsregionen Län E, F, G, H och I

Län K, L och M exkl. kommuner inom MaImö-Lund-regionen Län N, O, P och R exkl. kommuner inom Göteborgsregionen Län S, W och X

Län Y, Z, AC och BD

5

UTRUSTNING I FLERFAMILJSHUS MED PRELIMINÄRA BESLUT OM STATLIGA LÅN 1968

15

Som undersökningsmaterial för den genomförda undersökningen använ­

des preliminära beslutshandlingar från 1968. I det tabellförslag som presenteras i BIL. 1 kan man utläsa utrustningsstandarden för undersökningsåret och på vissa punkter kan jämförelser göras med standarden enligt 1966 års undersökning /5/.

3.1 Grundmate rial

Undersökningen omfattar alla lägenheter i flerfamiljshus (defini­

tion, se BIL. 3) med preliminära beslut om statliga lån 1968.

S k kategorihus - student-, pensionärs-, elev-, ungkarlsbostäder och liknande eller hus vars bostadsyta är mindre än 50

%

av to­

tala ytan - ingår ej.

Totalt omfattar undersökningen 2 535 hus och 61 561 lägenheter, varav 2 265 med uthyrningsrum.

Lägenheternas fördelning efter antal rum och efter region framgår av TAB. 1 respektive 3 i BIL. 1 och FIG. 7 (regionindelning, se FIG. 1).

3.2 Uppmätt utrustning

Den uppmätta utrustningen omfattar för lägenheter:

sanitär utrustning och sanitära utrymmen tvätt-torkutrustning och tvättutrymmen kylutrustning

köksfläktar

uttag för TV och radio porttelefon

fönsterdörrar, franska fönster och för hus:

mekanisk ventilation hissar

sopsäcksväxlare

stuprör och hängrännor av koppar

entrégolv, trappor och portomfattningar av natursten balkong-, altanyta.

Dessutom redovisas under "övrig utrustning" den sammanlagda mäng­

den ädelträ i loftgångsdörrar, ekparkett utöver 25 m2 per lägenhet, städ-piskrum och klädkammare.

De olika utrustningsvariablema framgår av tabellförslaget, BIL. 1 . Definitioner på dessa har sammanställts i BIL. 3* som är ett ut­

drag ur Bostadsstyrelsens anvisningar för tillämpning av kungörel­

sen om bostadslån /8/.

16

Beträffande den sanitära utrustningen, tvätt-, tork- och kylut­

rustningen samt mekanisk ventilation och hissar, kan jämförelse göras med den i 1966 års undersökning uppmätta utrustningen. Den sanitära utrymmesmängden kan jämföras direkt, eftersom den i båda undersökningarna är relaterad till lägenhet. Övrig jämförbar lä- genhetsutrustning kan endast jämföras för genomsnittslägenhet. Av 1 966 års undersökning framgick att lägenhetsutrustningen har ett direkt samband både med lägenhetens ytstorlek och dess rumsantal.

Förändrad lägenhetssammansättning påverkar således genomsnittslä- genhetens uppmätta utrustning även om standardnivån per lägenhets- typ är oförändrad. För att eliminera sådana skillnader har utrust- ningsmängden enligt 1 966 års undersökning omräknats enligt 1968 års lägenhetsfördelning. Jämförda mängder avser 1 968 års pantvär­

debelopp. Beträffande pantvärdebeloppen gäller generellt för undersökningen att de i inget fall är ortskoefficientreglerade.

Följande kommentarer till undersökningsresultatet följer tabell­

förslagets uppställning (BIL. 1 ) efter typ av utrustning.

3.2.I Sanitära utrymmen och utrustningar (TAB. 1 , 2 och 3) Samtliga lägenheter med minst två rum utöver köksutrymme är en­

ligt 1968 års undersökning försedda med badrum. Dessutom före­

kommer en separat toalett i 12 % av lägenheterna om 2 rok och i 50 % av trerumslägenheterna. Större lägenheter har praktiskt taget alltid separat toalett, vilken i 1 5 % av fyrarummarna, i 30 % av femrummama och i 63 % av sexrummarna är försedd med dusch.

Den sanitära utrymmesstandarden har sjunkit från 1 966 till 1 968 för lägenheter om 3 och 4 rok, FIG. 2, men ökat för lägenheter om 5 rok och större. Femrumslägenhetema i 1 966 års undersökning var emellertid relativt få.

Också tvårumslägenhetema uppvisar ökad standard. Andelen sådana lägenheter med separat toalett har ökat från 3 % till 1 2 %. Den relativt stora skillnaden kan dock delvis bero på felaktigt ifyll­

da låneansökningar 1 966 beträffande just tvårumslägenheternas lå­

nebelopp för separata toaletter. Felaktigheten kan ha fått till följd att inte alla separata toaletter i dessa lägenheter regist­

rerades.

För lägenheter med uthyrningsrum visar undersökningen att drygt hälften av alla uthyrningsrum är försedda med toalettrum med dusch och att i några fall badrum förekommer (TAB. 2, BIL. 1 ).

Jämfört med 1966 betyder detta en ökning av standarden, FIG. 2.

Antalet uthyrningsrum var i 1 966 års undersökning emellertid rela­

tivt litet och förekom t ex i lägenheter om 4 rok (uthyrningsrum­

met inräknat) i 7 % av lägenheterna mot i drygt 16 % av lägenhe­

terna i 1968 års undersökning.

Mängden sanitär utrustning i pantvärdebelopp uppgår till 3 690:- per lägenhet (TAB. 3* BIL. 1 ). I denna mängd ingår merkostnaden för sanitära utrymmens golv- och väggbeklädnader samt badkar, tvättställ, wc-stolar, bidéer och duschar. Jämfört med 1966 års undersökning, som inte omfattar belopp för kakelbeklädnad, sepa­

rata duschutrymmen och bidéer, innebär det för den jämförbara ut-

1 7

L G H % l O O - i

7 5 -

5 0 -

2 5 -

0 J A N T A L L G H

U T H Y R ­ N I N G S ­ R U M - 6 6 - 6 8

2 9 2 2 2 6 5

L Ä G E N H E T E R U T A N U T H Y R N I N G S R U M A N T A L B O N I N G S R U M

1 R 2 R 3 R 4 R

- 6 6 - 6 8 - 6 6 ^• - 6 8 - 6 6 - 6 8 - 6 6 - 6 8

5 R - 6 6 - 6 8

m

■

_!.W

v X v

1 II

88 ^M

Y v w

■ m

m

X - X ;

1 $ v X ; :

m m

X y X ;

m

• Ä * Ä

5:88

m

^{x * x}

1

XvX

m

• X X -

II

m

« AWj

■ f r X *

m P

^P

X w l

p

Ill

I I

I

iï- æ

■ X * f t _ ^p

2 5 8 1 8 9 6 8 5 1 7 2 2 0 3 2 2 7 6 8 6 2 3 8 2 2 2 8 8 3 5 7 8 6 4 9 8 8 9 8

■

S a n i t ä r t u t r y m m e

s a k n a s B a d r u m

T o a l e t t r u m B a d r u m +

s e p a r a t t o a l e t t r u m

jjjj

T o a l e t t r u m m e d d u s c h

■

B a d r u m + s e p a r a t t o a l e t t r u m m e d d u s c h

P I G . 2. S a n i t ä r a u t r y r n m e n i u t h y r n i n g s r u m o c h i o l i k a l ä g e n h e t s - s t o r l e k a r 1 9 6 6 o c h 1 9 6 8 .

S a n i t a r y f a c i l i t i e s i n r o o m s d e s i g n e d f o r l e t t i n g a n d i n f l a t s o f d i f f e r e n t s i z e s i n 1 9 6 6 a n d 1 9 6 8 .

rustningen en sänkning med 100:- per lägenhet. Om man tar hänsyn till den förskjutning mot lägenheter med mindre antal rum som skett sedan första halvåret 1 966 blir dock skillnaden obetydlig, FIG. 9.

5.2.2 Tvätt- och torkutrustning (TAB. 4)

I 56 % av alla lägenheter finns plats för tvättmaskin försedd med anslutning för elektricitet och vatten. 24 % har tvättlåda, varav hälften (15$) en kombinerad utrustning bestående av tvättlåda, plats för tvättmaskin och avlastningsbänk samt förvaringsutrymme för smutstvätt och rengöringsmedel. I 6 % ligger den kombinerade utrustningen i separat utrymme. Torkskåp med värme, oftast för­

sedd med egen fläkt, förekommer i 21 % av lägenheterna.

Mängden tvätt- och torkutrustning mätt i pantvärdebelopp uppgår till 56O:- per lägenhet, varav 190:- är belopp för torkskåp. Jäm­

fört med 1 966 har mängden tvättutrustning minskat och mängden torkutrustning ökat något. Om man tar hänsyn till förändrad lägen- hetssammansättning är för den jämförbara tvättutrustningen minsk­

ningen 70:- per lägenhet och för torkutrustningen ökningen 50:- per lägenhet, FIG. J.

KR/LGH 5000-,

Om­

räknat -66 -66 -68

4000

3000-

2000-

1 000-

0J ANTAL LGH

19113 61 596

TORKUTRUSTNING TVÄTTUTRUSTNING

DUSCHAR WC-STO LAR

TVÄTTSTÄLL

BADRUM (INKL. BADKAR)

TOALETTRUM (EXKL.

SANITÄRA ENHETER) KYL-FRYSUTRUSTNING

FIG.

3. Kostnadsuppskattad utrustning per lägenhet 1 966 och 1 968 samt omräknat jämförelsetal för 1966, där varje lägenhets- typ getts samma vikt i medeltalet som i 1968 års under­

sökning.

Costed equipment per flat in 1

966

^and 1968 and revised comparative figures for 1 966 in which each type of flat is given the same mean weight as in the 1 968 study.

3.2.3 Kylutrustning och övrig utrustning i lägenheter (TAB. 5)

Större frysvolym än 1 00 1 förekommer i 33

%

av alla lägenheter.

72 %

av samtliga lägenheter har minst

300

1 kylvolym och 5

%

^kyld

matkällare. Endast 1

%

har köksfläkt och 2

%

porttelefon.

Sammanlagda kylutrustningen mätt i pantvärdebelopp uppgår till 33°per lägenhet.

Gränserna för klassindelningen efter kylvolym är inte lika i 1

966

och 1968 års undersökning. Någon exakt jämförelse kan därför inte göras. I 1966 års undersökning är lägenheterna uppdelade i tre klasser efter sammanlagd kyl- och frysvolym. I 1

968

års undersök­

ning är lägenheterna också uppdelade i tre klasser med samma grän­

ser som 1966 men i volymen inräknas enbart kylvolym. Hur många av lägenheterna i 1

966

års undersökning som skulle ha hamnat i de klasser som tillämpades 1

968

är därför delvis oklart. Men även om man utgår ifrån ytterlighetsantaganden på ifrågavarande punkter visar 1968 års undersökning en ökning av kylvolymen jämfört med 1966, PIG. 3.

3.2.4 Mekanisk ventilation (TAB. 6 och 7)

Av de 2 535 hus som ingår i undersökningen har

85 %

någon form av mekanisk ventilation och i 71

%

utgörs den av enbart frånlufts- system (P-system). Av de 1 5

%

som saknar mekanisk ventilation är nästan samtliga hus med mindre än fyra våningar.

Liksom i 1 966 års undersökning är andelen lägenheter med mekanisk ventilation av något slag större än andelen hus, vilket betyder att hus med mekanisk ventilation inte bara är högre utan också innehåller fler lägenheter än hus som saknar mekanisk ventilation.

Jämfört med 1

966

har andelen lägenheter i hus med någon typ av mekanisk ventilation ökat från 79

%

^{till 91}

%>

varav andelen lä­

genheter i hus med mekanisk ventilation bestående av både från- luft och förvärmd friskluft ökat mest, från 10

%

till 19

%•

Det är främst de låga husen, hus med mindre än fyra våningar, som höjt sin ventilationsstandard, FIG. 4.

Mängden pantvärdebelopp för mekanisk ventilation var 790:- per lägenhet.

3.2.5 Hissar (TAB. 6 och 7)

I hus med högst tre våningar har 1 4 av 2 039 hiss och i hus med fyra våningar 81 av 1 45. Jämfört med 1

966

har hisstandarden inte ökat i hus med fler eller färre än fyra våningar men däremot i hus med fyra våningar, PIG. 5.

Mängden pantvärdebelopp för hissar är 1 060:- per lägenhet

LG H % lOO-i

75-

50-

25-

0 -*

ANTAL LG H

PIG. 4.

HUS % 100-1

75-

50-

25-

0-»

ANTAL HUS PIG. 5.

LAGENHET I HUS MED

< 4 VÅN. - 4 VAN.

-66 -68 -66 -68

14 846 39074

FT - SYSTEM

F - SYSTEM

SJALVDRAO 4 267 22490

Typ av ventilation i lägenheter i olika höga hus 1

966

och

1 968

.

Type of ventilation in flats in blocks of varying height, 1

966

and 1

968

.

HUS MED

<

4

VÅN. 4 VAN. > 4 VÅN -66 -68 -66 -68 -66 -68

765 2 039 58 145 49 351

HISS i HUSET

HISS SAKNAS

Förekomst av hiss i hus med olika våningsantal 1

966

och 1968.

Provision of lifts in buildings with different numbers of storeys,

1966

and

1968

.

20