SID 1 (2)
Barn- och
utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-03-04
SKN/2021:228
Genomförandeplan för förändringar i skolorganisationen inför läsåret 2021/2022
Förslag till beslut
Skolnämnden antar förvaltningens förslag till genomförandeplan.
Sammanfattning
Barn- och utbildningsnämnden (numera skolnämnden) fattade i december 2017 beslut om en strategi för att förbättra kunskapsresultaten i Solnas kommunala skolor. Sedan strategin antogs har förvaltningen arbetat med att förbättra utbildningskvaliteten, vilket också har lett till att resultaten har förbättrats för varje år. Elevernas meritvärde har ökat, andelen elever som har godkänt i alla ämnen har ökat och yrkesbehörigheten till gymnasiet har förbättrats. För att skapa bättre förutsättningar för förvaltningen att fortsätta utveckla Solnas kommunala skolor har nämnden fattat beslut om att göra vissa förändringar i skolorganisationen.
I december 2020 beslutade skolnämnden att tidigarelägga den beslutade förändringen av
stadieindelningen på Granbackaskolan till höstterminen 2021 och att göra Skytteholmsskolan till en f-3 skola. Förändringen innebär att det överskott av skolplatser som finns i centrala Solna minskar, vilket i sin tur leder till att skolorna kan prioritera resurser till utbildningen. Sedan tidigare har skolnämnden fattat beslut om att göra Bergshamraskolan till en f-6 skola och att därmed avveckla högstadiet på Bergshamraskolan. I samband med beslutet fick förvaltningen i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för den förändrade skolorganisationen.
Handlingar
Genomförandeplan för förändringar i skolorganisationen inför läsåret 2021/2022 Bilaga 1 Förslag skolförsörjningsplan
Bilaga 2 Befolkningsprognos 2018–2027 Bilaga 3 Befolkningsprognos 2020–2029 Bilaga 4 Tidplan för genomförandeplan Bilaga 5 Riskbedömning genomförandeplan
Bilaga 6 Information MBL§19 Genomförande skolorganisation läsåret 2021/2022 Bilaga 7 Förhandling MBL§11 Genomförande skolorganisation läsåret 2021/2022 Bilaga 8 Översiktsplaner Råsunda skola etapper
Bilaga 9 Riskbedömning renovering gamla Råsunda (fritids 4–6) Bilaga 10 Barnkonsekvensanalys ombyggnation Råsunda skola Bilaga 11 Information MBL§19 Ombyggnation Råsunda skola
SID 2 (2)
Bilaga 12 Förhandling MBL§11 Ombyggnation Råsunda skola Bilaga 13 Planlösning Ulriksdalsskolan
Bilaga 14 Riskbedömning nya lokaler Ulriksdalsskolan
Bilaga 15 Information MBL§19 Ombyggnation Ulriksdalsskolan Bilaga 16 Förhandling MBL§11 Ombyggnation Ulriksdalsskolan
Alessandra Wallman Förvaltningschef
SID 1 (9)
Barn- och
utbildningsförvaltningen 2021-03-10
SKN/2021:228
Genomförandeplan för förändringar i skolorganisationen inför läsåret 2021/2022
Bakgrund
Barn- och utbildningsnämnden (numera skolnämnden) fattade i december 2017 beslut om en strategi för att förbättra kunskapsresultaten i Solnas kommunala skolor. Sedan strategin antogs har förvaltningen arbetat med att förbättra utbildningskvaliteten, vilket också har lett till att resultaten har förbättrats varje år. Elevernas meritvärde har ökat, andelen elever som har godkänt i alla ämnen har blivit fler och yrkesbehörigheten till gymnasiet har förbättrats. För att skapa bättre förutsättningar för förvaltningen att fortsätta utveckla Solnas kommunala skolor har nämnden fattat beslut om att göra vissa förändringar i skolorganisationen.
I december 2020 beslutade skolnämnden att tidigarelägga den beslutade förändringen av
stadieindelningen på Granbackaskolan till höstterminen 2021 och att göra Skytteholmsskolan till en f-3 skola. Förändringen innebär att det överskott av skolplatser som finns i centrala Solna minskar, vilket i sin tur leder till att skolorna kan prioritera resurser till utbildningen. Sedan tidigare har skolnämnden fattat beslut om att göra Bergshamraskolan till en f-6 skola och att därmed avveckla högstadiet på Bergshamraskolan. I samband med beslutet fick förvaltningen i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för den förändrade skolorganisationen.
Tillgång till skolplatser i Solna
I februari 2019 fattade skolnämnden beslut om en skolförsörjningsplan (bilaga 1). Planen utgår från befolkningsprognoser som syftar till att utgöra en planering för skolor och stadieindelningar utifrån behov av elevplatser. I skolförsörjningsplanen konstateras att det finns ett överskott av skolplatser i centrala Solna. Överskottet av platser förväntades behövas i takt med att
elevunderlaget ökade i centrala Solna, dels utifrån att det förväntades födas fler barn, dels utifrån att det förväntades flytta in fler barn i Solna fram till 2025. Skolförsörjningsplanen utgick från Solna stads då gällande befolkningsprognos från hösten 2018 som underlag för bedömningen av behovet av skolplatser. I september 2020 kom en ny befolkningsprognos som visade ett minskat behov av skolplatser för barn i åldern 6 till 15 år jämfört med tidigare.
Förvaltningen kan konstatera att överskottet av skolplatser påverkar utbildningen negativt då effekten blir att resurser inte kan prioriteras till eleverna i tillräckligt hög utsträckning. En optimal skolplanering har ett visst överskott av platser för att snabbt kunna ställa om för plötsliga
förändringar i elevunderlag men ett alltför stort överskott riskerar att påverka elever i kommunal verksamhets utbildning. Det beror på att det inte finns möjlighet för en kommun att avsätta resurser till tomma skolplatser utifrån hur lagstiftningen gällande ersättning till enskilda
huvudmän på lika villkor är konstruerad. Grunden i lagstiftningen om lika villkor innebär att alla elever i en kommun får en elevpeng som de bär med sig till den skola de väljer. Om en elev byter skola följer också elevpengen med. Detta innebär att en skolas intäkter beror på det elevunderlag
SID 2 (9)
skolan har och kan öka och minska mellan terminer och läsår. Det finns ingen möjlighet för kommunen att besluta om extra medel till en enskild skola eftersom pengen följer med eleven och ska vara samma för båda kommunala och fristående skolor.
Att ha rätt antal skolplatser och att skolplatserna är lokaliserade där majoriteten av elever
förväntas gå är en viktig förutsättning för en god skolplanering. Den nya organisationen förväntas erbjuda elever i Solna stad ett brett utbud av skolor både kommunala och fristående. Det
kommer att finnas möjlighet att gå i en kommunal skola nära hemmet för de lägre årskurserna samt en högstadieskola i varje del av Solna. Därtill finns det kompletterande fristående alternativ i hela Solna med större aktörer som bland annat Raoul Wallenbergskolan i Järvastaden/Bagartorp, Noblaskolan (tidigare Alfaskolan) och Vittra i Frösunda samt Internationella Engelska skolan i Huvudsta.
Inriktning för den kommunala skolorganisationen
Syftet med att göra om Skytteholmsskolan till en f-3 skola, Granbackaskolan till en f-3 skola och Bergshamraskolan till en f-6 skola är skapa en robust organisation som dels klarar av svängningar i elevunderlag, dels skapar goda förutsättningar för att fortsätta arbetet med att förbättra
kvaliteten i stadens skolor och elevernas kunskapsresultat. Inriktningen för den kommunala skolorganisationen är att ha en kommunal högstadieskola i varje område av Solna som
kompletteras med mindre skolor för elever i de yngre åldrarna nära hemmet. Planeringen ser ut på följande sätt:
Norra Solna
Skola Årskurser som erbjuds med start läsåret
21/22
Ulriksdalsskolan f-9
Bergshamraskolan f-6
Centrala Solna
Skola Årskurser som erbjuds med start läsåret
21/22
Råsunda skola f-9
en skolenhet fördelat i två byggnader:
Råsunda skola f-6
Råsunda centralskola 7–9
Ekensbergsskolan f-6
Skytteholmsskolan f-3
Parkskolan f-3
SID 3 (9)
Södra Solna
Elevunderlag
Per den 1 januari 2021 finns det cirka 7000 elever i Solna stad. Av dessa elever går 57 procent i en kommunal skola, 39 procent i en fristående skola och 4 procent av eleverna går i skola i en annan kommuns regi.
Inför höstterminen 2021 prognostiserar förvaltningen följande fördelning. 51 procent av eleverna förväntas gå i en kommunal skola, 45 procent av eleverna förväntas gå i en fristående skola och 4 procent av eleverna förväntas gå i skola i en annan kommuns regi. Prognosen är preliminär eftersom skolvalet ännu inte är avslutat. Bakgrunden till den ökade andelen i fristående skolor är etableringen av Raoul Wallenbergs högstadieskola i Bagartorp samt etableringen av
Internationella Engelska skolan i Huvudsta.
Skola Årskurser som erbjuds med start läsåret
21/22
Tallbackaskolan f-9
Flyttar sedan in i nya Huvudstaskolan
Granbackaskolan f-3
SID 4 (9)
Elevantal januari 2021
F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tot
Bergshamra 42 53 43 42 47 45 41 19 21 30 383
Råsunda 99 105 86 104 96 85 88 663
Råsunda C 104 117 117 338
Skytteholm 59 49 38 70 59 57 79 100 72 47 630
Tallbacka 56 51 47 34 37 48 49 71 51 39 483
Ulriksdal 90 94 74 81 84 83 111 128 105 75 925
Ekensberg 60 60 59 61 52 53 58 403
Parkskolan 56 53 47 42 198
Granbacka 60 57 53 53 40 36 299
Totalt 522 522 447 487 415 407 426 422 366 308 4322
Ovan tabell visar inskrivna elever i Solnas kommunala grundskola per den 1 januari 2021
Prognostiserat elevantal hösten 2021
F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tot
Bergshamra 60 44 54 43 36 48 46 21 352
Råsunda 120 98 100 86 138 150 125 817
Råsunda C 194 148 114 456
Skytteholm 60 58 51 38 74 281
Tallbacka 60 58 52 47 34 60 14 22 94 50 491
Ulriksdal 60 93 93 73 65 70 82 119 138 106 899
Ekensberg 60 60 59 59 42 33 35 348
Parkskolan 60 59 56 47 222
Granbacka 60 59 57 52 228
Totalt 540 529 522 445 315 361 302 335 380 365 4094
Ovan tabell visar prognostiserat elevantal hösten 2021. Prognosen baseras på antalet inskrivna elever samt elever som per den 1 februari 2021 tackat ja till en plats i en fristående skola. Utfallet kan komma att avvika mot denna prognos.
SID 5 (9)
Befolkningsprognos
I skolförsörjningsplanen konstateras att det finns ett överskott av skolplatser i centrala Solna.
Överskottet av platser förväntades behövas i takt med att elevunderlaget ökade i centrala Solna, dels utifrån att det förväntades födas fler barn dels utifrån att det förväntades flytta in fler barn i Solna fram till 2025. Skolförsörjningsplanen använde Solna stads då gällande befolkningsprognos från hösten 2018 (bilaga 2) som underlag för bedömningen av behovet av skolplatser. I
september 2020 kom en ny befolkningsprognos (bilaga 3) som visade ett minskat behov av skolplatser för barn i åldern 6 till 15 år jämfört med tidigare (se tabell nedan). Faktorer som påverkat prognosen är att bostadsbyggande gått långsammare än förväntat och att antalet födda minskat. I tabellen nedan finns även uppgifter från den senaste befolkningsprognosen som är daterad mars 2021.
Solna stad befolkningsprognos
Prognos ålder 6-15 år Höst
2018 September
2020 Mars 2021
Differens höst 2018 - mars 2021
Differens sept 2020- mars 2021
År 2025 8 486 8 035 7 824 -657 -211
År 2026 8 727 8 168 7 886 -836 -282
År 2027 9 016 8 309 7 987 -1023 -322
Källa: Solna stads befolkningsprognos höst 2018 och september 2020 tabellbilaga, tabell 1A.
Befolkningsprognos mars 2021 tabell 1A.
Organisation för kvalitet
Sedan barn- och utbildningsnämnden 2017 antog strategin för att förbättra kunskapsresultaten i Solnas skolor har förvaltningen arbetat med att förbättra utbildningskvaliteten, vilket också har lett till att resultaten har förbättrats för varje år. Den beslutade förändringen av
skolorganisationen förväntas skapa bättre förutsättningar för en hög kvalitet av utbildningen.
Det prognostiserade elevunderlaget inför läsåret 21/22 visar på 228 elever färre i den kommunala verksamheten. Det innebär att skolpeng för dessa elever styrs om till fristående skolor och att nämndens kostnader är oförändrade. De kommunala skolorna förlorar intäkter utifrån det minskade elevunderlaget motsvarande cirka 16 mkr årligen. Denna siffra kan öka eller minska beroende på skolvalets slutliga utfall samt i vilka årskurser de tomma skolplatserna finns då pengen är högre i de äldre åldrarna. Därutöver har de kommunala skolorna redan i dag 500 tomma skolplatser vilket innebär cirka 35 mkr i uteblivna intäkter. Dessa uteblivna intäkter innebär stora organisatoriska konsekvenser för de kommunala skolorna med risk att skolorna inte har möjlighet att organisera för en god kvalitet och att tjänster som exempelvis speciallärare, barn- och elevhälsa, assistenter, personaltäthet på fritidshemmet drabbas.
För att skapa bättre förutsättningar att organisera för en god utbildningskvalitet har skolnämnden fattat beslut om förändringar i skolorganisationen vilket innebär att de kommunala skolplatserna blir färre och samlokaliserade vilket innebär att skolorna kan fylla klasserna och därmed ha möjlighet att rikta resurser till att förbättra elevernas utbildning istället för att genomföra besparingsåtgärder på samtliga skolor utifrån minskat elevunderlag.
SID 6 (9)
De fokusområden som förvaltningen kommer att arbeta med för att skapa en organisation som i förlängningen ökar utbildningens kvalitet för eleverna presenteras nedan.
Organisation för ledning
För att rektor ska kunna planera sin organisation för kvalitet behöver ledningsstrukturen och organisationen på varje skola ses över. Detta göra i samarbete med Högskolan i Dalarna inom ramen för förvaltningens arbete med Skolverket Samverkan för bästa skola. En framgångsrik skola innehåller flera organisationsdelar: driftsorganisation, utvecklingsorganisation och
akutorganisation. Målet är att varje rektor ska få fler verktyg och kunskap för att kunna organisera sin skola för skolframgång.
Tydliggöra roller och ansvarsfördelning
Arbetet fortsätter med att tydliggöra roller och ansvar för arbetslagsledare och förstelärare. Dessa roller är en del av den utvidgade ledningsorganisationen på varje skola. De utgör en viktig del i organisationen för att skapa framgångsrika skolor.
Förbättrad process för schemaläggning
Schemaläggning är infrastrukturen i en skolas organisation och en viktig del i att skapa de optimala förutsättningarna för kvalitet i utbildningen.
Central elevhälsoplan
En central elevhälsoplan upprättas för att säkerställa att det tvärprofessionella arbetet har en gemensam plattform att utgå ifrån i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Målet är att gå ifrån ett åtgärdande elevhälsoarbetet till ett förebyggande och främjande arbete.
Organisation för barn i behov av särskilt stöd och särskilda undervisningsgrupper
En kartläggning har genomförts av det befintliga arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Under våren fortsätter planeringen inför genomförandet med start höstterminen 2021 för att
tillgängliggöra undervisningen för alla elever. Alla lärare i stadens skolor får kompetensutveckling i tillgängligt lärande i syfte att kunna ge elever undervisning som är anpassad för alla inom ramen för den ordinarie undervisningen.
För att undervisningen ska ge god effekt på elevernas lärande behöver läraren, genom sitt ledarskap i klassrummet skapa ett klassrumsklimat som gynnar lärande. Detta genom att läraren har tydliga regler och strukturer för arbetet i klassrummet och är tydlig med vilka
undervisningsmål som gäller för eleverna samt baserar undervisningen på analyser av elevernas kunskaper. Undervisningen ska vara differentierad och anpassad efter eleverna.
Arbete pågår för att skapa en ökad likvärdighet och förbättrad kvalitet genom att förbättra kunskapen om arbetet med barn i behov av särskilt stöd och kunskapen om hur man organiserar särskilda undervisningsgrupper på bästa sätt.
Grundsärskola
Förvaltningen kommer att göra en översyn av möjligheten att samlokalisera grundsärskolan.
SID 7 (9)
Framtagande av rutin
En rutin ska tas fram för processen att organisera för nyanlända elevers lärande. Syftet är att säkerställa att alla delar i processen uppfylls och att därmed förbättra nyanlända elevers lärande.
Säkerställa övergångar
Ett gemensamt arbete med övergångar där barn och elever byter verksamheter ska genomföras för att säkerställa att barn och elever får den undervisning de har rätt till och att rätt
kunskapsöverföring görs mellan verksamheter.
Ökad tillgång till behöriga lärare
För att öka kvaliteten på undervisningen behöver eleverna få tillgång till en behörig lärare samtidigt som läraren behöver få fokusera på det som är kärnuppdraget i lärarrollen nämligen undervisning. Den viktigaste komponenten för eleverna ska lyckas i sitt lärande är läraren.
Avlastning för att kunna fokusera på kunskapsuppdraget
För att läraren ska kunna ägna sig åt kunskapsuppdraget behöver nya roller utvecklas i skolan som avlastar lärarna kringuppgifter. Under läsåret har en ny roll införts på två pilotskolor, där en hel årskurs har en och samma mentor en så kallad elevkoordinator. Under våren ska rollen utvärderas på de två pilotskolorna tillsammans med elever, elevkoordinatorer och lärare.
Utveckling av central organisation
Arbetet med att utveckla den centrala administrationen ska fortsätta för att säkerställa att
administrationen genomförs på ett rättssäkert sätt. Utvärderingar görs kontinuerligt i dialog med verksamheten i syfte att stärka kvaliteten på de administrativa processerna.
Tillvarata digitaliseringens möjligheter
Ett viktigt verktyg i undervisningen är den moderna tekniken. Arbetet ska fortsätta med att se över digitaliseringens möjligheter i undervisningen i syfte att göra undervisningen tillgänglig för alla elever så att de kan nå sin fulla potential.
Lokalanvändning och anpassning av lokaler
Råsunda skola
För att tillskapa plats för att ta emot fler elever från och med läsåret 2021/2022 görs en ombyggnad och renovering av den gamla delen av Råsunda skola under våren och sommaren 2021. I nuläget har tio klasser sina hemklassrum i byggnaden på våningarna 3, 4, 5 och 6. På plan 2 finns tre rum för fritidsverksamhet för årskurs 4–6 samt rum för särskild undervisningsgrupp.
Plan 2 är nyligen till stora delar renoverat och ingår därför inte detta projekt. Efter ombyggnation och renovering kommer det på plan 3, 4, 5 och 6 att finnas 16 lärosalar med tillhörande
grupprum, wc och uppehållsytor, en NO-sal, ett bibliotek samt arbetsrum för pedagoger, allt nyrenoverat.
Projektet innefattar, förutom ny planlösning, ny ventilation och nya stammar samt nya elinstallationer. Antal toaletter kommer att utöka för att anpassas till antalet elever och nya handikapptoaletter kommer att tillskapas. Ny belysning och ljuddämpade golv kommer att läggas in för att bidra till mer ändamålsenliga lärosalar och grupprum. Att förbättra akustiken i
trapphusen ingår också i projektet.
SID 8 (9)
Den nya planlösningen ger många fördelar. Att sprida ut lärararbetsplasterna fördelat över de olika våningsplanen ger en ökad vuxennärvaro för ökad trygghet. De nya grupprummen gör att undervisningen kan genomföras på ett mer flexibelt sätt då uppdelning i grupper är möjlig.
Uppehållsytorna kommer även att göras mer inbjudande.
Under ombyggnationen evakueras fritidshem för årskurs 4–6 till andra lokaler. Orsaken är att störande byggarbete ska förläggas till eftermiddagar när eleverna inte har undervisning och därför behöver fritids anordnas på annan plats.
Råsunda centralskola
Råsunda centralskolas lokaler utökas i befintlig byggnad genom att ta i anspråk de lokaler som idag nyttjas av en förskola. Inriktningen är att tillskapa sex nya lärosalar på plan 3 och 4 med tillhörande grupprum och wc samt arbetsrum för pedagoger.
Tallbackaskolan
Planering av en ny f-9 skola pågår i Huvudsta och till den nya Huvudstaskolan kommer Tallbackaskolans elever att flytta när den står klar. Det samarbete barn- och
utbildningsförvaltningen har med AIK flyttas till Tallbackaskolan. Avtalet löper till och med 2022 och ska därefter utvärderas. Årskurs 4–5 från Granbackaskolan flyttar till Tallbackaskolan. Totalt innebär dessa förändringar att Tallbackaskolan får ytterligare elever motsvarande en klass.
Eventuella behov av förändringar i nuvarande lokaler utreds för närvarande.
Ulriksdalsskolan
När det för några år sedan rådde underskott på skolplatser i norra Solna togs det in fler klasser på Ulriksdalsskolan än planerat. Det innebär att det idag, i vissa årskurser, finns fler elever än det från början var tänkt, vilket har lett till en tillfällig brist på lokaler. Det höga elevantalet utgör en puckel som förväntas plana ut i takt med att de äldsta eleverna lämnar grundskolan.
Ålderspuckeln som nu är i högstadieåldern har behov av ytterligare lokaler då timplan och ämnen medför ökat lokalbehov. För att hantera denna puckel behöver Ulriksdalsskolan därför utöka sina lokaler från och med hösten 2021 för att säkerställa tillräcklig plats, en bra arbetsmiljö för elever och personal samt skapa förutsättningar för en god schemaläggning. Befolkningsprognosen visar även på ett fortsatt ökat elevunderlag de närmsta åren på grund av bostadsbyggande i
närområdet. De nya lokalerna ligger i nära anslutning till skolan och planeras under våren iordningställas i enlighet med verksamhetens önskemål och behov.
Skolledning har tillsammans med LAMK, skolchef samt en extern konsult för lokalplanering i skola, planerat och gjort riskanalys kring skolans organisation i förhållande till disponibla lokaler, inräknat de nya lokalerna. Utifrån det arbetet planeras de nya lokalerna att i första hand användas som teoretiska ämnessalar för årskurs 8 och 9. Eleverna i årskurs 8 och 9 har sina elevskåp i den vanliga skolan där de också kommer att äta och ha idrott och använda skolgården. De kommer att gå till och från de nya lokalerna själva när de har lektioner där. Skolledningen har valt att lägga just ämnesstudier för årskurs 8 och 9 i de nya lokalerna utifrån bedömningen att de eleverna dels kan gå själva dit dels för att de inte har samma behov som yngre elever av att var nära skolgården och övriga byggnader.
SID 9 (9)
Friställda lokaler
I samband med den förändrade skolorganisationen friställs lokaler i Bergshamraskolan, Skytteholmsskolan samt Granbackaskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen utreder möjlig användning tillsammans med tekniska förvaltningen och stadsledningsförvaltningen. Planering pågår för inriktningen att använda lokalerna i Bergshamraskolan för elever i behov av särskilt stöd och lokalerna i Skytteholmsskolan för en samlokalisering av grundsärskolan.
Säkra skolvägar
Under våren görs en översyn av skolvägarna på mottagande skolorna Tallbackaskolan, Råsunda skola, Råsunda centralskola samt Ulriksdalsskolan. Översynen inleds med en inventering av den fysiska miljön i anslutning till skolorna och därefter kommer eventuella åtgärder att genomföras.
Det kan exempelvis handla om att se över övergångsställens placering och utformning samt platser för hämtning och lämning. Därutöver kommer gång- och cykelvägar att ses över och hastigheten på intilliggande vägar mäts för att bedöma om hastighetssänkande åtgärder behöver vidtas. Arbetet med säkra skolvägar genomförs av tekniska förvaltningen i nära samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen.
Barnkonsekvensanalyser
Inför nämndens beslut om ny organisation för skolverksamheten genomfördes en
barnkonsekvensanalys. Förvaltningen arbetar vidare med barnkonsekvensanalyser genom hela processen. De aktiviteter som ska genomföras redovisas i bilagd tidplan.
SOLNA STAD
Barn- och
utbildningsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE 2019-02-06
SID 1 (5) SKN/2019:202
Förslag till skolförsörjningsplan för grundskolorna i Solna fram till år 2025
Sammanfattning
Under 2018 hade kommunstyrelsen i uppdrag att utreda behoven av kommunal service fram till 2030. I avrapporteringen av uppdraget redogjordes för de övergripande behoven fram till 2030 och de mer konkreta behoven fram till 2025. Utifrån prognosen har
stadsledningsförvaltningen tillsammans med barn- och
utbildningsförvaltningen sett över och brutit ner behovet av platser per område och gjort en skolplanering.
I södra Solna uppskattas behovet av nya grundskoleplatser till 300 – 400.
Behovet kommer att kunna mötas av den nya skolan i Huvudsta, som planering pågår för. När den nya Huvudstaskolan står färdig 2022 föreslås att
Granbackaskolans stadieindelning görs om. Granbackaskolan föreslås få ett tydligare fokus på de yngre barnen och bedriva grundskola från förskoleklass till årskurs 3. Därutöver planerar Internationella Engelska Skolan att starta en ny grundskola för årskurs 4–9 i det nybyggda Ingenting-området i södra Solna.
I centrala Solna bedöms kapaciteten av grundskoleplatser fram till 2025 vara tillräcklig. Det finns gott om ledig kapacitet i Råsundaskolan efter att högstadiet har flyttat till Råsunda centralskola under 2018.
För norra Solna bedömer staden att det finns ett behov av att anpassa skolplatserna till var behoven finns. Det behövs högstadieplatser i och i
anslutning till Järvastaden, medan behovet av högstadieplatser i Bergshamra är ytterst begränsat. Genom att tillskapa en högstadieskola i Bagartorp och göra om stadieindelningen på Bergshamraskolan från förskoleklass till årskurs 6 anpassas platserna till vart behoven finns.
I Bergshamraskolan görs också en satsning på att bygga upp nya skolplatser för elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att skapa förutsättningar för
undervisning på hemmaplan för elever, som har behov av särskilt stöd.
Verksamheten kommer att vända sig till elever i behov av särskilt stöd från förskoleklass till årskurs 6.
Förslag till beslut
Skolnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till skolförsörjningsplan och överlämna den till kommunstyrelsen för beslut.
2 (5)
Bakgrund
I Solna finns 17 grundskolor, varav 9 är kommunala verksamheter. Under 2017 tillkom Raoul Wallenbergskolan i Järvastaden och Parkskolan i Hagalund och under 2018 öppnade Råsunda centralskola i Råsunda. Beslut har också fattats om att bygga en ny skola i Huvudsta. Av de 6380
skoleleverna i Solna går 68 procent i skolor som drivs i Solna stads regi och 32 procent i friskolor. Befolkningsprognosen visar att barn och ungdomar i förskole- och skolålder ökar stadigt fram till 2030.
Under 2018 hade kommunstyrelsen i uppdrag att utreda behoven av kommunal service fram till 2030. I avrapporteringen av uppdraget redogjordes för de övergripande behoven fram till 2030 och de mer konkreta behoven fram till 2025. Utifrån prognosen har
stadsledningsförvaltningen tillsammans med barn- och
utbildningsförvaltningen sett över och brutit ner behovet av platser per område och gjort en skolplanering. I planen redovisas samtliga
kommunala skolor och de fristående skolor som finns i staden och påverkar stadens skolplanering.
Södra Solna
I södra Solna finns i dag två grundskolor, båda i kommunal regi.
Granbackaskolan för årskurs f-5 med kapacitet för cirka 350 elever samt Tallbackaskolan för årskurs f-9 med kapacitet om cirka 570 platser fördelat på 400 platser i årskurs f-6 och 170 platser i årskurs 7–9.
Befolkningsprognosen visar att det fram till 2025 kommer att finnas cirka 1400 elever i södra Solna fördelat på 1030 elever i årskurs f-6 samt 370 elever i årskurs 7–9.
För att möta behovet av skolplatser fattade Kommunstyrelsen i början av 2018 beslut om att uppföra en ny skola i kommunal regi i Huvudsta med plats för 700–900 elever från förskoleklass till årskurs 9. Inriktningen för den nya skolan i Huvudsta är att möta behovet av nya skolplatser i Huvudsta som följer av att Solna växer och att rymma Tallbackaskolans elever. Den nya skolan planeras att stå klar till hösten 2022.
Därutöver planerar Internationella Engelska Skolan att starta en ny grundskola för årskurs 4–9 i södra Solna. Skolan planeras för 600–900 platser med start hösten 2021. Mot denna bakgrund föreslås att den nya skolan i Huvudsta planeras för 750 platser. Skolan rymmer då Tallbackaskolans befintliga elever, och har en ytterligare kapacitet att möta behoven som uppstår i takt med att Solna växer.
När den nya Huvudstaskolan står färdig föreslås Granbackaskolans
stadieindelning att göras om. Granbackaskolan föreslås få ett tydligare fokus på de yngre barnen och bedriva grundskola från förskoleklass till årskurs 3.
Granbackaskolan får med den nya stadieindelningen en kapacitet om 225 platser. När eleverna har gått klart årskurs 3 finns möjlighet att söka till den nya kommunala skolan i Huvudsta, Internationella Engelska Skolan i Huvudsta eller till annan skola. I samband med förändringen av stadieindelningen föreslås
3 (5)
även lokalerna på Granbackaskolan att renoveras och byggas om för att möjliggöra nya lärararbetsplatser och lokaler för fritidshem. Tallbackaskolan kommer att användas som tillfällig lokal för Granbackaskolans elever under Granbackaskolans renovering.
Sammantaget möter den nya skolan i Huvudsta från förskoleklass till årskurs 9, Granbackaskolan från förskoleklass till årskurs 3 och Internationella Engelska skolan årskurs 4-9 de behov som finns av grundskoleplatser i södra Solna.
Centrala Solna
I centrala Solna finns det fem grundskolor i kommunal regi. Ekensbergsskolan utökades under 2018 med årskurs 6 och har nu grundskoleverksamhet från förskoleklass till årskurs 6 med en kapacitet om cirka 400 platser.
Under 2018 byggdes ett nytt högstadium för årskurs 7–9 i Råsunda, Råsunda centralskola, dit Råsunda skolas högstadium flyttade till höstterminsstarten.
Högstadiet har en kapacitet om cirka 350 platser. Kvarstående Råsunda skola gjordes om till en f-6 skola med en kapacitet om cirka 750–800 platser. Därtill finns en möjlighet att i framtiden utöka skolan med en till två paralleller.
Skytteholmsskolan årskurs f-9 har en kapacitet om cirka 850 platser fördelat på cirka 600 platser i årskurs f-6 och 250 platser i årskurs 7–9. Parkskolan är en f- 3 skola med möjlighet till 240 elever.
Detta innebär att de kommunala grundskolorna i centrala Solna har en
gemensam kapacitet om cirka 2000 platser för årskurs f-6, och 600 platser för årskurs 7–9. Därtill finns möjlighet att skapa ytterligare platser i Råsunda skola.
Det finns
därmed ett överskott av platser i centrala Solna, som kan möta behovet av nya platser i framtiden i takt med att Solna växer. Det finns omfattande planer för byggnation av nya bostäder i centrala Solna, både i antagna detaljplaner och pågående detaljplaneprocesser.
Befolkningsprognosen fram till 2025 visar att centrala Solna kommer att ha cirka 2250 elever i årskurs f-6. Cirka 68 procent av eleverna väljer en skola i kommunal regi, vilket innebär att det behövs drygt 1500 platser i årskurs f-6.
Detta behov möts väl av de befintliga 2000 platserna.
Vad gäller årskurs 7–9 visar befolkningsprognosen att det fram till 2025 kommer att finnas cirka 900 elever i centrala Solna. Om 68 procent väljer en kommunal skola innebär det att centrala Solna behöver cirka 610
högstadieplatser. Om dagens 600 högstadieplatser därmed inte skulle vara tillräckliga finns möjligheter att ställa om de lediga platser som finns i årskurs f-6.
I centrala Solna kommer även att finns behov av skolplatser i samband med Hagastadens utbyggnad. Behovet av platser beräknas inte uppstå före 2025 utan bevakas för planering på längre sikt tillsammans med Stockholm stad.
4 (5)
Utredningen av kommunal service visar att det finns ett stort behov av
högstadieplatser i och omkring Järvastaden, medan behovet av högstadieplatser är ytterst begränsat i Bergshamra.
Bergshamraskolan har i dag en kapacitet på 350 platser i årskurs f-6. Läsåret 2019/2020 kommer skolan att ha cirka 280 elever inskrivna i dessa årskurser.
Prognoser och nyckeltal visar att skolan först 2025 kommer att nyttja den befintliga kapaciteten.
Årskurs 7–9 i Bergshamraskolan har en kapacitet på 150 platser. Läsåret 2019/2020 kommer skolan att ha cirka 70 elever inskrivna i dessa årskurser.
Fram till 2025 visar befolkningsprognosen att det behövs totalt ytterligare 25 högstadieplatser i Bergshamra, vilket innebär att skolan även fortsättningsvis kommer att ha svårt att fylla platserna. Det gäller trots att Bergshamraskolan är en populär skola med goda resultat. Redan idag väljer 72 procent av de boende i Bergshamra att gå i den kommunala Bergshamraskolan, jämfört med 68 procent, som är snittet i hela Solna när det gäller att välja en skola i kommunal regi. Det finns således inte tillräckligt underlag bland de boende i Bergshamra att fylla Bergshamraskolan, utan i praktiken skulle det krävas att elever från övriga Solna eller andra kommuner gick i Bergshamraskolan för att skolan skulle fylla platserna.
I Järvastaden finns i dag Raoul Wallenbergskolan för årskurs f-6 med plats för cirka 850 elever. Tillsammans med närliggande Ulriksdalsskolan finns en gemensam kapacitet om 1500 platser, vilket motsvarar behoven fram till 2025 för årskurs f-6.
Vad gäller högstadieplatser finns i dagsläget plats för 270 elever i
Ulriksdalsskolan. Befolkningsprognosen fram till 2025 visar att Järvastaden tillsammans med Bagartorp och Ulriksdal kommer att ha ett behov av cirka 500 platser i årskurs 7–9 fram till 2025. Högstadieplatserna i Bergshamraskolan är tillsammans med Ulriksdalsskolans högstadieplatser således inte tillräckliga för att möta behovet av högstadieplatser i norra Solna.
För att möta behovet föreslås att ett nytt högstadium byggs i norra Solna med placering i Bagartorp för att tillsammans med Ulriksdalsskolan ta emot norra Solnas högstadieelever från Bagartorp, Bergshamra, Ulriksdal och Järvastaden.
Förslaget till placering av högstadiet baseras på att behovet av platser är som störst där samtidigt som Bagartorp är centralt placerat i norra Solna och har goda kommunikationer med bussar och pendeltåg. Fastighetsägaren Hemsö har visat intresse för att uppföra en högstadieskola för Raoul Wallenbergskolan (RWS), som vill kompletterar sin F-6 skola i Järvastaden med ett högstadium i Bagartorp. Stadsledningsförvaltningen har föreslagit kommunstyrelsen att ställa sig bakom Hemsös förfrågan och att därmed upplåta mark i Bagartorp för etablering av en ny högstadieskola som komplement till RWS f-6-skola i Järvastaden.
I samband med öppningen av det nya högstadiet i Bagartorp, vilket beräknas till hösten 2021, görs Bergshamraskolan om till en f-6 skola. Det innebär att
högstadiet i Bergshamra läggs ner. I Bergshamraskolan görs också en satsning på att bygga upp nya skolplatser för elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att skapa förutsättningar för undervisning på hemmaplan för elever, som har behov
5 (5)
av särskilt stöd. Verksamheten kommer att vända sig till elever i behov av särskilt stöd från förskoleklass till årskurs 6.
Utöver den nya skolan i Bagartorp finns platser på Vittraskolan och Alfaskolan.
Platserna täcker, tillsammans med Ulriksdalsskolan, behoven av grundskoleplatser i Frösunda.
Kristina Tidestav Alessandra Wallman
Stadsdirektör Förvaltningschef
BEFOLKNINGS PROGNOS 2018-2027 SOLNA STAD
STATISTICON AB
VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA
Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA | Tel vx: 010 - 130 80 00
Baserad på kommunens byggplaner för perioden samt befolkningen i kommunen 180630
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
4 Sammanfattning 6 Folkmängd
7 Försörjningsbörda
8 Förändringskomponenter 10 Antal invånare efter ålder 11 Genomsnittsålder
12 Antal barn och ungdomar 13 Antal vuxna och äldre 14 Bakgrund och antaganden 15 Befolkningsstruktur
16 Fruktsamhet
17 Flyttarnas åldersfördelning 18 Flyttbenägenhet
20 Metodbeskrivning 21 Tabellbilaga
25 Delområdesprognos
SAMMANFATTNING
BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN UNDER ÅR 2017
Under 2017 ökade folkmängden i Solna stad med 1578 personer, från 78 129 till 79 707 invånare. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på 883 personer och ett födelsenetto på 701 personer.
Under året flyttade 12 188 personer till Solna, vilket var fler än 2016.
Antalet personer som flyttade från kommunen ökade med 788 personer jämfört med året innan, från 10 517 till 11 305. Flyttnettot (antalet inflyttade minus utflyttade) under 2017 var således 883 personer.
Det föddes 1 263 barn under 2017, 96 färre än 2016. Antalet personer som avled var 562 vilket är 8 färre än året innan. Sammantaget ger detta ett födelsenetto (antalet födda minus döda) under året på 701 personer.
Siffrorna i detta stycke är officiell folkmängd enligt SCB. På grund av justeringar som myndigheten gör överensstämmer inte alltid summan av angivna förändringar exakt med den totala förändringen i folkmängd.
Kontakta SCB för vidare information.
BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN UNDER PERIODEN 2018 - 2027 Under prognosperioden 2017 - 2027 kommer folkmängden i Solna stad att öka med 28121 invånare, från 79 707 till 107 828 personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 1803 personer per år och födelsenettot 1008 personer per år. Totalt ger detta en förändring med 2811 personer per år.
Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt 14 816 personer per år medan antalet utflyttade skattas till 13 013 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 1803 personer för varje år under prognosperioden.
Antalet barn som föds förväntas vara 1 589 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 581 personer. Detta medför en befolkningsförändring med 1008 personer per år.
Folkmängd och förändringskomponenter i Solna stad
1980 1990 2000 2017 2018 2027
Födda 576 786 681 1 263 1 312 1 875
Döda 538 621 628 562 608 605
Födelseöverskott 38 165 53 701 704 1 270
Inflyttade 4 316 4 366 6 603 12 188 11 955 17 158
Utflyttade 5 238 4 119 6 027 11 305 11 182 15 311
Flyttnetto -922 247 576 883 773 1 847
Folkökning -884 412 629 1 584 1 477 3 117
Folkmängd 50 441 51 841 56 605 79 707 81 184 107 828
5 SAMMANFATTANDE TABELL AV UTVECKLINGEN ÖVER TIDEN
I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tiden av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna för 2018 och framåt är prognostiserade värden.
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000
1980 1990 2000 2010 2020
Antal
År
Total folkmängd 0-19 år 20-64 år 65 år eller äldre
ANTAL INVÅNARE I SOLNA STAD 1980-2027
Historisk utveckling av folkmängden 1980-2017 samt prognostiserad folkmängd 2018-2027.
HUR UTVECKLAS FOLKMÄNGDEN?
Folkmängden kan delas upp i tre åldersgrupper: 0-19 år, 20-64 år samt 65 och äldre.
Uppdelningen ligger till grund för beräkningen av
försörjningsbördan i kommunen. Trots att uppdelningen är grov ger den en god överblicksbild som gör det lätt att följa utvecklingen över tiden. I diagrammet till höger visas utvecklingen av dessa åldersgrupper från 1980 till 2027.
-2,0%
-1,0%
0,0%
1,0%
2,0%
3,0%
4,0%
5,0%
6,0%
1980 1990 2000 2010 2020
Procent
PROCENTUELL FÖRÄNDRING AV FOLKMÄNGDEN I SOLNA STAD 1980-2027
Historisk utveckling av den årliga procentuella förändringen av
folkmängden 1980-2017 samt prognostiserad utveckling 2018-2027.
Jämförelse med riket.
HUR SNABBT ÄNDRAS FOLKMÄNGDEN?
I diagrammet till höger kan man jämföra kommunens procentuella förändring av folkmängden med riket. Den årliga förändringstakten visar med hur många procent kommunen växer under ett år. Negativa tal innebär att folkmängden minskar under året. Förändringen under t.ex. år 2018 beräknas som Folkmängd(2018) dividerat med Folkmängd(2017) minus 1.
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90
1980 1990 2000 2010 2020
Antal
År
Solna stad Riket
Försörjningsbörda i Solna från barn och ungdomar (0-19 år) Försörjningsbörda i Solna från äldre (65 år eller äldre)
FÖRSÖRJNINGSBÖRDA I SOLNA STAD 1980-2027
Försörjningsbördan är kvoten mellan antalet invån- are i icke yrkesverksam åld- er (0-19 år och 65 år eller äldre) och antalet i yrkes- verksam ålder (20-64).
Jämförelse med riket.
HUR UTVECKLAS OLIKA ÅLDERSGRUPPER?
Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning.
Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. På riksnivå är försörj- ningsbördan dryga 0,7 extra personer. Framöver förvän- tas denna öka. Försörjnings- bördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (0- 19 år) och den från äldre (65+).
HUR RÄKNAR VI?
Den prognosmodell som används bygger på den så kallade kohort-komponent- metoden. Enkelt förklarat innebär metoden att man varje år framöver ökar kommuninvånarnas ålder med ett år i taget, lägger till antalet födda och inflyttade och drar bort antalet avlidna och utflyttade. I en enkel formel kan vi uttrycka detta för hela folkmängden år 2018 med:
B(2018) = B(2017) + F(2018) - D(2018) + I(2018) - U(2018)
Här är B(2018) folkmängden vid årets slut år 2018 och B(2017) folkmängden år 2017. F(.) är antalet födda, D(.) är antalet avlidna, I(.) antalet inflyttade och U(.) är antalet utflyttade.
I modellen ska formeln ovan gälla för män respektive kvinnor samt för samliga åldrar mellan 0-100. I modellen är endast en sak säker; alla som överlever från ett år till nästa blir ett år äldre. De övriga delarna födda, döda, in- och utflyttade är osäkra och skattas via statistiska metoder. Störst antalsmässig osäkerhet finns bland
flyttningarna i åldergruppen 18-24 år. För dessa åldrar är det generellt sett svårast att göra bra förutsägelser.
VAD DRIVER UTVECKLINGEN?
Antalet födda, döda, in- och utflyttade kallas för föränd- ringskomponenter. Kompo- nenterna utgör stommen i prognosen och bestämmer, tillsammans med åldrandet, hur folkmängden och dess sammansättning utvecklas.
För att förstå utvecklingen av befolkningen och dess sammansättning måste man därför förstå hur komponent- erna utvecklas.
Hur förändringskomponent- erna och åldrandet påverkar utvecklingen i kommunen redovisas i de kommande sidorna.
- 500 0 500 1 000 1 500 2 000
1980 1990 2000 2010 2020
Antal
År
Födelseöverskott - antal födda minus antal döda Antal födda Antal döda
ANTAL FÖDDA OCH DÖDA I SOLNA STAD 1980-2027
Historisk utveckling av antalet födda och döda 1980-2017 samt prognos- tiserat antal 2018-2027.
FÖDDA, DÖDA OCH FÖDELSEÖVERSKOTT
Antalet födda minus döda kallas för födelseöverskott eller naturlig befolknings- ökning.
Antalet födda har sedan 2007 varierat mellan 1 028 och 1 359. År 2017 föddes 1 263 barn och under
prognosperioden förväntas i genomsnitt 1 589 barn att födas per år.
Antalet avlidna har sedan 2007 varierat mellan 549 och 643. År 2017 avled 562 personer och under
prognosperioden förväntas i genomsnitt 581 personer att avlida per år.
-5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000
1980 1990 2000 2010 2020
Antal
ANTAL IN- OCH UTFLYTTADE I SOLNA STAD 1980-2027
Historisk utveckling av antalet in- och utflyttade 1980-2017 samt prognos- tiserat antal 2018-2027.
IN- OCH UTFLYTTADE SAMT FLYTTNETTO
Flyttnettot beräknas som inflyttade minus utflyttade.
Antalet inflyttade har sedan 2007 varierat mellan 8 905 och 12 188. År 2017 flyttade 12 188 personer till
kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 14 816 personer flytta in per år.
Antalet utflyttade har sedan 2007 varierat mellan 7 743 och 11 305. År 2017 flyttade 11 305 personer från kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 13 013 personer flytta ut per år.
-2 000 -1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000
1980 1990 2000 2010 2020
Antal
År
Förändring i folkmängden under året
Förändring i folkmängden beroende på nettoinflyttning Förändring beroende på födelseöverskott
FLYTTNETTO OCH FÖDELSEÖVERSKOTT I SOLNA STAD 1980-2027
Historisk utveckling av flyttnettot och födelseöver- skottet 1980-2017 samt prognostiserad utveckling för åren 2018-2027.
FOLKMÄNGDENS FÖR- ÄNDRING ÖVER TID
Hur folkmängden förändras över tiden bestäms av för- ändringskomponenterna. I diagrammet till vänster visas en samlad bild av hur netto- inflyttningen och den natur- liga befolkningsökningen påverkar folkmängdens ut- veckling vid olika tidpunkter.
Födelseöverskottet har sedan 2007 varierat mellan 432 och 789 personer. År 2017 var överskottet 701 personer och under prognosperioden förväntas överskottet bli i genomsnitt 1008 personer per år.
Flyttnettot har sedan 2007 varierat mellan 571 och 1 521. År 2017 var flyttnettot 883 personer och under prognosperioden förväntas flyttnettot bli i genomsnitt 1803 personer per år.
Förändringskomponenternas utveckling har medfört att folkmängden har ökat med 16 389 personer sedan 2007. Från 2017 fram till prognosperiodens slut 2027 förväntas folkmängden att öka med 28 121 personer.
EFFEKTER OCH PÅVERKAN
Åldrandet av befolkningen och förändrings-
komponenternas utveckling påverkar åldersstrukturen.
På de kommande sidorna visas hur åldersstrukturen förändras och hur samman- sättningen i sin tur påverkar genomsnittsåldern i kommunen.
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Antal
Ålder
År 2017 År 2027
ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I SOLNA STAD ÅR 2017 OCH 2027
Antal invånare efter ålder år 2017 och prognos för 2027.
BEFOLKNINGENS SAMMANSÄTTNING EFTER ÅLDER
I diagrammet till höger visas hur befolkningen är fördelad efter ålder i kommunen år 2017 och år 2027. Åldran- det medför till exempel att de som var 60 år 2017 är 70 år 2027. Att antalet 60- åringar år 2017 skiljer sig från antalet 70-åringar år 2027 skiljer sig åt beror på att personer har flyttat till eller från kommunen samt att vissa har avlidit.
- 200 0 200 400 600 800 1 000
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Antal
FÖRÄNDRING I ANTALET PERSONER EFTER ÅLDER MELLAN ÅREN 2017 OCH 2027 I SOLNA STAD
Skillnad i antalet invånare i olika åldrar mellan år 2017 och 2027.
FÖRÄNDRING I ÅLDERSSTRUKTUREN
I diagrammet visas hur antal- et personer i olika åldrar för- ändras under prognosperio- den på grund av åldrande, flyttningar, födslar och avlid- na. Detta mäts genom att räkna ut skillnaden mellan de två åldersfördelningarna i diagrammet ovan. Ett positivt värde för en viss ålder innebär att antalet invånare i den åldern ökar under prognosperioden. Ett negativt värde innebär på motsvarande sätt att antalet förväntas minska.
37 38 39 40 41 42 43
1980 1990 2000 2010 2020
Medelålder
År
Solna stad Riket
GENOMSNITTSÅLDER I SOLNA STAD 1980-2027
Historisk utveckling av genomsnittsåldern 1980- 2017 samt prognostiserad snittålder 2018-2027.
Jämförelse med riket.
EN ÅLDRANDE BEFOLKNING
Under perioden 2017 till 2027 förväntas genomsnitts- åldern i Sverige att öka från 41,2 år till 41,6 år. Skälen till detta är bland annat att mortaliteten bland de äldre minskar samt att stora årskullar kommer upp i äldre åldrar. I kommunen
förväntas genomsnittsåldern att minska från 39,2 år till 38,1 år under
prognosperioden.
Genomsnittsåldern i kommunen är 2 år lägre än i riket år 2017. Vid
prognosperiodens slut är snittåldern 3,5 år lägre.
UTVECKLING AV OLIKA ÅLDERSGRUPPER
På de kommande sidorna visas utvecklingen av olika åldersgrupper historiskt och under prognosperioden. I presentationen har befolkningen delats upp i fyra huvudgrupper barn 0-12 år, ungdomar 13-18 år, vuxna 19-64 år och äldre 65 år eller mer.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000
1980 1990 2000 2010 2020
Antal
År
0-5 år 6-9 år 10-12 år
ANTAL BARN I SOLNA STAD 1980-2027
Historisk utveckling av antalet barn i åldrarna 0-12 år 1980-2017 samt prognostiserat antal 2018- 2027.
UTVECKLINGEN AV ANTALET BARN
Utvecklingen av antalet barn i åldern 0-5 år beror främst på hur många barn som föds framöver. Eftersom denna åldersgrupp även är relativt mer flyttbenägen än de äldre barnen, vilka har börjat skolan, så har även in- och utflyttning en viss inverkan på utvecklingen. För de äldre barngrupperna, 6-9 år och 10-12 år beror eventuella förändringar i antalet främst på åldrandet och att olika årskullar är olika stora.
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
1980 1990 2000 2010 2020
Antal
ANTAL UNGDOMAR I SOLNA STAD 1980-2027
Historisk utveckling av antalet ungdomar i åldrarna 13-18 år 1980-2017 samt prognostiserat antal 2018- 2027.
UTVECKLINGEN AV ANTALET UNGDOMAR
Antalet i åldrarna 13-15 och sedan 16-18 år har sedan 2000-talets mitt minskat i de flesta av landets kommuner.
Detta i takt med att de stora barnkullar som föddes kring 1990 har lämnat dessa åldrar bakom sig. I många kommuner kan dock en uppgång av antalet invånare i dessa åldrar förväntas den kommande perioden.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000
1980 1990 2000 2010 2020
Antal
År
19-24 år 25-44 år 45-64 år
ANTAL VUXNA I SOLNA STAD 1980-2027
Historisk utveckling av antalet vuxna i åldrarna 19- 64 år 1980-2017 samt prognostiserat antal 2018- 2027.
UTVECKLINGEN AV ANTALET VUXNA
Generellt i riket så har åldersgruppen 19-24 år ökat under de senaste åren då generationen född kring 1990 passerat dessa åldrar.
På längre sikt bör antalet personer i åldersgruppen därmed falla tillbaka.
Åldersgruppen 25-44 år har minskat då den stora 60- talist generationen blivit allt äldre och gått över i åldersgruppen 45-64 år.
Dock ökar den nu igen då 90-talisterna istället träder in här. Gruppen 45-64 år ökar således även den då 60- talisterna nu befinner sig här. Samtidigt motverkas detta av att 40-talisterna nu är äldre än 65 år och därmed trätt in i nästa åldersgrupp. Hur utfallet förväntas bli på kommunnivå visas i diagrammet till vänster.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
1980 1990 2000 2010 2020
Antal
År
65-79 år 80 år eller äldre
ANTAL ÄLDRE I SOLNA STAD 1980-2027
Historisk utveckling av antalet äldre i åldrarna 65 år och uppåt 1980-2017 samt prognostiserat antal 2018- 2027.
UTVECKLINGEN AV ANTALET ÄLDRE
Under en längre tid framöver kommer antalet äldre i land- ets kommuner att öka. Or- saken är dels att den stora 40-talist generationen upp- nått pensionsåldern fullt ut, dels att medellivslängden ökar och att de äldre lever längre än tidigare. Den närmaste framtiden medför främst en ökning i
åldersgruppen 80 år eller äldre där 40-taliserna snart börjar träda in.
BAKGRUND OCH ANTAGANDEN
De följande sidorna innehåller uppgifter som beskriver situationen i Solna stad under år 2017 och några av de antaganden som ligger till grund för prognosen. I vissa fall görs jämförelser med riket. Tanken är att ge en demografisk ögonblicksbild som komplement till redovisningen av prognosresultaten.
I prognosen har vi använt oss av registerdata över folkmängden efter ålder, kön och tid. Uppgifterna kommer från folkbokföringen och är hämtade från SCB. Befolkningen vi använder är den som är skriven i kommunen per den sista december varje år. Denna folkmängd behöver inte stämma med den befolkning som faktiskt bor eller vistas i kommunen. Hur stor skillnad det är mellan den folkmängd som verkligen bor i kommunen och den som är registrerad och om detta är ett problem varierar från kommun till kommun och över åldrarna. För de yngre åldersgrupperna är diskrepansen större.
Många ungdomar studerar och arbetar på annan ort men är fortfarande skrivna i föräldrahemmet.
För att göra prognosen använder vi oss även av antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under året. Med hjälp av denna information skattar vi fruktsamhet, mortalitet, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Skattningarna ligger sedan till grund för beräkningen av den framtida utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade.
Värt att notera är att de kommande åren medför två större demografiska förändringar. För det första börjar den stora 40-talist generationen uppnå en ålder över 80 år. Detta innebär att en stor grupp kommer upp i de åldrar där behovet av stöd och service ökar. För det andra uppnår den stora barn- kull som föddes kring 1990 förvärvsaktiv och barnafödande ålder. De flyttar från städer med universitet och högskolor, och en andel kan tänkas flytta tillbaka till sin hemkommun. För bland annat arbets- och bostads- marknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten.
