Växtplankton i Södermanlands län 2014

(1)

Rapport 2019:4

Växtplankton i Södermanlands län 2014

Undersökning av växtplankton i 16 sjöar

(2)

Titel: Växtplankton i Södermanlands län 2014 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Utgivningsår: 2019

Kontaktperson: Irene Karlsson Elfgren

Utförare: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Författare: Åsa Garberg & Ingrid Hårding Kvalitetsgranskare: Ina Bloch

Foto: Båven utloppsbassäng augusti 2014 Rapportnr: 2019:4

ISSN-nr: 1400-0792

Allt bildmaterial i rapporten omfattas av © Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges.

Rapporten finns på: www.lansstyrelsen.se/sodermanland/tjanster/publikationer

Eller kan beställas hos

Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping

Tel: 010-223 40 00

(3)

Förord

Länsstyrelsen i Södermanland har under 2014 undersökt växtplanktonsamhällena i 16 sjöar. Växtplanktonundersökningarna i sötvatten följer framförallt upp näringspåverkan, men även biologisk mångfald och surhet.

De miljömål som följs upp är: Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning samt Bara naturlig försurning.

Irene Karlsson Elfgren

Länsstyrelsen i Södermanlands län

(4)

Innehållsförteckning

Inledning ... 5

Metodik ... 6

Fältprovtagning ... 6

Laboratorieanalys ... 7

Utvärdering ... 7

Statusklassning enligt bedömningsgrunderna ... 7

Statusklassning enligt expertbedömning ... 8

Resultat ... 10

Klassificering av näringsstatus ... 10

Sjöar med dålig eller otillfredsställande status ... 12

Sjöar med måttlig status ... 12

Sjöar med god eller hög status... 13

Klassificering av surhet ... 13

Gonyostomum-sjöar ... 13

Näringshalt och växtplanktonstatus ... 14

Sammanfattning ... 15

Referenser ... 16

Bilaga ... 17

Jämförelse mellan bedömningsgrunderna från 2007 och 2013 ... 17

Resultat och kommentarer om enskilda sjöar ... 18

Artlistor för alla sjöar ... 38

Fältprotokoll ... 56

Vattenkemidata ... 65

(5)

5 Inledning

Växtplanktonsamhällen kan se mycket olika ut i olika sjöar. Viktiga faktorer som styr artsammansättning och biomassa är bl.a. näringstillgång, ljus, temperatur, humushalt, pH och det övriga ekosystemets sammansättning, t.ex. artsammansättning och biomassa av fisk, djurplankton och undervattensvegetation. När någon av ovanstående faktorer ändras kan det påverka växtplanktonsamhället och eftersom växtplankton är relativt kortlivade organismer kan förändringar ske snabbt. Eftersom olika växtplanktonarter har olika krav på omvärldsförhållandena kan man genom att studera växtplanktonsamhället få information om framförallt sjöars näringssituation och surhet.

Inom miljöövervakningen studeras växtplankton i sjöar av främst två skäl. Dels för att växtplanktonsamhällets biomassa och sammansättning avspeglar näringssituationen i den aktuella sjön, men också för att vissa växtplanktonarter orsakar direkta problem, t.ex. genom algblomningar eller om problemskapande arter uppträder i

dricksvattentäkter.

Denna undersökning utförs på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanland. Syftet är främst att bedöma näringsstatusen med hjälp av växtplanktonanalys i 17 sjöar (eller egentligen 16 eftersom två av proverna togs i Båvens olika bassänger). Provtagningen och analysen utformades därför enligt standardiserad metod (Naturvårdsverket 2010 och SS-EN 15204: 2006) och gällande bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Vi presenterar här resultaten från provtagningen, laboratorieanalysen och

statusklassificeringen.

(6)

6 Metodik

Fältprovtagning

Fältprovtagningen genomfördes av Annika Liungman, Ina Bloch, Ingrid Hårding och Martin Mattsson på Medins Biologi AB. Totalt togs planktonprov i 16 sjöar i

Södermanlands län, i Båven togs två prov ( Tabell 1 ). Provtagningen genomfördes mellan 29 juli och 8 augusti 2014 i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för

miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010) och den vedertagna standarden SS-EN

15204: 2006.

Figur 1. Bilderna visar en del av utrustningen som användes vid planktonprovtagningen. Foto: © Medins Biologi AB.

Vid växtplanktonprovtagningen insamlades vatten med ett två meter långt plexiglasrör (ett s.k. Rambergrör), på en punkt mitt ute i sjön (exakta koordinater anges i

fältprotokollen, se Bilagan). Språngskiktets början identifierades genom mätning med temperatursond. Hela vattenpelaren provtogs sedan ned till ett djup som motsvarande minst 75 % av epilimnion. I sjöarna togs även ett håvprov för att samla in material som hjälp vid artbestämningen ( Figur 1 ). Samtliga planktonprov konserverades med Lugol’s lösning. I sjöarna mättes även siktdjupet vid provtagningen.

Tabell 1. Sjöarna som ingick i undersökningen. Vattenkoordinater anges i RT90.

Nr Sjönamn Vattenkoordinater (x)

Vattenkoordinater

(y) Nr Sjönamn Vattenkoordinater

(x)

Vattenkoordinater (y)

23 Virlången 651862 153431 32 Dunkern 655797 156309

24 Gisesjön 652903 159277 33 Harpsundssjön 655160 154038

25 Aspen 655805 151808 34 Hålvetten 652527 152999

26 Bårsten 657081 154214 35 Högsjön 654543 149599

27 Eklången 656947 155897 36 Näsnaren 652439 153389

28 Övre Marviken 656378 157786 37 Uren 654180 155314

29 Lockvattnet 654615 157469 38 Östra Magsjön 656614 156319

30 Likstammen 653531 158389 39 Båven, utloppsbassäng 653707 156202

31 Båven, Saxängen 653707 156202

(7)

7 Laboratorieanalys

Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton utfördes av Ina Bloch och Åsa Garberg på Medins Biologi AB, och gjordes med hjälp av ett omvänt

faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Beräkning av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN 15204: 2006 och

Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Vid analysen skattades dessutom frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, Naturvårdsverket 1986). Analysinsatsen har följt den gällande svenska standarden (SS- EN 15204: 2006). Det innebär bl.a. att ca 100 individer/enheter räknades av den

vanligaste arten på två diagonaler i räknekammaren (vid 400 ggr förstoring) eller i hela kammaren (vid 100 ggr förstorning) samtidigt som alla andra mindre vanliga arter artbestämdes och räknades. För biomassebestämningen togs storleksmått på 10 individer av de allra vanligaste arterna (> 75 räknade enheter), fem individer på andra vanliga arter (25-75 räknade enheter), och en individ på ovanliga arter (< 25 räknade enheter).

Utvärdering

Statusklassning enligt bedömningsgrunderna

En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig i rapportform (Naturvårdsverket 2007 och Havs- och vattenmyndigheten 2013) på Havs- och vattenmyndighetens hemsida. Där redovisas klassgränserna för de ingående

parametrarna från de olika sjötyperna och där beskrivs i detalj förfarandet vid beräkning av TPI och sammanvägd näringsstatus. I rapporten har klassgränserna som anges i de senaste bedömningsgrunderna, Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter från 2013, använts. För totalbiomassa har gränsvärdena skärpts, jämfört med tidigare

bedömningsgrund. I bilagan redovisas en jämförelse av statusbedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund från 2007 jämfört med Havs- och

vattenmyndighetens föreskrift från 2013 för de ingående sjöarna.

För klassificering av sjöar med hjälp av växtplankton enligt bedömningsgrunderna har Sverige delats in i tre ekoregioner: 1) fjällen ovan trädgränsen, 2) Norrland och 3) södra Sverige. Vidare har Norrlands och södra Sveriges sjöar delats in i klara respektive humösa sjöar. I de fall då en sjö legat på gränsen mellan de olika referensgrupperna har det noterats i kommentarerna till resultaten från respektive sjö.

Klassificering av näringsstatus

För att klassificera näringsstatus enligt bedömningsgrunderna används tre parametrar:

• Totalbiomassan av växtplankton

• Andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan

• Trofiskt planktonindex (TPI)

De tre parametrarnas värden ligger sedan till grund för beräkningen av den

sammanvägda näringsstatusen.

(8)

8 TPI-värdet beräknas med hjälp av biomassan av indikatorarter. Det finns

oligotrofiindikerande arter (som indikerar näringsfattigdom) och eutrofiindikerande arter (som indikerar näringsrikedom). Dessa arter har fått ett värde på en skala från -3 (bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (bästa eutrofiindikatorerna). Ett växtplanktonprovs TPI- värde kan således i teorin variera mellan -3 och 3. Ju större biomassa av

näringskrävande indikatorarter som finns i provet desto högre blir TPI-värdet. Enligt bedömningsgrunderna bör TPI inte användas på prov som innehåller färre än fyra indikatorarter. I samtliga sjöar i denna undersökning överskreds detta antal med god marginal.

Ovanstående tre parametrar redovisas var och en för sig som värden, ekologisk kvalitetskvot och statusklass i den femgradiga klassningsskalan: hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig. Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen.

I sjöar som domineras av arten Gonyostomum semen kan totalbiomassan ofta vara stor utan att det motsvarar näringsbelastningen. I bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007) rekommenderas det att Gonyostomum-sjöar klassificeras enbart med hjälp av TPI eller genom en sammanvägning av TPI och andel cyanobakterier. Gonyostomum

påträffades i relativt höga tätheter i några av undersökningens sjöar, om mängden Gonyostomum var så stor att den sammanvägda statusen påverkats negativt har totalbiomassan tagits ur sammanvägningen. Om detta skett har det kommenterats.

Surhetsklassning

För bedömning av surhet används en parameter:

• Artantal (antal taxa) av växtplankton

Parametern kan inte skilja ut naturligt sura sjöar, från sjöar som är försurade av mänsklig aktivitet. Surhetsklassning med hjälp av växtplankton bör dessutom endast utföras vid misstanke om surhet/försurning eftersom artantal är en svårtolkad parameter som är starkt beroende av analysansträngning. Sjöarna i denna undersökning ligger i en region med viss antropogen belastning eller naturligt surt vatten och det är därför befogat att göra en surhetsklassning av resultaten från växtplanktonundersökningen.

Statusklassning enligt expertbedömning

De tre parametrarna som ingår i bedömningsgrunderna har olika kvaliteter. Andelen och mängden cyanobakterier kan variera mycket beroende på hur vädret varit tiden innan provtagningen, men om mängd cyanobakterier är stor visar det tydligt att en sjö har problem kopplade till näringspåverkan. Totalbiomassan och det trofiska plankton indexet (TPI) är mer stabila parametrar, men även totalbiomassan kan variera ganska mycket i vissa sjöar. Det är därför bra att ha resultat från flera provtagningar när man statusklassar.

I Medins expertbedömning beaktas även parametrar som varit viktiga i

växtplanktonundersökningar innan vattendirektivet började tillämpas. Vid bedömningen

av näringsstatus beaktas, förutom de nya bedömningsgrundernas tre parametrar, särskilt:

(9)

9 • Biomassa och mångfald bland cyanobakterier, t.ex. antalet potentiellt toxiska släkten enligt Naturvårdsverket (1999)

• Biomassan av Gonystomum semen enligt Naturvårdsverket (1999)

• Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979)

• Förekomst av indikatorarter enligt OEI-systemet

Hörnströms trofiindex kan i teorin variera mellan 11 och 100. Ju högre värdet är desto vanligare är näringskrävande växtplanktonarter i provet.

OEI-systemets indikatorer (Oligotrofiindikatorer, Eutrofiindikatorer, Indifferenta) har sitt ursprung i en definiering av indikatorarter som gjorts vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet. Definieringen av indikatorarter enligt Naturvårdsverkets TPI-system, Hörnströms metod och OEI-systemet avviker ibland från varandra och avspeglar i viss mån olika experters åsikter.

Även andra parametrar i de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999) beaktas, liksom speciella iakttagelser i provet, t.ex. av partiklar, bentiska alger och vissa djurplankton.

De parametrar som ingår i bedömningsgrunderna från 2007 och äldre

bedömningsgrunder beskrivs mer utförligt i Hårding m.fl. (2011).

(10)

10 Resultat

Sjutton lokaler undersöktes på uppdrag av Södermanlands län ( Figur 2 ). I Bilaga 2 finns ett resultatblad för varje lokal med kommentar till resultaten samt artlistor och

lokalbeskrivningar.

Klassificering av näringsstatus

Enligt bedömningsgrunderna (Havs-och vattenmyndigheten 2013) fick 9 av sjöarna måttlig status eller sämre. Övriga 8 sjöar fick god eller hög sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunderna ( Tabell 2 ). I Medins Biologis expertbedömning sänktes statusen för två sjöar och en sjö bedömdes ha högre status än bedömningsgrundernas utfall.

De nya klassgränserna, som trädde i kraft i och med Havs- och vattenmyndighetens föreskrift 2013 är skärpta jämfört med tidigare bedömningsgrunder och utfallet stämmer nu bättre överens med Medins Biologis expertbedömning. Främst är det sjöar nära gränsen mellan två statusklasser som har fått en ändrad status i expertbedömningen.

Några av sjöarna hade absorbansvärden under 0,06 och klassas därför som klara ( Tabell 2 ). Klara sjöar har andra referensvärden än humösa och de förväntas ha något mindre biomassa av växtplankton, mindre andel cyanobakterier samt färre näringsgynnade arter.

De klara sjöarna bedöms alltså något hårdare än de humösa.

Tabell 2. Numerisk värde, sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunderna och

expertbedömningens statusklassning för de undersökta sjöarna, sorterat efter numeriskt värde. Klara sjöar har markerats med en stjärna (*). Numeriskt värde kan vara som minst 0 och som mest 5, 0-1 motsvarar dålig status, 1-2 otillfredsställande status, 2-3 måttlig status, 3-4 god status och 4-5 hög status.

23 Virlången 3,98 God God 32 Dunkern 2,42 Måttlig Måttlig

24 Gisesjön* 3,84 God God 33 Harpsundssjön 2,08 Måttlig Måttlig

25 Aspen 2,95 Måttlig God 34 Hålvetten 2,80 Måttlig Måttlig

26 Bårsten 2,78 Måttlig Måttlig 35 Högsjön* 2,17 Måttlig Måttlig

27 Eklången 1,10 Otillfr. Dålig 36 Näsnaren* 4,45 Hög Hög

28 Övre Marviken 2,64 Måttlig Måttlig 37 Uren 2,42 Måttlig Otillfr.

29 Lockvattnet* 3,39 God God 38 Östra Magsjön* 4,50 Hög Hög

30 Likstammen* 3,74 God God 39 Båven, utloppsbassäng* 3,54 God God

31 Båven, Saxängen* 3,23 God God

HVMFS (2013) Lokal

Numeriskt värde för sammanvägd

status

Expert- bedömning

Numeriskt värde för sammanvägd

status

HVMFS (2013)

Expert- bedömning Lokal

(11)

11 Fi gu r 2 . Kar ta ö ve r sjö ar d är v äx tp lan kto n p ro vtag n in g u tf ö rd e s på u p p d rag av S ö d e rman lan d s län 2014.

(12)

12 Sjöar med dålig eller otillfredsställande status

Eklången och Uren hade de högsta biomassorna av sjöarna i Södermanland län, och de dominerades av cyanobakterier och andra näringsgynnade arter ( ^{Figur 3} ). Eklången fick otillfredsställande status enligt bedömningsgrunderna men den låg mycket nära gränsen till dålig status, och fick dålig status i expertbedömningen ( Tabell 2 ).

Uren fick måttlig status enligt bedömningsgrunden men otillfredsställande

expertbedömningen eftersom desst totalbiomassa var mycket stor och den hyste många eutrofi-indikerande arter ( Figur 3 ).

Sjöar med måttlig status

Av de sex sjöar som fick måttlig status, enligt bedömningsgrunderna, hade Hågsjön och Hålvetten högst totalbiomassa. Mängden cyanobakterier i sjöarna var dock inte så stor så de var relativt nära god status trots sin höga biomassa.

Bårsten, Övre Marviken, Dunkern och Harpsundssjön hade betydligt mindre totalbiomassa men ofta en större andel cyanobakterier och ett tydligt inslag av

näringsgynnade arter. Både enligt bedömningsgrunden och enligt expertbedömningen får dessa sjöar måttlig status ( ^{Tabell 2} ).

Figur 3. Totalbiomassa av växtplankton och biomassans sammansättning i Södermanland läns sjöar 2014.

0,0 3,0 6,0 9,0 12,0

23 Virlången 24 Gisesjön 25 Aspen 26 Bårsten 27 Eklången 28 Övre Marviken 29 Lockvattnet 30 Likstammen 31 Båven, Saxängen 32 Dunkern 33 Harpsundssjön 34 Hålvetten 35 Högsjön 36 Näsnaren 37 Uren 38 Östra Magsjön 39 Båven, utloppsbassäng

Övriga Gonyostomum Konjugater Grönalger Ögonalger Kiselalger Guldalger Pansarflagellater Rekylalger Blågrönalger

Biomassa (mg/l)

Södermanland län

(13)

13 Sjöar med god eller hög status

Båven-Utloppsbassängen, Båven-Saxängen, Likstammen, Lockvattnet, Virlången och Gisesjön fick god status både enligt bedömningsgrunderna och enligt

expertbedömningen ( ^{Tabell 2} ). De karaktäriserades av liten eller mycket liten biomassa.

De hade mycket liten till måttligt stor andel cyanobakterier. I alla sjöarna förekom dock fler eller färre eutrofiindikatorer, vilket tyder på viss näringspåverkan, men biomassorna var som sagt inte så stora.

Aspen fick måttlig status enligt bedömningsgrunderna men var mycket nära att få god status. Den höjdes därför till god status i expertbedömningen med stöd av tidigare års resultat, som också gett god status.

De två sjöar som fick hög status, Näsnaren och Östra Magsjön, hade gemensamt att de nästan saknade näringsgynnade arter. Dessutom var biomassan mycket liten och andelen cyanobakterier liten eller mycket liten, vilket stämmer med klassningen hög status.

Klassificering av surhet

Artrikedomen varierade från 41 taxa i Dunken till 71 taxa i Aspen. Generellt var artantalet högt, med ett medelvärde på 51 taxa. Bara i Gisesjön och Näsnaren var

artantalet så lågt att sjöarna klassas som sura enligt bedömningsgrunderna. Båda sjöarna hade dock relativt högt artantal ändå och bedöms som nära neutrala i

expertbedömningen.

Gonyostomum-sjöar

Gonyostomum semen påträffades i Virlången Bårsten, Harpsundssjön och Högsjön ( ^Figur

3 ). Enligt de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999) var dess biomassa

stor i Högsjön. Algen kan bland annat orsaka hudirritationer för personer som badar i

sjön och mängden Gonyostomum kan troligen ha varit besvärande i Högsjön.

(14)

14 Näringshalt och växtplanktonstatus

Det fanns ett samband mellan näringsstatusen enligt bedömningsgrunderna (uttryckt som numeriskt värde), och sjöarnas näringsämneshalter ( Figur 4 ). Sjöar med bättre sta- tus, d.v.s. högt numeriskt värde, hade i genomsnitt lägre halt fosfor och kväve än sjöar med sämre status.

Alla sjöar med totalfosforvärden över 25 μg/l riskerar att uppvisa symtom på

övergödning enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007). Aspen, Bårsten och Övre Marviken fick dock måttlig status enligt bedömningsgrunderna eftersom de har olika symtom på näringspåverkan, trots att totalfosforhalten var mellan 17-25 μg/l i sjöarna. Och en sjö, Dunkern, med totalfosforvärden under 15 μg/l, uppvisar tydliga tecken på näringspåverkan. Den hade en liten totalbiomassa men dominerades av cyanobakterier, och har haft större biomassa tidigare år.

Figur 4. Den sammanvägda näringsstatusens numeriska värde i relation till totalfosfor- och totalkvävehalter i sjöarnas ytvatten (augustiprov 2014). 0-1 motsvarar dålig status, 1-2 otillfredsställande status, 2-3 måttlig status, 3-4 god status och 4-5 hög status. Data från de enskilda sjöarna redovisas i Bilaga 2.

0 1 2 3 4 5

0 250 500 750 1000

Nu meri sk t vä rd e

Totalkväve (µg/l)

0 1 2 3 4 5

0 25 50 75

Nu meri sk t vä rd e

Totalfosfor (µg/l)

(15)

15 Sammanfattning

Av de 17 undersökta lokalerna uppnådde åtta sjöar god eller hög sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunden. Statusen sänktes till måttlig för en av dessa sjöar i Medins Biologis expertbedömning. Endast en sjö fick dålig sammanvägd status enligt expertbedömningen. I övriga sjöar klassificerades näringsstatusen som måttlig eller otillfredsställande.

I expertbedömningen har främst sjöar som legat på gränsen mellan två statusklasser sänkts eller höjts. Bland annat har tidigare undersökningars resultat och kunskap om hur de olika delparametrarna fungerar använts för att kunna göra en bra expertbedömning.

Till stor del överensstämmer resultaten med sjöarnas näringsämneshalter. Sjöar med högre halt totalfosfor och totalkväve hade generellt sämre status än sjöar med lägre halter. Det förekom dock sjöar i undersökningen som trots relativt låga totalfosforhalter (15-25 μg/l) visade tydliga tecken på näringsämnespåverkan.

Gonyostomum semen påträffades i 4 av sjöarna. Dess biomassa var stor i en av dessa, och förekomsten kan troligen ha orsakat obehag för personer som badat i sjön. Ingen sjö i undersökningen hade ett växtplanktonsamhälle som är märkbart surhetspåverkat, vilket kan visa sig i extremt låga artantal. Generellt sett var proven artrika. Uren hade en avvikande artsammansättning med dominans av Ceratium spp ( ^{Figur 5} ).

Figur 5. Ceratium spp. från Uren 2014. Foto: © Medins Biologi AB

(16)

16 Referenser

Havs- och vattenmyndigheten 2013. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling.

Havs och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19

Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg I. och Svensson J-E. 2011.

Bedömningsgrunder för växtplankton: Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. (tillgänglig på www.medins-biologi.se) Hörnström, E. 1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys.

Statens Naturvårdsverk PM 1221.

Hörnström, E. 1981. Trophic characterization of lakes by means of qualitative phyto- plankton analysis. Limnologica (Berlin) 13: 249-261.

Naturvårdsverket. 1986. Metodbeskrivningar. Recipientkontroll Vatten. Del I.

Undersökningsmetoder för basprogram. Naturvårdsverket Rapport 3108.

Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket Rapport 4913.

Naturvårdsverket. 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 2007:4, utgåva 1. ISBN 978-91-620-0147-6.

Naturvårdsverket. 2010. Växtplankton i sjöar, version 1:3 2010-02-18. Ur: Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten.

SS-EN 15204: 2006. Vattenundersökningar: vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikrokopi

(Utermöhlteknik).

Utermöhl, H. 1958. Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik.

Mitteilungen Int Ver Limnol 9: 1-38.

(17)

17 Bilaga

Jämförelse mellan bedömningsgrunderna från 2007 och 2013

Totalbiomassa (mg/l), status för totalbiomassa samt sammanvägd näringsstatus enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (NV 2007) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013) för de undersökta sjöarna. Klara sjöar har markerats med en stjärna (*).

Sjö Totalbiomassa (mg/liter)

Totalbiomassa Status enl.

NV 2007

Totalbiomassa Status enl.

HVMFS 2013

Sammanvägd status enl. NV 2007

Sammanvägd status enl. HVMFS 2013

Virlången 0,91 God God Hög God

Gisesjön* 0,28 Hög Hög Hög God

Aspen 0,83 God God God Måttlig

Bårsten 1,53 God Måttlig Måttlig Måttlig

Eklången 11,67 Dålig Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande

Övre Marviken 0,77 God God Måttlig Måttlig

Lockvattnet* 0,58 Hög God God God

Likstammen* 0,25 Hög Hög God God

Båven, Saxängen* 0,45 Hög Hög God God

Dunkern 0,91 God God Måttlig Måttlig

Harpsundssjön 2,04 God Måttlig Måttlig Måttlig

Hålvetten 4,57 Måttlig Otillfredsställande God Måttlig

Högsjön* 4,75 Måttlig Otillfredsställande Måttlig Måttlig

Näsnaren* 0,38 Hög Hög Hög Hög

Uren 9,30 Otillfredsställande Dålig Måttlig Måttlig

Östra Magsjön* 0,28 Hög Hög Hög Hög

Båven, utloppsbassäng* 0,55 Hög God God God

(18)

18 Resultat och kommentarer om enskilda sjöar

FÖRKLARING TILL RESULTATSIDORNA

Havs och vattenmyndighetens föreskrifter 2013, (HVMFS 2013:19). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal.

TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena).

Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013), för ca 35 oligtrofi- och ca 60 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna).

Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst).

Hörnströms trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 (Naturvårdsverket 1986) som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 – 100). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 100 (mest näringsrika sjöarna).

Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till

bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007 och Hav- och vattenmyndigheten 2013), andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd

Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet.

Bakgrundsdata till tidsserierna har erhållits från länsstyrelsen.

(19)

19 23. Virlången

Datum:

S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 6517330 / 580346

Klassning enligt HVMFS 2013:19

Status/surhetsklass *

Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus

Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI)

Naturvårdsverkets kriterier (1999)

Gonyostomum semen (mg/l) Liten biomassa

Expertbedömning

Surhetsklassning Näringsstatus

* Status avser årets värden Alggrupp

mg/l % antal %

Cyanobakterier 5

Rekylalger 5

Pansarflagellater 5

Guldalger 10

Kiselalger 9

Ögonalger 2

Grönalger 10

Konjugater 1

Gonyostomum 1

Övriga 7

Summa 55

Jämförelse med tidigare år År: 07 08 09 10 11 12 13 14

Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G - - - G G Expertbedömning: - - - G G

Kommentar

God

Den sammanvägda bedömningen gav god status enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 2013), även Medins expertbedömning gav god status - på gränsen till hög. Om man tar bort

totalbiomassan ur sammanvägningen, vilket man kan göra för sjöar som domineras av Gonyostomum så får sjön hög status.

Andelen cyanobakterier var mycket liten och det förekom endast ett släkte av potentiellt toxiska cyanobakterier, därmed är det mycket liten risk för vattenblomning i sjön. Av totalbiomassan utgjordes 45 % av Gonyostomum semen vilket motsvarar en måttligt stor mängd. Förekomsten av arten kan ha orsakat besvär, i form av klåda och obehag, för de som eventuellt badade i sjön.

År 2007 gjordes också en planktonundersökningar i Virlången och även då dominerades biomassan av Gonyostomum . Den gamla bedömningsgrunden gav 2007 god status. År 2013 fick Virlången också god status enligt de nya

bedömningsgrunderna. Diagramstapeln från år 2007 i figuren visar bara totalbiomassa och biomassan av Gonyostomum semen.

0,41

0,39

God Hög Årsvärde Treårsmedel EK

- -

Nära neutralt

Nära neutralt God 0,33

1,00

God -

-

- 3,98

55

1,28

0,01 1,3

0,91

9,1

0,16 17,6 9,1

Biomassa Taxa

-0,20

0,06 6,2 9,1

0,04 3,9 18,2

0,09 9,9 16,4

0,06 6,1 3,6

2014-08-08

0,91 100 100

0,41 44,6 1,8

0,06 6,5 12,7

0,04 4,0 18,2

0,00 0,0 1,8

Cyanobakterier 1%

Rekylalger 18%

Pansar- flagellater

6%

Guldalger 4%

Kiselalger 10%

Ögonalger Grönalger 6%

4%

Gonyostomum 45%

Övriga 6%

Biomassans fördelning på olika grupper

0 2 4 6 8 10

-3 -2 -1 1 2 3

Antal taxa

Arternas fördelning på indikatortal

Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast)

Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast)

Arternas fördelning på indikatortal

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3

07 08 09 10 11 12 13 14

Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier

Biomassa (mg/l)

H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig

(20)

20 24. Gisesjön

Datum:

S. Sverige klara sjöar, ≤30 mg Pt/l Koordinat: 6528110 / 638501

Klassning enligt HVMFS 2013:19

Naturvårdsverkets kriterier (1999)

Gonyostomum semen (mg/l) Mycket liten biomassa

Expertbedömning

mg/l % antal %

Cyanobakterier 9

Rekylalger 5

Pansarflagellater 3

Guldalger 5

Kiselalger 2

Ögonalger 0

Grönalger 13

Konjugater 2

Gonyostomum 0

Övriga 4

Summa 43

Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G - - M - - H G Expertbedömning: - - - H G

Kommentar

2014-08-07

0,28 100 100

0,00 0,0 0,0

0,01 4,5 9,3

0,09 30,7 30,2

0,00 0,7 4,7

0,00 1,5 4,7

0,00 0,0 0,0

0,02 5,5 7,0

0,03 12,1 11,6

0,05 16,1

0,28

20,9

0,08 28,9 11,6

-0,42

- -

- 3,84

43

16,07

0,88

God

God

Växtplanktonbiomassan var mycket liten och sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 2013) gav god status, även Medins expertbedömning gav Gisesjön god status.

Andelen cyanobakterier var liten men Dolichospermum och Woronichinia som är potentiellt toxiska släktena fanns representerade i provet. Gisesjöns tillstånd klassas som näringsfattigt. Växtplanktonsamhället var artfattigt i år med få arter och sjön klassades enligt HVMFS 2013 som sur p.g.a. det låga artantalet. Medins expertbedömning klassade sjön som nära neutral.

2007 fick Gisesjön god status utifrån cyanobakterier och totalbiomassa, det året kunde inget TPI beräknas därför att det identifierade för få indikatorarter. Stapeln i diagrammet för år 2007 visar bara totalbiomassa och cyanobakterier, mängden kiselalger redovisades inte i rapporten. År 2010 var andelen cyanobakterier i sjön större och statusen blev då måttlig. År 2013 var artantalet 46 och i år var antantalet 43, det är inte så stor skillnad och gränsen för att klassas som nära neutral är 45.

0,00

0,30

Hög God Årsvärde Treårsmedel EK

- -

Surt

Cyanobakterier 16%

Rekylalger 29%

Pansar- flagellater

29%

Guldalger 12%

Kiselalger 1%

Grönalger 31%

Konjugater 1%

Övriga 4%

Biomassans fördelning på olika grupper

0 1 2 3 4 5

-3 -2 -1 1 2 3

Antal taxa

Arternas fördelning på indikatortal

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6

07 08 09 10 11 12 13 14

Biomassa (mg/l)

(21)

21 25. Aspen

Datum:

S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 6556465 / 565008

Klassning enligt HVMFS 2013:19

Naturvårdsverkets kriterier (1999)

Expertbedömning

mg/l % antal %

Cyanobakterier 14

Rekylalger 4

Pansarflagellater 4

Guldalger 12

Kiselalger 11

Ögonalger 4

Grönalger 15

Konjugater 2

Gonyostomum 0

Övriga 5

Summa 71

Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G - - G - - G M Expertbedömning: - - - G G

Kommentar

God

Den sammanvägda näringsstatusen gav måttlig status enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 2013), Medins expertbedömningen gav god status.

Andelen cyanobakterier var liten men det förekom fyra släkten av potentiellt toxiska cyanobakterier. Det identifierades många arter som indikerar näringrika förhållanden vilket tyder på att sjön är påverkad av näringsämnen. Risken för vattenblomning av potentiellt giftiga cyanobakterier bedömdes vara liten.

Det har gjorts planktonundersökningar i Aspen åren 2007, 2010 och 2013. De tidigaste åren d.v.s. 2007 och 2010 bedömdes sjön ha god status (enligt dåvarande bedömningsgrunds klassgränser). De sista två åren har biomassan vartit något mindre medan klassningsgränserna är hårdare och 2013 fick sjön god status enligt Havs- och vattenmyndighetens

bedömningsgrunder. Trots att totalbiomassan är lägre år 2014 gav bedömningsgrunderna måttlig status beroende på att det påträffades flera arter som förekommer i näringsrikt vatten.

0,00

0,16

God God Årsvärde Treårsmedel EK

- -

Nära neutralt

Nära neutralt Måttlig 0,36

0,76

Måttlig -

-

- 2,95

71

29,35

0,24 29,3

0,83

19,7

0,09 11,3 5,6

1,58

0,07 7,9 5,6

0,05 6,3 16,9

0,17 20,5 15,5

0,05 6,5 5,6

2014-08-01

0,83 100 100

0,00 0,0 0,0

0,06 6,7 7,0

0,08 9,8 21,1

0,01 1,5 2,8

Cyanobakterier 29%

Rekylalger 11%

Pansarflagellater 8%

Guldalger 6%

Kiselalger 21%

Ögonalger 7%

Grönalger 10%

Konjugater 1%

Övriga 7%

Biomassans fördelning på olika grupper

0 2 4 6 8 10

-3 -2 -1 1 2 3

Antal taxa

Arternas fördelning på indikatortal

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3

07 08 09 10 11 12 13 14

Biomassa (mg/l)

(22)

22 26. Bårsten

Datum:

S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 6569095 / 588449

Klassning enligt HVMFS 2013:19

Naturvårdsverkets kriterier (1999)

Gonyostomum semen (mg/l) Liten biomassa

Expertbedömning

mg/l % antal %

Cyanobakterier 14

Rekylalger 4

Pansarflagellater 3

Guldalger 5

Kiselalger 5

Ögonalger 2

Grönalger 12

Konjugater 3

Gonyostomum 1

Övriga 4

Summa 53

Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G - G G - - M M Expertbedömning: - - - M M

Kommentar

2014-07-30

1,53 100 100

0,22 14,3 1,9

0,01 0,4 7,5

0,08 5,1 22,6

0,01 0,8 5,7

0,72 47,0 9,4

0,05 3,3 3,8

0,03 2,0 5,7

0,10 6,8 9,4

0,24 16,0

1,53

26,4

0,07 4,4 7,5

2,83

- -

- 2,78

53

15,95

Nära neutralt Otillfredsställande 0,20

0,90

Måttlig

Måttlig

Den sammanvägda bedömningen gav måttlig status enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 2013), även Medins expertbedömning gav måttlig status.

Andelen cyanobakterier var måttligt stor och det förekom fyra släkten av potentiellt toxiska cyanobakterier. Därmed föreligger måttlig risk för blomning i sjön. Det förekom många arter som indikerar näringrika förhållanden vilket visar sjön är påverkat av näringsämnen. Gonyostomum semen påträffades i en liten mängd men kan ha varit besvärande för badande.

I jämförelse med tidigare undersökningsresultat från Bårsten gav 2013 och 2014 års undersökningar sämre status på grund av att mängden arter som förekommer i näringsrikt vatten var högre än tidigare.

0,22

0,12

Måttlig God Årsvärde Treårsmedel EK

- -

Nära neutralt

Cyanobakterier 16%

Rekylalger 5%

Guldalger 7%

Kiselalger 47%

Ögonalger 3%

Grönalger 5%

Konjugater 1%

Gonyostomum 14%

Biomassans fördelning på olika grupper

0 2 4 6

-3 -2 -1 1 2 3

Antal taxa

Arternas fördelning på indikatortal

0 0,5 1 1,5 2

07 08 09 10 11 12 13 14

Biomassa (mg/l)

(23)

23 27. Eklången

Datum:

S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 6567995 / 605008

Klassning enligt HVMFS 2013:19

Naturvårdsverkets kriterier (1999)

Expertbedömning

mg/l % antal %

Cyanobakterier 13

Rekylalger 5

Pansarflagellater 2

Guldalger 1

Kiselalger 7

Ögonalger 6

Grönalger 12

Konjugater 1

Gonyostomum 0

Övriga 4

Summa 51

Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): O - - G - - D O Expertbedömning: - - - D D

Kommentar

2014-07-31

11,67 100 100

0,00 0,0 0,0

0,38 3,3 7,8

0,11 1,0 23,5

0,00 0,0 2,0

0,28 2,4 13,7

0,31 2,6 11,8

0,22 1,9 3,9

0,00 0,0 2,0

9,90 84,9

11,67

25,5

0,46 3,9 9,8

2,21

- -

- 1,10

51

84,88

0,16

Otillfredsställande

Dålig

Växtplanktonbiomassan var mycket stor och dominerades av cyanobakterier. Den art som utgjorde hela 85 % av biomassan i sjön var Aphanizomenon cf. klebahni . När en sjö har en sådan kraftig blomning av potentiellt giftiga cyanobakterier bör försiktighet vidtas vid bad eller annan användning av vattnet. Det identifierades även många andra arter som indikerar näringsrika förhållanden. Sjön bedöms vara starkt näringspåverkad. Artantalet påvisar ingen surhet.

Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs-och vattenmyndigheten 2013) gav otillfredställande status nära dålig. Medins expertbedömningen sänker statusen till dålig status.

Även vid tidigare undersökningar har biomassan varit mycket stor. 2007, 2013 och 2014 dominerades biomassan nästan uteslutande av cyanobakterier, medan det var Gonyostomum semen som dominerade 2010. Den stora skillnaden i artsammansättning mellan åren är ovanlig.

0,00

0,13

Dålig Dålig Årsvärde Treårsmedel EK

- -

Nära neutralt

Cyanobakterier 85%

Rekylalger 4%

Pansar- flagellater

2%

Kiselalger 2%

Ögonalger 3%

Grönalger 1%

Övriga 3%

Biomassans fördelning på olika grupper

0 2 4 6 8 10 12

-3 -2 -1 1 2 3

Antal taxa

Arternas fördelning på indikatortal

0 10 20 30 40 50 60 70

07 08 09 10 11 12 13 14

Biomassa (mg/l)

(24)

24 28. Övre Marviken

Datum:

S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 6562375 / 623921

Klassning enligt HVMFS 2013:19

Naturvårdsverkets kriterier (1999)

Expertbedömning

mg/l % antal %

Cyanobakterier 12

Rekylalger 6

Pansarflagellater 2

Guldalger 6

Kiselalger 7

Ögonalger 1

Grönalger 11

Konjugater 3

Gonyostomum 0

Övriga 4

Summa 52

Jämförelse med tidigare år År: 10 11 12 13 14

Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): H - - G M Expertbedömning: - - - G M

Kommentar

2014-07-31

0,77 100 100

0,00 0,0 0,0

0,04 5,7 7,7

0,11 14,1 21,2

0,03 4,2 5,8

0,03 4,4 13,5

0,01 1,7 1,9

0,09 11,0 3,8

0,05 6,2 11,5

0,34 44,2

0,77

23,1

0,07 8,5 11,5

1,60

- -

- 2,64

52

44,16

0,60

Måttlig

Måttlig

Den sammanvägda statusen enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013) gav måttlig status. Medins expertbedömning gav också måttlig status.

Växtplanktonbiomassan var liten och andelen cyanobakterier i Övre Marviken var måttligt stor. Det påträffades många arter som indikerar näringsrika förhållanden vilket resulterade i ett högt TPI-värde. Det identifierades tre potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier och risken för vattenblomning bedömdes som måttlig.

Vid tidigare undersökningar har Gonyostomum semen dominerat biomassan, men varken 2013 och 2014 hittades denna potentiellt besvärande alg i provet. Årets totalbiomassan är i samma storleksordning som 2010 och 2013.

0,00

0,16

God Måttlig Årsvärde Treårsmedel EK

- -

Nära neutralt

Cyanobakterier 44%

Rekylalger 9%

Guldalger 6%

Kiselalger 4%

Ögonalger 2%

Grönalger 14%

Konjugater 4%

Övriga 6%

Biomassans fördelning på olika grupper

0 1 2 3 4 5

-3 -2 -1 1 2 3

Antal taxa

Arternas fördelning på indikatortal

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6

06 07 08 09 10 11 12 13 14

Biomassa (mg/l)

(25)

25 29. Lockvattnet

Datum:

S. Sverige klara sjöar, ≤30 mg Pt/l Koordinat: 6547174 / 619406

Klassning enligt HVMFS 2013:19

Naturvårdsverkets kriterier (1999)

Expertbedömning

mg/l % antal %

Cyanobakterier 13

Rekylalger 5

Pansarflagellater 4

Guldalger 8

Kiselalger 8

Ögonalger 1

Grönalger 17

Konjugater 3

Gonyostomum 0

Övriga 5

Summa 64

Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G - - G - - - G Expertbedömning: - - - G

Kommentar

2014-08-04

0,58 100 100

0,00 0,0 0,0

0,05 9,3 7,8

0,11 19,3 26,6

0,01 1,8 4,7

0,07 12,3 12,5

0,01 2,4 1,6

0,03 5,4 6,3

0,06 9,5 12,5

0,12 21,4

0,58

20,3

0,11 18,7 7,8

-0,12

- -

- 3,39

64

21,44

0,83

God

God

Växtplanktonbiomassan var liten och sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 2013) gav god status, även Medins expertbedömning gav Lockvattnet god status.

Andelen cyanobakterier var liten men Aphanizomenon, Dolichospermum och Woronichinia som är potentiellt toxiska cyanobakterier fanns representerade i provet. Växtplanktonsamhället var artrikt i år och sjön klassades enligt HVMFS 2013 som nära neutral.

År 2007 fick Lockvattnet god status utifrån cyanobakterier och totalbiomassa. År 2010 var andelen cyanobakterier i sjön mindre och statusen blev även då god. Det året påträffades också Gonyostomum semen men 2014 fanns ingen förekomst.

Stapeln i diagrammet för år 2007 visar bara totalbiomassa och cyanobakterier.

0,00

0,24

God God Årsvärde Treårsmedel EK

- -

Nära neutralt

Cyanobakterier 22%

Rekylalger 19%

Pansar- flagellater

5%

Guldalger 10%

Kiselalger 12%

Ögonalger 2%

Grönalger 19%

Konjugater 2%

Övriga 9%

Biomassans fördelning på olika grupper

0 2 4 6 8 10

-3 -2 -1 1 2 3

Antal taxa

Arternas fördelning på indikatortal

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7

07 08 09 10 11 12 13 14

Biomassa (mg/l)

(26)

26 30. Likstammen

Datum:

S. Sverige klara sjöar, ≤30 mg Pt/l Koordinat: 6538907 / 626104

Klassning enligt HVMFS 2013:19

Naturvårdsverkets kriterier (1999)

Expertbedömning

mg/l % antal %

Cyanobakterier 7

Rekylalger 5

Pansarflagellater 3

Guldalger 6

Kiselalger 3

Ögonalger 0

Grönalger 13

Konjugater 5

Gonyostomum 0

Övriga 4

Summa 46

Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G - - - G G Expertbedömning: - - - G G

Kommentar

2014-08-07

0,25 100 100

0,00 0,0 0,0

0,02 9,9 8,7

0,03 12,1 28,3

0,00 1,6 10,9

0,01 4,4 6,5

0,00 0,0 0,0

0,02 7,6 6,5

0,02 6,0 13,0

0,07 28,5

0,25

15,2

0,08 29,9 10,9

-0,79

- -

- 3,74

46

28,52

0,75

God

God

Växtplanktonbiomassan var mycket liten och sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs-och vattenmyndigheten 2013) gav god status, Medins expertbedömning gav också god status.

Växtplanktonsamhället i Likstammen var väl fördelat mellan de olika grupperna. Det förekom några kolonier av den potentiellt giftiga Woronichinia naegleana och även Aphanizomenon klebahnii och Dolichospermum fanns representerade. Risken för vattenblomning bedöms dock som liten eftersom biomassan var mycket liten. Artantalet var 46 vilket gör att sjön klassades som nära neutral.

Resultatet från planktonundersökningen som gjordes 2007 gav Likstammen god status. År 2013 fick sjön också god status trots att totalbiomassan var större. 2014 års resultat visade en lägre totalbiomassa än 2013 medan andelen cyanobakterier nästan samma d.v.s. 27-28 %. Stapeln för år 2007 i diagrammet visar bara totalbiomassa och cyanobakterier.

0,00

0,43

Hög Måttlig Årsvärde Treårsmedel EK

- -

Nära neutralt

Cyanobakterier 28%

Rekylalger 30%

Pansar- flagellater

8%

Guldalger 6%

Kiselalger 4%

Grönalger 12%

Konjugater 2%

Övriga 10%

Biomassans fördelning på olika grupper

0 1 2 3 4

-3 -2 -1 1 2 3

Antal taxa

Arternas fördelning på indikatortal

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5

07 08 09 10 11 12 13 14

Biomassa (mg/l)

(27)

27 31. Båven, Saxängen

Datum:

S. Sverige klara sjöar, ≤30 mg Pt/l Koordinat: 6545963 / 611882

Klassning enligt HVMFS 2013:19

Naturvårdsverkets kriterier (1999)

Expertbedömning

mg/l % antal %

Cyanobakterier 15

Rekylalger 4

Pansarflagellater 3

Guldalger 7

Kiselalger 4

Ögonalger 0

Grönalger 16

Konjugater 2

Gonyostomum 0

Övriga 3

Summa 54

Jämförelse med tidigare år År: 10 11 12 13 14

Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G - - M G Expertbedömning: - - - M G

Kommentar

2014-07-31

0,45 100 100

0,00 0,0 0,0

0,02 5,0 5,6

0,13 28,6 29,6

0,00 0,1 3,7

0,02 5,1 7,4

0,00 0,0 0,0

0,04 9,8 5,6

0,02 3,5 13,0

0,16 34,6

0,45

27,8

0,06 13,3 7,4

0,21

- -

- 3,23

54

34,58

0,69

God

God

Den sammanvägda näringsstatusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 2013) gav god status. Expertbedömningen gav också sjön god status.

Växtplanktonbiomassan bestod av 35% cyanobakterier och det förekom fyra potentiellt toxiska släkten. Risken för återkommande potentiellt giftiga vattenblomningar bedömdes som måttlig. Artantalet indikerar ingen surhet.

Planktonundersökningen 2014 visar lägre biomassa och mindre andel cyanobakterier än 2013 års undersökning. Förra året bedömdes sjön ha måttlig status medan 2010 bedömning gav sjön god status. Det påsträffades ingen Gonyostomum semen varken detta eller förra året men arten har tidigare påträffats i sjön.

0,00

0,19

Hög Måttlig Årsvärde Treårsmedel EK

- -

Nära neutralt

Cyanobakterier 35%

Rekylalger Pansar- 13%

flagellater 10%

Guldalger 3%

Kiselalger 5%

Grönalger 29%

Övriga 5%

Biomassans fördelning på olika grupper

0 2 4 6

-3 -2 -1 1 2 3

Antal taxa

Arternas fördelning på indikatortal

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1

10 11 12 13 14

Biomassa (mg/l)

(28)

28 32. Dunkern

Datum:

S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 6557812 / 605812

Klassning enligt HVMFS 2013:19

Naturvårdsverkets kriterier (1999)

Expertbedömning

mg/l % antal %

Cyanobakterier 14

Rekylalger 4

Pansarflagellater 1

Guldalger 1

Kiselalger 3

Ögonalger 0

Grönalger 11

Konjugater 1

Gonyostomum 0

Övriga 6

Summa 41

Jämförelse med tidigare år År: 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G - - - M - - O M

Expertbedömning: - - - O M

Kommentar

Måttlig

Växtplanktonbiomassan var liten och sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 2013) visade på måttlig status, även expertbedömningen gav Dunkern måttlig status.

Totalbiomassan dominerades av cyanobakterier och det hittades tre släkten av potentiellt toxiska cyanobakterier i provet . Resultaten tyder på att sjön är näringsämnespåverkad och risken för vattenblomning av potentiellt giftiga cyanobakterier bedömdes som måttlig. Artantalet indikerade ingen surhet vilket gör att sjön klassades som nära neutral.

Växtplanktonundersökningen 2006 visade på en mycket mindre totalbiomassa medan andelen cyanobakterier var större än senare år. Det saknas information om andelen kiselalger från 2006.

0,00

0,14

God Måttlig Årsvärde Treårsmedel EK

- -

Nära neutralt

0,59

Måttlig -

-

- 2,42

41

44,86

0,41 44,9

0,91

34,1

0,11 12,4 9,8

2,06

0,02 2,2 2,4

0,00 0,1 2,4

0,01 1,1 7,3

0,00 0,0 0,0

2014-07-31

0,91 100 100

0,00 0,0 0,0

0,12 13,1 14,6

0,24 26,2 26,8

0,00 0,1 2,4

Cyanobakterier 45%

Rekylalger 13%

Pansar- flagellater

2%

Kiselalger 1%

Grönalger 26%

Övriga 13%

Biomassans fördelning på olika grupper

0 1 2 3 4 5

-3 -2 -1 1 2 3

Antal taxa

Arternas fördelning på indikatortal

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3

06 07 08 09 10 11 12 13 14

Biomassa (mg/l)

(29)

29 33. Harpsundssjön

Datum:

S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 6551821 / 584466

Klassning enligt HVMFS 2013:19

Naturvårdsverkets kriterier (1999)

Expertbedömning

mg/l % antal %

Cyanobakterier 17

Rekylalger 4

Pansarflagellater 5

Guldalger 7

Kiselalger 11

Ögonalger 1

Grönalger 6

Konjugater 1

Gonyostomum 1

Övriga 5

Summa 58

Jämförelse med tidigare år År: 08 09 10 11 12 13 14

Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): M - M - - M M Expertbedömning: - - - M M

Kommentar

Måttlig

Den sammanvägda näringsstatusen blev måttlig enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 2013), även Medins expertbedömning gav måttlig status.

Andelen cyanobakterier var måttligt stor och det förekom fem släkten av potentiellt toxiska cyanobakterier. Det bedöms vara en måttlig risk för blomning i sjön. Det identifierades många arter som indikerar näringrika förhållanden däribland Aulacoseira granulata , men även arter med mer näringsfattig preferens förekom. Tillståndet i Harpsundssjön bedöms som

näringsämnespåverkat. Artantalet indikerar nära neutrala förhållanden. Det påträffades några få Gonyostomum semen i provet och andelen var enbart 1% av totalbiomassan vilket är en lägre mängd än vad som anses vara potentiellt besvärsbildande.

Tidigare planktonundersökningar i sjön har också visat på måttlig näringsstatus och mängden cyanobakterier har varit ungefär den samma under åren 2008, 2010 och 2013, däremot har totalbiomassan varierat

0,03

0,15

Måttlig Otillfredsställande

Årsvärde EK

Nära neutralt

0,53

Måttlig

- 2,08

58

50,44

1,03 50,4

2,04

29,3

0,11 5,5 6,9

1,86

0,10 4,8 8,6

0,03 1,5 12,1

0,38 18,6 19,0

0,08 4,1 1,7

2014-07-30

2,04 100 100

0,03 1,3 1,7

0,07 3,4 8,6

0,21 10,4 10,3

0,00 0,0 1,7

Cyanobakterier 50%

Rekylalger 6%

Guldalger 2%

Kiselalger 19%

Ögonalger 4%

Grönalger 10%

Gonyostomum 1%

Övriga 3%

Biomassans fördelning på olika grupper

0 2 4 6 8

-3 -2 -1 1 2 3

Antal taxa